{"id":6145,"date":"2021-03-05T10:34:43","date_gmt":"2021-03-05T09:34:43","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/?page_id=6145"},"modified":"2021-03-11T16:38:30","modified_gmt":"2021-03-11T15:38:30","slug":"anthin-del-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/anthin-del-2\/","title":{"rendered":"Anthin om Taube: del 2"},"content":{"rendered":"\n

\n

\n

Taube<\/h1>\n\n\n\n

VALLFARTENS DIKTARE<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Evert Taube i Trubadurien<\/h3>\n\n\n\n
En ess\u00e4 av David Anthin<\/h4>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
2. Damen i svart med violer.<\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Evert Taubes intresse f\u00f6r den provensalska trubadurlyriken finns dokumenterat fr\u00e5n mitten av 1940-talet. Anledningen till detta var ett m\u00f6te med en alldeles best\u00e4md v\u00e4stsvensk dam: Margot Lithander (1909\u20132002). Taube hade tr\u00e4ffat henne p\u00e5 en bal redan 1929, men det var fr\u00e5n mitten av 1940-talet som bekantskapen dem emellan djupnade till en b\u00e5de v\u00e4nskaps- och arbetsrelation. Margot var fil.mag. i romanska spr\u00e5k och beh\u00e4rskade provensalska (occitanska). \u00c5ren 1945\u201360 blev hon b\u00e5de Taubes magister och hans s\u00e5ngm\u00f6, vilket de 181 breven fr\u00e5n Evert till Margot som finns bevarade i Evert Taubes arkiv vittnar om (fr\u00e5n Margot till Evert finns endast 18 brev bevarade i samma arkiv).\u00a0<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$
Margot Lithander.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
F\u00f6rsommaren 1945 kom Taube seglande till S\u00e4r\u00f6, s\u00f6der om G\u00f6teborg, och tr\u00e4ffade d\u00e4r Margot. Han blev genast f\u00f6r\u00e4lskad i denna vackra och bildade dam. Detta meddelade han ocks\u00e5 omg\u00e5ende i ett 16 sidor l\u00e5ngt brev \u2013 adresserat till Margots make, Georg Lithander! Den ridderlige Taube ville inte g\u00e5 bakom ryggen p\u00e5 Georg utan f\u00f6reslog ist\u00e4llet en duell med \u201dblanka vapen och \u00f6ppet visir\u201d. N\u00e5gon s\u00e5dan duell \u00e4gde naturligtvis aldrig rum och Taubes f\u00f6rh\u00e5llande till Margot stannade vid djup v\u00e4nskap och \u00f6msesidig respekt.<\/p>\n\n\n\n
I september samma \u00e5r m\u00f6tte Taube sin nyfunna s\u00e5ngm\u00f6 p\u00e5 nytt, nu vid en bjudning p\u00e5 Lorensberg i G\u00f6teborg. Trubaduren blev \u00e4nnu en g\u00e5ng helt tagen och skrev samma natt den sm\u00e4ktande visan \u201dDamen i svart med violer\u201d. I vistexten fr\u00e5gar sig poeten\/s\u00e5ngaren (l\u00e4s Taube) f\u00f6ljande d\u00e5 han ser den sk\u00f6na damen i svart (l\u00e4s Margot) sv\u00e4va f\u00f6rbi honom: \u201dViskade jag i ditt \u00e4lskliga \u00f6ra \/ strofer ur sk\u00f6n proven\u00e7alsk poesi?\u201d I verkligheten var f\u00f6rh\u00e5llandet troligen det omv\u00e4nda: det var ju Margot som var den verkliga experten p\u00e5 detta spr\u00e5komr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a>
Fr\u00e5n Vallfart till Trubadurien och Toscana (1957). Bokens illustrationer utf\u00f6rdes av Ulla Sundin-Wickman.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Visan \u201dDamen i svart med violer\u201d publicerades f\u00f6rsta g\u00e5ngen i\u00a0Tidningen Vi<\/em>\u00a0i december 1945 och sedan \u00e4ven i samlingen\u00a0Sv\u00e4rmerier<\/em>\u00a0(1946). Vi m\u00f6ter h\u00e4r den karakteristiska h\u00f6viska h\u00e5llningen hos Taube. Distansen till damen som uppvaktas finns i flera av hans visor som kretsar kring dans, men aldrig \u00e4r den v\u00e4l s\u00e5 tydligt uppr\u00e4ttad som i just denna visa:<\/p>\n\n\n\n
\u201dDamen i svart med violer i barmen,
skimrande marmorvit skuldra och hals,
nacken med guldbruna lockar och armen
sv\u00e4vande vingl\u00e4tt i yrande vals,
ser inte s\u00e5ngarn som dr\u00f6mmer i salen,
sv\u00e4var f\u00f6rbi honom, rodnande, yr.
Den som jag \u00e4lskat finns inte p\u00e5 balen,
damen som dansar \u00e4r Dafne som flyr.\u201d<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t