{"id":5886,"date":"2021-02-18T06:48:11","date_gmt":"2021-02-18T05:48:11","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/?page_id=5886"},"modified":"2021-03-26T12:57:43","modified_gmt":"2021-03-26T11:57:43","slug":"nv-tema-folkskrifter","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/nv-tema-folkskrifter\/","title":{"rendered":"Folkskrifter"},"content":{"rendered":"\n
\n
\n

Nya v\u00e4gar
till det f\u00f6rflutna<\/h1>\n\n\n\n

Tema: Skrifter om och till folket<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

N\u00e4r man bl\u00e4ddrar igenom katalogen \u00f6ver de dryga tusen verk som vi l\u00e4gger ut i den f\u00f6rsta delpubliceringen av projektet\u00a0Nya v\u00e4gar till det f\u00f6rflutna<\/em>\u00a0sl\u00e5s man av hur m\u00e5nga som har ett mer eller mindre uttalat tilltal till allm\u00e4nheten. Genrerna skiftar: folktro och s\u00e4gner blandas med skrifter med dokument\u00e4ra, g\u00e4rna lite spektakul\u00e4ra inslag; somliga \u00e4r helt enkelt till f\u00f6r att roa med en stunds avkopplande tidsf\u00f6rdriv.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Folkkultur<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Det nyv\u00e4ckta intresset f\u00f6r folkmusik och folkkultur leder under senare delen av 1800-talet till bildande av institutioner som Nordiska museet och Skansen. Deras grundare, Artur Hazelius, \u00e4r i materialet fr\u00e5n Nya v\u00e4gar <\/em>representerad bland annat som redakt\u00f6r f\u00f6r den fler\u00e5riga skriftserien\u00a0Sm\u00e5skrifter f\u00f6r folket<\/em>, I\u2013X<\/a>\u00a0(1870\u20131883), som inte s\u00e4llan utg\u00f6r avtryck ur hans tidigare samlingar. Sammanlagt handlar det om \u00f6ver 400 sidor s\u00e4gner om j\u00e4ttar och troll, visor och barns\u00e5nger.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Ur Artur Hazelius, Sm\u00e5skrifter f\u00f6r folket, I\u2013X<\/a>\u00a0(1870\u20131883).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Sju av sammanlagt elva volymer\u00a0ur Svenska folkets sago-h\u00e4fder<\/em><\/a>\u00a0(1839\u20131870) av Arvid August Afzelius l\u00e4ggs ut den 1 mars 2021. Idag framst\u00e5r Afzelius arbetss\u00e4tt som daterat, men samlingen \u00e4r ett viktigt tidsvittne. P\u00e5 titelsidan anger Afzelius sin m\u00e5lgrupp: \u201dTill l\u00e4sning f\u00f6r folket.\u201d Afzelius f\u00f6rfattade ocks\u00e5 diktcykeln\u00a0Lidandets v\u00e4kter<\/em><\/a>\u00a0(1850), om Kristi pinas historia, med ett ansl\u00e5ende fr\u00e4mre omslag.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Arvid August Afzelius, Svenska folkets sago-h\u00e4fder<\/a>\u00a0(1839\u20131870) och Lidandets v\u00e4kter<\/a>\u00a0(1850).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

\u00c4ven finlitteraturen p\u00e5verkades av intresset f\u00f6r folkliv. Under f\u00f6rsta halvan av 1800-talet b\u00f6rjade ber\u00e4ttelser som utspelar sig bland i l\u00e4grest\u00e5ndsmilj\u00f6er bli vanligare. Almqvists\u00a0Sk\u00e4llnora qvarn. Ber\u00e4ttelse ur folklifvet<\/em><\/a>\u00a0(1875) publicerades f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1838 som en del i det stora ramverket\u00a0T\u00f6rnrosens bok<\/em>. Ber\u00e4ttelsen var ovanlig i sin samtid: en kriminalhistoria som utspelar sig i bondmilj\u00f6. N\u00e5gra \u00e5rtionden senare publicerades den igen, nu i en popul\u00e4rserie: \u201d\u00d6reskrifter f\u00f6r folket\u201d.<\/p>\n\n\n\n

I Litteraturbanken kan\u00a0Sk\u00e4llnora kvarn<\/em>\u00a0sedan tidigare l\u00e4sas som\u00a0e-text i en modern utg\u00e5va<\/a>\u00a0fr\u00e5n 1996.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Ur Carl Jonas Love Almqvist,<\/em> Sk\u00e4llnora qvarn. Ber\u00e4ttelse ur folklifvet<\/a><\/em>\u00a0(1875).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Vidskeplighet och ett intresse f\u00f6r det \u00f6vernaturliga visas bland annat i den anonyma folkskriften\u00a0Svenska Trollk\u00e4rringar, Sp\u00e5qvinnor och Kloka Gummor<\/em><\/a>\u00a0(1855). M\u00e5nga tragiska kvinno\u00f6den f\u00e5r h\u00e4r plats p\u00e5 knappa 40 sidor.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Svenska Trollk\u00e4rringar, Sp\u00e5qvinnor och Kloka Gummor<\/a>\u00a0(1855).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Ur verkligheten<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Skillingtryck och folkb\u00f6cker inneh\u00f6ll under l\u00e5ng tid huvudsakligen visor, sagor, legender och liknande ber\u00e4ttelser ur folkdjupet; alla var mer eller mindre bearbetade. Vistrycken var i regel korta, ett ark vikt till \u00e5tta sidor, medan folkb\u00f6cker kunde vara lite l\u00e4ngre. B\u00e5da typerna trycktes i regel i frakturstil, som var den skrift som vanliga m\u00e4nniskor b\u00e4st beh\u00e4rskade. <\/p>\n\n\n\n

Under 1800-talet f\u00f6r\u00e4ndras gradvis tematiken. Folkbokens k\u00e4nnetecken \u2013 relativt kort, tryckt i fraktur och s\u00e5ld till ett l\u00e5gt pris \u2013 anv\u00e4nds som \u201df\u00f6rpackning\u201d n\u00e4r andra typer av r\u00f6ster b\u00f6rjar g\u00f6ra sig h\u00f6rda. Formatet \u00e4r tacksamt f\u00f6r ber\u00e4ttelser \u201dur verkligheten\u201d, med delvis dokument\u00e4rt, ibland uppseendev\u00e4ckande inneh\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 tolv t\u00e4ttryckta sidor och till en kostnad av 2 skilling banko kunde nyfikna l\u00e4sa om John Hall,\u00a0F\u00f6dd million\u00e4r \u2013 d\u00f6d utfattig<\/em><\/a>\u00a0(1857). Skildringen av Halls tragiska \u00f6de inleds med ett utrop, som samtidigt instruerar l\u00e4sarskaran hur livs\u00f6det b\u00f6r tolkas:\u00a0\u201dRikedom, werldsliga egodelar! F\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r m\u00e4ngdens afund och lystnad, huru el\u00e4ndige \u00e4ren j icke, d\u00e5 j st\u00e5n ensamme, d\u00e5 j ej underst\u00f6dens af sj\u00e4lens egodelar?\u201d<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
John Hall,\u00a0F\u00f6dd million\u00e4r \u2013 d\u00f6d utfattig<\/a>\u00a0(1857).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

En helt annan sort ber\u00e4ttelse \u00e4r den fiktiva historien\u00a0En Symamsells nattliga \u00e4fwentyr<\/em><\/a>\u00a0(1856) av Karl Gustaf Hasselqvist. I den ber\u00e4ttas om en fattig s\u00f6mmerska, utsatt f\u00f6r storstadens frestelser i allm\u00e4nhet och uppvaktning av herrar med ohederliga avsikter i synnerhet. Likheten med folkboken \u00e4r endast yttre (fraktur, kort, troligen billig). Men den representerar en ny typ av popul\u00e4rlitteratur i tiden, fiktion med l\u00e4tt skabr\u00f6sa inslag.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Tidsf\u00f6rdriv<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

I en tid som saknade TV och sociala medier fanns desto mer av l\u00e4ttsm\u00e4lt litteratur som roade, sj\u00f6ngs eller l\u00e4stes h\u00f6gt i s\u00e4llskap.\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Fritz Ahlgrenssons\u00a0Krafs<\/em><\/a>\u00a0<\/em>(1873) bjuder till exempel p\u00e5 humoristiska teckningar ur vardagen, kombinerade med korta verser eller aforismer. Varje sida \u00e4r ett litet konstverk i sig.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Ur Fritz Ahlgrenssons\u00a0Krafs<\/a>\u00a0(1873)<\/em>.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

En flitigt f\u00f6retr\u00e4dd genre i materialet som samlas genom Nya v\u00e4gar<\/em> \u00e4r visboken. Oftast inneh\u00e5ller visboken bara text, med angivande av n\u00e5gon k\u00e4nd melodi att sjungas till. St\u00e4mningen \u00e4r glad och skojfrisk, s\u00e5som i dessa tv\u00e5: Frans Hodells\u00a0Visor och kupletter<\/em><\/a>\u00a0(1873) samt Per Johan Johansons\u00a0Glada s\u00e5nger f\u00f6r munterg\u00f6kar<\/em><\/a>\u00a0(1836).<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n