{"id":12742,"date":"2025-02-26T12:50:54","date_gmt":"2025-02-26T11:50:54","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?p=12742"},"modified":"2025-02-26T15:49:20","modified_gmt":"2025-02-26T14:49:20","slug":"verket-overtalning-jane-austen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/","title":{"rendered":"Verket: \u00d6vertalning"},"content":{"rendered":"\n<p>Hur stora friheter f\u00e5r en \u00f6vers\u00e4ttare ta sig? En sak \u00e4r s\u00e4ker: fr\u00e5gan besvarades helt annorlunda i b\u00f6rjan av 1800-talet \u00e4n idag. N\u00e4r de f\u00f6rsta moderna romanerna introduceras p\u00e5 andra spr\u00e5k kunde s\u00e5v\u00e4l karakt\u00e4rer ha bytt namn som intriger \u00e4ndrats. Upphovsr\u00e4tten l\u00e5g \u00e4nnu m\u00e5nga \u00e5r fram i tiden. Jane Austens roman\u00a0<em>Persuasion\u00a0<\/em>fr\u00e5n 1817 brukar kallas\u00a0<em>\u00d6vertalning\u00a0<\/em>idag, men hette\u00a0<a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f%C3%B6rfattare\/AustenJ\/titlar\/FamiljenElliot\/sida\/I.1\/faksimil?om-boken\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\"><em>Familjen Elliot<\/em>\u00a0<\/a>i Pauline Westdahls f\u00f6rsta svenska \u00f6vers\u00e4ttning 1836. Hur p\u00e5verkar den liberala \u00f6vers\u00e4ttningen v\u00e5r l\u00e4sning av romanen idag? Vad h\u00e4nder n\u00e4r det brittiska dramat f\u00e5r svenska drag? Och vad kan allt detta s\u00e4ga oss om Austen och romanens plats i sin samtid?<\/p>\n\n\n\n<p>Litteraturhistorikern\u00a0<a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/ElamI\/titlar\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Ingrid Elam<\/a>\u00a0g\u00e4star klassikerpodden Verket och diskuterar b\u00e5de romanen och Westdahls \u00f6vers\u00e4ttning. I samtal med Paulina Helgeson, sj\u00e4lv specialiserad p\u00e5 Jane Austen.<\/p>\n\n\n\n<div style=\"height:10px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n<style>\n.soundHeader__title .title__h2 {\n    visibility: hidden;\n}\n<\/style>\n<p><iframe loading=\"lazy\" width=\"100%\" height=\"175\" scrolling=\"no\" frameborder=\"no\" allow=\"autoplay\" src=\"https:\/\/w.soundcloud.com\/player\/?url=https%3Asoundcloud.com\/verketpodcast\/40-overtalning-1817-av-jane-austen&amp;color=%23222&amp;auto_play=false&amp;hide_related=false&amp;show_comments=true&amp;show_user=true&amp;show_reposts=false&amp;show_teaser=true&amp;visual=false&amp;sharing=false&amp;liking=false&amp;show_comments=false\"><\/iframe><\/p>\n\n\n\n<div style=\"height:20px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n\n<p>I Litteraturbankens digitala bibliotek finner du tre \u00f6vers\u00e4ttningar av Jane Austens verk: <em><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/AustenJ\/titlar\/FamiljenElliot\/sida\/I\/faksimil\">Familjen Elliot<\/a><\/em> (1836), <em><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/AustenJ\/titlar\/Emma\/sida\/9\/faksimil\">Emma<\/a><\/em> (1857) samt <em><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/AustenJ\/titlar\/StolthetOchF\u00f6rdom\/sida\/7\/faksimil\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Stolthet och f\u00f6rdom<\/a><\/em> (1920). Klicka p\u00e5 titlarna och l\u00e4s b\u00f6ckerna direkt i webbl\u00e4saren eller ladda ner dem till din dator!<\/p>\n\n\n\n<div style=\"height:10px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-css-opacity\"\/>\n\n\n\n<p><em>Verket \u2013 en podd om klassiker \u00e4r ett samarbete mellan bildningsmagasinet <a href=\"https:\/\/anekdot.se\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Anekdot<\/a> vid Stockholms universitet, <a href=\"https:\/\/www.nationalmuseum.se\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Nationalmuseum<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.dramaten.se\/dramatenpodden\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Dramaten<\/a> och Litteraturbanken.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Samtalsledare: Paulina Helgeson<br>Producent: Magnus Bremmer<\/em><br><em>Klippning: Urban G\u00f6ranson<\/em><br><em>Inspelningsteknik: Martin Joviken<\/em><\/p>\n\n\n\n<details class=\"podcast-summary\">\n     <summary>\n          <span class=\"thememattic-icon ion-ios-chatboxes-outline\"><\/span>\n          <strong>Automatgenererad transkription<\/strong>\n     <\/summary>\n<p>Varmt v\u00e4lkomna allesammans till ett nytt avsnitt av Verket, en podd om klassiker. Idag ska vi prata om en roman fr\u00e5n 1836 som heter Familjen Elliot, med undertiteln Skildringar av engelska karakt\u00e4rer. \u00d6vers\u00e4ttaren heter Pauline Westerdahl.<\/p>\n\n<p>Kanske \u00e4r det n\u00e5gon av er som v\u00e4drar morgonluft nu och tycker att det var n\u00e5got bekant. Och d\u00e5 har ni helt r\u00e4tt, f\u00f6r romanen i fr\u00e5ga \u00e4r den f\u00f6rsta svenska \u00f6vers\u00e4ttningen av Jane Austens \u201dPersuasion\u201d, som heter \u201d\u00d6vertalning\u201d i de moderna \u00f6vers\u00e4ttningarna. Eller \u00e4r den det?<\/p>\n\n<p>Jag heter Paulina Helgeson och med mig i studion idag finns Ingrid Elam. V\u00e4lkommen Ingrid.<\/p>\n\n<p>Tack ska du ha.<\/p>\n\n<p>Du har varit med i verket flera g\u00e5nger s\u00e5 det k\u00e4nns n\u00e4stan lite \u00f6verfl\u00f6digt att presentera dig. Men jag skulle kunna f\u00e5 kalla dig romanexpert. Det f\u00e5r jag tycker jag.<\/p>\n\n<p>Ja, det tycker jag du f\u00e5r g\u00f6ra.<\/p>\n\n<p>Ja, h\u00e4rligt. Ingrid, ber\u00e4tta lite om den h\u00e4r romanen.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r ju faktiskt Jane Austens sista roman, \u201dPersuasion\u201d, som publicerades 1818. Men det \u00e4r ju d\u00e5 den f\u00f6rsta som kommer p\u00e5 svenska. Och det \u00e4r ju lite m\u00e4rkligt att den sista boken blir \u00f6versatt f\u00f6rst i svenska. Men den \u00f6vers\u00e4tts ju inte alls fr\u00e5n engelska utan fr\u00e5n franska. Och d\u00e5 \u00e4r ju fr\u00e5gan, \u00e4r det samma roman \u00f6verhuvudtaget?<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r ju en sp\u00e4nnande fr\u00e5ga, m\u00e5ste man ju s\u00e4ga. Hur kommer det sig att den \u00e4r \u00f6versatt fr\u00e5n franska?<\/p>\n\n<p>Ja men det \u00e4r inte s\u00e5 konstigt. F\u00f6r att \u00f6vers\u00e4ttaren i det h\u00e4r fallet \u00e4r en adelsdam som heter Pauline Westdahl. Och hon var grevedotter tror jag, men gifte sig med en pr\u00e4st.<\/p>\n\n<p>Och s\u00e5 sm\u00e5ningom b\u00f6rjade hon \u00f6vers\u00e4tta. Och det h\u00e4r att hon var adlig som gifte sig med borgerligt \u2013 inte borgerligt utan i kyrkan f\u00f6rst\u00e5s, men med en pr\u00e4st \u2013 det var inte alls ovanligt vid den h\u00e4r tiden. Allts\u00e5 det fanns v\u00e4ldigt mycket samr\u00f6re mellan adel och borgerskap.<\/p>\n\n<p>Men framf\u00f6rallt s\u00e5 \u00e4r det ju s\u00e5 att i adeln var franskspr\u00e5kig. Man konverserade p\u00e5 franska och skrev brev till varandra p\u00e5 franska vid den h\u00e4r tiden, b\u00f6rjan av 1800-talet. Och man kunde inte engelska. S\u00e5 det var inte tal om att kunna \u00f6vers\u00e4tta fr\u00e5n engelska.<\/p>\n\n<p>Det kommer s\u00e5 sm\u00e5ningom. H\u00e4r i G\u00f6teborg finns det en kvinna som heter Emily Nonnen som bodde p\u00e5 Liseberg. Och hon \u00f6versatte fr\u00e5n engelska f\u00f6r hon kom fr\u00e5n England, den familjen. Men annars s\u00e5 var det vanligt att man hittade b\u00f6cker via framf\u00f6rallt franska \u00f6vers\u00e4ttningar och original. Och sen ocks\u00e5 tyska. Och det engelska kommer mycket senare.<\/p>\n\n<p>Men n\u00e4r gjordes den h\u00e4r \u00f6vers\u00e4ttningen fr\u00e5n engelska till franska, vet vi det?<\/p>\n\n<p>Ganska snabbt. Den f\u00f6rsta utg\u00e5van av den franska \u00f6vers\u00e4ttningen kom 1821. Och sen kom en till 1828. Och det \u00e4r antagligen den som Pauline Westerdahl har f\u00f6ljt, n\u00e4r hon har \u00f6versatt.<\/p>\n\n<p>Men var det tv\u00e5 olika \u00f6vers\u00e4ttningar?<\/p>\n\n<p>Nej, det \u00e4r nog s\u00e5 att hon kanske bearbetade lite mellan de h\u00e4r tv\u00e5 \u00f6vers\u00e4ttningarna. Den h\u00e4r Isabelle de Montolieu. Men hon str\u00f6k ocks\u00e5 en del, och hon \u00e4ndrade en del.<\/p>\n\n<p>Och jag har ju bara l\u00e4st det engelska originalet och Pauline Westerdals \u00f6vers\u00e4ttning. S\u00e5 jag vet faktiskt inte om Pauline i sin tur stryker och \u00e4ndrar i Isabelles \u00f6vers\u00e4ttning. F\u00f6r jag har inte f\u00e5tt tag p\u00e5 den franska \u00f6vers\u00e4ttningen. Men jag kan mycket v\u00e4l t\u00e4nka mig att det har h\u00e4nt saker p\u00e5 v\u00e4gen i flera steg.<\/p>\n\n<p>Ja, f\u00f6r det \u00e4r ju det som \u00e4r den sp\u00e4nnande fr\u00e5gan egentligen. \u00c4r det h\u00e4r verkligen en \u00f6vers\u00e4ttning av Jane Austens \u201dPersuasion\u201d?<\/p>\n\n<p>Allts\u00e5 man kan ju s\u00e4ga att sj\u00e4lva intrigen finns ju med, och de olika h\u00e4ndelserna och olika scener och persongalleriet. Men namnen har ju till exempel \u00e4ndrats och f\u00f6rsvenskats. Anne Elliot har blivit Alice. Men Elliot \u00e4r ju kvar.<\/p>\n\n<p>Ja, och det \u00e4r ju lite m\u00e4rkligt det h\u00e4r. Men jag m\u00e5ste fr\u00e5ga, hur vanligt var det med den h\u00e4r sortens \u00f6vers\u00e4ttningar i tredje led?<\/p>\n\n<p>Ganska vanligt. Allts\u00e5 mycket kom till Sverige via \u00f6vers\u00e4ttningar fr\u00e5n franska och tyska. De f\u00f6rsta verkligt viktiga \u00f6vers\u00e4ttningarna fr\u00e5n engelska \u00e4r ju d\u00e5 Carl August Hagbergs Shakespeare\u00f6vers\u00e4ttningar som kom p\u00e5 1840-talet. Och sen s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00e4nnu senare d\u00e5 \u00f6vers\u00e4ttningarna av Byrons \u201dDon Juan\u201d och alla hans dikter till exempel.<\/p>\n\n<p>Man kunde inte engelska. Men man b\u00f6rjar intressera sig f\u00f6r England. Och tidigt \u00e5ker ju Erik Gustaf Geijer till England. Och han \u00e4r ju med och \u00f6vers\u00e4tter den f\u00f6rsta Shakespearepj\u00e4sen som kom p\u00e5 svenska, v\u00e4ldigt tidigt. Och det var Macbeth tror jag som var den f\u00f6rsta som \u00f6versattes.<\/p>\n\n<p>Han gjorde en resa till England, d\u00e4r han ville nog bort fr\u00e5n tyskeri till svensk romantik. Och b\u00f6rjade intressera sig f\u00f6r England. S\u00e5 d\u00e4r intresset kommer smygande.<\/p>\n\n<p>Men \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge h\u00e4r, s\u00e4rskilt som det \u00e4r adelskvinnor som sitter och \u00f6vers\u00e4tter. Jag n\u00e4mnde ju Nonnen h\u00e4r i G\u00f6teborg som sitter och \u00f6vers\u00e4tter. Hon \u00f6vers\u00e4tter ocks\u00e5 till engelska. Hon \u00f6vers\u00e4tter Esaias Tegn\u00e9r till exempel till engelska.<\/p>\n\n<p>Ja, Nonnen har vi ju faktiskt haft uppe i ett tidigare avsnitt av Verket n\u00e4r vi pratade om Lewis Carrolls \u201dAlice i underlandet\u201d. F\u00f6r den var det hon som \u00f6versatte. Och Alice, en ganska trogen \u00f6vers\u00e4ttning f\u00e5r man ju \u00e4nd\u00e5 s\u00e4ga.<\/p>\n\n<p>Ja, precis. Allts\u00e5, Emelie var ju engelska.<\/p>\n\n<p>Men, vad var det man ville f\u00f6r svenska? Var det n\u00e5got s\u00e4rskilt?<\/p>\n\n<p>Framf\u00f6rallt \u00e4r det ju namn man f\u00f6rsvenskar. Men inte alla namn. Utan f\u00f6rnamnen men inte efternamnen. Och vi befinner oss ju fortfarande i England, med alla de namnen d\u00e4r. Bath och allt vad det \u00e4r.<\/p>\n\n<p>\u00c5 ena sidan s\u00e5 kunde d\u00e5 romanen f\u00f6r den svenska l\u00e4saren skapa en exotisk milj\u00f6 som \u00e4r engelsk. \u00c5 andra sidan s\u00e5 lever vi ju h\u00e4r i mitten av 1830-talet i vardagsrealismens epok. Allts\u00e5 romaner handlar om vardag. \u201dTeckningar utur vardagen\u201d, hette Fredrika Bremers f\u00f6rsta bok eller det \u00e4r undertiteln p\u00e5 hennes f\u00f6rsta bok.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 det d\u00e4r med att teckna ur vardagen, d\u00e5 m\u00e5ste ju folk k\u00e4nna igen sig ocks\u00e5. S\u00e5 att till vardagen har jag kanske s\u00e5nt som matr\u00e4tter eller vad man har p\u00e5 sig. Eller vad h\u00e4st och vagn heter. D\u00e5 kanske man inte n\u00e4mner de engelska uttrycken eller s\u00e5. Utan man anpassar efter en slags vardagsskildring. S\u00e5 att man b\u00e5de ska kunna k\u00e4nna igen sig och uppt\u00e4cka n\u00e5got nytt. Och det \u00e4r ju det som \u00e4r litteraturens hemlighet, eller hur?<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r helt sant. Hur f\u00f6rh\u00e5ller sig den h\u00e4r \u00f6vers\u00e4ttningen egentligen till Austens original?<\/p>\n\n<p>Och kanske hade det faktiskt varit bra om vi ber\u00e4ttade lite om Austens \u201dPersuasion\u201d. Som ju i mer trogna, senkomna \u00f6vers\u00e4ttningar heter \u201d\u00d6vertalning\u201d p\u00e5 svenska.<\/p>\n\n<p>Ja, som ju \u00e4r den romanens tema. Det \u00e4r ju det viktigaste i den romanen, de h\u00e4r \u00f6vertalningssituationerna. Som ju har historiskt sett drabbat Anne\/Alice i den h\u00e4r romanen. N\u00e4r hon f\u00f6r sju \u00e5r sedan \u00f6vertalades att bryta en f\u00f6rlovning som hon egentligen inte ville bryta.<\/p>\n\n<p>Men det finns fler former av \u00f6vertalning h\u00e4r. Och det var n\u00e5gonting som Jane Austen var v\u00e4ldigt upptagen av. Att kvinnolivet vid den h\u00e4r tiden s\u00e5g ut p\u00e5 det viset: att man \u00f6vertalades att g\u00f6ra vissa saker f\u00f6r att kulturen var s\u00e5dan. Och f\u00f6r att kvinnors situation var s\u00e5dan. Det var viktigt att bli r\u00e4tt gift.<\/p>\n\n<p>Blev man inte gift s\u00e5 kunde man inte f\u00f6rs\u00f6rja sig utan var beroende av f\u00f6r\u00e4ldrar. Eller att jobba som guvernant kanske kunde man inte g\u00f6ra. Blev man fel gift d\u00e5 var det ett livsl\u00e5ngt lidande. S\u00e5 det g\u00e4ller verkligen att tr\u00e4ffa r\u00e4tt. Och det \u00e4r ju det Jane Austens romaner handlar om.<\/p>\n\n<p>Men detta \u00e4r den sista av hennes romaner och den \u00e4r lite annorlunda.<\/p>\n\n<p>P\u00e5 vilket s\u00e4tt \u00e4r den annorlunda?<\/p>\n\n<p>Dels \u00e4r ju Alice\/Anne 27 \u00e5r. Hon \u00e4r betydligt \u00e4ldre \u00e4n vad hj\u00e4ltinnor i tidigare romaner \u00e4r, till exempel Emma i romanen med samma namn. De \u00e4r runt 19-20, 18-19-20 \u00e5r, de ska just gifta sig.<\/p>\n\n<p>Hon \u00e4r \u00e4ldre men hon \u00e4r ocks\u00e5 en gestalt som st\u00e5r Jane Austen v\u00e4ldigt n\u00e4ra. I andra av Jane Austens romaner s\u00e5 finns det en distans. Hon tittar p\u00e5 sina gestalter med \u00f6verseende. Hon ser deras f\u00e5f\u00e4nga eller hon ser hur de g\u00f6r fel eller t\u00e4nker fel eller g\u00f6r fel.<\/p>\n\n<p>Men h\u00e4r s\u00e5 \u00e4r hon, det \u00e4r som om att hon k\u00e4nner v\u00e4ldigt starkt med Alice\/Anne \u00f6ver hennes olycka.<\/p>\n\n<p>Och Alice \u00e4r ju v\u00e4ldigt intressant p\u00e5 det viset att hur tar hon det h\u00e4r att hon har gjort fel? Hon tr\u00e4ffar ju den hon avvisade d\u00e5 tidigare igen i den h\u00e4r romanen. Tidigt i romanen. Och hon \u00e4r \u00f6vertygad om att han fortfarande hyser agg mot henne f\u00f6r att hon avvisade honom d\u00e5.<\/p>\n\n<p>Och hon drar sig d\u00e4rf\u00f6r tillbaka. Hon t\u00e4nker hela tiden att h\u00e4r finns, f\u00f6r det \u00e4r ju en Jane Austen-roman vi pratar om, h\u00e4r finns flera andra giftasvuxna unga flickor som den h\u00e4r kaptenen Fredrik naturligtvis hellre gifter sig med. Hon har inget hopp s\u00e5 hon intar en v\u00e4ldigt \u00f6dmjuk position. En v\u00e4ldigt tillbakadragen position. Och hon anar inte att Fredrik inte heller har slutat \u00e4lska, utan han \u00e4r fortfarande fast i sina k\u00e4nslor f\u00f6r Anne\/Alice. Och s\u00e5 sm\u00e5ningom s\u00e5 g\u00e5r det ju bra f\u00f6r dem.<\/p>\n\n<p>Men det h\u00e4r \u00e4r \u00e4nd\u00e5 en sen Jane Austen som \u00e4r sp\u00e4nnande p\u00e5 m\u00e5nga vis just f\u00f6r att den har en annan relation till sin hj\u00e4ltinna \u00e4n hon brukar ha, ber\u00e4ttar den h\u00e4r.<\/p>\n\n<p>Och f\u00f6r er som v\u00e4ntar p\u00e5 att Ingrid ska ber\u00e4tta lite om Jane Austen, s\u00e5 s\u00e4ger jag att det finns faktiskt ett avsnitt i v\u00e5r systerpodd Bildningspodden som ber\u00e4ttar just lite mer biografiskt ing\u00e5ende om Jane Austen och lite mer om f\u00f6rfattarskapet i stort.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 att lyssna p\u00e5 den t\u00e4nker jag. F\u00f6r att h\u00e4r \u00e4gnar vi oss ganska mycket idag \u00e5t att grotta ner oss i det h\u00e4r med vad som h\u00e4nder med \u00f6vers\u00e4ttningar. N\u00e4r de inte bara \u00f6vers\u00e4tts som sagt i tredje led utan ocks\u00e5 blir f\u00f6rsvenskade. Och d\u00e4r m\u00e5ste jag fr\u00e5ga, f\u00f6r det \u00e4r tydligt att Pauline Westdahl har \u00e4gnat sig \u00e5t f\u00f6rsvenskanden h\u00e4r. Av b\u00e5de namn och entusiastiska inl\u00e4gg som passade bra \u2013 fast det kanske inte fanns med i f\u00f6rlagen. Hur vanligt var det att man f\u00f6rh\u00f6ll sig p\u00e5 ett s\u00e5 fritt s\u00e4tt till originalen n\u00e4r man \u00f6versatte d\u00e5?<\/p>\n\n<p>V\u00e4ldigt vanligt. Det var ju snarare regel \u00e4n undantag att man gjorde en svensk roman av en utl\u00e4ndsk f\u00f6rlaga. Det fanns ju inte det h\u00e4r med upphovsr\u00e4tt och att vara trogen originalet. Utan oftast s\u00e5 skulle man ju f\u00f6rb\u00e4ttra eller l\u00e4gga till eller dra ifr\u00e5n.<\/p>\n\n<p>Och det finns v\u00e4l fortfarande idag \u00f6vers\u00e4ttningar som g\u00f6r det. Jag vet att jag pratade en g\u00e5ng med en \u00f6vers\u00e4ttare fr\u00e5n svenska till spanska, som sa att svenskan \u00e4r alldeles f\u00f6r korthuggen. Det \u00e4r alldeles f\u00f6r korta meningar. Man m\u00e5ste blomma ut lite f\u00f6r att en spansk publik ska kunna l\u00f6sa det. S\u00e5nt \u00e4r ju intressant.<\/p>\n\n<p>Allts\u00e5 det kanske inte uppfattas som kvalitet om man inte anpassar det efter sitt eget lands former och estetik och traditioner.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 det var ganska vanligt.<\/p>\n\n<p>Sen ska vi komma ih\u00e5g n\u00e4r i tiden den h\u00e4r kommer. Den kommer i mitten av 1830-talet och den heter \u201dFamiljen Elliot\u201d.<\/p>\n\n<p>Just det.<\/p>\n\n<p>Och d\u00e5 kan man kolla, vad heter den franska \u00f6vers\u00e4ttningen? Jo, den heter La famille Eliott. S\u00e5 att h\u00e4r har hon ju plockat titeln direkt. Men den passar ju ocks\u00e5 utm\u00e4rkt v\u00e4l in i en svensk kontext. F\u00f6r vad hade kommit 1830?<\/p>\n\n<p>Kan det vara \u201dFamiljen H***\u201d?<\/p>\n\n<p>Ja, det kan vara Fredrika Bremers \u201dFamiljen H***\u201d.<\/p>\n\n<p>D\u00e5 vill man liksom haka p\u00e5 det h\u00e4r t\u00e5get lite.<\/p>\n\n<p>Den hade ju gjort en pyramidal succ\u00e9, Fredrika Bremers \u201dFamiljen H***\u201d. Det var ju ett fantastiskt genombrott. Och den liksom s\u00e4tter, det \u00e4r ju ing\u00e5ngen till familjeromanens korta men intensiva period i svensk litteratur. N\u00e5gra \u00e5r efter\u00e5t kommer Sophie von Knorrings \u201dKusinerna\u201d, som \u00e4r lite annorlunda \u00e4n Bremer som ju r\u00f6r sig i en borgerlig milj\u00f6, medan Sophie von Knorring ju hela tiden \u00e4r kvar i sin adliga milj\u00f6.<\/p>\n\n<p>Men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 kvinnornas roll, sexualiteten. Hon \u00e4r ju mycket mer outspoken n\u00e4r det g\u00e4ller sexualitet \u00e4n vad Bremer \u00e4r, Knorring.<\/p>\n\n<p>Men h\u00e4r finns \u00e4nd\u00e5 ett gemensamt tema som handlar om familjen. Och d\u00e4r ju ocks\u00e5 barn f\u00f6rekommer. Och d\u00e4r hela de h\u00e4r Jane Austenska id\u00e9n om att gifta sig r\u00e4tt naturligtvis finns med.<\/p>\n\n<p>Men sen ska man ju ocks\u00e5 komma ih\u00e5g att smaken hade f\u00f6r\u00e4ndrats fr\u00e5n Jane Austen. Som ju i m\u00e5ngt och mycket fortfarande \u00e4r en upplysningsm\u00e4nniska. En 1700-talsf\u00f6rfattare, fast hon publicerade sig f\u00f6rst i b\u00f6rjan av 1800-talet.<\/p>\n\n<p>Hon skiljer sig ju v\u00e4ldigt mycket fr\u00e5n till exempel Charlotte Bront\u00eb. Som ju sen kommer med \u201dJane Eyre\u201d, som v\u00e4ldigt snabbt \u00f6vers\u00e4tts till svenska. Originalet kommer 1847. F\u00f6rsta svenska \u00f6vers\u00e4ttningen \u00e4r 1850. Tre \u00e5r efter\u00e5t.<\/p>\n\n<p>Och d\u00e5 \u00e4r det fr\u00e5n engelska. F\u00f6r d\u00e5 har Hagberg b\u00f6rjat \u00f6vers\u00e4tta Shakespeare. D\u00e5 b\u00f6rjar man \u00f6vers\u00e4tta fr\u00e5n engelska. Och Austen och Charlotte Bront\u00eb \u00e4r egentligen som eld och vatten. Eller snarare vatten och eld.<\/p>\n\n<p>F\u00f6r Austen \u00e4r ju en sval f\u00f6rfattare. Hon har en kylig blick. Hon \u00e4r ovanligt empatisk h\u00e4r. Men hon \u00e4r en iakttagare.<\/p>\n\n<p>Medan Charlotte Bronte \u00e4r ju en passionerad f\u00f6rfattare. Och det kan vara intressant att se hur en sentida f\u00f6rfattare som Virginia Woolf s\u00e5g p\u00e5 de h\u00e4r tv\u00e5. Hon var ju mycket mer f\u00f6rtjust i Jane Austen.<\/p>\n\n<p>Hon tyckte att Bront\u00eb, det var f\u00f6r mycket k\u00e4nslor, f\u00f6r mycket passioner, f\u00f6r mycket romance.<\/p>\n\n<p>Ja, allts\u00e5 det h\u00e4r \u00e4r ju n\u00e5gonting vi skulle kunna prata om en annan g\u00e5ng t\u00e4nker jag. Men det \u00e4r ju \u2013 och det m\u00e4rkte jag ocks\u00e5 vid mina nedslag \u2013 att det var s\u00e4kert vid ett par tillf\u00e4llen och bara d\u00e5 nedslagsvis som Alice\u2019 \u00f6gon fylldes med t\u00e5rar.<\/p>\n\n<p>Det finns ingenstans i \u201d\u00d6vertalning\u201d d\u00e4r i de situationerna d\u00e4r Annes \u00f6gon fylls med t\u00e5rar. F\u00f6r det \u00e4r precis som du s\u00e4ger, Ausen jobbar inte s\u00e5.<\/p>\n\n<p>Nej, nej, det finns inga. Hon gr\u00e5ter inte<\/p>\n\n<p>Austen. Nej, allts\u00e5, det gr\u00e5ts i privatlivet, s\u00e5 att s\u00e4ga. N\u00e4r de g\u00e5r in p\u00e5 sitt rum s\u00e5 gr\u00e5ts det ju. Men inte i de h\u00e4r offentliga sammanhangen n\u00e4r man ser, det syns liksom inte p\u00e5 Austens p\u00e5 det viset, vad de k\u00e4nner.<\/p>\n\n<p>Det finns ju undantag s\u00e5klart. Men \u00e4r det en typisk s\u00e5n sak som man l\u00e4gger till f\u00f6r att det ska passa b\u00e4ttre in i det h\u00e4r med &#8230; ?<\/p>\n\n<p> I t\u00e5rars v\u00e4llust. Detta \u00e4r ju tidens intresse f\u00f6r t\u00e5rar. Och romantiken innan, allts\u00e5 fr\u00e5n 1820-talet och fram\u00e5t i Sverige, s\u00e5 \u00e4r ju folk mycket mer \u00f6ppna med att man gr\u00e5ter, och att man har k\u00e4nslor, och att det \u00e4r fint att visa dem ocks\u00e5.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r n\u00e4r en av Esaias Tegn\u00e9rs b\u00e4sta v\u00e4nner d\u00f6r, Carl Gustaf af Brinkman, d\u00e5 skriver han i brev till n\u00e5gon annan: att jag har blivit \u00e4nka. Det s\u00e4ger han om sig sj\u00e4lv i f\u00f6rh\u00e5llande till Brinkman.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 att de d\u00e4r n\u00e4ra, intima v\u00e4nskaperna och t\u00e5rfyllda \u00f6gon och hj\u00e4rtan som klappar och s\u00e5d\u00e4r, det finns ju inte i 1700-talet. <\/p>\n\n<p>Och den engelska romantiken \u00e4r ju kvar mycket i 1700-talet, p\u00e5 ett s\u00e4tt som den svenska ju inte \u00e4r. Utom just Tegn\u00e9r, kan man s\u00e4ga.<\/p>\n\n<p>Men h\u00e4r \u00e4r det uppenbara till\u00e4gg. Att tiden kr\u00e4vde t\u00e5rar. Tiden kr\u00e4vde &#8230; Det finns en underbar scen h\u00e4r n\u00e4r Alice &#8230;det \u00e4r n\u00e5got barn som hon leker med som kl\u00e4ttrar p\u00e5 hennes rygg s\u00e5 att hon inte kommer upp och blir liksom svag.<\/p>\n\n<p>Och d\u00e5 r\u00e5kar den h\u00e4r kaptenen, detta \u00e4r innan de har deklarerat sin k\u00e4rlek f\u00f6r varandra igen, d\u00e5 ska han hj\u00e4lpa henne och lyfter bort pojken fr\u00e5n hennes rygg.<\/p>\n\n<p>Och det \u00e4r s\u00e5 n\u00e4ra \u00f6mma k\u00e4nslor som man kommer, det blir en v\u00e4ldigt stark laddning d\u00e5, eftersom det \u00e4r s\u00e5 lite s\u00e5nt. Och d\u00e5 gick jag faktiskt in och kollade hur det ser ut i originalet. Och d\u00e4r \u00e4r det mycket svalare skildrat. <\/p>\n\n<p>S\u00e5 att det f\u00e4rgar ju av sig. Oc en god \u00f6vers\u00e4ttare g\u00f6r ju saker och ting b\u00e4ttre. Jag \u00e4r inte s\u00e4ker p\u00e5 att hon g\u00f6r det b\u00e4ttre. Men det \u00e4r ju ingen d\u00e5lig text.<\/p>\n\n<p>Allts\u00e5 man l\u00e4ser ju faktiskt den h\u00e4r romanen rakt igenom och tycker att den \u00e4r sp\u00e4nnande och v\u00e4lskriven och s\u00e5. S\u00e5 hon var inte s\u00e5 dum den h\u00e4r Pauline Westdahl. Men det \u00e4r ju inte riktigt Jane Austen.<\/p>\n\n<p>Nej, det \u00e4r ju det det inte \u00e4r. Men det blir ju en annan sorts text, det h\u00e4r. Vilket \u00e4r sp\u00e4nnande. Och vi har ju pratat lite om Pauline, men bortsett fr\u00e5n att hon var en adelskvinna som gifte sig med en borgerman. Vet vi n\u00e5got mer om henne?<\/p>\n\n<p>Vi vet ju otroligt lite om henne. Jag har f\u00f6rs\u00f6kt luska lite. Och vi vet att hon b\u00f6rjade med sin \u00f6vers\u00e4ttningsverksamhet ganska sent. Men det kan ha varit s\u00e5 att de hade sv\u00e5rt att f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 sitt prebende som det heter. P\u00e5 pastorstj\u00e4nsten.<\/p>\n\n<p>Och jag vet att Emily Nonnen, som jag av olika orsaker k\u00e4nner v\u00e4l till, hennes familjefar kom ju p\u00e5 ombest\u00e5nd, s\u00e5 de stackarna var ju tvungna att flytta till sommarstugan. Det vill s\u00e4ga Liseberg.<\/p>\n\n<p>Just det.<\/p>\n\n<p>Och d\u00e4r sitter hon och \u00f6vers\u00e4tter f\u00f6r pengar. Hon f\u00f6rs\u00f6rjer familjen. Delvis. F\u00f6r att John Nonnen hade gjort konkurs.<\/p>\n\n<p>Och n\u00e4r jag var barn, f\u00f6r min mormor var sl\u00e4kt med Emily Nonnen, s\u00e5 sa hon alltid att ja, jag s\u00e4ger som de sa p\u00e5 Liseberg: \u201dEmily, Emily, what shall I do?\u201d Och det kan ha varit en liknande situation f\u00f6r Pauline Westdahl.<\/p>\n\n<p>Massa barn, kanske inte tillr\u00e4ckligt med pengar. \u201dPauline, kan du inte g\u00f6ra n\u00e5got? Hj\u00e4lp oss.\u201d<\/p>\n\n<p>Men vi pratade om \u201dFamiljen H***\u201d som kom 1830, och hur Pauline sannolikt ville haka p\u00e5 det h\u00e4r genom att d\u00f6pa romanen till \u201dFamiljen Elliot\u201d.<\/p>\n\n<p>Och naturligtvis hade l\u00e4st den.<\/p>\n\n<p>Ja, naturligtvis hade l\u00e4st den och t\u00e4nkte det h\u00e4r f\u00e5r vara \u201dFamiljen Elliot\u201d. Men bortsett fr\u00e5n \u201dFamiljen H***\u201d, hur s\u00e5g l\u00e4get ut f\u00f6r den svenska romanen h\u00e4r p\u00e5 1830-talet n\u00e4r den h\u00e4r \u00f6vers\u00e4ttningen kommer?<\/p>\n\n<p>Allts\u00e5 det som fanns var ju j\u00e4ttemycket \u00f6vers\u00e4ttningsromaner. Det fanns en tysk f\u00f6rfattare som hette August von Kotzebue. Han skrev ungef\u00e4r 150 romaner. Varav v\u00e4ldigt m\u00e5nga \u00f6versattes till svenska ganska snabbt och spreds som kolportageromaner. Ingen litteratur egentligen utan just romaner.<\/p>\n\n<p>Sen finns ju en spirande svensk prosa. Men man ska ocks\u00e5 komma ih\u00e5g att Almqvist vars \u201dAmorina\u201d som ju \u00e4r en roman trots allt. Den publiceras ju redan 1822. Det \u00e4r en av de riktigt tidiga romanerna. Det finns andra. Men hans romaner \u00e4r ju romantiska.<\/p>\n\n<p>Sen kommer ju \u201dDet g\u00e5r an\u201d som en realistisk roman. Men den kommer ju f\u00f6rr\u00e4n &#8230; \u00c4r det 1840?<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r ju j\u00e4ttepinsamt med tanke p\u00e5 att du har pratat om den h\u00e4r romanen i ett annat avsnitt av Verket.<\/p>\n\n<p>Ja, det \u00e4r efter det h\u00e4r. F\u00f6r den publicerade han ju \u00e4nd\u00e5 och det blev en stor strid kring den. Men s\u00e5 kommer ju 1934, 1932, kommer f\u00f6rsta av \u201dFria fantasier\u201d, allts\u00e5 T\u00f6rnros-serien.<\/p>\n\n<p>Men det \u00e4r ju fortfarande romantiska experiment. Och inga familjeromaner.<\/p>\n\n<p>Och \u201dDet g\u00e5r an\u201d, om vi nu ska prata om den, f\u00f6r jag vet att den \u00e4r senare. Det kan vara 38, det kan vara 40. D\u00e4r n\u00e5gonstans kommer den.<\/p>\n\n<p>Den \u00e4r ju intressant f\u00f6r att den st\u00e4ller ju familjeromanen p\u00e5 huvudet. Eftersom de inte ska gifta sig. S\u00e5 det \u00e4r en slags det m\u00e5ste man ocks\u00e5 se. Att Bremer skrev en motskrift mot honom. Just det. von Knorring skrev nog ocks\u00e5 n\u00e5got. Och det fanns andra som skrev motskrifter.<\/p>\n\n<p>F\u00f6r pl\u00f6tsligt s\u00e5 kommer h\u00e4r en karl och s\u00e4ger: Nu har ni h\u00e5llit p\u00e5 att skriva familjeromaner om hur viktigt det \u00e4r att gifta sig. Nu ska vi s\u00e4ga det att f\u00f6r kvinnan \u00e4r mycket b\u00e4ttre om hon inte gifter sig.<\/p>\n\n<p>En sak som jag t\u00e4nker p\u00e5 ibland. N\u00e4r jag l\u00e4ser \u201d\u00d6vertalning\u201d, som jag har l\u00e4st m\u00e5nga g\u00e5nger, \u00e4r ju att Alice\/Anne \u00e4r n\u00e5got av en askungefigur.<\/p>\n\n<p>Med tv\u00e5, jag ska inte s\u00e4ga elaka men v\u00e4ldigt sj\u00e4lvcentrerade, sj\u00e4lvupptagna systrar och en helt ointresserad pappa. St\u00e4mmer det tycker du?<\/p>\n\n<p>Absolut. Jag menar pappan \u00e4r ju inte bara ointresserad. Han \u00e4r ju p\u00e5 den ena systerns sida. S\u00e5 att hon k\u00e4nner sig ju v\u00e4ldigt ensam i sin familj.<\/p>\n\n<p>Och den systern som \u00e4r gift. Hon \u00e4r ju gift med en man som tidigare har friat till Anne\/Alice. Och som hon har avvisat f\u00f6r att hon \u00e4r ju fortfarande k\u00e4r i Wentworth. S\u00e5 att hon \u00e4r en slags askunge. Men det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att komma ih\u00e5g att Fredrick eller Fredrik som han heter. Han \u00e4r en v\u00e4ldigt modern hj\u00e4lte f\u00f6r att vara hos Jane Austen. <\/p>\n\n<p>Han \u00e4r ju en mansom inte har n\u00e5gra privilegier. Det han har \u00e4r personliga meriter. Just det, och han har dratt in sina pengar sj\u00e4lv faktiskt. Han \u00e4r a self-made man. Och han har dratt in pengar sj\u00e4lv. Han har stigit i graderna tack vare sina meriter.<\/p>\n\n<p>Inte f\u00f6r att han har n\u00e5gon fin eller en privilegierad bakgrund. Han \u00e4r egentligen som Napoleons generaler. De var ju alla under 28 och kom fr\u00e5n ingenstans. Och tog sig fram genom sin skicklighet.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 han \u00e4r ju modern. S\u00e5 h\u00e4r finns en slags adelskritik ocks\u00e5. Som \u00e4r typisk f\u00f6r den h\u00e4r tiden. Att \u00e4ven adelsm\u00e4n kunde ju kritisera adeln. Och kalla sig medelklass eller bojare.<\/p>\n\n<p>Och det h\u00e4r faktumet att Pauline Westdahl ju faktiskt \u00e4r gift med en pr\u00e4st fast hon \u00e4r adlig, det \u00e4r ocks\u00e5 typiskt f\u00f6r sin tid. S\u00e5 att jag tycker att det finns n\u00e5got v\u00e4ldigt sp\u00e4nnande h\u00e4r.<\/p>\n\n<p>Men sen finns det ett annat lag hos Alice\/Anne och det \u00e4r att hon hittar en v\u00e4n, Benwick heter han v\u00e4l, han som sen gifter sig med en av systrarna. Och de har n\u00e5gonting ihop, de har en sorg ihop. F\u00f6r han har varit trolovad och hans trolovade har d\u00f6tt och hon har ju varit trolovad och har \u00f6vertalats avst\u00e5.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 de hittar varandra i den h\u00e4r sorgen. Och vad g\u00f6r de d\u00e5? Jo, de l\u00e4ser dikter ihop, de pratar om litteratur, de f\u00e5r ett v\u00e4ldigt speciellt f\u00f6rh\u00e5llande till litteratur som ocks\u00e5 \u00e4r typiskt f\u00f6r sin tid. D\u00e5 n\u00e4r man b\u00f6rjar l\u00e4sa f\u00f6r sj\u00e4lens skull, l\u00e4sa f\u00f6r sitt eget inre. Inte f\u00f6r att recitera eller g\u00f6ra en fin figur i salongerna, utan f\u00f6r att v\u00e4xa som m\u00e4nniska eller f\u00f6rst\u00e5 sig sj\u00e4lv som m\u00e4nniska. <\/p>\n\n<p>Och det g\u00f6r de h\u00e4r tv\u00e5ihop. Det \u00e4r ju kan jag inte p\u00e5minna mig om f\u00f6rekommande i n\u00e5gon tidigare Jane Austen-roman. Jag k\u00e4nner inte igen det fr\u00e5n tidigare b\u00f6cker. Det finns ju d\u00e4remot sen hos s\u00e5dana som Bront\u00eb-systrarna, finns den h\u00e4r inst\u00e4llningen till l\u00e4sning och till b\u00f6cker. Som ju ocks\u00e5 finns hos Bremer.<\/p>\n\n<p>Men det \u00e4r f\u00f6r tidigt f\u00f6r Jane Austen att se litteratur p\u00e5 det viset. F\u00f6r litteratur p\u00e5 Jane Austens tid var ju representativt. Medan sen kommer det h\u00e4r att l\u00e4sa tyst f\u00f6r sig sj\u00e4lv.<\/p>\n\n<p>En sak som jag har t\u00e4nkt p\u00e5 \u00e4r skillnaden mellan Jane Austens engelska strax f\u00f6re 1817 n\u00e4r hon d\u00f6r, n\u00e4r hon skriver \u201dPersuasion\u201d. Och den svenska \u00f6vers\u00e4ttningen fr\u00e5n 1836 av Pauline Westdahl \u00e4r att den svenskan d\u00e4r k\u00e4nns s\u00e5 oerh\u00f6rt mycket mer \u00e5lderdomlig \u00e4n engelskan fr\u00e5n i princip samma tid. Vad kommer det sig?<\/p>\n\n<p>Ja, det kommer sig av att r\u00e4tt mycket har \u00e4ndrats i framf\u00f6rallt svenskt skriftspr\u00e5k. Det handlar om s\u00e5 enkla saker som plural\u00e4ndelser, ordval, s\u00e4tt att forma meningar, tilltal och s\u00e5 vidare. D\u00e4r har engelskan inte alls f\u00f6r\u00e4ndrats lika mycket fr\u00e5n slutet av 1800-talet.<\/p>\n\n<p>D\u00e4remot kan man ju s\u00e4ga att Shakespeares engelska, den \u00e4r sv\u00e5r. Och d\u00e4r \u00e4r vi ju glada att vi har \u00f6vers\u00e4ttningar. Mycket, mycket glada. Och vi \u00e4r glada att vi har \u00f6vers\u00e4ttningar, allts\u00e5 moderna \u00f6vers\u00e4ttningar av Jane Austen idag ocks\u00e5.<\/p>\n\n<p>Men det \u00e4r ju det som g\u00f6r att man m\u00e5ste \u00f6vers\u00e4tta vart femtionde \u00e5r ungef\u00e4r. F\u00f6r svenskan har f\u00f6r\u00e4ndrats \u00e4ven sedan 1920 n\u00e4r de sista Austen\u00f6vers\u00e4ttningarna kom. Allts\u00e5 de f\u00f6rsta av de f\u00f6rsta.<\/p>\n\n<p>Och det \u00e4r ocks\u00e5 ordval som har f\u00f6r\u00e4ndrats. Vilka ord som ligger v\u00e4l i munnen och som man g\u00e4rna anv\u00e4nder. S\u00e5 det g\u00f6r att till exempel klassiker &#8230; man brukar s\u00e4ga 50 \u00e5r.<\/p>\n\n<p>Vi har ju konstaterat att det dr\u00f6jer innan den engelska, allts\u00e5 direkt\u00f6vers\u00e4ttning fr\u00e5n engelska kommer till Sverige p\u00e5 1800-talet. Men med Austen, bortsett fr\u00e5n n\u00e4r jag letade s\u00e5 hittade jag en \u00f6vers\u00e4ttning av \u201dEmma\u201d som kommer 1857.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r den f\u00f6rsta.<\/p>\n\n<p>Ja, det \u00e4r den f\u00f6rsta. Och sen dr\u00f6jer det \u00e4nda in p\u00e5 1920-talet. Hur kommer det sig att just Jane Austen dr\u00f6jde s\u00e5 l\u00e4nge?<\/p>\n\n<p>Det var ju annat som kom emellan. Nej, men hon \u00e4r ju f\u00f6r sent f\u00f6dd p\u00e5 n\u00e5got vis. Hon skrev ju utkast till sina romaner ofta 10-15 \u00e5r innan hon f\u00e4rdigst\u00e4llde dem. Och de publicerades alla i b\u00f6rjan av 1800-talet.<\/p>\n\n<p>Men hon skrev flera av dem p\u00e5 1700-talet. Och hon \u00e4r en 1700-talsm\u00e4nniska. Och sen kommer ju en str\u00f6m av kvinnolitteratur. Allts\u00e5 fr\u00e5n 1830 fram till ungef\u00e4r 1860. I England, i Norden. Det \u00e4r kvinnornas tid i romanen. Allts\u00e5 Fredrika Bremer slog Carl Jonas Love Almqvist med flera h\u00e4stl\u00e4ngder. Till hans stora f\u00f6rtret naturligtvis.<\/p>\n\n<p>Och det \u00e4r ju likadant p\u00e5 andra st\u00e4llen, \u00e4ven i Norden. Camilla Collets \u201dAmtmandens d\u00f8ttre\u201d till exempel. Som \u00e4r ett tidigt exempel ocks\u00e5 p\u00e5 det h\u00e4r. Att familjeroman och flickor och utbildning och allt det h\u00e4r. Som vi har vant oss vid att l\u00e4sa vid den h\u00e4r tiden. De gjorde stort genombrott.<\/p>\n\n<p>Och d\u00e5 \u00f6vers\u00e4tter man ju till exempel \u201dJane Eyre\u201d som jag sa. Kommer redan 1850. Tre \u00e5r efter originalet. Medan Jane Austen v\u00e4ntar. F\u00f6r att sen kommer det tid n\u00e4r hon \u00e5teruppt\u00e4cks. N\u00e4r man blir intresserad av den blicken igen. Den ironin. Det distanserade f\u00f6rh\u00e5llandet till samh\u00e4llet som hon har. Och bort fr\u00e5n&#8230; Allts\u00e5 mycket mer neutral f\u00f6rfattare \u00e4n de hetsiga systrarna Bront\u00eb till exempel.<\/p>\n\n<p>Men jag kan t\u00e4nka mig ocks\u00e5 att om man t\u00e4nker sig en s\u00e5n som George Eliot som ocks\u00e5 \u00f6vers\u00e4tts tidigt. Hon, George Eliot allts\u00e5, \u00e4r nog \u00e4nd\u00e5 n\u00e4rmare Jane Austen \u00e4n systrarna Bront\u00eb p\u00e5 n\u00e5got konstigt vis. Och d\u00e5 kan Austen \u00e5ka med p\u00e5 den sl\u00e4den.<\/p>\n\n<p>Ja, f\u00f6r nu idag n\u00e4r Jane Austen \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n st\u00f6rst och det h\u00e4r med dyrkandet kan man v\u00e4l s\u00e4ga av hela den h\u00e4r perioden som har fullst\u00e4ndigt exploderat i n\u00e5gorlunda modern tid. S\u00e5 k\u00e4nns det m\u00e4rkligt att vi \u00e4r inne i mellankrigstid innan \u201dStolthet och f\u00f6rdom\u201d kommer p\u00e5 1920-talet.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 \u00e4r det.<\/p>\n\n<p>Och det har med detta att g\u00f6ra att det g\u00e5r i v\u00e5gor och pl\u00f6tsligt blev hon f\u00f6r\u00e5ldrad. Eller obsolet eller vad du vill kalla det. Och sen ploppar hon upp igen. Och d\u00e5 kanske man inte l\u00e4ser de h\u00e4r mer romantiska ber\u00e4ttelserna lika mycket.<\/p>\n\n<p>Nej, och man undrar ju lite grann vart Jane Austens f\u00f6rfattarskap hade tagit v\u00e4gen. Hon var ju inte s\u00e5 gammal n\u00e4r hon dog.<\/p>\n\n<p>Nej, f\u00f6r att \u00d6vertalning \u00e4r ju som du s\u00e4ger hennes sista roman och den kom ju ut efter hennes d\u00f6d tillsammans med \u201dNorthanger Abbey\u201d, men \u201dNorthanger Abbey\u201d var ju som du n\u00e4mnde innan, det var ju ett av de h\u00e4r en av de h\u00e4r sakerna som hon hade jobbat med l\u00e4nge och som hade h\u00e4ngt med sen sent 1700-tal, tidigt 1800-tal.<\/p>\n\n<p>Men just \u201d\u00d6vertalning\u201d skriver hon ju faktiskt i anslutning till den period hon d\u00f6r d\u00e5, och hon d\u00f6r 1817.<\/p>\n\n<p>Ja, eftersom Fredrik kommer hem fr\u00e5n Napoleonkrigen, och Napoleon hamnade v\u00e4l inte permanent p\u00e5 Elba\u00f6n 1815.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 \u00e4r det klart att h\u00e4r \u00e4r det samtidsroman och v\u00e4ldigt samtid, och hon skriver, allts\u00e5 man k\u00e4nner ocks\u00e5 att det \u00e4r &#8230; det finns en ton i den h\u00e4r romanen som s\u00e4ger att man kanske m\u00e5ste finna sig i livet som det blev.<\/p>\n\n<p>Nu blir det ju ett lyckligt slut, men jag tror att Alice\/Anne v\u00e4ldigt tidigt \u00e4nd\u00e5 och v\u00e4ldigt l\u00e4nge in i romanen k\u00e4nner \u201ddet kanske var det h\u00e4r det blev, och jag m\u00e5ste l\u00e4mna mitt hem f\u00f6r att pappan har \u00e4r f\u00f6r sl\u00f6saktig och den ska flytta till Bath\u201d.<\/p>\n\n<p>Och sen har hon ju den h\u00e4r v\u00e4ninnan som vi inte ska gl\u00f6mma, Smith. Som ju mycket riktigt ocks\u00e5 heter Smith. V\u00e4rldens vanligaste namn. Som har blivit lurad p\u00e5 en f\u00f6rs\u00e4kran eller pengar som hennes man som har d\u00f6tt har i kolonierna borta i Indien n\u00e5gonstans tror jag det. Och som hon ju till slut f\u00e5r hj\u00e4lp med.<\/p>\n\n<p>Och den h\u00e4r Smith \u00e4r en slags bild av hur livet skulle kunna bli f\u00f6r Alice om inte hon hade varit. Och att det g\u00e5r att leva s\u00e5 ocks\u00e5. S\u00e5 otroligt nedtonat.<\/p>\n\n<p>Ja, inga pengar, inte s\u00e5 mycket v\u00e4nner, inget inflytande, ingen trygghet egentligen.<\/p>\n\n<p>Och jag tror att f\u00f6r Jane Austen kan det vara s\u00e5 att hon hela tiden pr\u00f6vade olika roller. Hon gifte sig inte sj\u00e4lv, hon fick inga egna barn. Och hon levde ju inte som Smith. Men det kan ha varit en bild av s\u00e5 h\u00e4r ser kvinnolivet ut. Eller s\u00e5 h\u00e4r kan kvinnolivet se ut.<\/p>\n\n<p>Precis, f\u00f6r de som har otur och hamnar p\u00e5 fel sida<\/p>\n\n<p>Ja, men hon \u00e4r ju ocks\u00e5 f\u00f6rn\u00f6jd. Den h\u00e4r Smith. Det \u00e4r ju en bild av n\u00e5gon som har f\u00f6rsonats med sitt \u00f6de. Och d\u00e4r kan man ju se att s\u00e5 ser ju inte Jane Austens tidiga romaner ut.<\/p>\n\n<p>Nej, det kan man ju inte s\u00e4ga. Nej, det \u00e4r n\u00e5gonting annat h\u00e4r och det \u00e4r ju v\u00e4ldigt tydligt.<\/p>\n\n<p>Nu beh\u00f6ver vi efter denna djupdykning i den n\u00e4stan f\u00f6rsta svenska \u00f6vers\u00e4ttningen av Jane Austens \u201dPersuasion\u201d, fr\u00e5ga dig, vad har du f\u00f6r favorit-Austen Ingrid?<\/p>\n\n<p>Jag hade inte l\u00e4st Persuasion f\u00f6rr\u00e4n nu. S\u00e5 jag l\u00e4ste den nu, b\u00e5de p\u00e5 engelska och i svensk \u00f6vers\u00e4ttning. Men nu tror jag att jag tycker b\u00e4st om den h\u00e4r. Jag tycker den \u00e4r fantastisk. Innan dess var det faktiskt \u201dNorthanger Abbey\u201d, som jag tycker \u00e4r ocks\u00e5 lite annorlunda \u00e4n de andra.<\/p>\n\n<p>Och det handlar ju ocks\u00e5 om: vad l\u00e4mpar sig f\u00f6r filmatisering? Ja, det \u00e4r typiskt \u201dStolthet och f\u00f6rdom\u201d. Och \u00e4ven \u201dEmma\u201d har ju filmatiserats. Den h\u00e4r har ju ocks\u00e5 filmatiserats.<\/p>\n\n<p>Ja, det har den gjort i alla fall tv\u00e5 versioner i modern tid. Den \u00e4r sv\u00e5r, skulle jag s\u00e4ga. P\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt. F\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 mycket som ligger under ytan.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga olika tr\u00e5dar ocks\u00e5. Och s\u00e5 m\u00e5nga olika, jag vill inte kalla det intriger, utan det \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga &#8230;Hon testar hela tiden med olika kvinnoroller.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r ju v\u00e4ldigt m\u00e5nga, v\u00e4ldigt utarbetade kvinnoroller kan man s\u00e4ga. Vi har systern som \u00e4gnar sig \u00e5t sjukdomsvinst hela tiden, som j\u00e4mt inte orkar och inte kan. Och s\u00e5 har vi den elaka systern som s\u00e4kert kommer att bli ensam. Och sen har vi de h\u00e4r andra systrarna som \u00e4r f\u00f6rtjusande p\u00e5 s\u00e4tt och vis,men som samtidigt utg\u00f6r unga hot mot n\u00e5gon slags lycka och s\u00e5.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r som att hon i den h\u00e4r, och det g\u00f6r den ju sv\u00e5r att filmatisera, att hon som verkligen \u00e4r hj\u00e4ltinna Anne\/Alice. Hon \u00e4r ju s\u00e5 tillbakadragen hela tiden.<\/p>\n\n<p>Ja, precis.Hon \u00e4r ju lite av en antihj\u00e4ltinna och det \u00e4r alltid sv\u00e5rt att gestalta, f\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt att det blir \u00f6verdrifter och det blir f\u00f6r mycket. F\u00f6r det h\u00e4r \u00e4r ju de sm\u00e5 nyansernas roman verkligen.<\/p>\n\n<p>F\u00f6r er som blir nyfikna p\u00e5 Pauline Westdahls \u00f6vers\u00e4ttning i tredje led, men \u00e4nd\u00e5 en \u00f6vers\u00e4ttning av Jane Austens \u201dPersuasion\u201d s\u00e5 g\u00e5r ni till Litteraturbanken.se, och d\u00e4r finns den f\u00f6r den intresserade l\u00e4saren.<\/p>\n\n<p>Stort tack till dig Ingrid f\u00f6r samtalet idag. Det var j\u00e4tteroligt.<\/p>\n\n<p>Tack ska du ha.<\/p>\n\n<p>Och stort tack till alla er som har lyssnat.<\/p>\n\n<\/details>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hur stora friheter f\u00e5r en \u00f6vers\u00e4ttare ta sig? En sak \u00e4r s\u00e4ker: fr\u00e5gan besvarades helt annorlunda i b\u00f6rjan av 1800-talet \u00e4n idag. N\u00e4r de f\u00f6rsta moderna romanerna introduceras p\u00e5 andra spr\u00e5k kunde s\u00e5v\u00e4l karakt\u00e4rer ha bytt namn som [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":12744,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21,94,712,704],"tags":[616,1440,1439,1437,504,1441,1435,1436,1438],"class_list":["post-12742","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fran-redaktionen","category-ljud","category-podcast","category-samtal","tag-1800-talet","tag-1440","tag-1439","tag-familjen-elliot","tag-ingrid-elam","tag-isabelle-de-montolieu","tag-jane-austen","tag-overtalning","tag-pauline-westdahl"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.1.1 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Verket: \u00d6vertalning av Jane Austen (1916) - Ljud &amp; Bild<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Verket: \u00d6vertalning av Jane Austen (1916) - Ljud &amp; Bild\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Hur stora friheter f\u00e5r en \u00f6vers\u00e4ttare ta sig? En sak \u00e4r s\u00e4ker: fr\u00e5gan besvarades helt annorlunda i b\u00f6rjan av 1800-talet \u00e4n idag. N\u00e4r de f\u00f6rsta moderna romanerna introduceras p\u00e5 andra spr\u00e5k kunde s\u00e5v\u00e4l karakt\u00e4rer ha bytt namn som [&hellip;]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Ljud &amp; Bild\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/Litteraturbanken.se\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2025-02-26T11:50:54+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2025-02-26T14:49:20+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/artworks-SFHjLumtm8hQJPc9-c3plnA-original-kopia.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"2241\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1250\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Verket\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:image\" content=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/artworks-wVkyDRVxvfKKn7jF-YDQQVw-original.jpg\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@litteraturbank\" \/>\n<meta name=\"twitter:site\" content=\"@litteraturbank\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Verket\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"27 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/\"},\"author\":{\"name\":\"Verket\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e\"},\"headline\":\"Verket: \u00d6vertalning\",\"datePublished\":\"2025-02-26T11:50:54+00:00\",\"dateModified\":\"2025-02-26T14:49:20+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/\"},\"wordCount\":6177,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/artworks-SFHjLumtm8hQJPc9-c3plnA-original.jpg\",\"keywords\":[\"1800-talet\",\"1817\",\"1836\",\"Familjen Elliot\",\"Ingrid Elam\",\"Isabelle de Montolieu\",\"Jane Austen\",\"\u00d6vertalning\",\"Pauline Westdahl\"],\"articleSection\":[\"Fr\u00e5n redaktionen\",\"Ljud\",\"Podcast\",\"Samtal\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/\",\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/\",\"name\":\"Verket: \u00d6vertalning av Jane Austen (1916) - Ljud &amp; Bild\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/artworks-SFHjLumtm8hQJPc9-c3plnA-original.jpg\",\"datePublished\":\"2025-02-26T11:50:54+00:00\",\"dateModified\":\"2025-02-26T14:49:20+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/artworks-SFHjLumtm8hQJPc9-c3plnA-original.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/artworks-SFHjLumtm8hQJPc9-c3plnA-original.jpg\",\"width\":2241,\"height\":2241,\"caption\":\"Verket: \u00d6vertalning av Jane Austen\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Verket: \u00d6vertalning\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website\",\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/\",\"name\":\"Ljud & Bild\",\"description\":\"Ur Litteraturbankens samlingar\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e\",\"name\":\"Verket\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/598b38c77f80129e9379c76401bfc303ab468dd8b020c0b718c550c10430b081?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/598b38c77f80129e9379c76401bfc303ab468dd8b020c0b718c550c10430b081?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Verket\"},\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/author\/verket\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Verket: \u00d6vertalning av Jane Austen (1916) - Ljud &amp; Bild","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Verket: \u00d6vertalning av Jane Austen (1916) - Ljud &amp; Bild","og_description":"Hur stora friheter f\u00e5r en \u00f6vers\u00e4ttare ta sig? En sak \u00e4r s\u00e4ker: fr\u00e5gan besvarades helt annorlunda i b\u00f6rjan av 1800-talet \u00e4n idag. N\u00e4r de f\u00f6rsta moderna romanerna introduceras p\u00e5 andra spr\u00e5k kunde s\u00e5v\u00e4l karakt\u00e4rer ha bytt namn som [&hellip;]","og_url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/","og_site_name":"Ljud &amp; Bild","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/Litteraturbanken.se","article_published_time":"2025-02-26T11:50:54+00:00","article_modified_time":"2025-02-26T14:49:20+00:00","og_image":[{"width":2241,"height":1250,"url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/artworks-SFHjLumtm8hQJPc9-c3plnA-original-kopia.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Verket","twitter_card":"summary_large_image","twitter_image":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/artworks-wVkyDRVxvfKKn7jF-YDQQVw-original.jpg","twitter_creator":"@litteraturbank","twitter_site":"@litteraturbank","twitter_misc":{"Skriven av":"Verket","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"27 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/"},"author":{"name":"Verket","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e"},"headline":"Verket: \u00d6vertalning","datePublished":"2025-02-26T11:50:54+00:00","dateModified":"2025-02-26T14:49:20+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/"},"wordCount":6177,"image":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/artworks-SFHjLumtm8hQJPc9-c3plnA-original.jpg","keywords":["1800-talet","1817","1836","Familjen Elliot","Ingrid Elam","Isabelle de Montolieu","Jane Austen","\u00d6vertalning","Pauline Westdahl"],"articleSection":["Fr\u00e5n redaktionen","Ljud","Podcast","Samtal"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/","url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/","name":"Verket: \u00d6vertalning av Jane Austen (1916) - Ljud &amp; Bild","isPartOf":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/artworks-SFHjLumtm8hQJPc9-c3plnA-original.jpg","datePublished":"2025-02-26T11:50:54+00:00","dateModified":"2025-02-26T14:49:20+00:00","author":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/#primaryimage","url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/artworks-SFHjLumtm8hQJPc9-c3plnA-original.jpg","contentUrl":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/artworks-SFHjLumtm8hQJPc9-c3plnA-original.jpg","width":2241,"height":2241,"caption":"Verket: \u00d6vertalning av Jane Austen"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2025\/02\/26\/verket-overtalning-jane-austen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Verket: \u00d6vertalning"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website","url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/","name":"Ljud & Bild","description":"Ur Litteraturbankens samlingar","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e","name":"Verket","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/598b38c77f80129e9379c76401bfc303ab468dd8b020c0b718c550c10430b081?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/598b38c77f80129e9379c76401bfc303ab468dd8b020c0b718c550c10430b081?s=96&d=mm&r=g","caption":"Verket"},"url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/author\/verket\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12742","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12742"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12742\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12756,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12742\/revisions\/12756"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12744"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12742"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12742"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12742"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}