{"id":5143,"date":"2020-09-30T15:37:03","date_gmt":"2020-09-30T13:37:03","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/?page_id=5143"},"modified":"2020-10-25T08:38:29","modified_gmt":"2020-10-25T07:38:29","slug":"georg-buchner","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/aurell-en-inledning\/georg-buchner\/","title":{"rendered":"Georg B\u00fcchner"},"content":{"rendered":"\n

\n

\n

B\u00fcchner & Aurell<\/h1>\n\n\n\n

Georg B\u00fcchner: ett liv<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Ett ansikte<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Den 4 augusti 1834 g\u00e5r\u00a0en efterlysning<\/a>\u00a0ut. Beskrivningen \u00e4r pragmatisk och kortfattad.<\/p>\n\n\n\n
\u201dSignalement des stud. med. Georg B\u00fcchner von Darmstadt\u00a0Alter: 20\u00a0Jahre. \u2013 Gr\u00f6\u00dfe: 6\u00a0Schuh 9\u00a0Zoll hessisches Maas. \u2013 Haare: blond. \u2013 Stirn: sehr gew\u00f6lbt. \u2013 Augenbrauen: blonde. \u2013 Augen: graue. \u2013 Nase: stark. \u2013 Mund: klein. \u2013 Bart: blond, etwas am Kinne und schwacher Schnurrbart. \u2013 Kinn: rund. \u2013 Angesicht: oval. \u2013 Gesichtsfarbe: frisch. \u2013 Besondere Zeichen: d\u00fcsteren, nach der Erde gesenkten Blick, dem Anscheine nach kurzsichtig, tr\u00e4gt zuweilen eine Brille. Geht etwas einseitig.\u00a0\u2013 Wahrscheinliche Kleidung: Runder schwarzer Hut; Rock: blaut\u00fcchner, eine Art Polonaise mit Schn\u00fcren auf Brust und R\u00fccken, sog. Blattlitzen; Beinkleider: unbekannt; Stiefeln: gew\u00f6hnlich.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Den unge man som efters\u00f6ks s\u00e4gs allts\u00e5 vara tjugo \u00e5r gammal. Han har gr\u00e5 \u00f6gon, ljust h\u00e5r, en tydligt markerat v\u00e4lvd panna, och han g\u00e5r med blicken riktad ned\u00e5t. <\/p>\n\n\n\n
Han ser sv\u00e5rmodig ut. Han \u00e4r n\u00e4rsynt och anv\u00e4nder ibland glas\u00f6gon. Han \u00e4r av medell\u00e4ngd. Om hans byxor och st\u00f6vlar har man inget att ber\u00e4tta. Men han b\u00e4r ofta en rund, svart hatt.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r medicine studenten Georg B\u00fcchner (1813\u20131837)<\/a> som beskrivs. Men det \u00e4r inte hans studier som orsakat efterlysningen, och inte heller den nyskapande dramatikerns pj\u00e4stexter. Det \u00e4r\u00a0revolution\u00e4ren<\/em>\u00a0man s\u00f6ker. Den regimkritiske. Allt det andra spelar ingen roll f\u00f6r den samtid i vilken B\u00fcchner r\u00f6r sig. Hans penna har satts i motst\u00e5ndets tj\u00e4nst \u2013 och f\u00f6r detta ska han f\u00e4ngslas och bestraffas.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/a>
Detalj fr\u00e5n det starkt idealiserade portr\u00e4ttet i 1879 \u00e5rs samlade utg\u00e5va av Georg B\u00fcchners verk.<\/em>\u00a0(Klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att se den i st\u00f6rre storlek.)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
S\u00e5 m\u00f6ter v\u00e4rlden allts\u00e5 f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6rfattaren Georg B\u00fcchner<\/a>. Signalementet, och en frim\u00e4rksstor teckning som v\u00e4nnen Alexis Muston utf\u00f6rde 1833, l\u00e5ter oss komma hans\u00a0yttre\u00a0uppenbarelse n\u00e4ra.<\/p>\n\n\n\n
Vi s\u00f6ker efter sp\u00e5r. Vi tycker oss se\u00a0diktarens<\/em>\u00a0in\u00e5tv\u00e4nda kroppsspr\u00e5k i beskrivningen. Vi vill ju s\u00e5 g\u00e4rna se litteraturen gestaltad i kroppen, i blicken.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 l\u00e4tt blir det f\u00f6rflutna en f\u00f6rr\u00e4disk spegel.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/a>
Dantons Tod (1835) och ytterligare artefakter, utst\u00e4llda i B\u00fcchners f\u00f6delsehus i Goddelau (idag en stadsdel i Riedstadt). Bilden har vi l\u00e5nat fr\u00e5n Wikimedia<\/a>.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Ett liv i fragment<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
B\u00fcchner hade inte fyllt 24 \u00e5r n\u00e4r han dog. N\u00e4r efterlysningen gick ut hade han tv\u00e5 och ett halvt \u00e5r kvar att leva. Under sin livstid publicerade han bara en l\u00e4ngre litter\u00e4r text \u2013\u00a0 Dantons Tod<\/em>\u00a0(1835)<\/a> \u2013 och den utkom dessutom i en starkt f\u00f6rkortad och id\u00e9m\u00e4ssigt stympad version. Han l\u00e4mnade ytterst f\u00e5 brev och dokument efter sig, och de texter han skrev har huvudsakligen bevarats i of\u00e4rdiga versioner.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
B\u00fcchners liv och verk har allts\u00e5 rekonstruerats av efterv\u00e4rlden. Rekonstruktionen har satts samman med hj\u00e4lp av indicier, sp\u00e5r och antydningar.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r som Lars Bjurman skriver: att efterv\u00e4rldens bild av B\u00fcchner har sedan l\u00e4nge framst\u00e5tt som \u201den ideologisk dragkamp mellan i huvudsak tv\u00e5 l\u00e4ger som bara f\u00f6renats av en gemensam str\u00e4van att hitta en m\u00f6jligast enhetlig person [\u2026] bakom hans texter: trots det politiska fiaskot revolution\u00e4r och \u2019realist\u2019 intill slutet i den socialistiska versionen; desillusionerad nihilist, konstitutionell melankoliker eller botf\u00e4rdig syndare \u00e0 la Raskolnikov i de vanligaste mottolkningarna.\u201d (Lars Bjurman, \u201dInledning\u201d, i Georg B\u00fcchner,\u00a0Dramatik och prosatexter<\/em>, Stockholm 2013.)<\/p>\n\n\n\n
Ocks\u00e5 B\u00fcchners\u00a0liv \u2013 menar Bjurman \u2013 beh\u00f6ver allts\u00e5 genomforskas f\u00f6r att komma texterna n\u00e4ra. Dokumenten \u00e4r s\u00e5 f\u00e5 och texterna s\u00e5 fragmentariskt bevarade att allt<\/em> blir viktiga pusselbitar i rekonstruktionen av\u00a0verket.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/a>
Inledningen till f\u00f6rsta scenen fr\u00e5n 1909 \u00e5rs utg\u00e5va av Georg B\u00fcchners Woyzeck, h\u00e4r \u201dWozzeck\u201d.<\/em>\u00a0(Klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att se den i st\u00f6rre storlek.)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
Georg B\u00fcchner<\/a> f\u00f6ddes den 17 oktober 1813 i Goddelau i d\u00e5varande Storhertigd\u00f6met Hessen. Han var l\u00e4karson \u2013 den \u00e4ldste i en stor syskonskara varav sex \u00f6verlevde till vuxen \u00e5lder \u2013 och gavs d\u00e4rmed vissa ekonomiska m\u00f6jligheter att f\u00f6rkovra sig under sin uppv\u00e4xt och ungdom. I Darmstadt, dit familjen snart flyttade, studerade han vid gymnasiet. Och vid sidan av studierna (och ett tidstypiskt intresse f\u00f6r bland annat Shakespeares dramatik), b\u00f6rjade han snart att intressera sig f\u00f6r politiska fr\u00e5gor.<\/p>\n\n\n\n
Redan tidigt levde B\u00fcchner tre liv:\u00a0vetenskapsmannens,\u00a0den radikale aktivistens och f\u00f6rfattarens\u00a0<\/em>liv.<\/em>\u00a0Dessa tre roller spelade han i praktiken samtidigt.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5vitt v\u00e4rlden visste var studierna och sedermera vetenskapen hans huvudsakliga profession. Han hade egentligen valt samma bana som sin far, men kom s\u00e5 sm\u00e5ningom att \u00e4gna sig \u00e5t fiskars nervsystem. Ett drygt halv\u00e5r f\u00f6re sin d\u00f6d lade han sista handen vid sin doktorsavhandling<\/a>,\u201dOm barbens nervsystem\u201d (skriven p\u00e5 franska 1836:\u00a0M\u00e9moire sur le syst\u00e8me nerveux du barbeau<\/em>). <\/p>\n\n\n\n
Och det var som en avh\u00e5llen l\u00e4rare i Z\u00fcrich hans studenter skulle minnas honom fyrtio \u00e5r efter\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/a>
Inledningen till sj\u00e4tte scenen fr\u00e5n 1879 \u00e5rs utg\u00e5va av Georg B\u00fcchners Woyzeck, h\u00e4r \u201dWozzeck\u201d.<\/em>\u00a0(Klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att se den i st\u00f6rre storlek.)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\u201dKrieg den Pal\u00e4sten!\u201d<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Men B\u00fcchner var ocks\u00e5 en aktivist. Hans liv var radikalens liv. Och att s\u00e4tta sitt skrivande i den radikala samh\u00e4llsf\u00f6rvandlingens tj\u00e4nst var f\u00f6rst\u00e5s f\u00f6renat med betydande risker.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
I Gie\u00dfen, d\u00e4r B\u00fcchner efter \u00e5ren i Darmstadt fortsatt sina studier vid universitetet 1833, blev hans politiska engagemang allt mer\u00a0uttalat.\u00a0B\u00fcchner var allt annat \u00e4n naiv, och l\u00e4r inte ha trott pennan m\u00e4ktigare \u00e4n sv\u00e4rdet \u2013 \u00e5tminstone inte p\u00e5 kort sikt. Men vilka alternativ stod honom egentligen till buds? Det var ju med sitt skrivande som han visste sig kunna g\u00f6ra skillnad, inte med vapen och upplopp.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a>
Gie\u00dfen, f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1800-talet. Bilden har vi l\u00e5nat fr\u00e5n Wikimedia<\/a>.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Men ocks\u00e5 ordet kunde v\u00e4lja v\u00e5ldet:<\/p>\n\n\n\n
\u201dSkall i v\u00e5r tid n\u00e5got hj\u00e4lpa, s\u00e5 \u00e4r det\u00a0v\u00e5ld<\/em>. Vi vet vad vi har att v\u00e4nta av v\u00e5ra furstar. Allt de g\u00e5r med p\u00e5 har de avtvingats av n\u00f6dv\u00e4ndigheten.\u00a0[\u2026] Man f\u00f6rebr\u00e5r ungdomen att den tar till v\u00e5ld. Lever vi kanske inte i en situation av st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende v\u00e5ld? Eftersom vi \u00e4r f\u00f6dda och uppfostrade i ett f\u00e4ngelse m\u00e4rker vi inte l\u00e4ngre att vi sitter fast i ett h\u00e5l med h\u00e4nder och f\u00f6tter fastsmidda och en munkavle i munnen.\u201d (Brev till familjen, 5 april 1833. \u00d6vers.\u00a0Lars Bjurman, i Georg B\u00fcchner,\u00a0Dramatik och prosatexter<\/em>, Stockholm 2013.)<\/p>\n\n\n\n
Skrivandet skulle snart nog visa sig tillr\u00e4ckligt riskabelt \u00e4ven det fysiska v\u00e5ldet f\u00f6rutan. I en \u00e5ttasidig pamflett,\u00a0Der Hessische Landbote<\/em>\u00a0(tryckt i tv\u00e5 versioner i juli och november 1834)<\/a>, hade han g\u00e5tt till storms mot makten. \u201dFriede den H\u00fctten! Krieg den Pall\u00e4sten!\u201d (\u201dFrid \u00e5t hyddorna! Krig \u00e5t palatsen!\u201d) \u2013 s\u00e5 hade den inledande parollen l\u00e5tit. Och \u00e4ven om B\u00fcchners text hade redigerats om innan den gick i tryck \u2013 och dessutom i en riktning som han sj\u00e4lv s\u00e5g som fr\u00e4mmande och i betydande delar v\u00e4sensskild fr\u00e5n det manuskript han l\u00e4mnat ifr\u00e5n sig till betrodda v\u00e4nner \u2013 var huvudtesen fortfarande hans.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/a>
Der Hessische Landbote (1834). Bilden har vi l\u00e5nat fr\u00e5n Wikisource<\/a>.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Texten s\u00f6kte ifr\u00e5gas\u00e4tta och undergr\u00e4va den gudagivna auktoritet som makten \u00e5beropade. Och den gjorde det med kraft och retorisk skicklighet.<\/p>\n\n\n\n
D\u00e4rav s\u00e5 sm\u00e5ningom efterlysningen<\/a>. D\u00e4rav beskrivningen av den unge mannens yttre.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
B\u00fcchner hade valt att fly: exilen var till att b\u00f6rja med sj\u00e4lvvald. Men snart blev det om\u00f6jligt att ens \u00f6verv\u00e4ga en \u00e5terkomst. Rapporterna hemifr\u00e5n talade om fruktansv\u00e4rda f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r dem som f\u00e5ngats in av myndigheterna.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r den som valt att stanna eller helt enkelt inte hunnit s\u00e4tta sig i s\u00e4kerhet hade det inte s\u00e4llan g\u00e5tt mycket illa. F\u00e4ngelse, tortyr \u2013 och i vissa fall d\u00f6den \u2013 hade v\u00e4ntat.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
F\u00f6rfattaren<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Som f\u00f6rfattare \u2013 i sin tredje och mest avg\u00f6rande roll \u2013 omsatte B\u00fcchner sina erfarenheter av b\u00e5de vetenskap och kamp. H\u00e4r stod hans stora strid, h\u00e4r hade han valt att verka. Och i dramatiken fanns den intensiva n\u00e4rvaro av ett nu som hans ber\u00e4ttelser tycktes kr\u00e4va. D\u00e4r fanns ett tomt scenrum att inreda och befolka. Snabba replikskiften och vindlande monologer kunde anv\u00e4ndas f\u00f6r att spegla alla slags m\u00e4nskliga erfarenheter och d\u00e5rskaper. I Shakespeare hade B\u00fcchner, liksom Goethe f\u00f6re honom, funnit en \u00e4lskad f\u00f6reg\u00e5ngare som sk\u00e4nkt ov\u00e4rderliga impulser och hisnande dramatiska perspektiv. Men f\u00f6r den nya tiden kr\u00e4vdes ocks\u00e5 ett nytt spr\u00e5k och en ny form. <\/p>\n\n\n\n
Och det var inget mindre \u00e4n m\u00e4nsklighetens historia som B\u00fcchner ville teckna.<\/p>\n\n\n\n
\u201d\u2026 den dramatiske diktaren \u00e4r enligt min mening ingenting annat \u00e4n en historieskrivare, men st\u00e5r\u00a0\u00f6ver<\/em>\u00a0den senare genom att han \u00e5terskapar historien f\u00f6r andra g\u00e5ngen och i st\u00e4llet f\u00f6r att ge oss en torr ber\u00e4ttelse direkt och of\u00f6rmedlat f\u00f6r oss rakt in i en g\u00e5ngen tids liv, ger oss karakt\u00e4rer i st\u00e4llet f\u00f6r karakteristiker och gestalter i st\u00e4llet f\u00f6r beskrivningar. Hans h\u00f6gsta uppgift \u00e4r att komma historien s\u00e5dan den verkligen varit s\u00e5 n\u00e4ra som m\u00f6jligt.\u201d (Brev till familjen, 28 juli 1835. \u00d6vers.\u00a0Lars Bjurman, i Georg B\u00fcchner,\u00a0Dramatik och prosatexter<\/em>, Stockholm 2013.)<\/p>\n\n\n\n
B\u00fcchners f\u00f6rsta framtr\u00e4dande p\u00e5 den litter\u00e4ra scenen hade skett med pj\u00e4sen\u00a0Dantons Tod<\/em>\u00a0(tryckt 1835)<\/a>, men han hade inte haft tillr\u00e4cklig insyn \u00f6ver slutresultatet. Kl\u00e5fingriga redakt\u00f6rsh\u00e4nder hade f\u00f6r\u00e4ndrat texten p\u00e5 avg\u00f6rande och destruktiva s\u00e4tt. Erfarenheten visade allts\u00e5 att om B\u00fcchners verk skulle n\u00e5 offentligheten p\u00e5 de s\u00e4tt som f\u00f6rfattaren sj\u00e4lv avsett, s\u00e5 var det upp till honom sj\u00e4lv att s\u00e4kerst\u00e4lla publiceringen.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/a>
Fr\u00e5n titelsidan till f\u00f6rsta bokutg\u00e5van av Georg B\u00fcchners Dantons Tod (1835). Bilden har vi l\u00e5nat fr\u00e5n Deutsches Textarkiv<\/a>.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Delvis var det denna insikt som gjorde B\u00fcchner oben\u00e4gen att l\u00e4mna ifr\u00e5n sig sina texter. Men \u00e4n mer avg\u00f6rande var f\u00f6rst\u00e5s den oerh\u00f6rda frenesi med vilken han framlevde sin existens och den v\u00e5ldsamma produktivitet \u2013 b\u00e5de p\u00e5 den akademiska och den litter\u00e4ra banan \u2013 som han visade prov p\u00e5 under \u00e5ren 1833\u20131837. Hur skulle v\u00e4l han ha hunnit publicera sig eller f\u00e5 sina dramer uppsatta? Han hade ju fullt upp med att skriva och f\u00f6rs\u00f6rja sig.<\/p>\n\n\n\n
Breven hem \u2013 till familjen, och till B\u00fcchners \u00e4lskade f\u00e4stm\u00f6, Wilhelmine Jaegl\u00e9 \u2013 ber\u00e4ttade om ambition och flit. Men ocks\u00e5 om en rastl\u00f6s tillvaro, pr\u00e4glad av landsflyktens k\u00e4rva villkor. Han hade planer p\u00e5 att kombinera sina studier med en avl\u00f6nad tillvaro som recensent i olika tidskrifter, men av detta blev det inget. Han \u00f6versatte (Victor Hugos dramer\u00a0Lucr\u00e8ce Borgia<\/em>\u00a0och\u00a0Marie Tudor<\/em>); skrev om Spinoza och Descartes; grep sig i novellformatet<\/a> an den tyske romantiske diktaren Jakob Michael Reinhold Lenz livs\u00f6de; skrev en drastisk och m\u00e4rkv\u00e4rdig komedi,\u00a0Leonce und Lena<\/a><\/em>\u00a0\u2013 och p\u00e5b\u00f6rjade\u00a0Woyzeck<\/em>.<\/p>\n\n\n\n
Och mitt i steget br\u00f6ts hans bana.<\/p>\n\n\n\n
Den 2 februari 1837, i Z\u00fcrich, insjuknade Georg B\u00fcchner<\/a> i tyfus. En l\u00e5ng kamp f\u00f6ljde, men hans liv stod inte att r\u00e4dda. Den 19 februari dog han. <\/p>\n\n\n\n
Hem kom han aldrig.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s vidare om Woyzeck.<\/a><\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
<\/div>\n\n\n\n
EN INLEDNING
<\/a>GEORG B\u00dcCHNER<\/a>
WOYZECK: PJ\u00c4SEN<\/a>
B\u00dcCHNER I SVERIGE<\/a>
AURELL & WOYZECK<\/a>
1. ANSLAG<\/a>
2. TONTR\u00c4FF<\/a>
3. NYCKELSCEN<\/a><\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a>
Jean-Baptiste Alexis Muston, teckning fr\u00e5n 1833 f\u00f6rest\u00e4llande Georg B\u00fcchner.<\/em> (Freies Deutsches Hochstift)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n
OM B\u00dcCHNER & AURELL<\/h5>\n\n\n\n
\u201dB\u00fcchner & Aurell\u201d producerades f\u00f6r Litteraturbanken i oktober 2020<\/em> av Dick Cla\u00e9sson<\/a>. Alla citat ur Tage Aurells \u00f6vers\u00e4ttningar \u00e5terges med tillst\u00e5nd fr\u00e5n r\u00e4ttighetshavaren. D\u00e4r inget annat anges \u00e4r alla kringtexter skrivna av Dick Cla\u00e9sson.<\/em><\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/body>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
B\u00fcchner & Aurell Georg B\u00fcchner: ett liv Ett ansikte Den 4 augusti 1834 g\u00e5r\u00a0en efterlysning\u00a0ut. Beskrivningen \u00e4r pragmatisk och kortfattad. \u201dSignalement des stud. med. Georg B\u00fcchner von Darmstadt\u00a0Alter: 20\u00a0Jahre. \u2013 Gr\u00f6\u00dfe: 6\u00a0Schuh 9\u00a0Zoll hessisches Maas. \u2013 Haare: blond. \u2013 Stirn: […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":5187,"parent":5063,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5143","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5143","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5143"}],"version-history":[{"count":66,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5143\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5701,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5143\/revisions\/5701"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5063"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5187"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5143"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}