Vilhelm Fredrik Palmblad (1788-1852)

VILHELM FREDRIK PALMBLAD (1788–1852) blev under sina studier i Uppsala nära vän med P.D.A. Atterbom. Han valdes in i Musis amici 1808 och när sällskapet ombildades till Auroraförbundet var Palmblad den drivande kraften. Tillsammans med vännen Axel Stenhammar köpte han Akademiska Boktryckeriet i Uppsala för att därmed underlätta tryckning och spridning av förbundsmedlemmarnas alster. Han medarbetade i Polyfem och blev sedermera utgivare av den svenska romantikens huvudblad Phosphoros. Palmblad bidrog också själv som skribent till Phosphoros med såväl recensioner och översättningar som lyrik. Bland hans litteraturteoretiska texter kan nämnas Öfver romanen. Dialog. I Svensk Literatur-tidning var han, tillsammans med Lorenzo Hammarsköld, den ledande kritikern. Palmblad skrev även egna skönlitterära texter, vilka trycktes i Poetisk kalender; bland dessa kan nämnas ”Vådelden”, det första av hans i kalendern publicerade alster. Hans eget författarskap fick dock mestadels stå tillbaka för sysslorna som utgivare och kritiker. Under en tid var Palmblads förlagsverksamhet den största i Sverige, ägnad att finansiera fosforisternas utgivning. Bland mycket annat sammanställde han och gav ut ett flertal geografiska och historiska arbeten för läroboksmarknaden. Han drev även bokhandel och inledde 1821 affärsförbindelser med det stora förlaget Brockhaus i Leipzig; därigenom kom många av de tyska romantikernas verk till utgivning i Sverige. Under 1830–talet var han också en av de ansvariga för utgivningen av Svenska litteraturföreningens tidskrift, där han själv var en flitig bevakare av utländsk litteratur. Efter att han utnämnts till professor i grekiska 1835 avvecklade han sin affärsverksamhet, och därigenom fick också hans eget skrivande ny fart. Palmblad var, under 1840-talet, en av Sveriges mest produktiva romanförfattare; här kan nämnas Aurora Königsmarck och hennes slägt (4 band, 1846–49), där Palmblads egen forskning ligger till grund för en omfattande släktkrönika. Palmblad deltog även i Det går an-debatten med ett inlägg där han gick till häftig kritik mot C.J.L. Almqvist och den radikala pressen, främst Aftonbladet. På sin professorstol utarbetade han bland annat det stora verket Grekisk fornkunskap (2 band, 1843 och 1845). Och han var livet ut sysselsatt med Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenske män. Döden avbröt arbetet vid den tjugonde volymen.

Lotta Lotass
Källa
  • Svenskt biografiskt lexikon
Litografi tryckt av A.J. Salmson lith