{"id":7719,"date":"2022-03-21T14:47:55","date_gmt":"2022-03-21T13:47:55","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/?page_id=7719"},"modified":"2022-03-25T13:33:06","modified_gmt":"2022-03-25T12:33:06","slug":"olof-lagercrantz-kritikerns-verkstad-samtid","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/olof-lagercrantz-kritikerns-verkstad-samtid\/","title":{"rendered":"Olof Lagercrantz: samtid"},"content":{"rendered":"\n
\n
\n

Kritikerns
verkstad<\/h1>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

En utst\u00e4llning om
Olof Lagercrantz som kritiker<\/h4>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Samtid: debatt & resor.<\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Dagens Nyheter<\/em> p\u00e5 femtiotalet hade pr\u00e4glats av Herbert Tingstens ideologiska program som kan sammanfattas med antikommunism och kulturradikalism. Fr\u00e5gan om en svensk k\u00e4rnvapenupprustning var ocks\u00e5 ett hett \u00e4mne, d\u00e4r Tingsten var f\u00f6r och Lagercrantz<\/a> emot. Men i kulturradikala intressen stod de n\u00e4ra varandra. Det var sp\u00f6rsm\u00e5l som kretsade kring olika former av frihet: tryckfrihet, yttrandefrihet, sexuell frig\u00f6relse.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Femtiotalet och det tidiga sextiotalet \u00e4r r\u00e4ttsaff\u00e4rernas tid. Inte minst n\u00e4r det g\u00e4ller litteraturen. 1957 v\u00e4cks \u00e5tal i Norge mot f\u00f6rfattaren Agnar Mykle som anklagas f\u00f6r erotisk frispr\u00e5kighet i sin roman\u00a0S\u00e5ngen om den r\u00f6da rubinen<\/em>. I England blir det r\u00e4ttssak kring D.H. Lawrence\u00a0Lady Chatterleys \u00e4lskare<\/em>\u00a0som bokf\u00f6rlaget Penguin 1960 givit ut i en oavkortad upplaga. I Finland 1965 finner sig f\u00f6rfattaren Hannu Salama anklagad f\u00f6r h\u00e4delse mot Gud i sin bok\u00a0Midsommardansen<\/em>. Alla tre \u00e4r typiska fall som Olof Lagercrantz<\/a> engagerar sig i, till litteraturens och f\u00f6rfattarnas f\u00f6rsvar.<\/p>\n\n\n\n

TILL \u00d6VERSTARS F\u00d6RSVAR (1963)<\/a>
R\u00d6STER VI ICKE H\u00d6R (1964)<\/a>
VALET (1965)<\/a>
MEDAN BOMBERNA FALLER (1966)<\/a>
R\u00d6RELSER MOT FRIHET (1967)<\/a>
NYT\u00c4NKANDE \u00c4R N\u00d6DV\u00c4NDIGT (1970)<\/a>
EN KOMMENTAR TILL DENNA SIDA (1972)<\/a>
DET RYSKA F\u00c4NGELSELANDET (1974)<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"
Polisbevakning vid Stig Wennerstr\u00f6ms villa, 1963. Fotografiet har vi l\u00e5nat fr\u00e5n Wikimedia<\/a>.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

I samma ljus f\u00e5r man se hans artikel om den spionanklagade \u00f6versten Stig Wennerstr\u00f6m i \u201dTill \u00f6verstars f\u00f6rsvar\u201d<\/a>. Det \u00e4r dels en replik till huvudantagonisten\u00a0Svenska Dagbladet<\/em>, dels en uppf\u00f6ljning till att Lagercrantz i sin helhet \u00e5terpublicerat Torgny T. Segerstedts artikel \u201dWennerstr\u00f6m och r\u00e4ttstaten\u201d, som tidigare st\u00e5tt i\u00a0G\u00f6teborgs Handels- och Sj\u00f6farts-Tidning<\/em>. <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"
DN 14.11 1963.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

H\u00e4r ansluter sig Lagercrantz till Segerstedt i kritiken mot vad vi i dag skulle kalla ett drev, och manar till \u201den st\u00f6rre m\u00e5tta\u201d. Lagercrantz och Segerstedt pekar p\u00e5 problemet att en anklagad p\u00e5 f\u00f6rhand behandlas som d\u00f6md, och \u00f6nskar en m\u00e4nsklig behandling \u00e4ven av den som kanske gjort sig skyldig till landsf\u00f6rr\u00e4deri.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"
Manuskriptet till \u201dTill \u00f6verstars f\u00f6rsvar\u201d.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

En livfull dialog.<\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

F\u00f6r debattklimatet i stort kan man se hur tacksamt och v\u00e4rdefullt det \u00e4r f\u00f6r liberala och kulturradikala Lagercrantz p\u00e5\u00a0Dagens Nyheter<\/em>\u00a0att ha\u00a0Svenska Dagbladet<\/em>\u00a0som en stabilt konservativ motkraft; p\u00e5litligt v\u00e4nlig mot kungen, kyrkan, f\u00f6rsvaret, ordensv\u00e4sendet och traditionella familjev\u00e4rderingar. S\u00e5 \u00e4r det ocks\u00e5 en livfull dialog tidningarna emellan under hela den h\u00e4r tiden.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Det kulturradikala programmet inneh\u00f6ll ocks\u00e5 fr\u00e5gan om kvinnofrig\u00f6relse, en fr\u00e5ga som skulle ta \u00e4n mer plats under sextiotalet. Lagercrantz yttrar inte s\u00e5 mycket sj\u00e4lv i \u00e4mnet, utan agerar mest som redakt\u00f6r och skriver ibland kommenterande texter. En reform han inf\u00f6r p\u00e5 tidningen, \u00e4r att DN ska upph\u00f6ra att dela upp kvinnor i gifta eller ogifta genom att omn\u00e4mna dem med titlarna \u201dfru\u201d eller \u201dfr\u00f6ken\u201d. Den reformen fungerade dock inte p\u00e5 Familjesidan, d\u00e4r l\u00e4sekretsen inte var fullt s\u00e5 radikal som kulturchefen n\u00e4r det g\u00e4llde till exempel hur br\u00f6llopsannonser skulle formuleras. Lagercrantz fick backa \u2013 i alla fall fr\u00e5n att styra \u00f6ver Familjesidan. Som en m\u00f6rk spegel av br\u00f6llopsannonserna, finns en text som vittnar om en baksida av familjeidealen i en tid n\u00e4r abort var straffbelagt i Sverige och ogifta m\u00f6drar fortfarande ans\u00e5gs f\u00e5 skylla sig sj\u00e4lva. Det \u00e4r den gripande och sorgliga artikeln \u201dBarnets straff\u201d, en ins\u00e4ndare fr\u00e5n 1964 av en ensamst\u00e5ende mamma som med anonym signatur ber\u00e4ttar om sin sv\u00e5ra livssituation. Det \u00e4r ovanligt att Lagercrantz publicerar ins\u00e4ndare fr\u00e5n allm\u00e4nheten p\u00e5 kultursidan. \u00c4n mindre anonyma s\u00e5dana. Men i det h\u00e4r fallet tycks ins\u00e4ndaren ha g\u00e5tt rakt p\u00e5 de fr\u00e5gor han sj\u00e4lv var upptagen av: vad ska vi ha f\u00f6r samh\u00e4lle och hur ska dess lagar utformas f\u00f6r att den enskilda m\u00e4nniskan ska f\u00e5 sin frihet och v\u00e4rdighet? \u201dLidandet har en tendens till tystnad\u201d, skriver han i sin introduktion av kvinnans vittnesm\u00e5l under rubriken \u201dR\u00f6ster vi icke h\u00f6r\u201d<\/a> (DN\u00a026.5 1964).<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"
Manuskriptet till \u201dR\u00f6ster vi icke h\u00f6r\u201d.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Ins\u00e4ndaren \u201dBarnets straff\u201d, Dagens Nyheter 26.5 1964. Klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att se den i st\u00f6rre storlek.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

R\u00d6STER VI ICKE H\u00d6R (1964)<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Om frihet och f\u00f6rtryck.<\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Ett huvudstr\u00e5k i Olof Lagercrantz texter om frihet och f\u00f6rtryck \u00e4r uppm\u00e4rksammandet av situationen f\u00f6r sovjetiska f\u00f6rfattare och den ryska litteraturen. Kritik av diktaturen i Sovjet och dess underkastade stater \u00e4r ledmotiv p\u00e5\u00a0Dagens Nyheters<\/em> opinionsbildande sidor under femtiotalet. Ett exempel \u00e4r turerna kring den ryske f\u00f6rfattaren Boris Pasternaks Nobelpris 1958, d\u00e4r denne efter att ha f\u00e5tt priset utesl\u00f6ts ur den ryska f\u00f6rfattarf\u00f6reningen och fr\u00e5ntogs titeln Sovjetf\u00f6rfattare. Olof Lagercrantz skriver debattinl\u00e4gg och s\u00e5 kallade \u201dunderledare\u201d i fr\u00e5gan och uppm\u00e4rksammar hur Pasternak h\u00e5nas i inhemsk press och tidskrifter, och att\u00a0Doktor Zjivago<\/em>\u00a0i partiorganet\u00a0Pravda<\/em>\u00a0f\u00f6rklarats \u201dsakna litter\u00e4ra v\u00e4rden\u201d:\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\n

\u201dV\u00e4rlden [har] blivit vittne till en kampanj som kastar ett blixtljus \u00f6ver de sjuka och f\u00f6rgiftade f\u00f6rh\u00e5llandena i en diktaturstat. En man vars enda brott \u00e4r att han t\u00e4nker och skriver som hans samvete bjuder honom f\u00f6rklaras vara och behandlas som en brottsling.\u201d (DN 29.10 1958).<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Boris Pasternak (n\u00e4st l\u00e4ngst till v\u00e4nster) med f\u00f6rfattar- och konstn\u00e4rskollegor, bland andra Lilja\u00a0<\/i>Brik<\/em>, Vladimir Majakovskij<\/em> och Sergej Eisenstein (1924). Fotografiet har vi l\u00e5nat fr\u00e5n Wikimedia<\/a>.<\/em> Klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att se den i st\u00f6rre storlek.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Ocks\u00e5 p\u00e5 kultursidan finner Lagercrantz tillf\u00e4llen att \u00e5terkomma till den sovjetiska censuren och till en kritik mot vad han ben\u00e4mner som Sovjetstatens ensidiga, totalit\u00e4ra, kollektivistiska och konservativa litteratursyn. Artikeln \u201dValet\u201d<\/a> \u00e4r ett exempel, skriven med anledning av att Michail Sjolochov tilldelats 1965 \u00e5rs Nobelpris i litteratur.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"
Ur manuskriptet till\u00a0\u201dValet\u201d.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Lagercrantz inleder med att valet av Sjolochov blir en \u201dpolitisk handling i h\u00f6gre grad \u00e4n en litter\u00e4r\u201d eftersom f\u00f6rfattaren l\u00e4nge varit lojal med det kommunistiska partiet. Samtidigt kan man inte veta vad Sjolochov innerst inne anser och vilka samvetskonflikter han kanske har haft.<\/p>\n\n\n\n

VALET (1965)<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"
Michail Sjolochov och den sovjetiska ambassad\u00f6ren Nikolaj Belokhvostikov<\/em> vid Nobelprisfestligheterna i Stockholm 9 december 1965. Fotografiet har vi l\u00e5nat fr\u00e5n Wikimedia<\/a>.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

En senare text om situationen i Sovjet finns i en recension fr\u00e5n 1974 av Aleksandr \u2013 eller Alexander som det stavades d\u00e5 \u2013 Solzjenitsyns\u00a0Gulag-arkipelagen 1918\u20131956<\/em>. Boken \u00e4r en dokument\u00e4rt anslagen skildring av sovjetiska f\u00e5ngl\u00e4ger som fick ett enormt genomslag internationellt. Man ser p\u00e5 den handskrivna anteckningen p\u00e5 manusbladet att Lagercrantz sj\u00e4lv f\u00f6reslagit \u201dDet ryska f\u00e4ngelselandet\u201d som rubrik.<\/p>\n\n\n\n

DET RYSKA F\u00c4NGELSELANDET (1974)<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Ur manuskriptet till \u201dDet ryska F\u00e4ngelselandet\u201d. Klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att se den i st\u00f6rre storlek.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
\u201dDet ryska F\u00e4ngelselandet\u201d. Recension av Alexander [Aleksandr] Solzjenitsyn,\u00a0Gulag-arkipelagen 1918\u20131956. DN 8.2 1974.<\/em> Klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att se den i st\u00f6rre storlek.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

En f\u00f6rkortad version av recensionen \u00f6versattes och publicerades i New York Times<\/em> under rubriken \u201dSolzhenitsyn, \u2019Defense Attorney\u2019 for Millions\u201d (New York Times<\/em>, 1.3 1974). Det i sin tur \u00e4r betecknande f\u00f6r att Olof Lagercrantz artiklar och b\u00f6cker fr\u00e5n mitten av sextiotalet skulle n\u00e5 ut allt bredare och till andra spr\u00e5k \u00e4n, som tidigare varit fallet, till de \u00f6vriga nordiska spr\u00e5ken.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"
Aleksandr Solzjenitsyn, med Heinrich B\u00f6ll, 14 februari 1974. Fotografiet, av en ok\u00e4nd fotograf, har vi l\u00e5nat fr\u00e5n Wikimedia<\/a>.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Medan bomberna faller.<\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

V\u00e4rlden kommer in i vardagsrummet p\u00e5 sextiotalet, brukar det heta. Televisionen etableras i folkhemmet och den visar f\u00f6rutom Hylands h\u00f6rna ocks\u00e5 bilder av ett krig p\u00e5 andra sidan jordklotet. S\u00e5 n\u00e4ra och s\u00e5 brutalt hade krigets verklighet aldrig f\u00f6rut f\u00f6rmedlats. Det blir reaktion och aktion p\u00e5 \u201dUSA:s vidriga krig\u201d som G\u00f6ran Sonnevi skriver i sin legendariska dikt. F\u00f6r\u00a0Dagens Nyheters<\/em>\u00a0del innebar det att Lagercrantz 1965 st\u00e4llde kultursidan till f\u00f6rfogande f\u00f6r en l\u00e5ng Vietnamdebatt. P\u00e5 ny\u00e5rsafton 1966 och inf\u00f6r det nya \u00e5ret skriver han under den m\u00f6rka men uppfordrande rubriken \u201dMedan bomberna faller\u201d.<\/p>\n\n\n\n

MEDAN BOMBERNA FALLER (1966)<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Ur manuskriptet till \u201dMedan bomberna faller\u201d.<\/em> Klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att se den i st\u00f6rre storlek.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
\u201dMedan bomberna faller\u201d. DN 31.12 1966.<\/em> Klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att se den i st\u00f6rre storlek.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Litteraturen \u00e4r f\u00f6r Olof Lagercrantz ett s\u00e4tt att n\u00e4rma sig och k\u00e4nna igen verkligheten. H\u00e4r v\u00e4ljer han som ing\u00e5ng Esaias Tegn\u00e9rs<\/a> dikt \u201dNy\u00e5ret 1816\u201d. Den handlar om ett annat m\u00f6rkt ny\u00e5r i Napoleonkrigens Europa, d\u00e4r det gamla \u00e5ret spr\u00e4nger bort p\u00e5 sin svarta h\u00e4st i en natt som droppar av blod. Ofta \u00e4r det Lagercrantz som skriver den typen av ledare eller kultursidestexter p\u00e5 julafton, ny\u00e5rsafton och p\u00e5 det nya \u00e5ret. Det \u00e4r texter som sp\u00e4nner \u00f6ver mycket, och som retoriskt hamnar n\u00e4ra predikan som form. Den dramatiska presensformen anv\u00e4nder han g\u00e4rna som uppfordrande avslutning i s\u00e5dana l\u00e4gen. \u201dKriget i Vietnam forts\u00e4tter\u201d, avslutar han en text om\u00a0Odyss\u00e9en<\/em>\u00a0ett halv\u00e5r senare (9.7 1967).<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

\u201dHan \u00f6ppnar mig.\u201d<\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Skrivm\u00e4ssigt pr\u00e4glas sextiotalets tidiga \u00e5r f\u00f6r Olof Lagercrantz av hans stora arbete med Danteboken\u00a0Fr\u00e5n helvetet till paradiset<\/a><\/em>. I sina f\u00f6rberedelser hade han l\u00e4st Dante varje dag under flera \u00e5r, och levt med texten p\u00e5 ett s\u00e4tt d\u00e4r liv och dikt gick in i varandra, n\u00e5got som hans dagboksanteckningar vittnar om. \u201dJag \u00e4lskar att syssla med Dante, han \u00f6ppnar sig, han \u00f6ppnar mig\u201d, skriver han 1962. \u00a0Tv\u00e5 \u00e5r senare avslutar han sitt stora arbete med Dantedikten och boken utkommer 1964 efter att ha g\u00e5tt som en tretton delar l\u00e5ng artikelserie i DN. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 tilldelas han Nordiska r\u00e5dets litteraturpris.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t
<\/div>\n\t
<\/div>\n\t