{"id":7666,"date":"2022-03-21T14:44:11","date_gmt":"2022-03-21T13:44:11","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/?page_id=7666"},"modified":"2023-08-01T10:21:49","modified_gmt":"2023-08-01T08:21:49","slug":"olof-lagercrantz-kritikerns-verkstad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/olof-lagercrantz-kritikerns-verkstad\/","title":{"rendered":"Olof Lagercrantz: kritikerns verkstad"},"content":{"rendered":"\n
\n
\n

Kritikerns
verkstad<\/h1>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

En utst\u00e4llning om
Olof Lagercrantz som kritiker<\/h4>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

En introduktion.<\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

I ett kvarts sekel mellan 1951 och 1975 var Olof Lagercrantz<\/a> (1911\u20132002) kulturchef och chefredakt\u00f6r f\u00f6r Dagens Nyheter<\/em><\/a>. Det var en dynamisk tid i svensk historia d\u00e5 v\u00e5rt land kastade av sig sin gamla fattigrock och med h\u00f6g fart k\u00f6rde in i moderniteten. P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt var de \u00e5ren en blomstringstid f\u00f6r litteratur och andra konstformer, men ocks\u00e5 f\u00f6r kritiken. I kraft av sina dubbla roller p\u00e5 landets st\u00f6rsta morgontidning \u2013 sitt \u201dinstrument\u201d som han kallade Dagens Nyheter<\/em> \u2013 men ocks\u00e5 genom sitt f\u00f6rfattarskap, var Olof Lagercrantz snabb att b\u00e5de spegla sin samtid och att forma den.\u00a0<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Omslaget till Linjer (1962).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Det \u00e4r under de h\u00e4r \u00e5ren han skriver sina b\u00f6cker om Dante, Stig Dagerman<\/a>, Nelly Sachs och James Joyce. Han ger ut diktsamlingen\u00a0Linjer<\/a><\/em>\u00a0och skriver reseber\u00e4ttelser fr\u00e5n England, Sovjet, USA och Kina. Dessa b\u00e5da verksamheter \u2013 f\u00f6rfattandet och publicistiken \u2013 flyter ihop. F\u00f6r ofta r\u00f6r det sig om samma texter som f\u00f6rst publiceras som artikelserier i DN och sedan \u00e5terkommer i b\u00f6cker.<\/p>\n\n\n\n

I\u00a0Ett \u00e5r p\u00e5 sextiotalet<\/a><\/em>\u00a0har Lagercrantz beskrivit det som att hans blodomlopp under dessa \u00e5r var sammankopplat med tidningens. Det han skrev d\u00e4r kallade han f\u00f6r sin \u201dtidningsdagbok\u201d. Det s\u00e4ger en hel del inte bara om hur ofta han skrev, utan vittnar ocks\u00e5 om sj\u00e4lva skrivs\u00e4ttet. Han v\u00e4ljer g\u00e4rna jag-formen och har ett starkt l\u00e4sartilltal, s\u00e5 angel\u00e4get att man inte beh\u00f6ver fundera \u00f6ver n\u00e4r det \u00e4r Lagercrantz som st\u00e5r bakom osignerade ledarsidestexter. Hans texter v\u00e4nder sig hela tiden till l\u00e4sarens du.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t
<\/div>\n\t
<\/div>\n\t