{"id":5890,"date":"2021-02-18T06:47:47","date_gmt":"2021-02-18T05:47:47","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/?page_id=5890"},"modified":"2021-03-26T12:58:08","modified_gmt":"2021-03-26T11:58:08","slug":"nv-tema-kalendrar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/nv-tema-kalendrar\/","title":{"rendered":"Kalendrar"},"content":{"rendered":"\n

\n

\n

Nya v\u00e4gar
till det f\u00f6rflutna<\/h1>\n\n\n\n

Tema: Litter\u00e4ra kalendrar<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Litter\u00e4ra kalendrar kom p\u00e5 modet i slutet av 1700-talet, d\u00e5 s\u00e4rskilt i Tyskland. Det handlade vanligen om ett slags antologier, oftast med bidrag fr\u00e5n olika f\u00f6rfattare. Sveriges f\u00f6rsta betydande kalender var Atterboms\u00a0Poetisk kalender<\/a><\/em> (1811\u20131821), men den hade en ganska liten l\u00e4sekrets. Fr\u00e5n mitten av 1800-talet framtr\u00e4dde dock en rad \u201dfolkkalendrar\u201d, med stort genomslag hos den v\u00e4xande borgerligheten. Den f\u00f6rsta i raden av flera popul\u00e4ra folkkalendrar var\u00a0Svea<\/em>\u00a0(1844\u20131907), som utgavs av Bonniers.<\/p>\n\n\n\n
Genom Nya v\u00e4gar<\/em> har ett trettiotal poetiska kalendrar, alla av eng\u00e5ngstyp, nu lagts till samlingarna hos Litteraturbanken. \u201dLitter\u00e4r kalender\u201d \u00e4r ett sentida begrepp \u2013 den vanligaste undertiteln till dessa trettiotal samlingar \u00e4r annars \u201dpoetisk kalender\u201d f\u00f6r ett visst \u00e5r. Begreppet \u201dpoetiskt\u201d var d\u00e5 ungef\u00e4r synonymt med \u201dsk\u00f6nlitter\u00e4r\u201d; \u00e4ven det vi idag skulle kalla f\u00f6r prosafiktion omfattades.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\nWilhelm von Brauns kalendrar<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
Inte mindre \u00e4n tio poetiska kalendrar och tv\u00e5 diktsamlingar av\u00a0 Wilhelm von Braun<\/a> (1813\u20131860) finns nu i Litteraturbanken. Denne produktive diktare hade b\u00f6rjat sin karri\u00e4r i det milit\u00e4ra, men karri\u00e4ren \u00f6vergav han snart till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r skrivande. Poetiska kalendrar var ofta en kollektiv insats, men icke i von Brauns fall: han har skrivit samtliga bidrag i sina kalendrar. I samtiden vann han snabbt publikens gunst, \u00e4ven om kritikerna var mer \u00e5terh\u00e5llsamma. Han var d\u00e5tidens b\u00e4st betalde diktare. Det hindrade inte att han st\u00e4ndigt pl\u00e5gades av d\u00e5lig ekonomi \u2013 mest p\u00e5 grund av den bohemtillvaro som han f\u00f6rde.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a>
Wilhelm von Braun. Bilden har vi l\u00e5nat fr\u00e5n Nordiska museet<\/a>.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Glada och burleska st\u00e4mningar pr\u00e4glar mycket av von Brauns diktning. Rena frivoliteter gjorde hans dikter till en n\u00e5got opassande l\u00e4sning f\u00f6r anst\u00e4ndiga damer. Hans penna var ofta skarp och satirisk, med udden riktad mot \u00f6verheten. Men den kritiska blicken kunde lika g\u00e4rna v\u00e4ndas mot poeten sj\u00e4lv. I den sena dikten \u201d Mitt Konterfej<\/a>\u201d ur\u00a0Carolina. Poetisk kalender\u00a0<\/em>(1844) v\u00e4nder sig diktjaget mot det egna ansiktet och undrar vem \u00e4r<\/p>\n\n\n\n
\u201dDen der poeten<\/a>, som jemt vill br\u00e5ka
Att komma fram med det \u2019equivoqua\u2019?\u00a0
Den det, som damerna\u00a0aldrig l\u00e4st<\/em>,
Och som af dem blir tillb\u00f6rligt sn\u00e4st?\u201d<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/a><\/figure><\/li>
$\"\"$ <\/a><\/figure><\/li><\/ul>
Wilhelm von Braun, \u201dMitt Konterfej<\/a>\u201d ur\u00a0Carolina. Poetisk kalender\u00a0(1844)<\/em>.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Diktaren verkar h\u00e4r vantrivas med det rykte han f\u00e5tt genom sin muntra poesi. Men von Brauns diktning erbjuder betydligt fler tonarter: i flera dikter skildrar han med varm och realistisk blick de utsattas situation, s\u00e5som i dikten \u201d Ladug\u00e5rdspigan<\/a>\u201d ur samlingen\u00a0Calle. Ocks\u00e5 en poetisk kalender\u00a0<\/em>(1843).\u00a0<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/a><\/figure><\/li>
$\"\"$ <\/a><\/figure><\/li><\/ul>
Wilhelm von Braun, \u201dLadug\u00e5rdspigan<\/a>\u201d ur samlingen\u00a0Calle. Ocks\u00e5 en poetisk kalender\u00a0(1843).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Wilhelm von Brauns\u00a0 samtliga verk i Litteraturbanken kan du l\u00e4sa h\u00e4r<\/a>. Och ta g\u00e4rna en promenad genom von Brauns liv i\u00a0 Litteraturkartan<\/a>.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Ljuva st\u00e4mningar<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
\u201d Att skrifva i kalendrar, \u00e4r ingen liten \u00e4ra<\/a>;\u00a0
det \u00e4r s\u00e5 vackert papper, det \u00e4r s\u00e5 prydligt band\u2026\u201d<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 skriver Oscar Patric Sturzen-Becker, inte utan ironi, i sin dikt \u201dTill de sk\u00f6na\u201d. Sturzen-Becker var annars k\u00e4nd f\u00f6r sina k\u00e5serier och litteraturkritik, som han ofta publicerade under pseudonymet Orvar Odd. Hans politiska skriverier lever blott en minut, menade han, innan de blir \u201den kryddbodsstrut\u201d. Annorlunda \u00e4r det med kalendrar, som f\u00e5r ett l\u00e4ngre liv i damernas h\u00e4nder:<\/p>\n\n\n\n
\u201d Men h\u00e4r, i en kalender<\/a>, jag vet ett b\u00e4ttre \u00f6de;\u00a0
h\u00e4r finner skalden v\u00e4gen till Hebes jungfrubur;
och derf\u00f6r, hulda v\u00e4sen! blott derf\u00f6r, jag bedyrar,
ni tr\u00e4ffar h\u00e4r, bland andra, ocks\u00e5 min signatur.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Den initierade visste kanske b\u00e4ttre, n\u00e4mligen att vissa kalendrar s\u00e5lde<\/em> bra och innebar en m\u00f6jlighet till inkomst f\u00f6r den obemedlade diktaren. M\u00e5nga dikter vann popularitet genom att spridas i kalendrar med stora upplagor, d\u00e4r debutanter och etablerade namn kunde blandas.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/a>
Theodor Bj\u00f6rck,\u00a0Graciosa. Kalender f\u00f6r julen 1857<\/a>\u00a0(1857).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Naturlyrik \u00e4r flitigt representerad i kalendrarna. M\u00e5nga kalendrar har ocks\u00e5 blivit d\u00f6pta efter f\u00e5glar och blommor:\u00a0 Liten fogel<\/em><\/a>,\u00a0Sparfhonan<\/em><\/a>,\u00a0Gr\u00e5sparfven<\/em><\/a>,\u00a0Fj\u00e4llrosen<\/a><\/em> \u2026 Den sistn\u00e4mnda inleds med\u00a0 en dikt till en \u201dfj\u00e4llros\u201d<\/a>, d\u00e4r den nordiska blygsamheten kontrasteras mot S\u00f6derns prakt \u2013 m\u00f6jligen som en kommentar till kalenderns inneh\u00e5ll: till skillnad fr\u00e5n m\u00e5nga andra kalendrar med svenska originaldikter och originalber\u00e4ttelser, best\u00e5r denna delvis av \u00f6vers\u00e4ttningar.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a>
Anonym (red.),\u00a0Fj\u00e4llrosen. Poetisk kalender f\u00f6r 1872<\/a>\u00a0(1871)<\/em>.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Sturzen-Beckers ovan citerade dikt skrevs f\u00f6r en kalender som hade en tillt\u00e4nkt kvinnlig publik och dominerades av ljusa och skira st\u00e4mningar. Typiskt manliga r\u00f6ster var dock inte ovanliga. P.G. Broman gav ut flera kalendrar som antingen riktar sig till j\u00e4gare eller \u00e5terger j\u00e4garens naturintryck, s\u00e5som\u00a0Nimrods-Harpan. Idylliska minnen fr\u00e5n skogen och sj\u00f6n<\/a><\/em> (1865). Den svenska kalenderfloran speglar i stor grad sin samtids k\u00f6nstereotypa bilder och skulle f\u00f6rtj\u00e4na en studie.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a>
P.G. Broman,\u00a0Nimrods-Harpan. Idylliska minnen fr\u00e5n skogen och sj\u00f6n<\/a> (1865)<\/em>.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Humoristiska kalendrar<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
Kalendrar var allts\u00e5 ofta en vintersport, inte s\u00e4llan utgivna runt jul. D\u00e4rf\u00f6r anger vissa kalendrar specifikt att det r\u00f6r sig om sommarkalendrar. Ett exempel \u00e4r\u00a0 \u00c5kerknarren. Humoristisk sommar-kalender av Kusin Janne<\/em><\/a>\u00a0(1863), det vill s\u00e4ga John August Wilhelm Henricsson. I \u00f6ppningsdikten intar f\u00f6rfattaren en anspr\u00e5ksl\u00f6s ton:\u00a0<\/p>\n\n\n\n
\u201dTill v\u00e4nner alla af en gl\u00e4dtig bit<\/a>,
Om denna \u00e4n blott flyktig n\u00e4ring bringar,
En kry novis h\u00e4r flaxar p\u00e5 visit
I munter s\u00e5ng, som likv\u00e4l snabbt f\u00f6rklingar.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Travesti p\u00e5 k\u00e4nda dikter eller bibliska teman \u00e4r ett flitigt anv\u00e4nt medel hos kalenderf\u00f6rfattarna, inte minst hos von Braun. Ett exempel hittar vi hos Henricsson, i en travesti av Lenngrens dikt \u201dN\u00e5gra ord till min k\u00e4ra dotter\u201d: \u201d N\u00e5gra ord till min k\u00e4ra son, om jag visste mig ega n\u00e5gon<\/a>\u201d (1863). M\u00e5nga k\u00e4ngor utdelas \u00e5t dubbelmoral, d\u00e4ribland denna:<\/p>\n\n\n\n
\u201dOm Bacchus i ditt tycke r\u00e5r,
S\u00e5 g\u00f6r din dyrkan blott i viner;
Ty n\u00e5got rus deraf ej f\u00e5r
Af nykterheten sura miner.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Underf\u00f6rst\u00e5tt ligger kritiken mot dubbelmoral i synen p\u00e5 alkohol: \u00f6verklassens vindrickande drabbades inte av nykterhetsivrarna p\u00e5 samma s\u00e4tt som spritdrickande bland l\u00e4gre st\u00e5nd.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
Henricssons kalender andas klasskritik \u00e4ven i andra dikter. \u201d Barnflickans Klagan. Molltoner vid vaggan<\/a>\u201d ur samma kalender \u00e4r till formen en barnvisa, men inneh\u00e5llet \u00e4r gripande. Den unga barnflickan l\u00e4ngtar ut, till avtalad tr\u00e4ff med sin Gustaf f\u00f6r att \u00e5ka karusell. Det lilla barnet vill dock inte somna och hon suckar:\u00a0\u201dJa! jag svettas af harm, \/ Att jag f\u00f6ddes s\u00e5 arm\u201d.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a><\/figure><\/li>
$\"\"$ <\/a><\/figure><\/li>
$\"\"$ <\/a><\/figure><\/li><\/ul>
Ur Illustrerad humoristisk landtbrukskalender<\/a>\u00a0(1871).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Vissa kalendrar \u00e4r det endast till namnet. Den anonymt utgivna\u00a0 Illustrerad humoristisk landtbrukskalender<\/em><\/a>\u00a0(1871) \u00e4r en samling muntrationer, t\u00e4nkta att anv\u00e4ndas till s\u00e4llskapslek. Kalendern \u00e4r f\u00f6rdelad s\u00e5 att man skall kunna l\u00e4sa olika avsnitt enligt vilken m\u00e5nad p\u00e5 \u00e5ret n\u00e5gon \u00e4r f\u00f6dd. S\u00e5lunda f\u00e5r en pojke eller en flicka f\u00f6dda i december veta vilka (underh\u00e5llande) egenskaper de f\u00f6rv\u00e4ntas ha.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
\u201dMitt bland redskap, kor och kalfvar<\/a>
V\u00e5gar vi oss sticka fram.<\/a>\u201d<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
<\/div>\n\n\n\n
INLEDNING<\/a>
OM PROJEKTET
<\/a>FOLKSKRIFTER<\/a>
BARNLITTERATUR<\/a>
KVINNLIGA F\u00d6RFATTARE<\/a>
KALENDRAR
<\/a>LYSSNA<\/a><\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n
OM UTST\u00c4LLNINGEN<\/h5>\n\n\n\n
Utst\u00e4llningen \u201dNya v\u00e4gar till det f\u00f6rflutna\u201d producerades f\u00f6r Litteraturbanken under 2021<\/em> av Ljubica Mio\u010devi\u0107. D\u00e4r inget annat anges \u00e4r alla kringtexter skrivna av Ljubica Mio\u010devi\u0107.<\/em><\/p>\n\n\n\n
*<\/div>\n\n\n\n**F\u00f6r att f\u00e5 fram alla verk med ord\u00a0\u201dkalender\u201d i titeln \u2013 g\u00e5 till Biblioteket<\/a>.\u00a0\u00c4ven en s\u00f6kning p\u00e5 frasen\u00a0 \u201dpoetiskt album\u201d \u00e4r relevant<\/a>.<\/em><\/p>\n\n\n\n*

<\/p>\n\n\n\n
Alla verk i v\u00e5ra samlingar som kommit till inom projekten kring massdigitalisering av 1800-talets sk\u00f6nlitteratur kan filtreras fram i Biblioteket genom att\u00a0v\u00e4lja samlingen \u201dNya v\u00e4gar till 1800-talet\u201d<\/a>.\u00a0<\/em><\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n<\/body>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Nya v\u00e4gar till det f\u00f6rflutna Tema: Litter\u00e4ra kalendrar Litter\u00e4ra kalendrar kom p\u00e5 modet i slutet av 1700-talet, d\u00e5 s\u00e4rskilt i Tyskland. Det handlade vanligen om ett slags antologier, oftast med bidrag fr\u00e5n olika f\u00f6rfattare. Sveriges f\u00f6rsta betydande kalender var Atterboms\u00a0Poetisk […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":5950,"parent":0,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5890","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5890","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5890"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5890\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6715,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5890\/revisions\/6715"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5950"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5890"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}