{"id":6737,"date":"2021-09-14T09:23:18","date_gmt":"2021-09-14T07:23:18","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/?page_id=6737"},"modified":"2021-10-02T16:49:14","modified_gmt":"2021-10-02T14:49:14","slug":"ferlin-urandrasogon","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/ferlin-urandrasogon\/","title":{"rendered":"Oros\u00e5r: ur andras \u00f6gon"},"content":{"rendered":"\n

\n

\n

Oros\u00e5r<\/h1>\n\n\n\n

NILS FERLIN & KRIGET<\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
En utst\u00e4llning om Nils Ferlin
mellan \u00e5ren 1939\u20131945<\/h4>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Ur andras \u00f6gon (I).<\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Det var oros\u00e5r, beredskapstid. Och det var f\u00f6rst\u00e5s inte bara Nils Ferlin som filtrerade oron och \u00e5ngesten genom dikt och prosa. Hur s\u00e5g tiden ut \u2013 i andras \u00f6gon?<\/p>\n\n\n\n
Det kan skrivas mycket om detta. Om hur framv\u00e4xten av fascism och nazism under mellankrigstiden fick skriftst\u00e4llare och diktare att reagera \u2013 ocks\u00e5 h\u00e4r, i norr, d\u00e4r annars kontinenten och v\u00e4rlden kunde tyckas v\u00e4l s\u00e5 avl\u00e4gsen ibland.<\/p>\n\n\n\n
Men man reste ju. L\u00e4ste och diskuterade allt som h\u00e4nde d\u00e4r ute. Och det stora kriget \u2013 det som s\u00e5 sm\u00e5ningom, i en n\u00e4ra framtid, skulle komma att kallas det f\u00f6rsta<\/em> av de tv\u00e5 v\u00e4rldskrigen \u2013 hade drabbat alla, som en obeveklig insikt.<\/p>\n\n\n\n
Oskulden var d\u00f6d sedan l\u00e4nge.<\/p>\n\n\n\n
Diskussionerna om utvecklingen i Europa och v\u00e4rlden f\u00f6rdes f\u00f6rst\u00e5s i b\u00f6cker, pamfletter, tidningar och tidskrifter. Man f\u00f6rel\u00e4ste, debatterade, slogs om ideologier. <\/p>\n\n\n\n
Allt gestaltades i ord.
Och ibland blev orden konst.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
$\"\"$ <\/a>
Karin Boye (1939). Fotografi: Gunnar Lundh.\u00a0Nordiska museet: Gunnar Lundhs arkiv (acc.nr 1961\/063): K2G.<\/a><\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
Det mullrade och d\u00e5nade vid horisonten. Och snart stod det klart att man hade ett val: att anpassa sig \u2013 eller st\u00e5 emot.<\/p>\n\n\n\n
Det var ingenting mindre \u00e4n m\u00e4nsklighetens \u00f6de som stod p\u00e5 spel. H\u00e4r hemma, i Sverige, hade man p\u00e5 sina h\u00e5ll l\u00e4nge varnat f\u00f6r utvecklingen i v\u00e4rlden. \u201dDet m\u00e4nskliga l\u00e5ter sig icke ostraffat f\u00f6rnekas\u201d<\/a>, hade Torgny Segerstedt skrivit 1933 \u2013 och det var en f\u00f6rhoppning som m\u00e5nga delade:<\/p>\n\n\n\n
\u201dVad tj\u00e4nar det till att br\u00e5ka om en stackars m\u00e4nniska?<\/a> Tusen och \u00e5ter tusen pinas p\u00e5 samma s\u00e4tt. Det \u00e4r sant. Men var och en som \u00e4r ett nummer i denna det namnl\u00f6sa lidandets h\u00e4r, \u00e4r dock en m\u00e4nniska. Och Gud hj\u00e4lpe deras pl\u00e5goandar, n\u00e4r deras stund kommer. F\u00f6r den kommer. Nemesis giver sig till k\u00e4nna i h\u00e4ndelsernas egen logik. Och alla de, som taga det s\u00e5 k\u00e4ckt och lekande l\u00e4tt att tusen och \u00e5ter tusen v\u00e5ndas till d\u00f6ds, l\u00e4ra icke undslippa en lektion i allvar. Det m\u00e4nskliga l\u00e5ter sig icke ostraffat f\u00f6rnekas.\u201d (\u201dEtt n\u00f6drop\u201d, tryckt i bokform i Ur spalterna<\/em>, 1933)<\/a>.<\/p>\n\n\n\n
Men skulle hoppet besannas? 1920-talets gryende framtidshopp hade ju r\u00e4tt snart v\u00e4xlats in i en m\u00f6rkare valuta. N\u00e4r Karin Boye<\/a> skrev dikten \u201dI r\u00f6relse\u201d<\/a> 1927 stod kampen fram som livets k\u00e4rna. Och vandringen, den var i sig ett m\u00e5l att str\u00e4va efter.<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t