{"id":10176,"date":"2023-12-13T06:00:00","date_gmt":"2023-12-13T05:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?p=10176"},"modified":"2024-03-18T15:40:44","modified_gmt":"2024-03-18T14:40:44","slug":"litteraturbankens-julklappslada","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/12\/13\/litteraturbankens-julklappslada\/","title":{"rendered":"Julklappsl\u00e5dan 2023"},"content":{"rendered":"\n

\u00c4n lyser sn\u00f6n vit p\u00e5 fur och gran i v\u00e5rt avl\u00e5nga land. Kanske har den t\u00e4nkt stanna \u00f6ver julen i \u00e5r? Vi p\u00e5 redaktionen \u00e4r f\u00f6rmodligen inte ensamma om att stoppa frusna t\u00e5r i vintertofflor. Julen \u00e4r v\u00e4l rolig med sina g\u00e5vor och ljus, men inget v\u00e4rmer lika bra som ett stycke god litteratur. <\/p>\n\n\n\n

Och n\u00e4r det g\u00e4ller b\u00f6cker, finns de i \u00f6verfl\u00f6d i v\u00e5rt digitala bibliotek<\/a> \u2013 Litteraturbanken smygstartar n\u00e4mligen \u00e5rets h\u00f6gtidligheter med en tidig julklappsutdelning i \u00e5r. Julklappsl\u00e5dan har anl\u00e4nt. Ur den r\u00e4cker vi gladeligen ut allehanda litter\u00e4ra klappar inf\u00f6r julens ledighet och st\u00f6k.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n
Bilden har vi l\u00e5nat fr\u00e5n den anonymt publicerade bilderboken Julklappsl\u00e5dan<\/a> (1892).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

N\u00e4r det lider mot jul.<\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Till att b\u00f6rja med r\u00e4cker vi fram Jeanna Oterdahls<\/a> omistliga klassiker \u201dN\u00e4r det lider mot jul\u201d<\/a>. Visan med inledningsorden \u201dDet str\u00e5lar en stj\u00e4rna\u201d har v\u00e4rmt m\u00e5ngen klassrum och h\u00f6gtidsal sedan den skrevs 1901. Somliga har kanske gl\u00f6mt att visan har sin hemvist p\u00e5 den fiktiva g\u00e5rden Solhult som Oterdahl skildrade i barnboken med samma namn.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n
\"Jeanna<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"Jeanna<\/a><\/figure>\n
Ur Jeanna Oterdahls Solhult<\/a> (1901). F\u00f6r illustrationerna ansvarade f\u00f6rfattaren Ottilia Adelborg<\/a>, som ocks\u00e5 illustrerade tredje upplagan av Viktor Rydbergs Lille Viggs \u00e4fventyr p\u00e5 julafton<\/a> (1895).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

\u201dHvad \u00e4r Solhult?\u201d<\/a> fr\u00e5gar Oterdahl l\u00e4saren i bokens f\u00f6rsta kapitel. \u201dDet vill jag s\u00e4ga dig. Solhult \u00e4r en liten g\u00e5rd, som ligger p\u00e5 en kulle, n\u00e4ra randen af en bl\u00e5 sj\u00f6. Och Solhult heter den, d\u00e4rf\u00f6r att de som bo d\u00e4r tycka, att solen d\u00e4r lyser fagrare \u00e4n p\u00e5 n\u00e5got annat st\u00e4lle p\u00e5 jorden.\u201d H\u00e4r bor barnen Arne, \u00c5ke, Pelle, Inga, Greta, Stina och Lasse. Och med detta i \u00e5tanke blir visans ofta bortsaxade andra strof begripligare:<\/p>\n\n\n\n

\u201dD\u00e5 klappa p\u00e5 Solhult sm\u00e5 hj\u00e4rtan av fr\u00f6jd,
Och Arne och Inga och Per
De blicka hvar afton mot himmelens h\u00f6jd
Att se hvar den stj\u00e4rnglansen \u00e4r.
D\u00e4rofvan sig hv\u00e4lfver Guds bl\u00e5nande hus,
Och barnen se upp mot de tindrande ljus,
Och de t\u00e4nka, att snart \u00e4r det jul.\u201d<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Sagofarbrorn Topelius.<\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Ett flertal klassiker har f\u00f6rst\u00e5s f\u00f6rfattats av svenska spr\u00e5kets store sagofarbror Zacharias Topelius<\/a>. Han har alltsedan mitten av 1800-talet intagit en sj\u00e4lvklar plats i julfirandet. Selma Lagerl\u00f6f<\/a> nickar inst\u00e4mmande i en minnesteckning av Topelius: \u201dJulkalendrarnas utgivare voro f\u00f6rtvivlade<\/a>, om de inte kunde bjuda sina l\u00e4sare n\u00e5gra lyriska sm\u00e5bitar av Topelius. Bland julklapparna f\u00f6rekom L\u00e4sning f\u00f6r barn<\/a><\/em> i det lysande r\u00f6da bandet s\u00e5 givet, att man inte ens beh\u00f6vde fr\u00e5ga om den fanns d\u00e4r. Den Topeliska lyran klingade vid v\u00e5ra Vegafarares \u00e5terkomst, den sj\u00f6ng in v\u00e5ra ny\u00e5r, den var med oss i sorg och i gl\u00e4dje.\u201d<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"Zacharias<\/a><\/figure>\n
Zacharias Topelius (sittande p\u00e5 gungstol) firar jul i sitt hem p\u00e5 \u00e4ldre dar. \u2013 Fotografierna har vi l\u00e5nat av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland<\/a>, samt Museiverket<\/a> (CC BY<\/a>). <\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Av Topelius alster \u00e4r det s\u00e4rskilt en dikt som full\u00e4ndar julen i v\u00e5ra hem: \u201dNu s\u00e5 kommer julen\u201d<\/a>. Dikten publicerades redan 1857, och har sedan dess tonsatts flera g\u00e5nger av bland andra Alice Tegn\u00e9r och Jean Sibelius. I all synnerhet k\u00e4nner vi igen den i Ellen Heijkorns melodi fr\u00e5n Per \u00c5hlin och Tage Danielssons film Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton<\/em><\/a> (1975). (Karl-Bertil Jonsson sk\u00e4nker s\u00e4ckens sista julklapp och tar ton, varp\u00e5 hela \u00f6lsyltan st\u00e4mmer upp i alls\u00e5ng.)<\/p>\n\n\n\n

Hos Litteraturbanken finner du \u201dNu s\u00e5 kommer julen\u201d i andra bandet av den ovan n\u00e4mnda L\u00e4sning f\u00f6r barn<\/a><\/em> (1866). S\u00f6ker du fler juldikter r\u00e4cker det och blir \u00f6ver i v\u00e5r Topeliusavdelning<\/a> \u2013 f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra exempel: \u201dGiv mig ej glans, ej guld, ej prakt\u201d<\/a>, \u201dJulefrid\u201d<\/a> och \u201dNu st\u00e5r jul vid sn\u00f6ig port\u201d<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Fler juldikter hos Litteraturbanken.<\/h4>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

STIG DAGERMAN:<\/strong> \u201dJULBUDSKAP\u201d<\/a>
ANNA MYRBERG:<\/strong> \u201dHERR JULANDERS KUGG-JUL\u201d<\/a>
EUPHROSYNE:<\/strong> \u201dJULMORGONEN\u201d<\/a>
AUGUST STRINDBERG:<\/strong> \u201dISAACS JULKV\u00c4LL\u201d<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t
<\/div>\n\t
<\/div>\n\t