{"id":11292,"date":"2024-07-03T09:42:33","date_gmt":"2024-07-03T07:42:33","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?p=11292"},"modified":"2024-07-08T15:12:50","modified_gmt":"2024-07-08T13:12:50","slug":"verket-drottningens-juvelsmycke","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/","title":{"rendered":"Verket: Drottningens juvelsmycke"},"content":{"rendered":"\n<p>Carl Jonas Love Almqvists \u201dromaunt\u201d&nbsp;<em><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f%C3%B6rfattare\/AlmqvistCJL\/titlar\/SamladeVerk6\/sida\/3\/etext\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Drottningens juvelsmycke<\/a><\/em>&nbsp;har f\u00e4ngslat l\u00e4sare i snart tv\u00e5hundra \u00e5r och \u00e4r en av svensk litteraturs m\u00e4rkligaste b\u00f6cker. Kring mordet p\u00e5 <a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f%C3%B6rfattare\/GustafIII\">Gustav III<\/a> tecknar Almqvist en intrikat och symbolrik ber\u00e4ttelse, d\u00e4r m\u00e4nniskor intrigerar och \u00e4lskar. N\u00e4stan alla har ett gemensamt: den ob\u00f6nh\u00f6rliga dragningen till Tintomara, som varken \u00e4r man eller kvinna, och som st\u00e5r emot alla f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5nga henne. K\u00f6n, beg\u00e4r, historia och musik \u00e4r n\u00e5gra av perspektiv p\u00e5 romanen som diskuteras n\u00e4r klassikerpodden Verket djupdyker i romanen.<\/p>\n\n\n\n<div style=\"height:10px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n<style>\n.soundHeader__title .title__h2 {\n    visibility: hidden;\n}\n<\/style>\n<p><iframe loading=\"lazy\" width=\"100%\" height=\"175\" scrolling=\"no\" frameborder=\"no\" allow=\"autoplay\" src=\"https:\/\/w.soundcloud.com\/player\/?url=https%3Asoundcloud.com\/verketpodcast\/35-drottningens-juvelsmycket&amp;color=%23222&amp;auto_play=false&amp;hide_related=false&amp;show_comments=true&amp;show_user=true&amp;show_reposts=false&amp;show_teaser=true&amp;visual=false&amp;sharing=false&amp;liking=false&amp;show_comments=false\"><\/iframe><\/p>\n\n\n\n<div style=\"height:20px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignright size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"610\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke-610x1024.jpg\" alt=\"Drottningens juvelsmycke, titelblad\" class=\"wp-image-11294\" style=\"width:167px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke-610x1024.jpg 610w, https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke-179x300.jpg 179w, https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke-768x1289.jpg 768w, https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke-915x1536.jpg 915w, https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke-480x806.jpg 480w, https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke.jpg 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 610px) 100vw, 610px\" \/><\/figure>\n<\/div>\n\n\n<p>G\u00e4ster i studion \u00e4r\u00a0Eva Borgstr\u00f6m\u00a0och\u00a0Mats Malm. <a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/Borgstr\u00f6mE\/titlar\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Eva Borgstr\u00f6m<\/a> \u00e4r professor i litteraturvetenskap vid G\u00f6teborgs universitet och bland annat f\u00f6rfattare till boken\u00a0<em>K\u00e4rlekshistoria. Beg\u00e4r mellan kvinnor i 1800-talets litteratur\u00a0<\/em>(2008). <a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/MalmM\/titlar\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Mats Malm<\/a> \u00e4r professor i litteraturvetenskap, f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Litteraturbanken och st\u00e4ndig sekreterare i Svenska Akademien.<\/p>\n\n\n\n<p>Hela <em>Drottningens juvelsmycke<\/em> kan du f\u00f6rst\u00e5s l\u00e4sa hos Litteraturbanken \u2013 helt gratis! <a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/txt\/epub\/AlmqvistCJL_SamladeVerk6.epub\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Ladda ner boken<\/a> till l\u00e4splattan, eller l\u00e4s den <a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/AlmqvistCJL\/titlar\/SamladeVerk6\/sida\/3\/etext\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">direkt i webbl\u00e4saren<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<div style=\"height:10px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-css-opacity\"\/>\n\n\n\n<p><em>Verket \u2013 en podd om klassiker \u00e4r ett samarbete mellan bildningsmagasinet <a href=\"https:\/\/anekdot.se\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Anekdot<\/a> vid Stockholms universitet, <a href=\"https:\/\/www.nationalmuseum.se\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Nationalmuseum<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.dramaten.se\/dramatenpodden\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Dramaten<\/a> och Litteraturbanken.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Samtalsledare: Paulina Helgeson<br>Producent: Magnus Bremmer<\/em><br><em>Klippning: Urban G\u00f6ranson<\/em><br><em>Inspelningsteknik: Martin Joviken<\/em><\/p>\n\n\n\n<details class=\"podcast-summary\">\n     <summary>\n          <span class=\"thememattic-icon ion-ios-chatboxes-outline\"><\/span>\n          <strong>Automatgenererad transkription<\/strong>\n     <\/summary>\n\n<p>Varmt v\u00e4lkomna allesammans till ett nytt avsnitt av Verket, en podd om klassiker. Idag ska vi tala om ett av den svenska litteraturens mest intrikata verk. Och ett verk som har lockat till l\u00e4sning och forskning och massa tolkningar. Och som dessutom g\u00e5r hand i hand med den svenska historien. Och jag pratar f\u00f6rst\u00e5s om Carl Jonas Love Almqvists \u201dDrottningens juvelsmycke\u201d.<\/p>\n\n<p>Jag heter Paulina Helgeson och med mig i studion idag finns litteraturforskarna Eva Borgstr\u00f6m och Mats Malm. V\u00e4lkomna! Nu f\u00e5r ni presentera er sj\u00e4lva och vi tar damerna f\u00f6rst. Eva.<\/p>\n\n<p>Jag \u00e4r professor emerita, eller emeritus beroende p\u00e5 hur man t\u00e4nker, i litteraturvetenskap. Och har bland annat intresserat mig f\u00f6r just den h\u00e4r romanen, \u201dDrottningens juvelsmycke\u201d. Som jag tycker \u00e4r en, p\u00e5 alla s\u00e4tt utomordentligt intressant roman. Inte minst ur ett queerperspektiv.<\/p>\n\n<p>Mats.<\/p>\n\n<p>Jag \u00e4r professor i litteraturvetenskap ocks\u00e5 och brukar alltid pyssla med gamla saker. S\u00e5 Almqvist \u00e4r ungef\u00e4r s\u00e5 l\u00e5ngt fram i historien jag kommer egentligen. S\u00e5 \u00e4r jag ocks\u00e5 f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Litteraturbanken och tj\u00e4nstledig nu f\u00f6r att jobba f\u00f6r Svenska Akademien lite grann.<\/p>\n\n<p>Ja, och Mats har ju varit med och poddat f\u00f6rut i verket. Vi har pratat om Anna-Maria Lenngrens \u201dN\u00e5gra ord till min k\u00e4ra dotter\u201d.<\/p>\n\n<p>Det gjorde vi r\u00e4tt i.<\/p>\n\n<p>Men nu ska vi lite, lite l\u00e4ngre fram i historien. Och \u201dDrottningens juvelsmycke\u201d \u00e4r ju inte v\u00e4rldens enklaste bok att prata om. Eller r\u00e4ttare sagt s\u00e5 h\u00e4r. Den \u00e4r j\u00e4tteenkel att prata om men det kan vara lite sv\u00e5rt att avgr\u00e4nsa sig. F\u00f6r det finns s\u00e5 himla mycket.<\/p>\n\n<p>Egentligen borde det h\u00e4r avsnittet ha varit en f\u00f6ljetong i fem delar. Det kommer inte bli s\u00e5 men vi ska g\u00f6ra ett f\u00f6rs\u00f6k i alla fall att t\u00e4cka in s\u00e5 mycket som det bara g\u00e5r av den h\u00e4r sp\u00e4nnande boken.<\/p>\n\n<p>Och den har en v\u00e4ldigt h\u00e4rlig f\u00f6rsta mening tycker jag. Kan inte du l\u00e4sa den Eva?<\/p>\n\n<p>Jo, den lyder s\u00e5 h\u00e4r. \u201dTider av dueller och dubbel-jalousier, vilka tider likv\u00e4l av intressanta \u00e4ventyr, vilka tider av storm kring lockarna och eld i hj\u00e4rtat?\u201d<\/p>\n\n<p>Man f\u00e5r lite g\u00e5shud av det h\u00e4r framf\u00f6rallt i sista. Och vi kan s\u00e4ga att dubbeljalousier \u00e4r inte personer som \u00e4r dubbla. H\u00e4r pratar vi om svartsjuka p\u00e5 h\u00f6ga och intensiva niv\u00e5er. Men det ska vi \u00e5terkomma till.<\/p>\n\n<p>Men jag t\u00e4nker s\u00e5 h\u00e4r. Eva, vi ska inte trockla in oss f\u00f6r mycket nu. Men ber\u00e4tta lite om handlingen i stora drag s\u00e5 vi f\u00e5r lite kl\u00e4m p\u00e5 det h\u00e4r.<\/p>\n\n<p>Historien b\u00f6rjar med att tv\u00e5 systrar \u00e4r f\u00f6r\u00e4lskade i tv\u00e5 unga m\u00e4n som \u00e4r kamrater med varandra i milit\u00e4r. Efter diverse missf\u00f6rst\u00e5nd och f\u00f6rvecklingar s\u00e5 b\u00e4r det sig inte b\u00e4ttre \u00e4n att de b\u00e5da kvinnorna blir f\u00f6r\u00e4lskade i den andra mannen. Det vill s\u00e4ga den de inte var f\u00f6r\u00e4lskade i fr\u00e5n b\u00f6rjan. Och samma sak h\u00e4nder med m\u00e4nnen.<\/p>\n\n<p>Detta h\u00e4nder i samband med att den h\u00e4r maskeradbalen p\u00e5 slottet, Gustav III:s maskeradbal p\u00e5 vilken han kommer att bli skjuten. Detta h\u00e4nder samtidigt. Det visar sig sedan att de h\u00e4r tv\u00e5 m\u00e4nnen \u00e4r inblandade i intrigen omkring det h\u00e4r mordet.<\/p>\n\n<p>Och flickorna har passat p\u00e5 att bli tokiga av den h\u00e4r dramatiska f\u00f6r\u00e4ndringen av k\u00e4rleksobjekt. S\u00e5 flickorna \u00e5ker ut till landet f\u00f6r att bli friska och m\u00e4nnen \u00e5ker ut till landet f\u00f6r att inte bli gripna helt enkelt. Och d\u00e4r \u00e4r det slut p\u00e5 den f\u00f6rsta avdelningen.<\/p>\n\n<p>Ute p\u00e5 landet s\u00e5 kommer det h\u00e4nda helt nya saker f\u00f6r d\u00e5 dyker Tintomara upp. Tintomara, Lazuli, Azouras och alla namn hon nu har.<\/p>\n\n<p>Och snart s\u00e5 blir det s\u00e5 att alla de h\u00e4r fyra ungdomarna, de blir f\u00f6r\u00e4lskade i Tintomara. Ibland tror de att hon \u00e4r flicka, ibland tror de att hon \u00e4r pojke. Och s\u00e5 h\u00e4nder det diverse andra saker ocks\u00e5. Den h\u00e4r andra delen kommer att sluta med att Tintomara som d\u00e5 har passat p\u00e5 att ta drottningens juvelsmycke under den h\u00e4r maskeradbalen.<\/p>\n\n<p>Hon blir jagad f\u00f6r det och s\u00e5 blir hon invecklad i ett slagsm\u00e5l med en verja i en milit\u00e4r f\u00f6rl\u00e4gning. Och f\u00f6r detta d\u00f6ms hon d\u00e5 till d\u00f6den. Eftersom alla \u00e4r f\u00f6r\u00e4lskade i henne s\u00e5 vill de ju inte att hon ska d\u00f6 utan det ska bli en avr\u00e4ttningsmaskerad som ska sluta med att hon d\u00e5 ska g\u00e5 d\u00e4rifr\u00e5n i triumf. Men s\u00e5 blir det ju inte utan maskeraden blir en tragedi.<\/p>\n\n<p>Och sen kunde man s\u00e4ga, sen finns ju allt kvar att s\u00e4ga om vad romanen handlar om men jag slutar d\u00e4r.<\/p>\n\n<p>Ja det h\u00e4r med handlingen, det \u00e4r s\u00e5 mycket f\u00f6rv\u00e4xlingar. Men vi s\u00e4ger h\u00e4r nu romanen, kanske lite slarvigt. Men Mats, \u00e4r det h\u00e4r en roman egentligen?<\/p>\n\n<p>P\u00e5 titelbladet s\u00e5 skriver Almqvist, har jag sett att det \u00e4r en \u201dromaunt\u201d som \u00e4r v\u00e4l fr\u00e5n franskan. Hur uttalar man det p\u00e5 svenska?<\/p>\n\n<p>Ja det uttalas nog \u201droman\u201d skulle jag tro. Men han stavade inte som vanlig \u201droman\u201d. Nej utan han markerar ju att det h\u00e4r handlar inte om en vanlig roman.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r ju lite intressant h\u00e4r, han fick en hel del kritik efter n\u00e4r den h\u00e4r boken kom ut. Den \u00e4r ju d\u00e5 inv\u00e4vd i det h\u00e4r stora ramen som heter \u201dT\u00f6rnrosens bok\u201d.<\/p>\n\n<p>Och d\u00e4r hela romanen ber\u00e4ttas ju av en person, Richard Furumo, f\u00f6r en grupp andra. Det tillh\u00f6r ju ocks\u00e5 de h\u00e4r komplicerade bitarna. Men \u00e5ret efter i varje fall, n\u00e4r han har f\u00e5tt en del kritik och recensioner och s\u00e5nt d\u00e4r. D\u00e5 tar Richard Furumo upp samtalet om recensionerna av \u201dDrottningens juvelsmycke\u201d. Och d\u00e5 g\u00e5r till r\u00e4tta med kritiken.<\/p>\n\n<p>En sak som man pekar p\u00e5 d\u00e5 \u00e4r att folk har sagt \u201dVad\u00e5, varf\u00f6r st\u00e5r det \u2019romaunt\u2019?\u201d Och d\u00e5 konstateras det h\u00e4r, n\u00e5gon av dem i diskussionen s\u00e4ger att \u201dDet \u00e4r ju inte en vanlig roman, varf\u00f6r ska man kalla det f\u00f6r det?\u201d Den h\u00e4r har ju s\u00e5 mycket mer, den har dramatik, lyrik, musik, allt. S\u00e5 det \u00e4r klart att inte det g\u00e5r att kalla det f\u00f6r en vanlig roman. Utan det h\u00e4r \u00e4r ju en sorts roman som verkligen har att g\u00f6ra med romantiken.<\/p>\n\n<p>Just det! Och f\u00f6r den s\u00e5 att s\u00e4ga nutida romanl\u00e4saren s\u00e5 \u00e4r det ju lite \u00f6gonbrynsh\u00f6jande att konfronteras med \u201dDrottningens juvelsmycke\u201d och v\u00e4ldigt mycket presenteras i scener med v\u00e4ldigt mycket dialog utan assistans av s\u00e5 mycket kringber\u00e4ttande, vilket kan f\u00f6rvirra en lite grann.<\/p>\n\n<p>Men det var sp\u00e4nnande det du sa om \u201dT\u00f6rnrosens bok\u201d. Du f\u00e5r ber\u00e4tta lite mer vad det \u00e4r.<\/p>\n\n<p>Ja, allts\u00e5 han g\u00f6r ju det s\u00e5 sv\u00e5rt f\u00f6r l\u00e4saren att l\u00e4sa. Ja, men verkligen, Almqvist. Ganska tidigt, 1822, s\u00e5 skrev han \u201dAmorina\u201d som han kallade f\u00f6r en sorts fuga. Och det \u00e4r en sorts ganska aggressiv kritik av id\u00e9n om den fria viljan hos m\u00e4nniskan och vad den kan leda till och s\u00e5 vidare.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 han hade n\u00e5gon \u00e4ldre sl\u00e4kting som f\u00f6rbj\u00f6d honom att publicera den. Det blev inte tryggt f\u00f6r han i slutet av 1830-talet. Han blev lite deprimerad. Han gick i n\u00e5gon sorts landsflykt d\u00e4r och blev jordbrukare. Lite s\u00e5d\u00e4r idealistiskt under 1820-talet ocks\u00e5 i V\u00e4rmland.<\/p>\n\n<p>Sen kom han tillbaka till Stockholm, blev l\u00e4rare och f\u00f6rberedde d\u00e5. S\u00e5 1832 s\u00e5 kom f\u00f6rsta delen av \u201dT\u00f6rnrosens bok\u201d.<\/p>\n\n<p>Den heter egentligen \u201dFria fantasier vilka, betraktades s\u00e5som ett helt av Herr Hugo L\u00f6wenstj\u00e4rnas stundom kallades T\u00f6rnrosens Bok, stundom En irrande hind\u201d. De f\u00f6rsta tre banden kom ut samtidigt.<\/p>\n\n<p>Den f\u00f6rsta delen etablerar scenen. Det \u00e4r allts\u00e5 Hugo L\u00f6wenstj\u00e4rna, en man som \u00e4r \u00e4nkling. Hans fru hon har d\u00f6tt genom att lukta p\u00e5 en utl\u00e4ndsk blomma som \u00e4r typisk f\u00f6r Alkvist. Det \u00e4r sk\u00f6na och d\u00f6den. T\u00f6rnrosen ocks\u00e5 sticker och behagar samtidigt.<\/p>\n\n<p>Han har ett antal barn, Hugo L\u00f6wenstj\u00e4rna och m\u00e4nniskor omkring sig. Han har dragit sig tillbaka till g\u00e5rden i N\u00e4rke och h\u00e5ller salonger d\u00e4r. I den h\u00e4r salongen vill han inrymma hela v\u00e4rlden mer eller mindre. D\u00e5 \u00e4r det genom dikten, genom litteraturen.<\/p>\n\n<p>Kring det h\u00e4r finns den h\u00e4r halvt demoniska och halvt geniala Richard Furumo. Han \u00e4r inte med fr\u00e5n b\u00f6rjan men han dyker upp p\u00e5 olika s\u00e4tt. Han \u00e4r mycket mystisk och verkar vara uppvuxen bland b\u00f6cker men han h\u00f6r till naturen ocks\u00e5.<\/p>\n\n<p>Herr Hugo vill g\u00e4rna att han ska hj\u00e4lpa honom att introducera dikten i v\u00e4rlden som han g\u00f6r. Richard Furumo stretade emot det, men till slut gav han med p\u00e5 att det kan han g\u00f6ra. Men d\u00e5 ska det vara precis p\u00e5 mina villkor och ingen annans. Det \u00e4r han som ber\u00e4ttar det mesta i \u201dT\u00f6rnrosens bok\u201d, inte allt.<\/p>\n\n<p>Sen fortsatte \u201dT\u00f6rnrosens bok\u201d, det brukar kallas f\u00f6r duodesupplagan. Det var ett ganska litet format, ungef\u00e4r som pocket nu f\u00f6r tiden. Den kom ut i 14 delar fram till 1851.<\/p>\n\n<p>Men redan 1839 b\u00f6rjade han p\u00e5 en annan \u201dT\u00f6rnrosens bok\u201d som kallas imperialoktavupplagan. Det vill s\u00e4ga mycket st\u00f6rre och pampigare.<\/p>\n\n<p>Han b\u00f6rjade bygga monumentet \u00f6ver sig sj\u00e4lv. De heter samma sak, de h\u00e4r tv\u00e5 och n\u00e5gra verk ing\u00e5r i b\u00e5da men det mesta \u00e4r helt olikt. Det \u00e4r f\u00f6rvirrande helt enkelt.<\/p>\n\n<p>De f\u00f6rsta tre delarna etablerade d\u00e5 den h\u00e4r ramber\u00e4ttelsen och introducerade en roman. Ganska mycket i Walter Scotts anda, allts\u00e5 en historisk roman.<\/p>\n\n<p>1834 kommer \u201dT\u00f6rnrosens bok\u201d, del fyra, och d\u00e5 \u00e4r det allts\u00e5 \u201dDrottningens juvelsmycke\u201d. Sen forts\u00e4tter det h\u00e4r, och det forts\u00e4tter l\u00e4nge. De h\u00e4r utg\u00e5vorna tog slut, men ocks\u00e5 l\u00e5ngt mot slutet av sitt liv, n\u00e4r han var i landsflykt i Amerika, s\u00e5 har vi manuskript d\u00e4r han fortfarande arbetar med den h\u00e4r ramfiktionen, de h\u00e4r samtalen som \u00e4r s\u00e5 viktiga f\u00f6r att skapa en sorts sl\u00f6jor och h\u00f6ljen omkring allt som s\u00e4gs, men ocks\u00e5 perspektiv.<\/p>\n\n<p>Ja, allts\u00e5, bli inte avskr\u00e4ckt nu f\u00f6r att det \u00e4r ju l\u00e4tt att bli det n\u00e4r man h\u00f6r detta. Och det \u00e4r v\u00e4ldigt f\u00f6rvirrande. Det som du s\u00e4ger, han gjorde det verkligen inte l\u00e4tt f\u00f6r sig sj\u00e4lv eller f\u00f6r l\u00e4saren, men delvis \u00e4r det ju kanske det som g\u00f6r att det h\u00e4r blir lite extra sp\u00e4nnande.<\/p>\n\n<p>Och det h\u00e4r med sl\u00f6jor och h\u00f6ljern, det k\u00e4nns ju som att det finns ganska mycket av det, eller det finns mycket av det i \u201dDrottningens juvelsmycke\u201d. Och det som f\u00f6ljer med, tycker jag, efter man har l\u00e4st den, det \u00e4r ju det h\u00e4r med Tintomara-gestalten, d\u00e4rf\u00f6r att hon \u00e4r s\u00e5 olik allting annat som man t\u00e4nker att man har tr\u00e4ffat p\u00e5 n\u00e4r man har l\u00e4st den svenska litteraturen.<\/p>\n\n<p>Jag t\u00e4nker, vi m\u00e5ste prata ordentligt om Tintomara. Du f\u00e5r b\u00f6rja lite Eva, vem \u00e4r Tintomara egentligen?<\/p>\n\n<p>Om du b\u00f6rjar med det h\u00e4r \u201degentligen\u201d, d\u00e5 blir det lite sv\u00e5rt, f\u00f6r d\u00e5 m\u00e5ste man ju b\u00f6rja med alla analyser samtidigt.<\/p>\n\n<p>D\u00e5 g\u00f6r vi inte det.<\/p>\n\n<p>D\u00e5 g\u00f6r vi inte det, utan hon \u00e4r en ung flicka, pojke, hen-person, vi vet inte. Vi vet inte hennes k\u00f6n, det f\u00e5r man aldrig veta fullt ut i romanen. Hon kanske inte ens har n\u00e5got, vem vet? Hon kanske st\u00e5r bortom k\u00f6n.<\/p>\n\n<p>Hennes mamma har varit vid hovet och sjungit och spelat teater och varit med p\u00e5 festligheterna d\u00e4r och f\u00e5tt barn utanf\u00f6r \u00e4ktenskapet, b\u00e5de Tintomara och hennes bror som \u00e4r musiker. Som barn sprang hon p\u00e5 slottet, hon umgicks d\u00e4r med hovfolket och socialt sett st\u00e5r hon n\u00e5gonstans mittemellan hovet och de \u00e4r utst\u00f6tta i samh\u00e4llet.<\/p>\n\n<p>Hon \u00e4r b\u00e5de h\u00f6g och l\u00e5g, en och samma person. Hon \u00e4r ett naturbarn samtidigt som hon \u00e4r uppvuxen p\u00e5 en teater.<\/p>\n\n<p>F\u00f6r henne \u00e4r teaterns kulisser hennes f\u00f6rsta natur och n\u00e4r hon kommer ut i den riktiga naturen d\u00e5 k\u00e4nner hon sig hemma. Det \u00e4r som en teater, det ocks\u00e5 kanske. <\/p>\n\n<p>Tintomara \u00e4r en gestalt som st\u00e5r n\u00e5gonstans, inte mittemellan utan hon st\u00e5r bortom varje s\u00e4tt som vi t\u00e4nker p\u00e5 m\u00e4nniskor. Till exempel man, kvinna, till exempel fattig, rik, till exempel god, ond, till exempel skuld, oskuld och till exempel brottslig oskuld. Bortom alla s\u00e5na h\u00e4r kategorier st\u00e5r hon. <\/p>\n\n<p>Hon \u00e4r s\u00e5dan att alla f\u00f6r\u00e4lskar sig i henne. Alla som \u00f6verhuvudtaget kan \u00e4lska och det kan n\u00e4stan alla i den h\u00e4r romanen, inte riktigt alla. De faller handl\u00f6st i Tintomara. P\u00e5 henne projicerar de v\u00e4l det k\u00f6n som de tycker att hon ska ha f\u00f6r att deras k\u00e4rlek ska bli acceptabel. Men som l\u00e4sare s\u00e5 vet vi att vi inte vet vilket k\u00f6n Tintomara har.<\/p>\n\n<p>Hon kallas f\u00f6r hon i romanen men det s\u00e4ger egentligen ingenting, m\u00e4rkligt nog.<\/p>\n\n<p>Jag t\u00e4nkte p\u00e5 den jag l\u00e4ste om romanen nu, att kanske skulle Almqvist ha anv\u00e4nt ordet \u201dhen\u201d ifall det hade funnits. Men n\u00e4r man t\u00e4nker sig det h\u00e4r estetiska, filosofiska t\u00e4nkes\u00e4ttet som man har i romanen s\u00e5 vore \u201dhen\u201d faktiskt precis lika fel som \u201dhan\u201d och \u201dhon\u201d.<\/p>\n\n<p>F\u00f6r Tintomara \u00e4r varken man eller kvinna. Hon \u00e4r heller inte, anledningen till att jag s\u00e4ger hon \u00e4r att ber\u00e4ttaren g\u00f6r det hela tiden. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det l\u00e4tt att s\u00e4ga det ordet. Hon \u00e4r varken man eller kvinna, varken androgyn, det vill s\u00e4ga dubbelk\u00f6nad eller icke-k\u00f6nad, det vill s\u00e4ga bortanf\u00f6r.<\/p>\n\n<p>Varje dikotomi som man kan s\u00e4tta upp omkring Tintomara, det blir fel, hon st\u00e4mmer inte in d\u00e4r. Det tror jag \u00e4r n\u00e5got av det mest h\u00e4pnadsv\u00e4ckande, det mest radikala i den h\u00e4r romanen vad g\u00e4ller k\u00f6n och k\u00e4rlek. Det finns ju ingenting i den europeiska litteraturen som skulle kunna liknas vid det.<\/p>\n\n<p>Th\u00e9ophile Gautier firade v\u00e4l lite trumfer med romanen Mademoiselle de Maupin. Queerlitter\u00e4ra Europa brukar g\u00e4rna lyfta upp den romanen som \u00e4r en s\u00e5n h\u00e4r storhet.<\/p>\n\n<p>Men om man t\u00e4nker estetiskt s\u00e5 \u00e4r det ju Almqvist-romanen \u00e4r s\u00e5 o\u00e4ndligt mycket djupare, s\u00e5 o\u00e4ndligt mycket b\u00e4ttre. S\u00e5 hade Almqvist skrivit p\u00e5 ett av de stora spr\u00e5ken s\u00e5 skulle den h\u00e4r romanen vara en av de absoluta h\u00f6rnstenarna i n\u00e5gon slags europeisk 1800-tals-queer-teoretisk historieframst\u00e4llning.<\/p>\n\n<p>Liksom i s\u00e5 m\u00e5nga andra historieb\u00f6cker. Om man skriver en litteraturhistoria om litteratur och musik till exempel s\u00e5 borde han naturligtvis vara med. F\u00f6r den h\u00e4r romanen \u00e4r ju s\u00e5 genommusikalisk.<\/p>\n\n<p>Ja, f\u00f6r Mats du n\u00e4mnde ju en fuga f\u00f6rut, att Almqvist kallade, var det \u201dAmorina\u201d han kallade en fuga?<\/p>\n\n<p>\u201dAmorina\u201d och \u201dDrottningens juvelsmycke\u201d talar han ocks\u00e5 om i termen.<\/p>\n\n<p>Vad \u00e4r en fuga?<\/p>\n\n<p>Det som han t\u00e4nker sig \u00e4r v\u00e4l ett musikaliskt stycke d\u00e4r teman kommer tillbaka igen i olika former, behandlas, varieras. Det kan man ju se p\u00e5 n\u00e5gra olika plan h\u00e4r. Det finns ju symboler som \u00e5terkommer.<\/p>\n\n<p>Tydligast \u00e4r det h\u00e4r korset egentligen som ocks\u00e5 \u00e5terkommer som femman p\u00e5 ett spelkort. Med Tintomara i mitten och s\u00e5 \u00e4r det tv\u00e5 par runt d\u00e4r och beg\u00e4rskrafterna g\u00e5r mot d\u00e4r. Det presenteras ju redan tidigt p\u00e5 operan. Hon \u00e4r ju med i en sorts pantomim d\u00e4r hon och fyra andra \u00e4r kl\u00e4dda i svart allihopa.<\/p>\n\n<p>Hon \u00e4r i mitten och h\u00e5lls fast i armar och ben av de andra och formar spader femma. N\u00e4r hon sen f\u00f6rs\u00f6ker ta sig fr\u00e5n Stockholm och hamnar i Kolm\u00e5rden s\u00e5 avg\u00f6rs det d\u00e4r genom en sorts lottdragning d\u00e4r kl\u00f6ver fem g\u00f6r att de v\u00e4ljer att ta med henne p\u00e5 det h\u00e4r. Det \u00e4r ju en sorts repetition av tema som kommer igen.<\/p>\n\n<p>Sen s\u00e5 tror jag att man kan t\u00e4nka att fugan byter modus. Jag \u00e4r inte s\u00e4ker p\u00e5 att det \u00e4r r\u00e4tt professionella beteckning.<\/p>\n\n<p>Men just det h\u00e4r att man g\u00e5r fr\u00e5n episkt ber\u00e4ttande till dramatiska ber\u00e4ttandet, till poesi, till musik. Tintomaras s\u00e5ng \u00e4r v\u00e4l det f\u00f6rsta musikaliska verket som Almqvist ger ifr\u00e5n sig. Det var mycket pyssel med att f\u00e5 in noterna till det d\u00e4r i den h\u00e4r boken. Tryckteknik var ett ganska p\u00e5tagligt problem i m\u00e5nga fall. Till det h\u00e4r ing\u00e5r ocks\u00e5 de rent vetenskapliga, akademiska kommentarerna som man f\u00e5r ibland n\u00e4r verket pekar ut sig sj\u00e4lvt p\u00e5 olika s\u00e4tt. S\u00e5 det \u00e4r en m\u00e4ngd olika st\u00e4mmor som p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt samspelar.<\/p>\n\n<p>Ja och det h\u00e4r \u00e4r ju intrikat och v\u00e4ldigt sp\u00e4nnande. Och jag t\u00e4nker att n\u00e4r vi kom in p\u00e5 Tintomaras s\u00e5ng, vi beh\u00f6ver prata lite om den.<\/p>\n\n<p>F\u00f6r jag ska f\u00f6rklara det h\u00e4r att n\u00e4r Tintomara \u00e4r p\u00e5 flyende fot i Kolm\u00e5rden och \u00e5 ena sidan h\u00e5ller de h\u00e4r tv\u00e5 tokiga systrarna s\u00e4llskap och hj\u00e4lper till s\u00e5 att de blir lite friskare och samtidigt spelar fiol och skjuter tillsammans med de h\u00e4r tv\u00e5 m\u00e4nnen som inte \u00e4r s\u00e5 l\u00e5ngt d\u00e4rifr\u00e5n. S\u00e5 finns det ju en scen d\u00e4r hon \u00e4r i skogen och b\u00f6rjar sjunga. Och jag tror att vi m\u00e5ste l\u00e4sa lite om det h\u00e4r f\u00f6r det dyker upp en dikt och dessutom en tonsatt dikt mitt i boken.<\/p>\n\n<p>Jag t\u00e4nker att, nu ska vi se, vi tittar p\u00e5 den h\u00e4r och prasslar och bl\u00e4ddrar lite. F\u00f6r den \u00e5terkommer tv\u00e5 g\u00e5nger i boken men med lite olika ord vilket ju \u00e4r sp\u00e4nnande. Eva, om du l\u00e4ser f\u00f6rsta strofen s\u00e5 f\u00e5r vi h\u00f6ra hur det l\u00e5ter med Tintomaras s\u00e5ng.<\/p>\n\n<p>\u201dMig finner ingen. \/ Ingen jag finner. \/ Alm, h\u00e4gg och hassel, blomstra f\u00f6r vind. \/ Jag ler \u00e5t alla, \/ alla \u00e5t mig le. \/ Alm, h\u00e4gg och hassel, l\u00f6nn, s\u00e4lg och lind. \/ Blomstra f\u00f6r vind, \/ buga f\u00f6r vind \u2013 \/ Ett vet jag b\u00e4ttre \u00e4n kl\u00e4nga och springa, \/ det \u00e4r att sjunga h\u00e4r under lind.\u201d<\/p>\n\n<p>Mats, s\u00e5 f\u00e5r du ta andra.<\/p>\n\n<p>\u201dVad? Tintomara, \/ h\u00f6rde du bara? \/ Alm, h\u00e4gg och hassel blomstra f\u00f6r vind \u2013 \/ G\u00f6k, trast och harar &#8230; ? \/ Tyst .. kan det vara &#8230; ? \/ Alm, h\u00e4gg och hassel, l\u00f6nn, s\u00e4lg och lind. \/ Blomstra f\u00f6r vind, \/ buga f\u00f6r vind \u2013 \/ Ett vet jag v\u00e4rre \u00e4n skator och harar, \/ det \u00e4r om slagbj\u00f6rn kommer till lind.\u201d<\/p>\n\n<p>Och d\u00e4r \u00e4r ju slagbj\u00f6rnen \u2013 d\u00f6den. Sen finns det en sista strof, och den t\u00e4nker jag att den l\u00e4mnar vi som en liten teaser s\u00e5 f\u00e5r ni l\u00e4sa och hitta den sj\u00e4lva tycker jag. Men vid sidan av den h\u00e4r s\u00e5ngen i sin s\u00e5 att s\u00e4ga diktform s\u00e5 finns det noter. \u00c4r det h\u00e4r en k\u00e4nd melodi? Var det h\u00e4r n\u00e5got som Almqvist skrev sj\u00e4lv? Vet vi det?<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r jag v\u00e4l ganska s\u00e4ker p\u00e5 att han gjorde. Att han skrev det sj\u00e4lv. Han var ju en utomordentligt sj\u00e4lvst\u00e4ndig, egensinnig komposit\u00f6r.<\/p>\n\n<p>Den h\u00e4r \u201dDrottningens juvelsmycke\u201d tycker jag \u00e4r en av hans absolut yppersta verk. Men det finns ju ocks\u00e5 de h\u00e4r s\u00e5ngerna han skrev. S\u00e5nger som kallas f\u00f6r \u201dSonges\u201d. D\u00e4r han p\u00e5 en fri vers skriver sina s\u00e5nger och han tar sig j\u00e4ttestora musikaliska friheter.<\/p>\n\n<p>Han br\u00f6t mot n\u00e4stan varenda regel f\u00f6r hur man skulle komponera melodier och skriva s\u00e5nger p\u00e5 den tiden. Men vackert blev det, fantastiskt blev det och \u201dTintamaras s\u00e5ng\u201d kan man v\u00e4l s\u00e4ga ligger i linje med de h\u00e4r s\u00e5ngerna.<\/p>\n\n<p>Mats, vad fyller den h\u00e4r f\u00f6r funktion i romanen s\u00e5 som du ser det?<\/p>\n\n<p>Den \u00e4r ju p\u00e5 ett s\u00e4tt central. Hon presenterar sig som den som alltid flyr. Alla ser henne, men de ser henne inte egentligen.<\/p>\n\n<p>Man kan inte s\u00e4ga att hon \u00e4r substansl\u00f6s, men man kan fundera p\u00e5 om hon har k\u00f6n eller inte. Men det \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got med att det \u00e4r vad omgivningen uppfattar hos henne som det viktiga. Omgivningen f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra saker med henne, placera in henne och hon sj\u00e4lv blir tvungen att fly undan.<\/p>\n\n<p>Operainslagen som \u00e4r h\u00e4r \u2013 operan handlar n\u00e4stan j\u00e4mt om passioner p\u00e5 olika s\u00e4tt och beg\u00e4r. Men h\u00e4r riktas de mot n\u00e5gon som absolut inte vill ha dem mot sig. Den h\u00e4r s\u00e5ngen f\u00e5ngar ju det hela.<\/p>\n\n<p>Det h\u00e4r blir ju det mest poetiska, det \u00e4r h\u00e4r det kommer in noter till och med. Det \u00e4r v\u00e4ldigt mycket upplagt som scener p\u00e5 olika s\u00e4tt och hur de presenteras. Det blir v\u00e4ldigt viktigt ocks\u00e5.<\/p>\n\n<p>Men man kan notera att mitt i f\u00f6rsta strofen h\u00e4r s\u00e5 \u00e4r det en fotnot. V\u00e4ldigt akademisk. Richard Furumo bryter in som en annan forskare och s\u00e5 skriver han s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n<p>\u201dHerr Hugo anm\u00e4rker troligen, att ej alla dessa tr\u00e4dslag torde blomma p\u00e5 samma g\u00e5ng. Jag kan h\u00e4rp\u00e5 ej annat svara, \u00e4n att den stackars improvisatricen i skogen m\u00e5h\u00e4nda ej tog sakerna s\u00e5 noga, utan n\u00e4r hon s\u00e5g blommor p\u00e5 n\u00e5gra tr\u00e4n, sj\u00f6ng hon om dem alla. F\u00f6r \u00f6vrigt \u00e5tager jag mig icke ansvaret f\u00f6r alla m\u00e4nniskors of\u00f6rnuftiga infall, utl\u00e5telser eller sk\u00e4l-l\u00f6sa f\u00f6retag.\u201d<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r som att han d\u00f6dar sin egen poesi d\u00e4r v\u00e4ldigt effektivt.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r en bit som g\u00f6r det s\u00e5 otroligt bra. Det har att g\u00f6ra med allkonstverk, den romantiska ironin h\u00e4r. Det \u00e4r en aspekt av det hela, att inte l\u00e4mna n\u00e5gonting stabilt utan det ska alltid r\u00f6ra sig \u00e5t olika h\u00e5ll.<\/p>\n\n<p>Den h\u00e4r typen av meta-, reflexiva drag, det \u00e4r s\u00e5nt som man mest t\u00e4nker p\u00e5 Paul Auster och postmodernister nu f\u00f6rst\u00e5r jag. Det har ju funnits l\u00e4nge, Cervantes har ju det i Don Quijote och s\u00e5 vidare. Det anv\u00e4nds mycket, Laurence Sterne \u00e4r ocks\u00e5 en av de stora h\u00e4r.<\/p>\n\n<p>Men Almqvist odlar verkligen det h\u00e4r hela tiden. Ibland bara som att nu \u00e4r vi i en muntlig ber\u00e4ttarsituation. Men s\u00e5 kommer de h\u00e4r sakerna.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r s\u00e5 uppenbart att h\u00e4r handlar det verkligen om att spr\u00e4cka det otroligt vackra med n\u00e5got urakademiskt.<\/p>\n\n<p>N\u00e4r Tintamara introduceras i romanen s\u00e5 g\u00f6r hon det i en dialog mellan tv\u00e5 kirurger, det vill s\u00e4ga tv\u00e5 l\u00e4kare. Som pratar om vad hon skulle kunna vara och inte vara. Och d\u00e4r poppar ju Almqvist in Platon.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r lite sp\u00e4nnande f\u00f6r det g\u00e5r ju tillbaka p\u00e5 Platons \u201dSymposion\u201d. Du f\u00e5r ber\u00e4tta lite om det Eva, f\u00f6r det \u00e4r ganska sp\u00e4nnande.<\/p>\n\n<p>Ja, Platon f\u00f6rklarade en g\u00e5ng k\u00e4rlekens och k\u00f6nets uppkomst i en h\u00e4rlig skr\u00f6na. Som de h\u00e4r tv\u00e5 kirurgerna samtalar med varandra om. Men det kan vara en g\u00e5ng en dubbelvarelse.<\/p>\n\n<p>Antingen s\u00e5 var hon en man-man, hade tv\u00e5 huvuden, fyra ben, fyra armar och en dubbel upps\u00e4ttning manliga k\u00f6nsorgan.<\/p>\n\n<p>Eller s\u00e5 var hon kvinnokvinna, eller s\u00e5 var hon man-kvinna. Det vill s\u00e4ga var h\u00e4lften man, h\u00e4lften kvinna.<\/p>\n\n<p>N\u00e4r hon var en s\u00e5n h\u00e4r dubbelvarelse s\u00e5 var hon en harmonisk fullkomlig enhet. Och hon gl\u00f6mde bort d\u00e5, eller hade ingen lust att be till gudarna, f\u00f6r hon var ju sig sj\u00e4lv nog.<\/p>\n\n<p>Gudarna blev sura, besl\u00f6t sig f\u00f6r att dela m\u00e4nniskan i tv\u00e5. Och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt uppstod d\u00e5 m\u00e4n och kvinnor, som beg\u00e4rde n\u00e5gon av samma k\u00f6n som de sj\u00e4lva. Det vill s\u00e4ga manna m\u00e4nnen beg\u00e4rde m\u00e4n, kvinnor kvinnorna beg\u00e4rde kvinnor. Och man-kvinnorna blev d\u00e5 det vi brukar kalla idag f\u00f6r heterosexuella.<\/p>\n\n<p>I b\u00f6rjan s\u00e5 kunde m\u00e4nniskan inte, den nya m\u00e4nniskan, den halva m\u00e4nniskan, kunde inte tillfredsst\u00e4lla sina sexuella beg\u00e4r. Utan sprang d\u00e5 omkring i v\u00e4rlden i en total brist och i ett totalt s\u00f6kande p\u00e5 sin andra h\u00e4lft. S\u00e5 att hon gick under.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 gudarna best\u00e4mde sig d\u00e5 f\u00f6r att man skulle skapa erotiken som gjorde att m\u00e4nniskan letade efter sin r\u00e4tta h\u00e4lft. Och kunde hitta sin r\u00e4tta h\u00e4lft.<\/p>\n\n<p>Och d\u00e5 blev manna-m\u00e4nnen homosexuella, som vi skulle kalla idag. Och kvinno-kvinnorna blev lesbiska, som vi skulle kalla idag. Och man-kvinnorna blev det som vi kallar f\u00f6r heterosexuella.<\/p>\n\n<p>Androgynerna var allts\u00e5 grunden till heterosexualiteten.<\/p>\n\n<p>Men \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r alla \u00e4lskar Tintomara? F\u00f6r att hon \u00e4r den som de k\u00e4nner ska g\u00f6ra dem hela igen?<\/p>\n\n<p>Hon \u00e4r den som de vill ha. Hon \u00e4r den som de beh\u00f6ver. Och vad olika m\u00e4nniskor beh\u00f6ver, det kan ju vara v\u00e4ldigt olika saker. De projicerar fritt sina egna beg\u00e4r p\u00e5 Tintomara.<\/p>\n\n<p>Det talas ju en del om androgyni i romanen. Och inte minst n\u00e4r man talar om romanen.<\/p>\n\n<p>Men de h\u00e4r l\u00e4karna, n\u00e4r de g\u00e5r omkring och pratar om det h\u00e4r, de s\u00e4ger s\u00e5h\u00e4r. \u201dDet d\u00e4r om androgyn har folk endast p\u00e5hittat f\u00f6r att finna en f\u00f6rklaring p\u00e5 det de ej begripa\u201d.<\/p>\n\n<p>Hela den h\u00e4r unders\u00f6kningen av Tintomara, fr\u00e5gan om hon \u00e4r man eller kvinna, den h\u00e4r kirurgin har b\u00f6rjat med att alla blev f\u00f6r\u00e4lskade i henne. Hur kan det f\u00e5 vara s\u00e5? Kan det f\u00e5 finnas m\u00e4nniskor som vem som helst f\u00e5r f\u00f6r\u00e4lska sig, hur som helst? Finns det inga lagar mot det?<\/p>\n\n<p>Det finns en del andra, att man skulle ha n\u00e5got slags lagar mot hur m\u00e4nniskor f\u00e5r uppleva saker. Vad m\u00e4nniskor f\u00e5r k\u00e4nna.<\/p>\n\n<p>Det finns ju en v\u00e4ldigt intressant forts\u00e4ttning p\u00e5 det h\u00e4r. Jag n\u00e4mnde att Almqvist skrev en kommentar till kritiken mot sig sj\u00e4lv, lite senare i \u201dT\u00f6rnrosens bok\u201d. Det heter \u201dDialog om s\u00e4ttet att sluta stycken\u201d och i det finns en avdelning som heter \u201dOm tv\u00e5 slags skrivs\u00e4tt\u201d.<\/p>\n\n<p>D\u00e4r talar han om ett slutet sj\u00e4lvtillr\u00e4ckligt, sj\u00e4lvutt\u00f6mt skrivs\u00e4tt. D\u00e4r f\u00f6rfattaren helt enkelt ger alltihopa. Det g\u00e5r ju att l\u00e4sa det, men det finns inte mer att tillf\u00f6ra.<\/p>\n\n<p>Men s\u00e5 finns det det h\u00e4r \u00f6ppna skrivs\u00e4ttet och det \u00e4r det som knyter till romantiken och allkonstverket.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r st\u00e4ndigt undflyende, det som g\u00f6r att konsten kan likna v\u00e4rlden som vi ju faktiskt \u00e4nd\u00e5 inte kan begripa p\u00e5 det s\u00e4ttet. Det \u00e4r en j\u00e4ttevacker pl\u00e4dering f\u00f6r den romantiska, verkligt romantiska diktningen.<\/p>\n\n<p>Men d\u00e4r kommer han tillbaka till det h\u00e4r. Han talar om hemisf\u00e4rer och s\u00e4ger \u201dEtt skrivs\u00e4tt och dess betraktare, ett verk och dess l\u00e4sare, b\u00f6r de inte vara tv\u00e5 halvheter som hemsedvis upptar och full\u00e4ndar varann?\u201d<\/p>\n\n<p>\u00c5 andra sidan d\u00e5: \u201dN\u00e4r individuellt framst\u00e4ller sig m\u00e4nniska eller skrift med anspr\u00e5k p\u00e5 form av ett slutet och fullbordet f\u00f6r sig, utan n\u00e5gon annans medarbete, s\u00e5 g\u00e5r liksom en falsk ande d\u00e4r omkring och det har en bismak.\u201d<\/p>\n\n<p>S\u00e5 den h\u00e4r pl\u00e4deringen f\u00f6r den diktkonsten, den estetiken som han verkligen arbetar igenom h\u00e4r, den knyter ihop \u00e5sk\u00e5dning med verket \u201dDrottningens juvelsmycke\u201d.<\/p>\n\n<p>Det finns goda sk\u00e4l, det har jag ocks\u00e5 lyfts fram, att se Tintomara, denna enormt komplexa och o\u00e4ndligt attraktiva varelsen, som en bild f\u00f6r konsten, helt enkelt.<\/p>\n\n<p>Nu var jag tvungen att t\u00e4nka p\u00e5 det lite och l\u00e5ta det sjunka in, men det l\u00e5ter ju, det k\u00e4nns ju v\u00e4ldigt r\u00e4tt n\u00e4r du s\u00e4ger det, m\u00e5ste jag s\u00e4ga. F\u00f6r hon \u00e4r ju perfekt och sk\u00f6n p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r bokstavligt talat m\u00e4nniskor galna romanen igenom.<\/p>\n\n<p>B\u00e5de m\u00e4nniskor man m\u00f6ter i romanen och s\u00e5dana som det ber\u00e4ttas om och till och med s\u00e5 blir det ju s\u00e5 att Gustaf Adolf Reuterholm, som har en viktig roll i boken och som ju \u00e4r en fullst\u00e4ndig historisk person, \u00e4ven han \u00e4lskar ju henne, eller kommer att \u00e4lska henne, fast Tintomara skyr honom och tycker att han representerar allt det onda.<\/p>\n\n<p>Jag t\u00e4nker Mats, vi beh\u00f6ver ha lite mer k\u00f6tt p\u00e5 benen n\u00e4r det g\u00e4ller Reuterholm, f\u00f6r han driver ju v\u00e4ldigt mycket i utvecklingen i andra halvan av boken i alla fall, s\u00e5 som jag upplever det.<\/p>\n\n<p>Ja, han framst\u00e5r v\u00e4l som inbegreppet av samh\u00e4llelig och politisk manipulation p\u00e5 alla s\u00e4tt, och Tintomara blir ju ett redskap f\u00f6r honom faktiskt ocks\u00e5.<\/p>\n\n<p>Precis vad som \u00e4r historiskt och inte h\u00e4r, det kan jag inte riktigt s\u00e4ga, men det historiska \u00e4r ju \u00e4nd\u00e5 helt centralt.<\/p>\n\n<p>Och en sak som Alqvist gjorde, det var ju att han gick och h\u00e4mtade ut f\u00f6rh\u00f6rsprotokollen, r\u00e4tteg\u00e5ngsprotokollen och fogar in ocks\u00e5 l\u00e5nga citat direkt ur de h\u00e4r protokollen. Allts\u00e5 en sorts dokumentarism som inte inneb\u00e4r att allting \u00e4r sant utan tv\u00e4rtom, ger en extra krydda \u00e5t allt som hittas p\u00e5.<\/p>\n\n<p>Men d\u00e4r ska man ju komma ih\u00e5g ocks\u00e5 att operan, det b\u00f6rjar ju faktiskt med att Gustav III blev m\u00f6rdad p\u00e5 operan, \u00e4ven om han dog lite senare. S\u00e5 operan \u00e4r ju utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r precis allting och det h\u00e4r l\u00e5g ju d\u00e5 en 40 \u00e5r bak\u00e5t i tiden bara. Det fanns m\u00e5nga som levde som hade varit med omkring det h\u00e4r.<\/p>\n\n<p>Almqvists egen mormor till exempel.<\/p>\n\n<p>Och jag tror att Almqvist hade en ganska n\u00e4ra kontakt med Anckarstr\u00f6m, allts\u00e5 kungam\u00f6rdarens informator som jag inte minns namnet p\u00e5 precis nu.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 det fanns en v\u00e4ldigt stark n\u00e4rhet samtidigt som det fanns det h\u00e4r avst\u00e5ndet som gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r Alqvist att skapa n\u00e5got alldeles eget med en helt sublim distans.<\/p>\n\n<p>Och vi kan ju bara s\u00e4ga det som n\u00e5gon slags liten not att Reuterholm var ju, eller betraktades ju i alla fall som den som egentligen styrde riket efter mordet p\u00e5 Gustav III. Han var v\u00e4n med hertig Karl som regerade ist\u00e4llet f\u00f6r Gustav III:s son som sen blev d\u00e5 Gustav IV Adolf. Och sonen var ju allts\u00e5 13 eller n\u00e5gonting n\u00e4r Gustav III blev skjuten.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 att Reuterholm \u00e4r ju sj\u00e4lva sinnebilden, k\u00e4nns det i romanen, f\u00f6r den sortens politiska intrigant som anv\u00e4nder m\u00e4nniskor. M\u00e4nniskor \u00e4r bara brickor i n\u00e5got slags spel. Men \u00e4ven han faller f\u00f6r Tintomara och det finns ju en fantastisk scen n\u00e4r han har henne f\u00e5ngad i Stockholm efter de h\u00e4r h\u00e4ndelserna p\u00e5 Kolm\u00e5rden.<\/p>\n\n<p>Och hon tigger och ber honom om att inte \u00e4lska henne. \u201dN\u00e5d, n\u00e5d, \u00e4lska mig inte.\u201d<\/p>\n\n<p>Och han fattar liksom ingenting och han fattar ju inte p\u00e5 n\u00e5got vis att det \u00e4r det h\u00e4r som ska bli hans \u00f6de ocks\u00e5.<\/p>\n\n<p>Och det h\u00e4r med k\u00e4rlek och beg\u00e4r och svartsjuka k\u00e4nns ju som att det genomsyrar hela romanen. Folk blir bokstavligt talat galna. Och ibland \u00e4r det sv\u00e5rt att veta om det \u00e4r k\u00e4rlek eller beg\u00e4r. Det \u00e4r ju inte alltid samma sak. Eller vad t\u00e4nker du d\u00e4r Eva?<\/p>\n\n<p>Ja, eller hat. Eller destruktivitet.<\/p>\n\n<p>N\u00e4r de h\u00e4r kirurginna pratade om Platons myt s\u00e5 talade de om detta som Eros, k\u00e4rlekens uppkomst. Men de s\u00e4ger i den h\u00e4r romanen, som Platon inte s\u00e4ger, s\u00e5 s\u00e4ger de att den h\u00e4r myten ocks\u00e5 gav upphov till Eris. Som betyder svartsjuka v\u00e5ld, d\u00f6d. Tvedr\u00e4kt.<\/p>\n\n<p>Och n\u00e4r Reuterholm, han \u00e4r ju en s\u00e5n person. Han \u00e4r ju en ond person. Ganska ond i alla fall. Och ocks\u00e5 hans k\u00e4rlek tar sig onda uttryck.<\/p>\n\n<p>Han g\u00f6r ju onda saker mot Tintomara.<\/p>\n\n<p>Skr\u00e4mmer henne genom att l\u00e4gga p\u00e5 hennes s\u00e4ngbord i det st\u00e4llet hon d\u00e5 \u00e4r f\u00e5ngad. L\u00e4gger han en bok som, jag vet inte om man ska kalla det f\u00f6r v\u00e5ldspornografi eller om det \u00e4r en bok som handlar om konsten att tortera m\u00e4nniskor. Jag vet inte vilket det \u00e4r. De tv\u00e5 kanske ligger varandra ganska n\u00e4ra.<\/p>\n\n<p>Men ocks\u00e5 n\u00e4r han ger sin k\u00e4rleksf\u00f6rklaring till Tintomara s\u00e5 g\u00f6r han ju det i onda termer. Han s\u00e4ger \u201dJag ska inte pl\u00e5ga dig, jag ska inte stycka dig, jag ska inte tortera dig\u201d s\u00e4ger han.<\/p>\n\n<p>Hon h\u00f6r inte det d\u00e4r ordet \u201dinte\u201d utan hon h\u00f6r de andra orden. Och den k\u00e4rleken vill hon naturligtvis inte bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r heller.<\/p>\n\n<p>Nej, och det \u00e4r ju en roman d\u00e4r v\u00e5ldet hela tiden \u00e4r inte bara under ytan, utan v\u00e4ldigt n\u00e4rvarande. Och det finns ju en obehaglig scen d\u00e4r en av de h\u00e4r tv\u00e5 systrarna p\u00e5 v\u00e4g hem fr\u00e5n maskeradbalen tr\u00e4ffar p\u00e5 Anckarstr\u00f6m. Och d\u00e4r k\u00e4nns det ju s\u00e5d\u00e4r n\u00e4stan lite psykomodernt skulle jag s\u00e4ga. Att man t\u00e4nker inte att det h\u00e4r \u00e4r 1834.<\/p>\n\n<p>Han ber henne dra med fingret \u00f6ver halsen s\u00e5 han vet hur det ska k\u00e4nnas och blir halshuggen som han vet att han kommer att bli till exempel. Och det h\u00e4r n\u00e4rvarande v\u00e5ldet, Mats, \u00e4r det liksom ett tecken p\u00e5 hur det var i tiden? Eller \u00e4r det Almqvists estetiska ambition att ha v\u00e5ldet st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande?<\/p>\n\n<p>Det m\u00e5ste v\u00e4l ligga mycket i utg\u00e5ngspunkten i det h\u00e4r t\u00e4nket. De faktiska h\u00e4ndelserna som l\u00e5g till grund f\u00f6r boken. Det \u00e4r v\u00e4l inte riktigt p\u00e5 det s\u00e4ttet han brukar arbeta annars.<\/p>\n\n<p>Man skulle v\u00e4l kunna s\u00e4ga att han f\u00f6rs\u00f6ker ta sig bort fr\u00e5n det ocks\u00e5. Men sj\u00e4lva d\u00f6den har han ju med sig hela tiden egentligen.<\/p>\n\n<p>Och det var ocks\u00e5 ett diskussions\u00e4mne d\u00e4r. Var det inte s\u00e5 att Almqvist s\u00e5g d\u00f6den som en befrielse, som n\u00e5gonting gott innan?<\/p>\n\n<p>Ja, man kopplade ihop den h\u00e4r boken ocks\u00e5 med en historia just innan. Gustaf Hazelius och en fosterdotter till Almqvist, Stina Holfelt.<\/p>\n\n<p>De hade dr\u00e4nkt sig tillsammans. De var ett par och hade dr\u00e4nkt sig tillsammans 1833. Och folk menade att det var f\u00f6r att Almqvist hade pratat f\u00f6r mycket om d\u00f6dens godhet och s\u00e5nt d\u00e4r f\u00f6r dem.<\/p>\n\n<p>Vid begravningen sen s\u00e5 reagerade folk p\u00e5 att Almqvist verkade helt k\u00e4nslokall. Det h\u00e4r tog man ju upp igen i samband med den h\u00e4r boken ocks\u00e5.<\/p>\n\n<p>D\u00f6den \u00e4r ju med hela tiden p\u00e5 ett v\u00e4ldigt tydligt s\u00e4tt. Och det \u00e4r ju ocks\u00e5 devisen som \u00e4r p\u00e5 sj\u00e4lva titelsidan: \u201dTv\u00e5 ting \u00e4r vita: oskuld \u2013 arsenik\u201d.<\/p>\n\n<p>N\u00e4r det kommer upp det \u00e4r ju Clara, Tintamaras mamma, som s\u00e4ger det.<\/p>\n\n<p>Hon s\u00e4ger att \u201ddu har oskuld, jag har arsenik\u201d. Och s\u00e5 tar hon livet av sig med arseniken.<\/p>\n\n<p>Men det som hon s\u00e4ger d\u00e4r \u00e4r ju faktiskt att endast det vita r\u00e4ddar och hj\u00e4lper. Allts\u00e5 d\u00f6den r\u00e4ddar och hj\u00e4lper. Det \u00e4r n\u00e5gonting som \u00e4r genomg\u00e5ende h\u00e4r.<\/p>\n\n<p>Det g\u00e4ller ju inte hot om tortyr och mord och s\u00e5na h\u00e4r saker. Men det finns ju en d\u00f6dsromantik i och omkring det h\u00e4r.<\/p>\n\n<p>Och den kan man ju ocks\u00e5 s\u00e4ga kanske h\u00f6r ihop med den kristna symboliken som vandrar igenom romanen. Men det \u00e4r ju en av de sakerna som vi kommer inte hinna prata om det idag. Eftersom det h\u00e4r som sagt egentligen borde ha varit en f\u00f6ljetong. Utan vi m\u00e5ste ju lite l\u00e4tt motvilligt h\u00e4r nu b\u00f6rja runda av.<\/p>\n\n<p>Men jag t\u00e4nker att vi beh\u00f6ver \u00e4nd\u00e5 prata om p\u00e5 vilket s\u00e4tt och hur och kanske inte \u00e4r den h\u00e4r romanen l\u00e4sbar f\u00f6r oss idag? Eva, vad t\u00e4nker du?<\/p>\n\n<p>Om jag kommer tillbaka till det h\u00e4r med k\u00f6n och beg\u00e4r s\u00e5 t\u00e4nker jag att idag s\u00e5 p\u00e5g\u00e5r ju en j\u00e4ttestor diskussion bland unga m\u00e4nniskor om dessa saker.<\/p>\n\n<p>Om han, hon, hen. Vissa vill kalla det sig f\u00f6r den och det och s\u00e5 vidare. Det \u00e4r en stor p\u00e5g\u00e5ende diskussion.<\/p>\n\n<p>Om de unga m\u00e4nniskorna idag l\u00e4ste den h\u00e4r boken s\u00e5 tror jag att de skulle bli v\u00e4ldigt n\u00f6jda och hitta v\u00e4ldigt mycket saker som de t\u00e4nker sj\u00e4lv.<\/p>\n\n<p>F\u00f6r de m\u00e5nga unga m\u00e4nniskorna idag g\u00f6r ju precis som Tintomara. De g\u00f6r uppror mot de h\u00e4r allt f\u00f6r strikta dikotomierna som vi ofta delar in m\u00e4nniskor i. Manligt\u2013kvinnligt, ung\u2013gammal, hetero\u2013homosexuell.<\/p>\n\n<p>Ocks\u00e5 djur\u2013m\u00e4nniska, sociala kategorier.<\/p>\n\n<p>Ja, kristet\u2013hedniskt, god\u2013ond och s\u00e5 vidare.<\/p>\n\n<p>Jag tycker att den h\u00e4r romanen den spelar verkligen med en hel l\u00e5ng rad av s\u00e5dana h\u00e4r kategorier som vi brukar dela in varandra i. Och som kanske \u00e4r, dikotomier som blir till f\u00e4ngelser f\u00f6r oss.<\/p>\n\n<p>Och de h\u00e4r f\u00e4ngelserna, Almqvist vill ju f\u00e5 bort de h\u00e4r dikotomierna. Han v\u00e4grar dem.<\/p>\n\n<p>Och han tycker ocks\u00e5 att det \u00e4r ingen vits med att om man byter bort varken-eller om man tycker det \u00e4r n\u00e5gonting d\u00e5ligt s\u00e5 tycker han heller inte att b\u00e5de-och \u00e4r s\u00e5 himla bra. Utan romanen str\u00e4var till n\u00e5gon plats bortom dessa dikotomier. Som om det vore m\u00f6jligt.<\/p>\n\n<p>Vad t\u00e4nker du Mats?<\/p>\n\n<p>Jag h\u00e5ller med om det och vid sidan av det s\u00e5 tror jag att man kan ta fasta p\u00e5 det h\u00e4r, allts\u00e5 det enorma beg\u00e4ret som ju genomsyrar allting. Det knyter ju ocks\u00e5 an till en enorm k\u00e4nsla av fr\u00e4mlingsskap, ensamhet, of\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6rst\u00e5 andra m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 att n\u00e4r de h\u00e4r m\u00e4nniskorna ser ett intervju av beg\u00e4r henne s\u00e5 \u00e4r det p\u00e5 s\u00e4tt och vis f\u00f6r att de inte ser henne. F\u00f6r att hon inte \u00e4r tydlig utan beg\u00e4ret blir verkligen riktat \u00e5t ett konstigt h\u00e5ll.<\/p>\n\n<p>Och det h\u00e4r med otydliga identiteter, otydliga k\u00f6n, alla de h\u00e4r sakerna g\u00e5r ju igenom hela tiden. Och det g\u00f6r ju romanen r\u00e4tt s\u00e5 sv\u00e5rl\u00e4st ocks\u00e5.<\/p>\n\n<p>Massa olika genrer, Tintomara som har hur m\u00e5nga namn som helst kallas f\u00f6r olika saker hela tiden.<\/p>\n\n<p>Men ocks\u00e5 den h\u00e4r vanan som Almqvist har att introducera en scen och s\u00e5 ber\u00e4ttar han inte vilka det \u00e4r utan antingen s\u00e5 f\u00e5r vi se det genom en karakt\u00e4rs \u00f6gon som undrar \u201dVem \u00e4r det h\u00e4r? Vad h\u00e4nder framf\u00f6r mig? Vad \u00e4r det som p\u00e5g\u00e5r egentligen?\u201d<\/p>\n\n<p>Enorm myst\u00e4r och maskspel talar man ju ofta om. Men det \u00e4r ocks\u00e5 det h\u00e4r med att ber\u00e4ttaren introducerar m\u00e4nniskor och karakt\u00e4rer och saker p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r att vi blir medtolkare.<\/p>\n\n<p>Och det \u00e4r s\u00e5 ocks\u00e5 som det hela b\u00f6rjar. Det finns n\u00e5gra dokument som Richard Furumo har. S\u00e5 jag kan \u00e5terge dem och vi kan f\u00f6rs\u00f6ka tillsammans att f\u00f6rst\u00e5. Vi f\u00e5r oss med h\u00e4r i en uttolkande verksamhet som \u00e4r fullkomligt oemotst\u00e5ndlig.<\/p>\n\n<p>Och sj\u00e4lva karakt\u00e4ren Tintomara \u00e4r bland det mest komplexa man kan t\u00e4nka sig.<\/p>\n\n<p>Vid sidan av allt det h\u00e4r s\u00e5 har han ju en enorm tydlighet. Karakt\u00e4rerna f\u00f6rsvinner, de \u00e4r sv\u00e5ra att f\u00f6rst\u00e5. Men varje person har sitt eget spr\u00e5k. De talar i olika rytmer.<\/p>\n\n<p>Almqvist har en enorm uppm\u00e4rksamhet mot det h\u00e4r. Han skriver faktiskt lite mer teoretiskt om det h\u00e4r senare.<\/p>\n\n<p>Experimenterar just med hur l\u00e5ter precis samma ord om en ung kvinna s\u00e4ger dem och en gammal ungkarl s\u00e4ger dem. Hur \u00e4ndras rytmen, blir stolpigt och s\u00e5dana h\u00e4r saker.<\/p>\n\n<p>Han har en otrolig k\u00e4nsla f\u00f6r att karakt\u00e4risera m\u00e4nniskor genom inte bara ordvalet, utan ocks\u00e5 spr\u00e5krytm.<\/p>\n\n<p>Och han har en enorm f\u00f6rm\u00e5ga att m\u00e5la upp de mest magnifika scener. Allting, eller v\u00e4ldigt mycket \u00e4r ju osannolikt kan man s\u00e4ga. Men det \u00e4r naturtroget.<\/p>\n\n<p>Han drar in oss i gestaltningar av m\u00e4nniskor, platser och milj\u00f6er p\u00e5 det mest enast\u00e5ende s\u00e4tt.<\/p>\n\n<p>Jag har l\u00e4st den f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen inf\u00f6r v\u00e5rt samtal. Den har bara varit n\u00e5gonting som har funnits. Jag tror att jag har haft n\u00e5gon slags avektion mot att l\u00e4sa den f\u00f6r att alla har sagt att den \u00e4r s\u00e5 fantastisk.<\/p>\n\n<p>Men den \u00e4r ju det, m\u00e5ste jag ju n\u00e4stan lite motvilligt erk\u00e4nna.<\/p>\n\n<p>F\u00f6r den som vill ha n\u00e5gonting l\u00e4ttl\u00e4st med ett traditionellt lyckligt slut s\u00e5 \u00e4r ju inte det h\u00e4r boken. Men vill man ha en bok som \u00e4r rik p\u00e5 alla uppt\u00e4nkliga punkter s\u00e5 f\u00e5r man ju s\u00e4ga att d\u00e5 \u00e4r \u201dDrottningens juvelsmycke\u201d boken man ska l\u00e4sa.<\/p>\n\n<p>Och med detta s\u00e5 m\u00e5ste vi definitivt runda av. Och jag s\u00e4ger tack till dig, Eva.<\/p>\n\n<p>Tackar.<\/p>\n\n<p>Tack till dig, Mats. Det h\u00e4r har varit s\u00e5 himla sp\u00e4nnande.<\/p>\n\n<p>Och till alla er som lyssnar och blir sugna p\u00e5 att l\u00e4sa boken finns s\u00e5klart p\u00e5 Litteraturbanken att ladda hem och ta med sig ut i h\u00e4ngmattan i sommaren.<\/p>\n\n<p>Och det finns givetvis massor av annat av och om Carl Jonas Love Almqvist, denna f\u00f6rfattare som man aldrig egentligen blir f\u00e4rdig med \u00f6verhuvudtaget.<\/p>\n\n<p>Tack till alla er som har lyssnat. Ha en riktigt god och varm sommar.<\/p>\n\n\n\n\n<\/details>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Carl Jonas Love Almqvists \u201dromaunt\u201d&nbsp;Drottningens juvelsmycke&nbsp;har f\u00e4ngslat l\u00e4sare i snart tv\u00e5hundra \u00e5r och \u00e4r en av svensk litteraturs m\u00e4rkligaste b\u00f6cker. Kring mordet p\u00e5 Gustav III tecknar Almqvist en intrikat och symbolrik ber\u00e4ttelse, d\u00e4r m\u00e4nniskor intrigerar och \u00e4lskar. N\u00e4stan [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":11304,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21,94,712,704],"tags":[1385,1384,1388,307,1381,1383,1387,1386,1382,1001],"class_list":["post-11292","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fran-redaktionen","category-ljud","category-podcast","category-samtal","tag-1830-tal","tag-1384","tag-allkonstverk","tag-c-j-l-almqvist","tag-drottningens-juvelsmycke","tag-gustav-iii","tag-hugo-lowenstjerna","tag-romaunt","tag-tintomara","tag-tornrosens-bok"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.1.1 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Verket \u2013 en podd om klassiker: Drottningens juvelsmycke (1834) - Ljud &amp; Bild<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Verket \u2013 en podd om klassiker: Drottningens juvelsmycke (1834) - Ljud &amp; Bild\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Carl Jonas Love Almqvists \u201dromaunt\u201d&nbsp;Drottningens juvelsmycke&nbsp;har f\u00e4ngslat l\u00e4sare i snart tv\u00e5hundra \u00e5r och \u00e4r en av svensk litteraturs m\u00e4rkligaste b\u00f6cker. Kring mordet p\u00e5 Gustav III tecknar Almqvist en intrikat och symbolrik ber\u00e4ttelse, d\u00e4r m\u00e4nniskor intrigerar och \u00e4lskar. N\u00e4stan [&hellip;]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Ljud &amp; Bild\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/Litteraturbanken.se\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2024-07-03T07:42:33+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2024-07-08T13:12:50+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke_verket.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1698\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1698\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Verket\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:image\" content=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/artworks-wVkyDRVxvfKKn7jF-YDQQVw-original.jpg\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@litteraturbank\" \/>\n<meta name=\"twitter:site\" content=\"@litteraturbank\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Verket\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"33 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/\"},\"author\":{\"name\":\"Verket\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e\"},\"headline\":\"Verket: Drottningens juvelsmycke\",\"datePublished\":\"2024-07-03T07:42:33+00:00\",\"dateModified\":\"2024-07-08T13:12:50+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/\"},\"wordCount\":7618,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke_verket.jpg\",\"keywords\":[\"1830-tal\",\"1834\",\"Allkonstverk\",\"C.J.L. Almqvist\",\"Drottningens juvelsmycke\",\"Gustav III\",\"Hugo L\u00f6wenstjerna\",\"Romaunt\",\"Tintomara\",\"T\u00f6rnrosens bok\"],\"articleSection\":[\"Fr\u00e5n redaktionen\",\"Ljud\",\"Podcast\",\"Samtal\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/\",\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/\",\"name\":\"Verket \u2013 en podd om klassiker: Drottningens juvelsmycke (1834) - Ljud &amp; Bild\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke_verket.jpg\",\"datePublished\":\"2024-07-03T07:42:33+00:00\",\"dateModified\":\"2024-07-08T13:12:50+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke_verket.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke_verket.jpg\",\"width\":1698,\"height\":1698,\"caption\":\"Drottningens juvelsmycke\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Verket: Drottningens juvelsmycke\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website\",\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/\",\"name\":\"Ljud & Bild\",\"description\":\"Ur Litteraturbankens samlingar\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e\",\"name\":\"Verket\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/598b38c77f80129e9379c76401bfc303ab468dd8b020c0b718c550c10430b081?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/598b38c77f80129e9379c76401bfc303ab468dd8b020c0b718c550c10430b081?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Verket\"},\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/author\/verket\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Verket \u2013 en podd om klassiker: Drottningens juvelsmycke (1834) - Ljud &amp; Bild","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Verket \u2013 en podd om klassiker: Drottningens juvelsmycke (1834) - Ljud &amp; Bild","og_description":"Carl Jonas Love Almqvists \u201dromaunt\u201d&nbsp;Drottningens juvelsmycke&nbsp;har f\u00e4ngslat l\u00e4sare i snart tv\u00e5hundra \u00e5r och \u00e4r en av svensk litteraturs m\u00e4rkligaste b\u00f6cker. Kring mordet p\u00e5 Gustav III tecknar Almqvist en intrikat och symbolrik ber\u00e4ttelse, d\u00e4r m\u00e4nniskor intrigerar och \u00e4lskar. N\u00e4stan [&hellip;]","og_url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/","og_site_name":"Ljud &amp; Bild","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/Litteraturbanken.se","article_published_time":"2024-07-03T07:42:33+00:00","article_modified_time":"2024-07-08T13:12:50+00:00","og_image":[{"width":1698,"height":1698,"url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke_verket.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Verket","twitter_card":"summary_large_image","twitter_image":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/artworks-wVkyDRVxvfKKn7jF-YDQQVw-original.jpg","twitter_creator":"@litteraturbank","twitter_site":"@litteraturbank","twitter_misc":{"Skriven av":"Verket","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"33 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/"},"author":{"name":"Verket","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e"},"headline":"Verket: Drottningens juvelsmycke","datePublished":"2024-07-03T07:42:33+00:00","dateModified":"2024-07-08T13:12:50+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/"},"wordCount":7618,"image":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke_verket.jpg","keywords":["1830-tal","1834","Allkonstverk","C.J.L. Almqvist","Drottningens juvelsmycke","Gustav III","Hugo L\u00f6wenstjerna","Romaunt","Tintomara","T\u00f6rnrosens bok"],"articleSection":["Fr\u00e5n redaktionen","Ljud","Podcast","Samtal"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/","url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/","name":"Verket \u2013 en podd om klassiker: Drottningens juvelsmycke (1834) - Ljud &amp; Bild","isPartOf":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke_verket.jpg","datePublished":"2024-07-03T07:42:33+00:00","dateModified":"2024-07-08T13:12:50+00:00","author":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/#primaryimage","url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke_verket.jpg","contentUrl":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/drottningens_juvelsmycke_verket.jpg","width":1698,"height":1698,"caption":"Drottningens juvelsmycke"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2024\/07\/03\/verket-drottningens-juvelsmycke\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Verket: Drottningens juvelsmycke"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website","url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/","name":"Ljud & Bild","description":"Ur Litteraturbankens samlingar","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e","name":"Verket","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/598b38c77f80129e9379c76401bfc303ab468dd8b020c0b718c550c10430b081?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/598b38c77f80129e9379c76401bfc303ab468dd8b020c0b718c550c10430b081?s=96&d=mm&r=g","caption":"Verket"},"url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/author\/verket\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11292","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11292"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11292\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11323,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11292\/revisions\/11323"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/media\/11304"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11292"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11292"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11292"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}