{"id":12408,"date":"2023-04-19T13:01:44","date_gmt":"2023-04-19T11:01:44","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/?page_id=12408"},"modified":"2023-04-27T05:33:16","modified_gmt":"2023-04-27T03:33:16","slug":"samisk-litteratur-den-forste-forfattaren","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/samisk-litteratur-den-forste-forfattaren\/","title":{"rendered":"Samisk litteratur Den f\u00f6rste f\u00f6rfattaren"},"content":{"rendered":"\n

\n

\n

Samisk litteratur<\/h1>\n\n\n\n

Den f\u00f6rsta f\u00f6rfattaren<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Johan Turi<\/a> (1854\u20131936) brukar beskrivas som den f\u00f6rsta samiska f\u00f6rfattaren som skrev om samiska f\u00f6rh\u00e5llanden. Han f\u00f6ddes 1854 i en rensk\u00f6tarfamilj i Guovdageaidnu (Kautokeino) p\u00e5 norsk sida av S\u00e1pmi. Under 1880-talet flyttade familjen \u00f6ver till svensk sida. Turi var bland annat verksam som vargj\u00e4gare, men han hade tidigt en dr\u00f6m om att skriva en bok om fj\u00e4llsamernas liv. Han l\u00e4rde sig sj\u00e4lv att l\u00e4sa och skriva i vuxen \u00e5lder \u2013\u00a0n\u00e5gon skola hade han aldrig g\u00e5tt i.<\/p>\n\n\n\n
Ber\u00e4ttelsen om hans v\u00e4g till f\u00f6rfattarskapet \u00e4r fascinerande. Det ber\u00e4ttas om hur Turi m\u00f6tte den danska konstn\u00e4ren Emilie Demant<\/a> (senare Demant-Hatt) p\u00e5 ett malmt\u00e5g mellan Riksgr\u00e4nsen och Tornetr\u00e4sk sommaren 1904. Demant-Hatt hade ocks\u00e5 en dr\u00f6m: att l\u00e4ra sig samiska och leva med fj\u00e4llsamer. De tv\u00e5 kom \u00f6verens om att hj\u00e4lpa varandra, och s\u00e5 blev det ocks\u00e5. N\u00e4r Demant-Hatt kom tillbaka till K\u00f6penhamn hade hon turen att det just d\u00e5 fanns m\u00f6jlighet att studera samiska vid universitetet d\u00e4r. Efter tre \u00e5rs studier \u00e5terv\u00e4nde hon till S\u00e1pmi. Under fyra m\u00e5naders tid bodde hon och Johan Turi tillsammans i en barack vid Duortnosj\u00e1vri (Tornetr\u00e4sk). Demant-Hatt sk\u00f6tte hush\u00e5llet och uppmuntrade\u00a0 Turi i skrivandet, vilket beh\u00f6vdes\u00a0\u2013 Turi blev enligt egen utsago ofta rastl\u00f6s och ville kasta pennan ifr\u00e5n sig.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n
$\"\"$ <\/a><\/figure>\n
Johan Turi med en vargunge. Foto av Emilie Demant-Hatt, Nordiska museet (CC BY-NC-ND<\/a>).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
N\u00e4r boken var f\u00e4rdigskriven redigerade Demant-Hatt manuskriptet, \u00f6versatte det till danska och s\u00e5g till att det blev utgivet (med hj\u00e4lp av Hjalmar Lundbohm<\/a>). Turi hj\u00e4lpte henne i sin tur att hitta en rensk\u00f6tarfamilj hon kunde f\u00e5 bo hos under en l\u00e4ngre period. \u00a0<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 kommer det sig allts\u00e5 att Turis ber\u00f6mda verk Muittalus samid birra<\/em> (Ber\u00e4ttelse om samerna) f\u00f6rsta g\u00e5ngen utkom 1910 p\u00e5 nordsamiska och danska. Till denna danska utg\u00e5va h\u00f6rde ocks\u00e5 en s\u00e5 kallad Atlas, allts\u00e5 en volym i st\u00f6rre format med Turis egna teckningar. I den svenska utg\u00e5van ing\u00e5r dessa teckningar ist\u00e4llet i slutet av boken. <\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n
Johan Turi,\u00a0Muittalus samid birra. Atlas med 14 tavler<\/a>\u00a0<\/em>(1910).<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
P\u00e5 svenska utkom Muittalus samid birra<\/em> f\u00f6rst 1917, d\u00e5 i \u00f6vers\u00e4ttning av Sven Karl\u00e9n<\/a> och Karl Bernhard Wiklund<\/a>. D\u00e4remellan utgavs boken p\u00e5 tyska 1912 och den har senare \u00f6versatts till ett dussintal spr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n
$\"\"$ <\/figure>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n
Johan Turis Muittalus samid birra i den dansk-samiska utg\u00e5van<\/a> fr\u00e5n 1910 och den svenska utg\u00e5van<\/a> fr\u00e5n 1917.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Det finns ocks\u00e5 flera olika utg\u00e5vor p\u00e5 samiska. Fritt tillg\u00e4nglig p\u00e5 n\u00e4tet, hos Bokselskap.no<\/a>, finns 1987 \u00e5rs utg\u00e5va p\u00e5 f\u00f6rlaget S\u00e1mi Girjjit som \u00e4r baserad p\u00e5 Demant-Hatts utg\u00e5va fr\u00e5n 1910 men d\u00e4r stavningen har normaliserats till modern nordsamiska. Den b\u00e4sta utg\u00e5van f\u00f6r att komma n\u00e4ra originalet torde dock vara den som utkom p\u00e5 f\u00f6rlaget \u010c\u00e1lliidL\u00e1gadus\u00a02010. I denna utg\u00e5va har Mikael Svonni, professor i samiska spr\u00e5k, g\u00e5tt till Turis egna handskrivna manuskript, som f\u00f6rvaras i Nordiska museet \u2013\u00a0denna utg\u00e5va finns dock \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge inte digitalt tillg\u00e4nglig.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n
$\"\"$ <\/figure>\n
Ett uppslag ur Turis originalmanuskript i Nordiska museets arkiv.<\/a><\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Efter framg\u00e5ngen med Muittalus samid birra <\/em>skrev Turi ytterligare ett par b\u00f6cker. Hans M\u00e1tkemuitalusat ja ie\u017e\u00e1 muitalusat<\/a> <\/em>(Reseber\u00e4ttelser och andra ber\u00e4ttelser<\/em>) finns att l\u00e4sa i Litteraturbanken p\u00e5 nordsamiska. Turi fortsatte ocks\u00e5 att teckna och m\u00e5la. En rad av hans bilder finns digitaliserade av Nordiska museet.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure>\n
Teckning och akvarell av Johan Turi. Bilden har vi l\u00e5nat fr\u00e5n Nordiska museet<\/a>. Denna och fler bilder av Turi finns att se i Digitalt museum<\/a>.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
<\/div>\n\n\n\n
EN INLEDNING<\/a>
DEN F\u00d6RSTE F\u00d6RFATTAREN<\/a>
POLITISKA PIONJ\u00c4RER<\/a>
TV\u00c5 1970-TALSF\u00d6RFATTARE<\/a>
V\u00c4RLDSBER\u00d6MDA JOJKAR<\/a>
TEXTER P\u00c5 SAMISKA SPR\u00c5K<\/a>
SAMISKT I LJUD & BILD<\/a><\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n
OM UTST\u00c4LLNINGEN<\/h5>\n\n\n\n
Utst\u00e4llningen \u201dSamisk litteratur\u201d producerades f\u00f6r Litteraturbanken under 202<\/em>3 av Cai Alfredson, som ocks\u00e5 har skrivit kringtexterna d\u00e4r inget annat anges.<\/em><\/p>\n\n\n\n
*<\/div>\n\n\n\n**L\u00e4s mer om den samiska litteraturens historia fr\u00e5n dess gryning till v\u00e5ra dagar i Johan Sandberg McGuinne och Anne Wuolabs specialskrivna presentation* Litteraturens S\u00e1pmi<\/a>.

Alla verk i v\u00e5ra samlingar som \u00e4r relaterade till samisk litteratur eller samisk kultur och historia kan filtreras fram i Biblioteket genom att v\u00e4lja samlingen \u201dS\u00e1pmi\u201d.<\/a>

Alla texter p\u00e5 samiska spr\u00e5k hittas genom att v\u00e4lja \u201dSamiska spr\u00e5k\u201d<\/a> under Spr\u00e5k (som finns under Fler inst\u00e4llningar). <\/em><\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
MER AV OCH OM JOHAN TURI<\/h5>\n\n\n\n

Muittalus samid birra (1910, p\u00e5 nordsamiska & danska)<\/a>
Atlasbandet till danska utg\u00e5van<\/a>
Muittalus samid birra (1917, p\u00e5 svenska)<\/a>
M\u00e1tkemuitalusat ja ie\u017e\u00e1 muitalusat (nordsamiska)<\/a>
Muitalus s\u00e1miid birra (nordsamiska, 1987 \u00e5rs utg\u00e5va hos Bokselskap.no) <\/a> <\/p>\n\n\n\n
Axel Munthe om Turi<\/a>
Sara Ranta-R\u00f6nnlund om Turi<\/a>
Johan Turi i DigitaltMuseum<\/a>
<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n<\/body>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Samisk litteratur Den f\u00f6rsta f\u00f6rfattaren Johan Turi (1854\u20131936) brukar beskrivas som den f\u00f6rsta samiska f\u00f6rfattaren som skrev om samiska f\u00f6rh\u00e5llanden. Han f\u00f6ddes 1854 i en rensk\u00f6tarfamilj i Guovdageaidnu (Kautokeino) p\u00e5 norsk sida av S\u00e1pmi. Under 1880-talet flyttade familjen \u00f6ver till […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":12432,"parent":0,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-12408","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/12408","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12408"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/12408\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12720,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/12408\/revisions\/12720"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12432"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12408"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}