{"id":6688,"date":"2021-03-26T10:04:14","date_gmt":"2021-03-26T09:04:14","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/?page_id=6688"},"modified":"2021-03-26T12:59:45","modified_gmt":"2021-03-26T11:59:45","slug":"nv-kvinnliga-prosaforfattare","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/nv-kvinnliga-prosaforfattare\/","title":{"rendered":"Kvinnliga prosaf\u00f6rfattare"},"content":{"rendered":"\n

\n

\n

Nya v\u00e4gar
till det f\u00f6rflutna<\/h1>\n\n\n\n

Tema: Kvinnliga prosaf\u00f6rfattare vid mitten av 1800-talet<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Under 1800-talet, s\u00e4rskilt vid mitten och dess senare h\u00e4lft, fanns ett antal svenska kvinnliga f\u00f6rfattare som var mycket popul\u00e4ra inom och utom Sveriges gr\u00e4nser. Deras verk s\u00e5lde i stora upplagor och de \u00f6versattes ofta till tyska och andra spr\u00e5k. Inte s\u00e4llan \u00e4gnade de sig ocks\u00e5 \u00e5t \u00f6vers\u00e4ttningar till svenska.\u00a0Fredrika Bremer<\/a>\u00a0och\u00a0 Emilie Flygare-Carl\u00e9n<\/a>\u00a0h\u00f6r till de namnkunnigare. Med\u00a0Nya v\u00e4gar till det f\u00f6rflutna<\/em>\u00a0kommer \u00e4ven denna betydelsefulla del av den svenska litteraturhistorien att \u00e5ter blir tillg\u00e4nglig f\u00f6r alla.\u00a0\u201dEtt Svenskt Original\u201d, som det ofta st\u00e5r p\u00e5 titelsidorna som tecken p\u00e5 att b\u00f6ckerna var skrivna p\u00e5 svenska och inte \u00f6vers\u00e4ttningar, presenterat i sin originalform.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\nUlrika von Strussenfelt<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
Ulla eller Ulrika von Strussenfelt<\/a>\u00a0(1801\u20131873) f\u00f6rlorade tidigt sin mor, medan fadern var fr\u00e5nvarande. Hon och systern v\u00e4xte upp hos olika sl\u00e4ktingar. Ulrika fick en gedigen litter\u00e4r utbildning och kunde senare under en tid f\u00f6rs\u00f6rja sig som privatl\u00e4rare. Parallellt b\u00f6rjade hon skriva egna b\u00f6cker och senare ocks\u00e5 \u00f6vers\u00e4tta utl\u00e4ndsk sk\u00f6nlitteratur till svenska. De sista \u00e5ren levde Strussenfelt i Stockhom och dog under knappa omst\u00e4ndigheter.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a>
Ulrika von Strussenfelt. Fotografiet har vi l\u00e5nat fr\u00e5n \u00d6sterg\u00f6tlands museum<\/a>.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Strussenfelts debutbok\u00a0Den bl\u00e5 bandrosen<\/em>\u00a0(1833) blev inledning p\u00e5 en l\u00e5ng och produktiv verksamhet som f\u00f6rfattare och \u00f6vers\u00e4ttare fr\u00e5n franska, tyska och engelska \u2013 till en b\u00f6rjan parallellt med livet som privatl\u00e4rare. Hon publicerade sig ofta anonymt eller under pseudonym. S\u00e4rskilt fruktbara var kontakterna med N.H. Thomson, redakt\u00f6ren f\u00f6r Nytt Kabinetsbibliothek, och Carl Fredrik Ridderstand, redakt\u00f6ren f\u00f6r \u00d6stg\u00f6ra Correspondenten<\/em>. M\u00e5nga av Strussenfelts originalarbeten och \u00f6vers\u00e4ttningar placerades i den sistn\u00e4mnda tidningen, samt i J\u00f6nk\u00f6pingsbladet<\/em>.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/figure><\/li>
$\"\"$ <\/figure><\/li><\/ul>
Ulrika von Strussenfelt, Barnhemmet<\/a> (1870) och Salems prestg\u00e5rd<\/a> (1864).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Strussenfelt \u00e4r framf\u00f6r allt k\u00e4nd f\u00f6r sina historiska romaner, som\u00a0Pehr Brahe den yngre<\/em>\u00a0(1856\u20131857) och\u00a0Magnus Stenbock<\/em>\u00a0(1859). Ocks\u00e5 hennes \u00f6vers\u00e4ttarverksamhet var betydande: hon \u00f6versatte bland annat verk av Charles Dickens och Charlotte Bront\u00eb till svenska. Strussenfelt medverkade dessutom med bidrag i olika litter\u00e4ra kalendrar. Religi\u00f6sa teman \u00e4r vanliga i hennes verk. F\u00f6rutom sk\u00f6nlitter\u00e4ra verk, skrev hon \u00e4ven andaktsb\u00f6cker f\u00f6r barn och vuxna.\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\n
*L\u00e4s Ulrika von Strussenfelts verk i\u00a0**Litteraturbanken<\/a>.<\/p>\n\n\n\n*
Mer om Strussenfelt som \u00f6vers\u00e4ttare finns i\u00a0 Svenskt \u00f6vers\u00e4ttarlexikon<\/em><\/a>.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\nWilhelmina St\u00e5lberg<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
Wilhelmina St\u00e5lberg<\/a>\u00a0(1803\u20131872) v\u00e4xte upp i en fosterfamilj i huvudstaden och b\u00f6rjade tidigt skriva f\u00f6r olika Stockholmstidningar. I unga \u00e5r publicerade hon diktsamlingar och fick ocks\u00e5 viss uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r dem. Men det var som prosaf\u00f6rfattare St\u00e5lberg skulle bli mest l\u00e4st och \u00f6versatt.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a>
Wilhelmina St\u00e5lberg. Fotografiet har vi l\u00e5nat fr\u00e5n Svenskt biografiskt lexikon<\/a>.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure><\/li>
$\"\"$ <\/figure><\/li><\/ul>
Wilhelmina St\u00e5lberg, Christina, drottning af Sverige<\/a>\u00a0(1861) och Blomsterspr\u00e5ket<\/a> (1855).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Det var framf\u00f6r allt St\u00e5lbergs omf\u00e5ngsrika historiska romaner som bidrog till populariteten \u2013 verk som\u00a0Catharina M\u00e5nsdotter<\/em>\u00a0(1848) och\u00a0Christina, drottning af Sverige<\/em><\/a>\u00a0(1861). St\u00e5lberg var en av m\u00e5nga f\u00f6rfattare som skrev en replik p\u00e5 Almqvists\u00a0Det g\u00e5r an<\/em>, n\u00e4mligen\u00a0Det g\u00e5r aldrig an\u00a0<\/em>(1840). Hon visade f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r Almqvists kritik av \u00e4ktenskapet, men ans\u00e5g samtidigt att fria f\u00f6rbindelser skulle f\u00f6rs\u00e4tta kvinnan i \u00e4n s\u00e4mre position.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
Vid mitten av 1800-talet var St\u00e5lberg en av Sveriges mest s\u00e5lda f\u00f6rfattare.\u00a0Gunnel Furuland skriver i sin karakteristik \u00f6ver St\u00e5lberg som \u00f6vers\u00e4ttare<\/a>\u00a0att hon \u201dh\u00f6r till Sveriges mest produktiva f\u00f6rfattare och \u00f6vers\u00e4ttare alla kategorier under 1800-talet\u201d. M\u00e5nga \u00f6vers\u00e4ttningar \u00e4r dessutom anonymt utgivna och det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 en fullst\u00e4ndig \u00f6verblick \u00f6ver den sidan av hennes verksamhet.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
St\u00e5lberg var m\u00e5ngsidig. F\u00f6rutom de historiska romanerna och diktsamlingarna \u00f6versatte hon bland annat en bok i virkning, skrev barnb\u00f6cker, och gav ut b\u00e5de b\u00f6cker i nordiska blomsterspr\u00e5k och samlingar med g\u00e5tor. Hon var redakt\u00f6r f\u00f6r flera tidningar som v\u00e4nde sig till kvinnor.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Marie Sophie Schwartz<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<\/div>\n\n\n\n
Marie Sophie Schwartz<\/a>\u00a0(1819\u20131894) var en av de mest l\u00e4sta och \u00f6versatta svenska f\u00f6rfattare under senare h\u00e4lften av 1800-talet. Efter en utbildning i en flickskola, samt privatundervisning i teckning och m\u00e5lning, tog hon anst\u00e4llning som hush\u00e5llerska hos Gustaf Magnus Schwartz, frenolog och professor vid Teknologiska institutet, sedermera Kungliga tekniska h\u00f6gskolan. De levde tillsammans utan att vara gifta, men ut\u00e5t framstod de \u00e4nd\u00e5 som ett par. Hon hade b\u00f6rjat skriva b\u00f6cker redan under livet med Gustaf Magnus, men maken s\u00e5g og\u00e4rna att hon publicerade sig. Efter dennes d\u00f6d 1858, d\u00e5 hon dessutom beh\u00f6vde en inkomst, tog skrivandet fart p\u00e5 allvar.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/figure><\/li>
$\"\"$ <\/figure><\/li><\/ul>
Marie Sophie Schwartz, Emancipationsvumen<\/a> (1856) j\u00e4msides Fredrika Bremer, Hertha<\/a> (1856).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Schwartz skrev huvudsakligen tendensromaner, d\u00e4r \u00e4mnen med anknytning till kvinnans r\u00e4ttsliga st\u00e4llning var ofta f\u00f6rekommande. Fredrika Bremers roman\u00a0 Hertha<\/em><\/a>\u00a0(1856) hade v\u00e4ckt en debatt om betydelsen av att kvinnor fick sin myndighet. Detta inspirerade Schwartz till flera debattartiklar om skickliga kvinnor som n\u00e4ringsidkare, samt romanen\u00a0Emancipationsvurmen<\/em><\/a>\u00a0(1856). Hertha-debatten ledde s\u00e5 sm\u00e5ningom till att kvinnor fick viss n\u00e4ringsfrihet 1858. Kvinnans r\u00e4tt till att utbilda sig, ut\u00f6va ett yrke och d\u00e4rmed kunna f\u00f6rs\u00f6rja sig hade d\u00e4remot bara b\u00f6rjat.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
Bland Schwartz romaner m\u00e4rks s\u00e4rskilt\u00a0Mannen af b\u00f6rd och qvinnan af folket<\/em><\/a>\u00a0(1858),\u00a0B\u00f6rd och bildning<\/em><\/a>\u00a0(1861) och\u00a0Positivspelarens son<\/em><\/a>\u00a0(1863). Tv\u00e5 r\u00f6da tr\u00e5dar g\u00e5r genom Schwartz\u2019 verk: f\u00f6rutom kvinnans r\u00e4ttigheter, kretsar romanerna ofta kring klassfr\u00e5gan eller en kombination av dessa tv\u00e5. Receptet f\u00f6r ett b\u00e4ttre liv heter utbildning och lagstiftning.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n $\"\"$ <\/figure><\/li>
$\"\"$ <\/figure><\/li><\/ul>
Marie Sophie Schwartz,\u00a0Mannen af b\u00f6rd och qvinnan af folket<\/a>\u00a0(1858) och\u00a0 Positivspelarens son<\/a>\u00a0(1863)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
<\/div>\n\n\n\n
INLEDNING<\/a>
OM PROJEKTET
<\/a>FOLKSKRIFTER<\/a>
BARNLITTERATUR<\/a>
KVINNLIGA F\u00d6RFATTARE<\/a>
KALENDRAR
<\/a>LYSSNA<\/a><\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n
OM UTST\u00c4LLNINGEN<\/h5>\n\n\n\n
Utst\u00e4llningen \u201dNya v\u00e4gar till det f\u00f6rflutna\u201d producerades f\u00f6r Litteraturbanken under 2021<\/em> av Ljubica Mio\u010devi\u0107. D\u00e4r inget annat anges \u00e4r alla kringtexter skrivna av Ljubica Mio\u010devi\u0107.<\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n
Alla verk i v\u00e5ra samlingar som kommit till inom projekten kring massdigitalisering av 1800-talets sk\u00f6nlitteratur kan filtreras fram i Biblioteket genom att\u00a0v\u00e4lja samlingen \u201dNya v\u00e4gar till 1800-talet\u201d<\/a>.\u00a0<\/em><\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n<\/body>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Nya v\u00e4gar till det f\u00f6rflutna Tema: Kvinnliga prosaf\u00f6rfattare vid mitten av 1800-talet Under 1800-talet, s\u00e4rskilt vid mitten och dess senare h\u00e4lft, fanns ett antal svenska kvinnliga f\u00f6rfattare som var mycket popul\u00e4ra inom och utom Sveriges gr\u00e4nser. Deras verk s\u00e5lde i […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":5950,"parent":0,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-6688","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6688","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6688"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6688\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6718,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6688\/revisions\/6718"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5950"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6688"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}