{"id":5152,"date":"2020-09-30T16:05:21","date_gmt":"2020-09-30T14:05:21","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/?page_id=5152"},"modified":"2020-10-25T09:17:45","modified_gmt":"2020-10-25T08:17:45","slug":"buchner-i-sverige","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/aurell-en-inledning\/buchner-i-sverige\/","title":{"rendered":"B\u00fcchner i Sverige"},"content":{"rendered":"\n

\n

\n

B\u00fcchner & Aurell<\/h1>\n\n\n\n

B\u00fcchner i Sverige<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
En l\u00e5ngsam introduktion<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Det skulle dr\u00f6ja innan Georg B\u00fcchners f\u00f6rfattarskap uppm\u00e4rksammades av v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n
Den f\u00f6rsta samlade utg\u00e5van av B\u00fcchners verk utkom f\u00f6rst 1850. Utg\u00e5van var inte komplett: s\u00e5 saknades till exempel\u00a0Woyzeck<\/em>, som fortfarande orsakade handskriftsuttolkarna<\/a> stora besv\u00e4r. Och den f\u00f6rsta upps\u00e4ttningen p\u00e5 en scen av en B\u00fcchnertext,\u00a0Dantons Tod<\/a><\/em>, kom inte till st\u00e5nd f\u00f6rr\u00e4n 1902 \u2013 sextiofem \u00e5r efter f\u00f6rfattarens d\u00f6d.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rst under 1900-talet blev allts\u00e5 B\u00fcchner ett namn att r\u00e4kna med i v\u00e4rldslitteraturen. Men d\u00e5 kom hans namn snart att signalera s\u00e5v\u00e4l radikal\u00a0ideologi<\/em>\u00a0som radikal\u00a0estetik<\/em>. Det b\u00f6rjande 1900-talets teatrar och kritiker tyckte sig finna en de moderna uttryckens v\u00e4n i B\u00fcchner.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/a>
En scenbild fr\u00e5n Knut Str\u00f6ms upps\u00e4ttning av Danton (1920) vid Lorensbergsteatern i G\u00f6teborg.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte sv\u00e5rt att se de s\u00e4rpr\u00e4glade kvaliteter som efterv\u00e4rlden uppt\u00e4ckte i B\u00fcchners verk. Det \u00e4r kvaliteter som f\u00e5r verken att d\u00e5na av kraft ocks\u00e5 idag. D\u00e4r fanns en nyskapande form (\u00e4ven om kaoset bland de efterl\u00e4mnade manuskripten ibland tycktes f\u00f6rst\u00e4rka intrycket av det \u2019fragmentariskt moderna\u2019.)\u00a0D\u00e4r fanns ocks\u00e5 ett livfullt och radikalt iscensatt historiskt stoff. Och d\u00e4r fanns ett kargt och f\u00f6rmodernistiskt spr\u00e5k som framstod som stramt och avskalat \u2013 fritt fr\u00e5n pr\u00e5l och prakt.<\/p>\n\n\n\n
Men f\u00f6r det gryende 1900-talets v\u00e5ldsamma och turbulenta Europa framstod dessutom B\u00fcchners texter i allm\u00e4nhet (och till att b\u00f6rja med\u00a0Dantons Tod<\/a><\/em>\u00a0i synnerhet) som verkningsfulla profetior. De blev till m\u00e4rkv\u00e4rdiga, ofta mystiska spegelglas mot vilket en v\u00e5ldsam omv\u00e4rld kastade en paradoxalt tydlig och avsl\u00f6jande bild.<\/p>\n\n\n\n
I Sverige var B\u00fcchner l\u00e4nge helt ok\u00e4nd. Men inte heller i Tyskland skedde ju genombrottet snabbt. F\u00f6rst 1879, i utg\u00e5van\u00a0Georg B\u00fcchners S\u00e4mtliche Werke und handschriftlicher Nachla\u00df<\/a><\/em>, kunde en samlad, prelimin\u00e4r bild av f\u00f6rfattarskapet presenteras. Och trots tidstypiska strykningar i texterna \u2013 d\u00e4r h\u00e4nsyn till \u2019den goda smaken\u2019 f\u00e5tt r\u00e5da \u2013 blev just denna utg\u00e5va utg\u00e5ngspunkten n\u00e4r tidningen\u00a0Arbetet\u00a0<\/em>i mars 1889, hundra \u00e5r efter inledningen av den franska revolutionen, p\u00e5passligt p\u00e5b\u00f6rjade publiceringen av en \u00f6vers\u00e4ttning av dramat\u00a0Dantons Tod<\/a>.<\/em>\u00a0\u201dFr\u00e4mst i tidningen\u201d, deklarerade man stolt, \u201db\u00f6rja vi en \u00f6fvers\u00e4ttning af\u00a0Georg B\u00fcchners\u00a0<\/em>tragiska sk\u00e5despel\u00a0Dantons d\u00f6d<\/em>, hvari med dramatisk kraft och en gl\u00e4nsande stil skildras n\u00e5gra af de mest storartade \u00f6gonblicken i den franska revolutionen.\u201d (Arbetet<\/em>, 26 januari 1889.)<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/a>
Den f\u00f6rsta svenska \u00f6vers\u00e4ttningen av B\u00fcchners pj\u00e4s Dantons Tod (1835) publiceras i tjugo avsnitt, i Arbetet 1889.<\/em> <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
En svensk B\u00fcchner<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\u00d6vers\u00e4ttningen var signerad \u201dA. D\u2013n.\u201d, och signaturen tillh\u00f6rde tidningens grundare: Axel Danielsson (1863\u20131899). Fr\u00e5n den 2 mars till den 20 juni 1889, uppdelad i tjugo avsnitt, l\u00f6pte \u00f6vers\u00e4ttningen i\u00a0Arbetet<\/em>. Tidningens radikala anspr\u00e5k gav pj\u00e4sen en sj\u00e4lvklar inramning. Upprop om bidrag till strejkande arbetare och uppmaningar till Arbetsmannafackf\u00f6reningen att \u201dsamlas mangrant kring fanan\u201d flankerade pj\u00e4stexten, och den Socialdemokratiska f\u00f6reningens styrelse i Malm\u00f6 annonserade p\u00e5passligt en f\u00f6rel\u00e4sningsserie om \u201dDen stora franska revolutionen\u201d.<\/p>\n\n\n\n
Att Danielsson ocks\u00e5 skrev i tidningen under den revolution\u00e4rt klingande signaturen \u201dMarat\u201d<\/a> var inte heller det en slump. Och att h\u00e4ndelser under den franska revolutionen i tidningen beskrevs som \u201dstorartade\u201d var naturligtvis sj\u00e4lvklart i denna av klasskamp och revolution\u00e4r anda starkt pr\u00e4glade tidning. B\u00fcchners verk var ju ocks\u00e5 genomsyrat av revolutionens radikala tankeg\u00e5ngar (\u00e4ven om\u00a0hans<\/em>\u00a0texter kr\u00e4vde mer av l\u00e4saren och \u00e5sk\u00e5daren \u00e4n en bergfast och tvekl\u00f6s ideologisk h\u00e5llning.)<\/p>\n\n\n\n
Axel Danielsson \u00f6versatte pj\u00e4sen under en f\u00e4ngelsevistelse; han avtj\u00e4nade ett arton m\u00e5nader l\u00e5ngt straff f\u00f6r bland annat\u00a0h\u00e4delse. I B\u00fcchner fann den f\u00e4ngslade Danielsson inte bara en revolutionens fr\u00e4nde. S\u00e4kert slogs han dessutom av likheten med B\u00fcchners\u00a0liv: ocks\u00e5 hans tyske f\u00f6reg\u00e5ngare hade f\u00e5tt utst\u00e5 maktens repressalier. B\u00fcchners korthuggna stil tycktes dessutom passa Danielssons temperament. P\u00e5 det hela taget undvek han lockelsen att l\u00e5ta den \u00f6versatta texten f\u00e4rgas in av ett mer ornamenterat spr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/a>
Arbetet, den 6 april 1889.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
Ocks\u00e5 som l\u00e4sdrama \u2013 och som indragande f\u00f6ljetong \u2013 m\u00e5ste \u00f6vers\u00e4ttningen av\u00a0Dantons Tod<\/a><\/em>\u00a0ha fyllt sin funktion f\u00f6r\u00a0Arbetet<\/em>. Danielssons huvudsakliga m\u00e5ls\u00e4ttning kan knappast ha varit att f\u00e5nga\u00a0teaterdirekt\u00f6rernas\u00a0intresse eller, f\u00f6r den delen, att introducera f\u00f6rfattarskapet\u00a0i sig\u00a0f\u00f6r en svensk publik. Snarare siktade han p\u00e5 just den politiska dubbelverkan som temat kunde f\u00f6rv\u00e4ntas ha p\u00e5 l\u00e4sekretsen. Pj\u00e4stexten iscensatte ju den revolution\u00e4ra kampen och kunde allts\u00e5 fungera som sedel\u00e4rande och fostrande exempel.<\/p>\n\n\n\n
Danielssons ambition var sannolikt mycket instrumentell: det var samtiden \u2013 och framtidens m\u00f6jligheter \u2013 han avs\u00e5g att teckna genom sin \u00f6vers\u00e4ttning av B\u00fcchners verk. Men var Danielsson f\u00f6r tidigt ute?<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/a>
G\u00f6teborgs Dagblad, 18 mars 1920.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
En Danton f\u00f6r Sverige<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Uruppf\u00f6randet av\u00a0Woyzeck<\/em>, som \u00e4gde rum i M\u00fcnchen 1913,\u00a0l\u00e5g bara n\u00e5gra \u00e5r i det f\u00f6rflutna n\u00e4r Lorensbergsteatern i G\u00f6teborg 1920, som f\u00f6rsta teater i Sverige, satte upp\u00a0Dantons d\u00f6d<\/em>\u00a0i regi av Knut Str\u00f6m. Ett v\u00e4rldskrig l\u00e5g mellan de tv\u00e5 teaterh\u00e4ndelserna. Danielssons \u00f6vers\u00e4ttning fr\u00e5n 1889 var nu bortgl\u00f6md, och Str\u00f6m hade (tillsammans med sk\u00e5despelaren Arvid Petersen) gjort en egen \u00f6vers\u00e4ttning. Texten hade man f\u00f6rkortat, och titeln likas\u00e5: nu hette den kort och gott\u00a0Danton<\/em>. (Str\u00f6m och Petersen hade ocks\u00e5 f\u00f6rdelen av att kunna utg\u00e5 fr\u00e5n en mer p\u00e5litlig utg\u00e5va av B\u00fcchners skrifter \u2013 en ny utg\u00e5va hade getts ut i Berlin 1909.)<\/p>\n\n\n\n
Str\u00f6ms iscens\u00e4ttning var i tidens anda exemplariskt expressionistisk. En tydlig klangbotten f\u00f6r upps\u00e4ttningens atmosf\u00e4r var f\u00f6rst\u00e5s den i tid n\u00e4raliggande ryska revolutionen \u2013 en annan var Europas turbulenta orosh\u00e4rdar i k\u00f6lvattnet av det stora kriget. \u201d\u2019Danton\u2019 \u00e4r ett drama om revolutionen\u201d, kunde man l\u00e4sa i programbladet. \u201dFolkr\u00f6relserna \u00e4r dramats \u00e4mne. Det \u00e4r ledarna med deras politiska spel [\u2026] Det \u00e4r lidelsernas spel p\u00e5 gator och i f\u00e4ngelser, det \u00e4r opinionsv\u00e5gornas brytningar inom folket [\u2026] Det \u00e4r intet f\u00f6rh\u00e4rligande av revolutionen. Tv\u00e4rtom andas stycket en djup pessimism inf\u00f6r det kaos, som lidelserna frammana [\u2026] Dramat stannar inf\u00f6r det absurda i den blinda tvekampen mellan motsatta principer, f\u00f6rda fram av m\u00e4n, som var f\u00f6r sig \u00e4ro fyllda av \u00e4rlig \u00f6vertygelse om den egna sakens r\u00e4ttf\u00e4rdighet.\u201d (Lorensbergsteatern, program 18 mars 1920.)<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/a>
1909 \u00e5rs utg\u00e5va av B\u00fcchners Gesammelte Schriften (1909).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
Och nu tycktes tiden redo f\u00f6r B\u00fcchner. Den g\u00f6teborgska upps\u00e4ttningen gav i praktiken upphov till de f\u00f6rsta djuplodande kommentarerna \u2013 sett ur ett svenskt perspektiv \u2013 om hans liv och verk. Det var en suggestiv tillkomsthistoria som Carl Gustaf Samuel Ramsell af Ugglas beskrev i\u00a0G\u00f6teborgs Dagblad<\/em>: \u201dLutad \u00f6fver dissektionsbordet skref [B\u00fcchner] ett drama, medan hans bror h\u00f6ll vakt mot ov\u00e4lkomna \u00f6fverraskningar. D\u00f6ko s\u00e5dana upp, sk\u00f6tos de halfskrifna manuskriptsidorna in under anatomiska planscher, som man f\u00f6rsiktigtvis str\u00f6tt ut \u00f6fver bordskifvan. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt tillkom under en v\u00e5ldsam nervsp\u00e4nning ett par korta februariveckor af detta reaktionens klang- och jubel\u00e5r Georg B\u00fcchners revolutionssk\u00e5despel\u00a0\u2026\u201d (\u201dGeorg B\u00fcchners \u2019Danton\u2019. Till Lorensbergsteaterns premi\u00e4r om torsdag\u201d,\u00a0G\u00f6teborgs Dagblad<\/em>\u00a016 mars 1920.)<\/p>\n\n\n\n
Och af Ugglas fortsatte: \u201dDet sl\u00e5r en fr\u00e4n, f\u00f6r m\u00e5ngen kanske outh\u00e4rdlig dunst ut fr\u00e5n detta drama, som i sj\u00e4lfva sin atmosf\u00e4r har bevarat en st\u00e4mning fr\u00e5n den milj\u00f6, hvari det tillkom, dissektionssalen.\u201d<\/p>\n\n\n\n
I denna effektfulla dubbelexponering kom ber\u00e4ttelsen om dramats tillkomst att spegla revolutionens allmakt. Larmet som tr\u00e4ngde in i B\u00fcchners v\u00e4rld var samtidigt ett eko fr\u00e5n det f\u00f6rflutna \u2013 och ett hela tiden n\u00e4rvarande, dovt mullrande hot.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/a>
\u201dVarf\u00f6r ska man spela s\u00e5 hemska pj\u00e4ser som \u2019Woyzeck\u2019?\u201d \u2013 \u00c5ke Lagergren \u201ds\u00f6ker f\u00f6rklara sina f\u00f6rehavanden i Woyzeck f\u00f6r fru Catarina Holmquist.\u201d F\u00f6rest\u00e4llningen vid Teatern i Gamla stan gav upphov till animerade diskussioner. (Aftonbladet den 1 oktober 1953.)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\u201dSe olycklig ut f\u00f6r fan!\u201d<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
G\u00f6teborgstidningarna, p\u00e5 tryggt avst\u00e5nd fr\u00e5n omv\u00e4rldens kaos, var inte sena att rapportera fr\u00e5n b\u00e5de repetition och f\u00f6rest\u00e4llning:<\/p>\n\n\n\n
\u201dDet kan ju tyckas som en sk\u00e4ligen enkel uppgift att komma in och f\u00f6ra ov\u00e4sen. Men det skall som allt annat p\u00e5 Lorensbergsteatern vara konstn\u00e4rligt. Och det \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e4tt att \u00e5stadkomma ligistliv, som h\u00e5ller m\u00e5ttet inf\u00f6r s\u00e5dana fordringar. [\u2026] Det \u00e4r r\u00f6relser, miner, r\u00f6st och allt som synas noga.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Ni d\u00e4r, se olycklig ut f\u00f6r fan! Ni ska ju h\u00e4ngas, h\u00f6res hr Str\u00f6ms energiska st\u00e4mma.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Och ni, hr Pettersson! Skratta,\u00a0skratta b\u00e4ttre\u00a0n\u00e4r ni halar upp. Fr\u00f6ken f\u00e5r f\u00f6rs\u00f6ka att se lite j\u00e4kligare ut i ansiktet, det h\u00e4r duger inte. Va\u2019 i herrans namn menar ni, m\u00e4nniska! \u00c4r det byxor att g\u00f6ra revolution i!!? Med slag p\u00e5 och pressade! Jag blir tokig.<\/p>\n\n\n\n
Den energiske regiss\u00f6ren skakar sina rika lockar och tar sig f\u00f6rtvivlat om huvudet. Det \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e4tt att vara revolutionsledare \u2013 \u00e5tminstone inte p\u00e5 teatern.\u201d (\u201dLorensbergsteaterns folkmassor. Hrr Lindberg och Str\u00f6m som revolutionsinstrukt\u00f6rer\u201d,\u00a0G\u00f6teborgstidningen<\/em>\u00a018 mars 1920, sign. \u201dNisse\u201d.)<\/p>\n\n\n\n
Revolutionens tid var ocks\u00e5 v\u00e5ldets tid. Men\u00a0scenens<\/em>\u00a0v\u00e5ld var stiliserat och abstrakt. Och den iscensatta revolutionen avnj\u00f6ts tryggt i bekv\u00e4ma b\u00e4nkrader.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\nEn \u00f6ppen text<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Woyzeck<\/em>\u00a0blev inte\u00a0svensk f\u00f6rr\u00e4n 1949. Det var Nils Afzelius (1894\u20131970) som \u00f6versatte pj\u00e4sen, f\u00f6r Radioteaterns r\u00e4kning. Under ett och samma \u00e5r kom tv\u00e5 utg\u00e5vor av Afzelius \u00f6vers\u00e4ttning ut: dels p\u00e5 Sveriges Radios f\u00f6rlag, och dels i en praktfull och p\u00e5kostad utg\u00e5va, framst\u00e4lld av Bibliofila klubben. F\u00f6r den senare volymen hade Afzelius ocks\u00e5 \u00f6versatt B\u00fcchners\u00a0Leonce och Lena<\/a><\/em>, och utg\u00e5van var rikligt f\u00f6rsedd med b\u00e5de inledning och noter.<\/p>\n\n\n\n
De tyska utg\u00e5vorna omfattade nu allt mer full\u00f6diga versioner av pj\u00e4sen. Men en \u00f6vers\u00e4ttning \u2013 och i f\u00f6rl\u00e4ngningen en scenisk upps\u00e4ttning \u2013 beh\u00f6vde \u00e4nd\u00e5 hantera det faktum att pj\u00e4stexten trots allt bara utgjorde en\u00a0rekonstruktion<\/em>\u00a0av B\u00fcchners drama. Man hade att n\u00e4rma sig manuskriptmaterialet<\/a> genom dechiffrering och uttolkning, och det som sattes samman till en prelimin\u00e4r helhet var fragment i mer eller mindre bruten form. Avsikt, struktur, scenernas disposition: ingenting var p\u00e5 f\u00f6rhand sj\u00e4lvklart.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a>
Georg B\u00fcchner. Det idealiserade f\u00f6rfattarportr\u00e4tt som inleder utg\u00e5van fr\u00e5n 1879.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
Jo, man hade kommit n\u00e4rmare en \u2019f\u00e4rdig\u2019 text. Men att pj\u00e4sen var oavslutad gjordes klart redan 1879 genom den tillagda undertiteln: \u201dEin Trauerspiel-Fragment\u201d<\/a>. Textkritiska utgivare skulle s\u00e5 sm\u00e5ningom komma att n\u00f6ja sig med en \u00e4n mer prosaisk undertitel: \u201dKombinierte Werkfassung.\u201d <\/p>\n\n\n\n
Tragedin bestod allts\u00e5 av fragment. Och fragmenten sattes samman efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga. B\u00fcchner var nu en sj\u00e4lvklar klassiker \u2013 en\u00a0ny<\/em>\u00a0klassiker. Och att\u00a0Woyzeck<\/a><\/em>\u00a0skulle komma att ta \u00f6ver som det mest spelade stycket av B\u00fcchners penna var knappast f\u00f6rv\u00e5nande. J\u00e4mf\u00f6rd med\u00a0Dantons Tod<\/em>\u00a0var\u00a0Woyzeck<\/a><\/em>\u00a0kort och koncis, och dess dialoger och monologer var \u2013 \u00e5tminstone tycktes det s\u00e5 \u2013 mindre komplexa att b\u00e5de repetera in och f\u00f6rst\u00e5. Det avskalade spr\u00e5k som pr\u00e4glade alla texter av B\u00fcchners penna, det fanns ocks\u00e5 h\u00e4r. Dialektala uttryck, tales\u00e4tt, visor: allt spr\u00e4ngdes in i pj\u00e4sen, anslaget var \u00f6gonblickligt och direkt. Och en regiss\u00f6r kunde v\u00e4lja att tolka texten utifr\u00e5n snart sagt vilken utg\u00e5ngspunkt som helst. <\/p>\n\n\n\n
Texten l\u00e5nade sig till allt: den var helt \u00f6ppen.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s vidare om \u00f6vers\u00e4ttningarna av Woyzeck.<\/a><\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
<\/div>\n\n\n\n
EN INLEDNING
<\/a>GEORG B\u00dcCHNER<\/a>
WOYZECK: PJ\u00c4SEN<\/a>
B\u00dcCHNER I SVERIGE<\/a>
AURELL & WOYZECK<\/a>
1. ANSLAG<\/a>
2. TONTR\u00c4FF<\/a>
3. NYCKELSCEN<\/a><\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a>
Georg B\u00fcchner. Det idealiserade f\u00f6rfattarportr\u00e4ttet fr\u00e5n 1879 \u00e5rs verkutg\u00e5va.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a>
Werner Krau\u00df som St. Just i Dantons Tod \u2013 i en tidig tysk upps\u00e4ttning (1919). Fotografiet: Wikimedia<\/a>.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n
OM B\u00dcCHNER & AURELL<\/h5>\n\n\n\n
\u201dB\u00fcchner & Aurell\u201d producerades f\u00f6r Litteraturbanken under 2020<\/em> av Dick Cla\u00e9sson<\/a>. Alla citat ur Tage Aurells \u00f6vers\u00e4ttningar \u00e5terges med tillst\u00e5nd fr\u00e5n r\u00e4ttighetshavaren. D\u00e4r inget annat anges \u00e4r alla kringtexter skrivna av Dick Cla\u00e9sson.<\/em><\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
F\u00f6religgande text bygger, i vissa delar, p\u00e5 f\u00f6ljande artikel: Dick Cla\u00e9sson, \u201dFem kapitel i revolutionens historia. Georg B\u00fcchners\u00a0Dantons Tod\u00a0(1835) i Sverige\u201d, i\u00a0Kritikens dimensioner. Festskrift till Tomas Forser\u00a0(red. \u00c5sa Arping & Mats Jansson), Stockholm\/Stehag 2008, s. 297\u2013311.<\/em><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n<\/body>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
B\u00fcchner & Aurell B\u00fcchner i Sverige En l\u00e5ngsam introduktion Det skulle dr\u00f6ja innan Georg B\u00fcchners f\u00f6rfattarskap uppm\u00e4rksammades av v\u00e4rlden. Den f\u00f6rsta samlade utg\u00e5van av B\u00fcchners verk utkom f\u00f6rst 1850. Utg\u00e5van var inte komplett: s\u00e5 saknades till exempel\u00a0Woyzeck, som fortfarande orsakade […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":5229,"parent":5063,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5152","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5152","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5152"}],"version-history":[{"count":60,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5152\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6094,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5152\/revisions\/6094"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5063"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5229"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5152"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}