{"data":{"authorid":"StrindbergA","authorid_norm":"StrindbergA","birth":{"date":"1849","plain":"1849"},"db_checksum":"0dc36b91963339bda3d7a85a95342c10","db_timestamp":1706607990287,"db_timestamp_updated":1706608001919,"death":{"date":"1912","plain":"1912"},"doc_type":"author","dramawebben":{"intro":"
AUGUST STRINDBERG r\u00e4knas som en av Sveriges fr\u00e4msta dramatiker och hans verk ing\u00e5r i scenkanon. Han skrev \u00f6ver 60 sk\u00e5despel som sp\u00e4nner \u00f6ver samtidsdramatik, historisk dramatik, sagospel, s\u00e5 kallade vandringsdramer samt dr\u00f6mspel. Hans intresse f\u00f6r m\u00e5leri, fotografi och andra bildmedier resulterade i ett st\u00e4ndigt experimenterande med karakt\u00e4rsteckning, dramats form och scenbild.
\n1907 grundade han tillsammans med August Falck Intima teatern och f\u00f6r denna scen skrev han flera kammarspel. M\u00e5nga litteraturvetare anser Strindbergs litter\u00e4ra och dramatiska produktion som avg\u00f6rande f\u00f6r det moderna genombrottet.
","intro_author":"LindgrenU","intro_author_norm":"LindgrenU","legacy_url":"forfattare/august-strindberg","picture":true,"picture_info":"Fotografi, KB"},"external_ref":[{"label":"Ockulta Dagboken","url":"presentationer/specialomraden/OckultaDagboken.html"},{"label":"Samlade Verk","url":"presentationer/specialomraden/SSV.html"},{"label":"Strindbergs brev","url":"presentationer/specialomraden/SSK.html"},{"label":"Strindbergsfejden","url":"presentationer/specialomraden/Strindbergsfejden.html"},{"label":"Strindberg i offentligheten","url":"forfattare/SIOFF"}],"full_name":"August Strindberg","gender":"male","imported":"2007-06-18","intro":"\n\n\n\tAUGUST STRINDBERG (1849\u20131912) var och f\u00f6rblir en av Sveriges starkast lysande f\u00f6rfattare.\n\tVerksam i snart sagt alla litter\u00e4ra genrer, och inte minst som bildkonstn\u00e4r, blev han ocks\u00e5\n\ten banbrytare l\u00e4ngs alla de konstn\u00e4rliga v\u00e4gar han slog in p\u00e5. Sitt genombrott fick han\n\tmed romanen R\u00f6da rummet (1879)\n\td\u00e4r den unge Arvid Falk pr\u00f6vas p\u00e5 sin v\u00e4g genom det\n\tsamtida Stockholms bohemiska konstn\u00e4rskretsar och mer borgerliga salonger. Med det\n\tflerskiktade portr\u00e4ttet av Falk och hans stundtals brant stupande bildningsg\u00e5ng, tecknat\n\tmed ett nytt, modernt spr\u00e5k, utan retorik och idealism, f\u00f6rnyade Strindberg i ett slag\n\tden svenska romankonsten. I Det nya riket (1882) \u2013 med undertiteln \u201dskildringar fr\u00e5n\n\tattentatens och jubelfesternas tidevarv\u201d \u2013 ber\u00e4ttar han i reportagets form \u00e5nyo om m\u00f6tet\n\tmellan gammalt och nytt, i vassa betraktelser av det oskarianska Sveriges akademier,\n\triddarhus, universitet med mera. Strindberg drog sig inte f\u00f6r personangrepp p\u00e5 flera,\n\tav honom avskydda \u201dsamh\u00e4llspelare\u201d och boken gjorde stor skandal. Sj\u00e4lv l\u00e4mnade han landet,\n\treste till Paris och kom att tillbringa de f\u00f6ljande \u00e5ren utomlands. Efter novellsamlingen\n\tGiftas I (1884),\n\td\u00e4r han i ett antal situationer genomlyser och kritiserar k\u00e4rnfamiljen\n\tsom social institution, tvingades han tillf\u00e4lligt hem till bokens f\u00f6rsvar. Verket hade\n\tblivit r\u00e4ttssak d\u00e5 Strindberg, i novellen \u201dDygdens l\u00f6n\u201d, kallat Jesus f\u00f6r folkuppviglare\n\toch nattvarden f\u00f6r ett of\u00f6rsk\u00e4mt bedr\u00e4geri. Strindberg frik\u00e4ndes dock efter att ha h\u00e5llit\n\tett tal inf\u00f6r r\u00e4tten d\u00e4r han f\u00f6rklarade sig vara deist. Med\n\tTj\u00e4nstekvinnans son (1\u20133, 1886\u201387)\n\tv\u00e4nder sig Strindberg in\u00e5t i ett mer psykologiskt orienterat skrivande, i det att han\n\tbeskriver en sj\u00e4ls \u2013 sin egen \u2013 utvecklingshistoria. Unders\u00f6kningen av de egna k\u00e4nslorna\n\tforts\u00e4tter i En d\u00e5res f\u00f6rsvarstal\n\t(f\u00f6rst utgiven p\u00e5 franska 1895, i svensk \u00f6vers\u00e4ttning 1915)\n\td\u00e4r kampen mellan mannen och hustrun skildras i uppslitande ordalag, och i\n\tInferno (1897)\n\td\u00e4r Strindberg skildrar sin sj\u00e4lsliga kris. Sin v\u00e4rldsber\u00f6mmelse har Strindberg n\u00e5tt framf\u00f6r\n\tallt som dramatiker. Under slutet av 1880\u2013talet skrev han bland annat dramerna\n\tFadren (1887),\n\tFr\u00f6ken Julie (1888) och\n\tFordrings\u00e4gare (1888), i vilka ett genomg\u00e5ende tema \u00e4r den till\n\tunderg\u00e5ng ledande kampen mellan styrka och svaghet. Bland hans dramatik skall ocks\u00e5 n\u00e4mnas\n\tTill Damaskus I\n\t(1898), ett omv\u00e4ndelsedrama om relationen mellan Gud och m\u00e4nniskan,\n\tD\u00f6dsdansen I (1901), om \u00e4ktenskapets ob\u00f6nh\u00f6rliga strid, och det inom s\u00e5v\u00e4l scenkonst\n\tsom scenteknik banbrytande Ett dr\u00f6mspel (1902),\n\ttabl\u00e5er om m\u00e4nniskans lidande. Strindberg\n\tskrev ocks\u00e5 ett flertal historiska dramer bland vilka kan n\u00e4mnas\n\tM\u00e4ster Olof (1872),\n\tGustaf Vasa (1899) och\n\tGustaf III\n\t(1902). Under den period i hans liv som kallats\n\tInfernokrisen dokumenterade Strindberg sina upplevelser av tillvarons makter och mystiska\n\tsamband i den stora\n\tOckulta dagboken (p\u00e5b\u00f6rjad i februari 1896, avslutad i juli 1908).\n\tUpphittade papperslappar, molnformationer, tidningsnotiser med mera b\u00e4r alla syn f\u00f6r\n\ts\u00e4gen om magiska inneb\u00f6rder, knappt tolkningsbara. Strindbergs namn var ocks\u00e5, \u00e4nda till\n\tslutet av hans liv, f\u00f6rknippat med strider och\n\tfejder.\n\tI nidskriften Svarta fanor (1907)\n\tgick han till storms mot sina fiender, bland dem Gustaf af Geijerstam och Ellen Key. Bland\n\thans sista st\u00f6rre verk \u00e5terfinns ocks\u00e5 den mosaikartade En bl\u00e5 bok (1\u20134, 1907\u20131912, sista\n\tdelen posthumt) d\u00e4r Strindberg blandar noveller, minnen, vetenskapliga betraktelser och\n\tanteckningar i ett f\u00f6rs\u00f6k att samtidigt belysa och gestalta sina tankar kring vetenskap,\n\treligion och kring livet sj\u00e4lvt.
\n\n\n\n ","intro_author":"LotassL","intro_author_norm":"LotassL","intro_text":"\n\n\n\tAUGUST STRINDBERG (1849\u20131912) var och f\u00f6rblir en av Sveriges starkast lysande f\u00f6rfattare.\n\tVerksam i snart sagt alla litter\u00e4ra genrer, och inte minst som bildkonstn\u00e4r, blev han ocks\u00e5\n\ten banbrytare l\u00e4ngs alla de konstn\u00e4rliga v\u00e4gar han slog in p\u00e5. Sitt genombrott fick han\n\tmed romanen R\u00f6da rummet (1879)\n\td\u00e4r den unge Arvid Falk pr\u00f6vas p\u00e5 sin v\u00e4g genom det\n\tsamtida Stockholms bohemiska konstn\u00e4rskretsar och mer borgerliga salonger. Med det\n\tflerskiktade portr\u00e4ttet av Falk och hans stundtals brant stupande bildningsg\u00e5ng, tecknat\n\tmed ett nytt, modernt spr\u00e5k, utan retorik och idealism, f\u00f6rnyade Strindberg i ett slag\n\tden svenska romankonsten. I Det nya riket (1882) \u2013 med undertiteln \u201dskildringar fr\u00e5n\n\tattentatens och jubelfesternas tidevarv\u201d \u2013 ber\u00e4ttar han i reportagets form \u00e5nyo om m\u00f6tet\n\tmellan gammalt och nytt, i vassa betraktelser av det oskarianska Sveriges akademier,\n\triddarhus, universitet med mera. Strindberg drog sig inte f\u00f6r personangrepp p\u00e5 flera,\n\tav honom avskydda \u201dsamh\u00e4llspelare\u201d och boken gjorde stor skandal. Sj\u00e4lv l\u00e4mnade han landet,\n\treste till Paris och kom att tillbringa de f\u00f6ljande \u00e5ren utomlands. Efter novellsamlingen\n\tGiftas I (1884),\n\td\u00e4r han i ett antal situationer genomlyser och kritiserar k\u00e4rnfamiljen\n\tsom social institution, tvingades han tillf\u00e4lligt hem till bokens f\u00f6rsvar. Verket hade\n\tblivit r\u00e4ttssak d\u00e5 Strindberg, i novellen \u201dDygdens l\u00f6n\u201d, kallat Jesus f\u00f6r folkuppviglare\n\toch nattvarden f\u00f6r ett of\u00f6rsk\u00e4mt bedr\u00e4geri. Strindberg frik\u00e4ndes dock efter att ha h\u00e5llit\n\tett tal inf\u00f6r r\u00e4tten d\u00e4r han f\u00f6rklarade sig vara deist. Med\n\tTj\u00e4nstekvinnans son (1\u20133, 1886\u201387)\n\tv\u00e4nder sig Strindberg in\u00e5t i ett mer psykologiskt orienterat skrivande, i det att han\n\tbeskriver en sj\u00e4ls \u2013 sin egen \u2013 utvecklingshistoria. Unders\u00f6kningen av de egna k\u00e4nslorna\n\tforts\u00e4tter i En d\u00e5res f\u00f6rsvarstal\n\t(f\u00f6rst utgiven p\u00e5 franska 1895, i svensk \u00f6vers\u00e4ttning 1915)\n\td\u00e4r kampen mellan mannen och hustrun skildras i uppslitande ordalag, och i\n\tInferno (1897)\n\td\u00e4r Strindberg skildrar sin sj\u00e4lsliga kris. Sin v\u00e4rldsber\u00f6mmelse har Strindberg n\u00e5tt framf\u00f6r\n\tallt som dramatiker. Under slutet av 1880\u2013talet skrev han bland annat dramerna\n\tFadren (1887),\n\tFr\u00f6ken Julie (1888) och\n\tFordrings\u00e4gare (1888), i vilka ett genomg\u00e5ende tema \u00e4r den till\n\tunderg\u00e5ng ledande kampen mellan styrka och svaghet. Bland hans dramatik skall ocks\u00e5 n\u00e4mnas\n\tTill Damaskus I\n\t(1898), ett omv\u00e4ndelsedrama om relationen mellan Gud och m\u00e4nniskan,\n\tD\u00f6dsdansen I (1901), om \u00e4ktenskapets ob\u00f6nh\u00f6rliga strid, och det inom s\u00e5v\u00e4l scenkonst\n\tsom scenteknik banbrytande Ett dr\u00f6mspel (1902),\n\ttabl\u00e5er om m\u00e4nniskans lidande. Strindberg\n\tskrev ocks\u00e5 ett flertal historiska dramer bland vilka kan n\u00e4mnas\n\tM\u00e4ster Olof (1872),\n\tGustaf Vasa (1899) och\n\tGustaf III\n\t(1902). Under den period i hans liv som kallats\n\tInfernokrisen dokumenterade Strindberg sina upplevelser av tillvarons makter och mystiska\n\tsamband i den stora\n\tOckulta dagboken (p\u00e5b\u00f6rjad i februari 1896, avslutad i juli 1908).\n\tUpphittade papperslappar, molnformationer, tidningsnotiser med mera b\u00e4r alla syn f\u00f6r\n\ts\u00e4gen om magiska inneb\u00f6rder, knappt tolkningsbara. Strindbergs namn var ocks\u00e5, \u00e4nda till\n\tslutet av hans liv, f\u00f6rknippat med strider och\n\tfejder.\n\tI nidskriften Svarta fanor (1907)\n\tgick han till storms mot sina fiender, bland dem Gustaf af Geijerstam och Ellen Key. Bland\n\thans sista st\u00f6rre verk \u00e5terfinns ocks\u00e5 den mosaikartade En bl\u00e5 bok (1\u20134, 1907\u20131912, sista\n\tdelen posthumt) d\u00e4r Strindberg blandar noveller, minnen, vetenskapliga betraktelser och\n\tanteckningar i ett f\u00f6rs\u00f6k att samtidigt belysa och gestalta sina tankar kring vetenskap,\n\treligion och kring livet sj\u00e4lvt.\n\n\n\n ","librisid":"tr574vdc33gk2cc","name_for_index":"Strindberg, August","picture":true,"pictureinfo":"Fotografi fr\u00e5n atelj\u00e9 Math. S. Hansen,\n1874. Kungliga biblioteket. ","popularity":4595155.0,"pseudonym":[{"authorid":"H\u00e4rvedUlf_pseudonym","authorid_norm":"HarvedUlf_pseudonym","full_name":"H\u00e4rved Ulf","name_for_index":"Ulf, H\u00e4rved","surname":"Ulf"}],"searchable":true,"show":true,"sources":["Den svenska litteraturen. III: De liberala genombrotten 1830\u20131890 ","IV: Den storsvenska generationen 1890\u20131920 red. Lars L\u00f6nnroth & Sven Delblanc"],"surname":"Strindberg","updated":"2019-10-16","wikidata":{"birthplace":[18.071338888,59.325319444],"birthplace_label":"Storkyrkof\u00f6rsamlingen","deathplace":[18.060111111,59.337944444],"deathplace_label":"Adolf Fredriks parish","image":"http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/August%20Strindberg.jpg","sbl_link":"34518","skbl_link":null,"sol_link":"August_Strindberg","wikidata_id":"Q7724","wikipedia":"https://sv.wikipedia.org/wiki/August_Strindberg"}}}