{"id":12413,"date":"2023-04-19T13:01:29","date_gmt":"2023-04-19T11:01:29","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/?page_id=12413"},"modified":"2024-05-27T10:13:13","modified_gmt":"2024-05-27T08:13:13","slug":"samisk-litteratur-tva-1970-talsforfattare","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/samisk-litteratur-tva-1970-talsforfattare\/","title":{"rendered":"Samisk litteratur: Tv\u00e5 1970-talsf\u00f6rfattare"},"content":{"rendered":"\n

\n

\n

Samisk litteratur<\/h1>\n\n\n\n

Tv\u00e5 1970-talsf\u00f6rfattare<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Lika och olika<\/h4>\n\n\n\n
Sara Ranta-R\u00f6nnlund<\/a> (1903\u20131979) och Per Idivuoma<\/a>\u00a0(1914-1985) \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt lika \u2013\u00a0och p\u00e5 andra s\u00e4tt diametralt olika. B\u00e5da blir f\u00f6rfattare sent i livet \u2013 de publicerar sina f\u00f6rsta romaner 1971 respektive 1973. B\u00e5da skriver p\u00e5 svenska trots att det \u00e4r deras tredje spr\u00e5k (deras f\u00f6rstaspr\u00e5k \u00e4r nordsamiska och\u00a0andraspr\u00e5ket finska). B\u00e5da v\u00e4xer upp i rensk\u00f6tarfamiljer och f\u00e5r minimal skolg\u00e5ng. Det skiljer bara 11 \u00e5r mellan dem, vilket g\u00f6r att de till st\u00f6rsta delen lever genom samma historiska period. Men det \u00e4r stor skillnad p\u00e5 deras litter\u00e4ra temperament och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det extra sp\u00e4nnande att l\u00e4sa deras texter j\u00e4msides.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n
$\"\"$ <\/a><\/figure>\n
Sara Ranta-R\u00f6nnlund, bild ur Njoalpas s\u00f6ner<\/a> (1973).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
SARA RANTA-R\u00d6NNLUND<\/strong> (f\u00f6dd Poidnack) v\u00e4xte upp i en l\u00e6stadiansk milj\u00f6. Hon fick, som hon sj\u00e4lv beskriver i N\u00e5devalpar<\/em> (1971) tre stora predikanter och deras hustrur till gudf\u00f6r\u00e4ldrar: <\/p>\n\n\n\n
\u201dKanske \u00e4r det f\u00f6r mycket att ha s\u00e5 m\u00e5nga gudsm\u00e4n som faddrar. Jag kom nog att uppfostras i kristen anda och i Bibelns h\u00e4gn, och dessa mina faddrars och andra herdars predikningar har jag h\u00f6rt mer \u00e4n m\u00e5nga andra. Jag har sett det goda som f\u00f6ljer med religionen, m\u00e5tta, flit, hj\u00e4lpsamhet mot ens n\u00e4sta och andra goda drag. Men jag har ocks\u00e5 sett hur intolerans och \u00f6versitteri och andlig brutalitet kan f\u00f6lja i religionens sp\u00e5r. Jag fruktar att mina tre v\u00f6rdade gudf\u00e4der bland predikanterna inte skulle tycka om allt vad jag skriver i denna bok.\u201d (N\u00e5devalpar, sid. 22<\/a>)<\/p>\n\n\n\n
Detta har Ranta-R\u00f6nnlund s\u00e4kerligen r\u00e4tt i. Hennes skildring av l\u00e6stadianismen \u00e4r inte alltigenom negativ, men hon drar sig inte f\u00f6r att lyfta fram avigsidorna. Hon har ocks\u00e5 en helt osentimental syn p\u00e5 den traditionella kulturen. S\u00e4rskilt sv\u00e5rt har hon att f\u00f6rlika sig med traditionella id\u00e9er n\u00e4r de leder till s\u00e4mre sjukv\u00e5rd \u00e4n moderna metoder. Ranta-R\u00f6nnlund har fr\u00e5n tidig \u00e5lder skarp blick f\u00f6r b\u00e5de klass- och k\u00f6nsbundna or\u00e4ttvisor.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n
$\"Sara$ <\/a><\/figure>\n\n\n\n
$\"Sara$ <\/a><\/figure>\n\n\n\n
$\"Sara$ <\/a><\/figure>\n\n\n\n
$\"Sara$ <\/a><\/figure>\n<\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
I sin sista bok, Sist i rajden<\/em> (1978), kallar hon vissa av dem som kritiserar assimileringspolitiken f\u00f6r \u201dtofsromantiker<\/a>\u201d och understryker att hon inte vill bidra till att sprida n\u00e5got romantiskt skimmer \u00f6ver forna tiders rensk\u00f6tarliv:<\/p>\n\n\n\n
\u201dJag som var rensk\u00f6tande nomad till dess jag blev tjugofyra \u00e5r och som d\u00e4refter levt som bofast i de finska jordbrukarbygderna och senast som industriarbeterska och liknande i en villa med \u00e4ppeltr\u00e4d i tr\u00e4dg\u00e5rden, jag vet att gamla tiders rensk\u00f6tarliv inte var n\u00e5got att st\u00e5 efter.\u201d (Sist i rajden<\/em>, sid. 109<\/a>)<\/p>\n\n\n\n
Ranta-R\u00f6nnlund sticker inte under stol med sina \u00e5sikter och det gjorde givetvis att hon inte alltid uppskattades av alla. Men det som allra mest g\u00f6r henne l\u00e4sv\u00e4rd \u00e4r inte hennes \u00e5sikter och faktiskt inte ens det unika och ofta fascinerande stoff hon har att ber\u00e4tta om \u2013\u00a0utan\u00a0hennes friska blick och levande skildringar. Hon \u00e4r helt enkelt en gudaben\u00e5dad ber\u00e4ttare.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4stips: F\u00f6r att f\u00e5 ett kort smakprov, b\u00f6rja med att l\u00e4sa kapitlet \u201dPunktlighet \u00e4r trollkarls dygd\u201d<\/a> i N\u00e5jder<\/em> (1972).<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a><\/figure>\n
Per Idivuoma, bild ur\u00a0Sunnanvind<\/a>\u00a0(1978).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
PER IDIVUOMA<\/strong> (1914-1985)\u00a0v\u00e4xte liksom Sara Ranta-R\u00f6nnlund upp i en rensk\u00f6tarfamilj, men till skillnad fr\u00e5n henne stannade han kvar i rensk\u00f6tseln och engagerade sig ist\u00e4llet politiskt f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra rensk\u00f6tarnas villkor. Hans tv\u00e5 f\u00f6rsta b\u00f6cker, R\u00f6varvind<\/a><\/em> (1973) och Sunnanvind<\/a><\/em> (1978) \u00e4r regelr\u00e4tta romaner med fiktiva karakt\u00e4rer, om \u00e4n baserade p\u00e5 verkliga h\u00e4ndelser. B\u00f6ckerna skriver fram en utvecklingshistoria som f\u00f6ljer rensk\u00f6taren Pieras liv. Idivuomas tredje och sista bok, Minnesbilder<\/a><\/em>, postumt publicerad 1990, \u00e4r en memoarbok \u00f6ver hans politiska karri\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n
I motsats till Sara Ranta-R\u00f6nnlund som l\u00e4mnade rensk\u00f6tarlivet bakom sig utan saknad \u00e4r Per Idivuoma glad att han valde att stanna kvar:<\/p>\n\n\n\n
\u201dN\u00e4r jag nu summerar mitt liv, d\u00e4r jag verkat aktivt i \u00f6ver femtio \u00e5r, s\u00e5 blir \u00e4nd\u00e5 slutsatsen hur konstigt det \u00e4n l\u00e5ter, att jag valde r\u00e4tt den g\u00e5ngen. Om jag ser tillbaka p\u00e5 min aktiva tid som rensk\u00f6tare, s\u00e5 m\u00e5ste jag \u00e4rligt erk\u00e4nna att jag lyckats med mitt arbete. Visserligen var det fysiskt arbetssamt, men vad betydde det n\u00e4r man var fri som individ att best\u00e4mma sj\u00e4lv sin arbetstakt. Detta har givit mig tillfredsst\u00e4llelse och arbetsgl\u00e4dje.\u201d (Minnesbilder<\/em>, sid. 14<\/a>)<\/p>\n\n\n\n
Liksom Sara Ranta-R\u00f6nnlunds b\u00f6cker b\u00e4r Per Idivuomas romaner en pr\u00e4gel av muntligt ber\u00e4ttande, men p\u00e5 ett ganska annorlunda s\u00e4tt. Svenska var som redan n\u00e4mnts tredjespr\u00e5k f\u00f6r b\u00e5da, och vad g\u00e4ller Idivuoma inskr\u00e4nkte sig hans skolg\u00e5ng till fyra terminer, under vilka han dessutom varvade studierna med arbete inom rensk\u00f6tseln. F\u00f6r Idivuoma blir det en politisk handling att anv\u00e4nda sig av det spr\u00e5k han till\u00e4gnat sig precis som det \u00e4r. I ett brev som citeras i f\u00f6rordet till Sunnanvind<\/a><\/em> skriver han:<\/p>\n\n\n\n
\u201dJag brukar s\u00e4ga att jag inte sk\u00e4ms p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt f\u00f6r de att jag ej beh\u00e4rskar spr\u00e5kets uppbyggnad. Jag skriver ganska mycke till tidningar. Jag helt avsiktligt demonstrerar i de tysta mot storsamh\u00e4llet. Jag och m\u00e5nga andra i min generation hade s\u00e4kert haft beg\u00e5vningsresurser. Men d\u00e5varande samh\u00e4llet med sin syn p\u00e5 samerna utest\u00e4ngde oss fr\u00e5n allm\u00e4n utbildning. Vi fick inte samma m\u00f6jligheter som \u00f6vriga svenska medborgare. Jag \u00e4r helt enkelt en produkt av d\u00e5varande samh\u00e4llspolitiken. Lapp skall vara lapp* och arbeta i sin yrke p\u00e5 de s\u00e4ttet tj\u00e4nar han b\u00e4st Gud och samh\u00e4llet\u201d. (Sunnanvind<\/em>, sid. 6<\/a>)<\/p>\n\n\n\n
***L\u00e4stips: f\u00f6r att uppleva Idivuomas speciella ber\u00e4ttarstil, l\u00e4s* f\u00f6rsta kapitlet i *R\u00f6varvind<\/em> <\/a>(1973).<\/p>\n\n\n\n***
<\/div>\n\n\n\n
FOTNOT: \u201dLapp skall vara lapp\u201d \u00e4r ben\u00e4mningen p\u00e5 en politik som drevs under slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet och som gick ut p\u00e5 att samer skulle delas upp i tv\u00e5 grupper. Rensk\u00f6tande samer skulle enligt denna ideologi endast f\u00e5 rudiment\u00e4r skolg\u00e5ng, eftersom de annars skulle bli alltf\u00f6r vana vid bekv\u00e4mlighet f\u00f6r att klara av att forts\u00e4tta med rensk\u00f6tseln. \u00d6vriga samer skulle ist\u00e4llet assimileras och f\u00f6rsvenskas. Namnet kommer fr\u00e5n en artikel i tidskriften Dagny<\/em>, nr 2 1906 (sid. 46\u201351), d\u00e4r pr\u00e4sten och folkskoleinspekt\u00f6ren Vitalis Karnell uttalade sig, men politiken hade bedrivits redan tidigare.<\/p>\n\n\n\n
*<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
EN INLEDNING<\/a>
DEN F\u00d6RSTE F\u00d6RFATTAREN<\/a>
POLITISKA PIONJ\u00c4RER<\/a>
TV\u00c5 1970-TALSF\u00d6RFATTARE<\/a>
V\u00c4RLDSBER\u00d6MDA JOJKAR<\/a>
TEXTER P\u00c5 SAMISKA SPR\u00c5K<\/a>
SAMISKT I LJUD & BILD<\/a><\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n
OM UTST\u00c4LLNINGEN<\/h5>\n\n\n\n
Utst\u00e4llningen \u201dSamisk litteratur\u201d producerades f\u00f6r Litteraturbanken under 202<\/em>3 av Cai Alfredson, som ocks\u00e5 har skrivit kringtexterna d\u00e4r inget annat anges.<\/em><\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n**L\u00e4s mer om den samiska litteraturens historia fr\u00e5n dess gryning till v\u00e5ra dagar i Johan Sandberg McGuinne och Anne Wuolabs specialskrivna presentation* Litteraturens S\u00e1pmi<\/a>.

Alla verk i v\u00e5ra samlingar som \u00e4r relaterade till samisk litteratur eller samisk kultur och historia kan filtreras fram i Biblioteket genom att v\u00e4lja samlingen \u201dS\u00e1pmi\u201d.<\/a>

Alla texter p\u00e5 samiska spr\u00e5k hittas genom att v\u00e4lja \u201dSamiska spr\u00e5k\u201d<\/a> under Spr\u00e5k (som finns under Fler inst\u00e4llningar). <\/em><\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n<\/body>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Samisk litteratur Tv\u00e5 1970-talsf\u00f6rfattare Lika och olika Sara Ranta-R\u00f6nnlund (1903\u20131979) och Per Idivuoma\u00a0(1914-1985) \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt lika \u2013\u00a0och p\u00e5 andra s\u00e4tt diametralt olika. B\u00e5da blir f\u00f6rfattare sent i livet \u2013 de publicerar sina f\u00f6rsta romaner 1971 respektive 1973. B\u00e5da […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":12432,"parent":0,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-12413","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/12413","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12413"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/12413\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15018,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/12413\/revisions\/15018"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12432"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12413"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}