{"id":12417,"date":"2023-04-19T13:00:59","date_gmt":"2023-04-19T11:00:59","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/?page_id=12417"},"modified":"2023-05-29T11:44:52","modified_gmt":"2023-05-29T09:44:52","slug":"samisk-litteratur-varldsberomda-jojkar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/samisk-litteratur-varldsberomda-jojkar\/","title":{"rendered":"Samisk litteratur: V\u00e4rldsber\u00f6mda jojkar"},"content":{"rendered":"\n
\n
\n

Samisk litteratur<\/h1>\n\n\n\n

V\u00e4rldsber\u00f6mda jojkar<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

\u00c5r 1673 utkom den f\u00f6rsta detaljerade beskrivningen av samernas levnadss\u00e4tt, Lapponia<\/a><\/em>. Den utgavs i sin originalutg\u00e5va p\u00e5 latin, men kom snabbt att \u00f6vers\u00e4ttas till engelska, tyska, franska och nederl\u00e4ndska. Bokens f\u00f6rfattare, Johannes Schefferus<\/a> (1621\u20131679) var professor i Uppsala. Han hade sj\u00e4lv aldrig bes\u00f6kt S\u00e1pmi utan baserade sin framst\u00e4llning dels p\u00e5 rapporter fr\u00e5n pr\u00e4ster verksamma i omr\u00e5det, dels p\u00e5 uppgifter han kunde f\u00e5 av samiska studenter.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n
Frontespis och titelsida ur Lapponia<\/a> (1673)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Att Lapponia<\/em> gjorde succ\u00e9 i Europa hade flera sk\u00e4l: resebeskrivningar och etnografiska redog\u00f6relser \u00f6ver fr\u00e4mmande kulturer var popul\u00e4ra, \u00e4mnet var nytt f\u00f6r de flesta och boken var rikt illustrerad med fantasieggande tr\u00e4snitt.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n
Tr\u00e4snitt ur <\/em>Lapponia, sid. 139<\/a>, ur kapitlet \u201dDe Sacris Magicis & Magia Lapponum\u201d.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Bland det som kom att f\u00e5 st\u00f6rst och l\u00e4ngst genomslag av allt som ingick i den n\u00e4rmare 400 sidor tjocka volymen var emellertid de tv\u00e5 \u201dvisor\u201d, eller r\u00e4ttare sagt jojkar, som den samiske studenten Olaus Sirma<\/a> (1655\u20131719) bidrog med.\u00a0 Olaus Sirma var f\u00f6dd i Kemi lappmark i Finland och hade kommit till Uppsala 1672 f\u00f6r att studera till pr\u00e4st. I Lapponia<\/em> publicerades hans tv\u00e5 jojkar dels i hans egen samiska version, dels i latinsk \u00f6vers\u00e4ttning.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n
B\u00f6rjan p\u00e5 \u201dKulnasatz niraosam \u2026<\/a>\u201d respektive \u201dPastos paivva \u2026<\/a>\u201d<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

N\u00e4r Lapponia<\/em> sedan \u00f6versattes till andra spr\u00e5k kom dessa visor att fascinera m\u00e5nga l\u00e4sare och leda till en l\u00e5ng rad av tolkningar, omdiktningar och imitationer.<\/p>\n\n\n\n

\u201cKulnasatz niraosam \u2026\u201d har \u00f6versatts som \u201dKulnazats, min lilla vaja<\/a>\u201d av Bj\u00f6rn Collinder (1953) men har \u00e4ven tidigare och p\u00e5 andra spr\u00e5k f\u00e5tt liknande titlar. Med modern ortografi skrivs den samiska titeln ofta som \u201dGuldnasa\u0161 njirro\u017ean\u201d. S\u00e5 h\u00e4r b\u00f6rjar dikten i den f\u00f6rsta engelska \u00f6vers\u00e4ttningen<\/a> fr\u00e5n 1674: <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n