{"id":13609,"date":"2026-03-18T10:39:53","date_gmt":"2026-03-18T09:39:53","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?p=13609"},"modified":"2026-03-18T11:04:27","modified_gmt":"2026-03-18T10:04:27","slug":"verket-barnen-ifran-frostmofjallet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/","title":{"rendered":"Verket: Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet"},"content":{"rendered":"\n<p>R\u00e4ddande \u00e4nglar finns det gott om i den svenska barnlitteraturen, men f\u00e5 l\u00e4r vara s\u00e5 minnesv\u00e4rda som geten Gullspira i Laura Fitinghoffs&nbsp;<em><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/FitinghoffL\/titlar\/BarnenIfr\u00e5nFrostmofj\u00e4llet\/sida\/1\/etext\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/a><\/em>. Fitinghoffs klassiska barnbok fr\u00e5n 1907 f\u00f6ljer sju f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa syskon \u2013 och deras get \u2013 p\u00e5 vandring i de norrl\u00e4ndska fj\u00e4llen under 1860-talets n\u00f6d\u00e5r, p\u00e5 flykt undan sv\u00e4lten i hembyn. Men vilka var f\u00f6rfattarens ambitioner med boken? Vad s\u00e4ger den om l\u00e4get f\u00f6r den svenska barnlitteraturen vid 1900-talets b\u00f6rjan? Och varifr\u00e5n kom Laura Fitinghoffs varma relation till getsl\u00e4ktet?<\/p>\n\n\n\n<p>G\u00e4st i studion \u00e4r&nbsp;Lydia Wistisen, docent och lektor i litteraturvetenskap med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 barn- och ungdomslitteratur.<\/p>\n\n\n\n<div style=\"height:10px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n<style>\n.soundHeader__title .title__h2 {\n    visibility: hidden;\n}\n<\/style>\n<p><iframe loading=\"lazy\" width=\"100%\" height=\"175\" scrolling=\"no\" frameborder=\"no\" allow=\"autoplay\" src=\"https:\/\/w.soundcloud.com\/player\/?url=https%3Asoundcloud.com\/verketpodcast\/47-barnen-ifra-n-frostmofja&amp;color=%23222&amp;auto_play=false&amp;hide_related=false&amp;show_comments=true&amp;show_user=true&amp;show_reposts=false&amp;show_teaser=true&amp;visual=false&amp;sharing=false&amp;liking=false&amp;show_comments=false\"><\/iframe><\/p>\n\n\n\n<div style=\"height:20px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n\n<p>Mer om och av <a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/FitinghoffL\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Laura Fitinghoff<\/a> och hela <em><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/FitinghoffL\/titlar\/BarnenIfr\u00e5nFrostmofj\u00e4llet\/sida\/1\/etext\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/a><\/em> kan du f\u00f6rst\u00e5s l\u00e4sa hos Litteraturbanken. Boken \u00e4r fritt tillg\u00e4nglig och kan laddas ner direkt till l\u00e4splattan. <\/p>\n\n\n\n<div style=\"height:10px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-css-opacity\"\/>\n\n\n\n<p><em>Verket \u2013 en podd om klassiker \u00e4r ett samarbete mellan bildningsmagasinet <a href=\"https:\/\/anekdot.se\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Anekdot<\/a> vid Stockholms universitet, <a href=\"https:\/\/www.nationalmuseum.se\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Nationalmuseum<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.dramaten.se\/dramatenpodden\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Dramaten<\/a> och Litteraturbanken.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Samtalsledare: Paulina Helgeson<br>Producent: Magnus Bremmer<\/em><br><em>Klippning: Urban G\u00f6ranson<\/em><br><em>Inspelningsteknik: Martin Joviken<\/em><\/p>\n\n\n\n<details class=\"podcast-summary\">\n     <summary>\n          <span class=\"thememattic-icon ion-ios-chatboxes-outline\"><\/span>\n          <strong>Automatgenererad transkription<\/strong>\n     <\/summary>\n<p>Varmt v\u00e4lkomna allesammans till ett nytt avsnitt av Verket, en podd om klassiker. Idag ska vi bege oss till de norrl\u00e4ndska fj\u00e4llen och umg\u00e5s med sju barn och en get. D\u00e4rf\u00f6r att dagens avsnitt handlar om <i>Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/i> fr\u00e5n 1907, f\u00f6rfattad av Laura Fittinghoff. Jag heter Paulina Helgeson och med mig i studion idag finns litteraturforskaren Lydia Wistisen fr\u00e5n Stockholms universitet. V\u00e4lkommen!<\/p>\n\n<p>\u2014 Tack s\u00e5 mycket!<\/p>\n\n<p>Vad kul att du \u00e4r h\u00e4r. Nu f\u00e5r du ber\u00e4tta lite om dig sj\u00e4lv.<\/p>\n\n<p>\u2014 Jag \u00e4r docent och lektor i litteraturvetenskap med inriktning mot barn- och ungdomslitteratur vid Stockholms universitet.<\/p>\n\n<p>Sp\u00e4nnande. Du \u00e4r ypperligt l\u00e4gd f\u00f6r att prata om <i>Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/i>. Som du sa till mig att du faktiskt gillar v\u00e4ldigt mycket.<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja, jag har undervisat p\u00e5 den i massa \u00e5r och sen har jag ocks\u00e5 ganska personlig relation till den. N\u00e4r jag var ton\u00e5ring brukade jag och mina kompisar fira v\u00e4rnl\u00f6sa barns dagar med att se p\u00e5 filmen och l\u00e5tsas att vi var <i>Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/i>.<\/p>\n\n<p>Allts\u00e5 det blir inte mer v\u00e4rnl\u00f6st \u00e4n Frostmofj\u00e4llet, det kan man ju s\u00e4ga. Men ber\u00e4tta lite om den h\u00e4r boken.<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja, men det h\u00e4r \u00e4r en historisk roman f\u00f6r barn och den utspelar sig p\u00e5 1860-talet. F\u00f6r d\u00e5 rodde det hungersn\u00f6d i delar av Sverige. Det hade varit v\u00e4ldigt d\u00e5ligt v\u00e4der och sk\u00f6rden hade slagit fel. S\u00e5 det var brist p\u00e5 mat i Sverige och det \u00e4r under den h\u00e4r perioden som boken utspelar sig. Det \u00e4r sju syskon som precis har blivit av med sin mamma och pappa. Mamman har precis g\u00e5tt bort och de vill inte hamna p\u00e5 fattighuset och de vill heller inte bli s\u00e5lda p\u00e5 auktion. S\u00e5 de ger sig iv\u00e4g p\u00e5 en v\u00e4ldigt riskfylld vandring genom Sverige och genom ett v\u00e4ldigt karrt och h\u00e5rt vinterlandskap. Och sen i slutet av boken s\u00e5 kommer de alla till nya lyckliga hem.<\/p>\n\n<p>Ja, f\u00f6r vi kan ju spoila och s\u00e4ga att det slutar lyckligt. Men det \u00e4r ju v\u00e4ldigt mycket lidande p\u00e5 v\u00e4gen.<\/p>\n\n<p>\u2014 Det \u00e4r v\u00e4ldigt l\u00e5ngt ifr\u00e5n FN:s barnkonvention, om man s\u00e4ger s\u00e5.<\/p>\n\n<p>Jo, men det \u00e4r det. Samtidigt kan man ju se ekon av tankar som \u00e4r l\u00e4nkade i FN:s barnkonvention tycker jag i den h\u00e4r boken. F\u00f6r de \u00e4r verkligen utsatta barn. Det \u00e4r en ganska modern bild av barn som utsatta som skildras i den h\u00e4r romanen.<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja och vi kommer ju liksom komma mer in p\u00e5 boken och vad som h\u00e4nder i den lite senare. Men kvinnan bakom boken, Laura Fittinghoff, hon \u00e4r ju skulle jag s\u00e4ga ganska bortgl\u00f6md idag.<\/p>\n\n<p>Ja. Vem var hon?<\/p>\n\n<p>\u2014 Det var en ganska sp\u00e4nnande person. Hon f\u00f6ddes i Sollefte\u00e5, dotter till en kyrkoherde. Och sen s\u00e5 gifte hon sig med en 44-\u00e5rig \u00e4ldre man efter att han hade tjatat och tjatat. Och det h\u00e4r \u00e4ktenskapet, jag vet kanske inte s\u00e5 mycket om det, men hon fick tre barn, varav tv\u00e5 gick bort. S\u00e5 hon delar ju erfarenheter med m\u00e5nga av m\u00e4nniskorna i romanen <i>Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/i>. Och efter ett tag s\u00e5 hennes man hamnade i ekonomiskt tr\u00e5ngm\u00e5l och hon flyttade med sin \u00f6verlevande dotter till Stockholm. Och d\u00e4r b\u00f6rjade hon umg\u00e5s med kulturm\u00e4nniskor och var v\u00e4ldigt engagerad i samtida kulturlivet i Stockholm. Och b\u00f6rjade d\u00e5 \u00e4ven skriva romaner. Och hon debuterade i slutet p\u00e5 1800-talet med en roman om hennes uppv\u00e4xt uppe i Sollefte\u00e5 och fj\u00e4llv\u00e4rlden.<\/p>\n\n<p>Hade hon ett stort f\u00f6rfattarskap?<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja men relativt \u00e4nd\u00e5 f\u00e5r man s\u00e4ga. Hon har skrivit b\u00e5de f\u00f6r barn och f\u00f6r vuxna. Jag uppt\u00e4ckte n\u00e4r jag tittade p\u00e5 henne lite grann inf\u00f6r det h\u00e4r samtalet att hon var syster till Malvina Br\u00e5kenhielm som ocks\u00e5 var en 1800-talsf\u00f6rfattare. Och b\u00e5de hon och systern Malvina hade d\u00f6ttrar som ocks\u00e5 skrev vilket var v\u00e4ldigt roligt. S\u00e5 det \u00e4r ett sp\u00e4nnande kluster av skrivande kvinnor.<\/p>\n\n<p>I <i>Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/i> s\u00e5 har Laura Fittinghoff ett f\u00f6rord som var lite sp\u00e4nnande att l\u00e4sa. D\u00e4r skriver hon ju ganska entusiastiskt om hur hon vill att barns n\u00f6jesl\u00e4sning ska vara. Kan du ber\u00e4tta lite om det?<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja men <i>Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/i> \u00e4r ju skriven 1907. Och under den h\u00e4r perioden s\u00e5 hade det b\u00f6rjat v\u00e4lla in amerikansk \u00f6versatt popul\u00e4r litteratur i Sverige. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i historien s\u00e5 var \u00e4nd\u00e5 m\u00e5nga barn l\u00e4skunniga. Men de l\u00e4ste kanske inte r\u00e4tt typ av litteratur, tyckte man i Fittinghoffs kretsar. S\u00e5 hon brann ju f\u00f6r att svenska barn skulle f\u00e5 svensk litteratur och kvalitetslitteratur. Det var n\u00e5gonting som verkligen var p\u00e5 tapeten under den h\u00e4r perioden. Man ville producera kvalitetslitteratur f\u00f6r barn att l\u00e4sa ist\u00e4llet f\u00f6r skr\u00e4plitteratur eller billiga d\u00e4ckare fr\u00e5n USA. Hon skriver ocks\u00e5, om jag minns det h\u00e4r f\u00f6rordet r\u00e4tt, att de personer som skildras i den litteratur som skrivs \u00e4r ganska mycket \u00f6verklassbarn och deras villkor.<\/p>\n\n<p>St\u00e4mde det d\u00e5?<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja, men det \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5gonting som hon v\u00e4nder sig emot. Om man tittar p\u00e5 den svenska barnlitteratur som finns under den h\u00e4r perioden s\u00e5 \u00e4r en majoritet av b\u00f6ckerna skildrar medelklassen och \u00f6verklassens barn och ocks\u00e5 barn fr\u00e5n de s\u00f6dra delarna av Sverige. S\u00e5 de barn som hon v\u00e4ljer att skildra i <i>Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/i> har inte funnits riktigt i den svenska barnlitteraturen.<\/p>\n\n<p>Hur kom det sig att det var s\u00e5 snedf\u00f6rdelat i skildringar av barn, att det mest var \u00f6verklassens och medelklassens barn som fick synas?<\/p>\n\n<p>\u2014 Det finns nog flera svar p\u00e5 den fr\u00e5gan. Ett \u00e4r att en majoritet av de f\u00f6rfattare som skrev f\u00f6r barn och ungdomar s\u00e4kert sj\u00e4lva var av medel- och \u00f6verklass. De bodde s\u00e4kert i Stockholm och de s\u00f6dra delarna av Sverige. Ett annat svar \u00e4r att barn- och ungdomslitteraturen som fenomen i Sverige var en relativt ung litteraturtyp. Just sk\u00f6nlitteratur f\u00f6r barn \u00e4r n\u00e5gonting som verkligen b\u00f6rjade utvecklas under 1800-talet och sen b\u00f6rjade blomstra kring f\u00f6rra sekelskiftet 1900.<\/p>\n\n<p>Men hur ser resten av barnlitteraturen ut d\u00e5 kanske runt 1907 n\u00e4r <i>Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/i> kommer? Finns det n\u00e5gra andra m\u00e4rkesverk som vi skulle kunna k\u00e4nna igen idag?<\/p>\n\n<p>\u2014 Man kallar den h\u00e4r perioden f\u00f6r den f\u00f6rsta guld\u00e5ldern f\u00f6r svensk barnlitteratur. S\u00e5 det kommer ut v\u00e4ldigt mycket b\u00f6cker f\u00f6r barn. B\u00e5de bilderb\u00f6cker och romaner. N\u00e5gra man kommer ih\u00e5g idag \u00e4r kanske Elsa Beskows b\u00f6cker i samtida med Laura Fittinghoff. Vi har ocks\u00e5 ett s\u00e5nt verk som jag har skrivit om i min tidigare forskning. Andersson Skans Kalle, den typen av sk\u00e4mtb\u00f6cker i storstadsmilj\u00f6 kommer en del av.<\/p>\n\n<p><i>Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/i> \u00e4r ju, som vi har sagt, ganska mycket lidande p\u00e5 v\u00e4gen f\u00f6r de h\u00e4r barnen. Hur togs detta emot? Var det en framg\u00e5ngsrik bok n\u00e4r den kom?<\/p>\n\n<p>\u2014 Det var en mycket framg\u00e5ngsrik bok. Hon fick uteslutande positiva recensioner och den gavs ut i nya upplagor. Allts\u00e5 med moderna \u00f6gon s\u00e5 upplever jag i alla fall att den \u00e4r lite sentimental.<\/p>\n\n<p>\u00c4r den det?<\/p>\n\n<p>\u2014 Den \u00e4r mycket sentimental f\u00e5r jag s\u00e4ga. Och sentimental p\u00e5 ett s\u00e4tt som barnlitteraturen kanske \u00e4nd\u00e5 inte \u00e4r idag. Som en modern l\u00e4sare s\u00e5 reagerar man kanske ocks\u00e5 p\u00e5 att det \u00e4r v\u00e4ldigt mycket dialekt och barnspr\u00e5k. Men det var ingenting som den l\u00e4sande allm\u00e4nheten 1907 hade problem med d\u00e5 kanske?<\/p>\n\n<p>Jo, det var s\u00e4kert n\u00e5gonting man reagerade p\u00e5 d\u00e5 ocks\u00e5. Det var lite inne att skriva p\u00e5 dialekter. Man var intresserad av det kring sekelskiftet 1900. Men det \u00e4r inget som har synts i n\u00e5gon st\u00f6rre utstr\u00e4ckning i barnlitteraturen innan. S\u00e5 jag tycker det \u00e4r en j\u00e4tteh\u00e4ftig aspekt av den h\u00e4r romanen att hon allts\u00e5 har skrivit stora sektioner och dialoger p\u00e5 n\u00e5gon typ av norrl\u00e4ndsk dialekt. Och det \u00e4r lite motigt att b\u00f6rja komma in i den dialekten. Men sen n\u00e4r man v\u00e4l har gjort det s\u00e5 \u00e4r det en stor tillg\u00e5ng i den h\u00e4r texten tycker jag. Man f\u00e5r verkligen en del av en annan v\u00e4rld. Man f\u00e5r inblick i den h\u00e4r v\u00e4rden.<\/p>\n\n<p>Ja, och vi vill ju inte avskr\u00e4cka n\u00e5gon fr\u00e5n att l\u00e4sa den. Det \u00e4r ju faktiskt en v\u00e4ldigt bra bok. Man kan ju s\u00e4ga att Fittinghoff sj\u00e4lv kommer ju med sm\u00e5 ordf\u00f6rklaringar inom parentes efter ord som hon t\u00e4nker att den vanliga l\u00e4saren kanske inte f\u00f6rst\u00e5r. Och det \u00e4r ju framf\u00f6rallt barnen som pratar v\u00e4ldigt mycket p\u00e5 den h\u00e4r dialekten.<\/p>\n\n<p>Ska vi titta lite p\u00e5 den h\u00e4r barnaskaran? Hur ser den ut?<\/p>\n\n<p>\u2014 Det \u00e4r allts\u00e5 sju stycken syskon i den h\u00e4r romanen. Den yngsta \u00e4r bara tv\u00e5 \u00e5r och den \u00e4ldsta \u00e4r p\u00e5 trettonde \u00e5ret. Och de spelar mer eller mindre viktiga roller i ber\u00e4ttelsen. Jag kan s\u00e4ga att den h\u00e4r \u00e4ldste sonen Ante, han \u00e4r n\u00e5gon typ av moraliskt r\u00e4ttesn\u00f6re f\u00f6r den h\u00e4r lilla skaran. Det \u00e4r han som fattar beslutet att vi m\u00e5ste ge oss iv\u00e4g. Vi kan inte bli s\u00e5lda p\u00e5 auktion eller hamna p\u00e5 fattighuset. Och sen s\u00e5 \u00e4r ocks\u00e5 hans syster Maglena spelar en v\u00e4ldigt viktig roll i ber\u00e4ttelsen. Sen \u00e4r jag ocks\u00e5 f\u00f6rtjust i karakt\u00e4ren Anna-Lisa som bryter av lite mot de andra syskonen. F\u00f6r alla syskon \u00e4r v\u00e4ldigt religi\u00f6sa, de vill g\u00f6ra r\u00e4tt f\u00f6r sig, de vill vara ordentliga. Men Anna-Lisa \u00e4r lite f\u00e5f\u00e4ng. Hon har en s\u00e5n h\u00e4r l\u00e4ngtan efter rikedom och efter ett gott hem och f\u00e5 det b\u00e4ttre st\u00e4llt som inte riktigt finns hos de andra syskonen. Och som jag tycker utg\u00f6r en sp\u00e4nnande kontrast till den h\u00e4r moraliska Ante och ledningen.<\/p>\n\n<p>Ja, och det finns ju ocks\u00e5 en specifik anledning till varf\u00f6r de ger sig av. F\u00f6r varf\u00f6r vill de inte sitta p\u00e5 fattighuset egentligen?<\/p>\n\n<p>\u2014 Nej men de har blivit uppfostrade till troende kristna. Och deras mamma har l\u00e4rt dem att h\u00e5lla nykterhet h\u00f6gt och h\u00e5lla kristendomen h\u00f6gt och uppf\u00f6ra sig v\u00e4l och vara p\u00e5 ett speciellt s\u00e4tt. Och de \u00e4r helt enkelt livr\u00e4dda f\u00f6r att bli f\u00f6rst\u00f6rda av fattighuset. Bli depraverade, b\u00f6rja supa, b\u00f6rja sv\u00e4ra. Utan de vill liksom bli de vuxna som deras mor hade t\u00e4nkt att de skulle bli. Och d\u00e5 m\u00e5ste de ge sig av. D\u00e5 kan de inte hamna med de h\u00e4r alkoholiserade och depraverade m\u00e4nniskorna p\u00e5 fattighuset.<\/p>\n\n<p>Ja, och det \u00e4r ju n\u00e5gonting som g\u00e5r som en r\u00f6d tr\u00e5d igenom den h\u00e4r romanen, att de ska uppr\u00e4tth\u00e5lla det som mamman har l\u00e4rt dem, det vill s\u00e4ga att vara goda kristna. Och man f\u00f6rst\u00e5r ju ocks\u00e5 d\u00e5 p\u00e5 inledningen att pappan hade liksom d\u00f6tt av alkoholism. Han hade fastnat i superiet. Och barnens f\u00f6rsta stopp p\u00e5 v\u00e4gen n\u00e4r de s\u00e5 att s\u00e4ga har gett sig av med diesen, det \u00e4r ju hos en man som ger dem husrum. Och d\u00e4r de d\u00e5 f\u00e5r jobba med lite omv\u00e4ndelsearbete. \u00c4r det inte s\u00e5?<\/p>\n\n<p>\u2014 Jo, den h\u00e4r mannen han lever d\u00e5 ensam. Hela hans familj har \u00f6vergett honom f\u00f6r att flytta till Amerika. Och han super och bor i en smutsig och skitig och m\u00f6rk liten stuga. Men han tar sig an de h\u00e4r sju barnen. Han bjuder dem p\u00e5 den mat han har. Och de hj\u00e4lper honom att st\u00e4da. Och sen innan de ger sig av s\u00e5 f\u00e5r han en kaktus av Maglena. Och det h\u00e4r \u00e4r en av mina favoritscener i boken faktiskt. F\u00f6r den h\u00e4r kaktusen har de d\u00e5 burit med sig p\u00e5 sin vandring. Och den ser helt f\u00f6rskr\u00e4cklig ut. Det \u00e4r n\u00e5gon liten gr\u00e5 halvd\u00f6d sak. Men Maglena ber\u00e4ttar att om du bara putsar ditt f\u00f6nster och st\u00e4ller kaktusen i f\u00f6nstret s\u00e5 kommer det komma de mest fantastiska stora r\u00f6da blommor. Och det h\u00e4r g\u00f6r Ladd-Pelle. Han putsar f\u00f6nstret och d\u00e5 ser han hur skitigt det \u00e4r i stugan. S\u00e5 d\u00e5 b\u00f6rjar han st\u00e4da. Och s\u00e5 nyktrar han till och b\u00f6rjar leva ett b\u00e4ttre liv tack vare m\u00f6tet med de h\u00e4r barnen. S\u00e5 han blir ju fr\u00e4lst p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt.<\/p>\n\n<p>Ja, och det \u00e4r just det h\u00e4r att barnen har med sig n\u00e5gonting. Det k\u00e4nns ju som att ber\u00e4ttelsen vill s\u00e4ga att det \u00e4r goda barn som p\u00e5verkar de m\u00e4nniskor de m\u00f6ter. Och d\u00e4r kommer ju det igen, precis som du s\u00e4ger det h\u00e4r med att han har varit alkoholiserad men i m\u00f6tet med barnen s\u00e5 tar han sig samman och slutar dricka. Och med risk f\u00f6r att spoila s\u00e5 kan man ju s\u00e4ga att boken slutar egentligen med n\u00e5gon slags genomg\u00e5ng av vad som har h\u00e4nt med m\u00e4nniskorna de har m\u00f6tt p\u00e5 v\u00e4gen. Och de har gjort s\u00e5 mycket gott f\u00f6r de m\u00e4nniskor de har m\u00f6tt. Och de m\u00e4nniskorna har ju gjort gott f\u00f6r barnen ocks\u00e5. Men de verkar verkligen som n\u00e5gon typ av goda \u00e4nglar i bygden d\u00e4r de har r\u00f6rt sig.<\/p>\n\n<p>Och det finns ju ett undantag, vilket ocks\u00e5 \u00e4r v\u00e4ldigt sp\u00e4nnande. F\u00f6r de hamnar ju p\u00e5 ett st\u00e4lle som man skulle kunna s\u00e4ga \u00e4r bebott av sadister. Egentligen, ber\u00e4tta lite om det.<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja, de hamnar en sen kv\u00e4ll p\u00e5 en g\u00e5rd d\u00e4r alla verkar \u00e4lska br\u00e4nnvin. Och b\u00e5de barn och vuxna d\u00e4r \u00e4r v\u00e4ldigt onda och sadistiska. De f\u00f6rs\u00f6ker lura <i>Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/i> och de misshandlar guldspira s\u00e5 att hon f\u00e5r bl\u00f6der och f\u00e5r s\u00e5r. D\u00e4r upplever jag att det blir som en symbol f\u00f6r v\u00e4rldens ondska, den h\u00e4r g\u00e5rden. D\u00e4r g\u00f6r ju barnen ingenting egentligen.<\/p>\n\n<p>Nej, d\u00e4r lyckas de inte g\u00f6ra n\u00e5got gott.<\/p>\n\n<p>\u2014 D\u00e4r m\u00e5ste de bara fly. Och d\u00e4r \u00e4r ju v\u00e4ldigt tydligt, tycker jag, br\u00e4nnvinet utpekat som roten till det onda.<\/p>\n\n<p>Ja, och jag menar, det var v\u00e4l s\u00e5, i m\u00e5nga \u00f6gon egentligen, att spriten var roten till det onda 1907 i Sverige. S\u00e5 det \u00e4r ju inte s\u00e5 att hon \u00e4r fel ute, f\u00f6rutom ungef\u00e4r.<\/p>\n\n<p>\u2014 Nej, nykterhetsr\u00f6relsen hade ocks\u00e5 vuxit v\u00e4ldigt mycket under 1800-talet. Och m\u00e5nga t\u00e4nkte som Fittinghoff att spriten var ocks\u00e5 en k\u00e4lla. Det gjorde folk fattigare. Man bryggde br\u00e4nnvin av sin potatis ist\u00e4llet f\u00f6r att \u00e4ta upp den.<\/p>\n\n<p>Ja, det var en k\u00e4lla till mycket ont. Och sen lyckas barnen ta sig med blotta f\u00f6rskr\u00e4ckelsen ifr\u00e5n den h\u00e4r g\u00e5rden, kan man s\u00e4ga. Och n\u00e4r de d\u00e5 \u00e4r p\u00e5 flykt d\u00e4rifr\u00e5n s\u00e5 st\u00f6ter de p\u00e5 en samisk man som de k\u00e4nner. Och s\u00e5 tillbringar de ju n\u00e5gra veckor med honom och hans familj. Hur funkar Fittinghoffs skildring av den h\u00e4r samiska kontexten?<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja, men den \u00e4r v\u00e4l ocks\u00e5 ganska tidstypisk. De samerna \u00e4r ju skildrade som ett exotiskt inslag i ber\u00e4ttelsen skulle jag s\u00e4ga. Men ocks\u00e5 som ett folk som verkligen bem\u00e4strar den h\u00e4r karga, h\u00e5rda naturen och som klarar sig mycket b\u00e4ttre d\u00e4r \u00e4n vad barnen i Frostmofj\u00e4llet har klarat sig. Det finns beskrivningar av samernas skodon och hush\u00e5ll. N\u00e4r jag l\u00e4ste s\u00e5 upplevde jag v\u00e4ldigt mycket att skildringen av samerna var att de var ett med naturen p\u00e5 ett v\u00e4ldigt tydligt s\u00e4tt. Lite naturromantisk skildring.<\/p>\n\n<p>Hur ser du p\u00e5 naturens funktion i romanen?<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja men naturen \u00e4r ju b\u00e5de n\u00e5gon typ av antagonist till barnen. Det \u00e4r n\u00e5gonting de m\u00e5ste \u00f6verleva s\u00e4rskilt till en b\u00f6rjan n\u00e4r det \u00e4r vinter och kargt och tufft f\u00f6r dem att ta sig fram p\u00e5 grund av all sn\u00f6. Men naturen \u00e4r ju ocks\u00e5 en k\u00e4lla till skydd. Det finns en helt, det \u00e4r ocks\u00e5 en av mina favoritscener \u00e4r n\u00e4r de g\u00f6r ett hem till sig under en gran. Och d\u00e5 har de precis flytt fr\u00e5n den h\u00e4r hemska superfamiljen. Och de har ingenstans att sova den natten s\u00e5 att guldspira hittar en gran med ett v\u00e4ldigt t\u00e4tt grenverk. Och de kryper in d\u00e4r och s\u00e5 l\u00e5tsas de att det \u00e4r en stuga. Och de l\u00e5tsas att rotkn\u00f6larna \u00e4r stolar och de leker hem d\u00e4r. S\u00e5 d\u00e4r \u00e4r ju naturen ett skydd f\u00f6r dem och n\u00e5gon typ av hem. Och de utvecklas ju under den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen. Och de l\u00e4r sig ocks\u00e5 att bruka det naturen har att ge. De b\u00f6rjar g\u00f6ra sm\u00e5 korgar eller t\u00e4lja skedar som de s\u00e4ljer f\u00f6r att \u00f6verleva och f\u00f6r att f\u00e5 mat. S\u00e5 naturen \u00e4r ju b\u00e5de fiende och v\u00e4n f\u00f6r barnen.<\/p>\n\n<p>Sen tycker jag ocks\u00e5 om Fittinghoffs perspektiv p\u00e5 naturen \u00e4r s\u00e5 barnn\u00e4ra. De \u00e4r s\u00e5 n\u00e4ra gr\u00e4set och marken och b\u00e4ren och sn\u00f6n och isen. Ja, och hon skildrar ju ocks\u00e5 v\u00e4ldigt tydligt, allts\u00e5 barnens f\u00f6tter \u00e4r ibland n\u00e4stan f\u00f6rfrusna och s\u00e5 h\u00e4r. Men, f\u00f6r du n\u00e4mnde det h\u00e4r med guldspira \u2014 guldspira \u00e4r ju geten, att hon hittar en gran. Men, jag t\u00e4nker, nu m\u00e5ste vi prata om geten.<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja, det m\u00e5ste vi g\u00f6ra. F\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 v\u00e4ldigt roligt, f\u00f6r de \u00e4r ju s\u00e5 h\u00e4r sju barn och en get, men geten \u00e4r ju liksom lika mycket en del av familjen verkligen. Geten \u00e4r j\u00e4tteviktig.<\/p>\n\n<p>Ja, geten \u00e4r j\u00e4tteviktig och jag funderar lite grann p\u00e5 vad \u00e4r det som g\u00f6r den h\u00e4r guldspira s\u00e5 viktig? F\u00f6r hon har ju en helt b\u00e4rande roll m\u00e4rkligt nog i den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen.<\/p>\n\n<p>\u2014 Nej men guldspira \u00e4r ju n\u00e5gon typ av modersgestalt f\u00f6r barnen. Hon ger dem v\u00e4rme p\u00e5 natten, de ligger och sover med henne. Hon ger dem mj\u00f6lk, gr\u00e4dde till kaffet. Men hon \u00e4r ocks\u00e5, det adjektiv som anv\u00e4nds mest kring guldspira \u00e4r att hon \u00e4r stolt och \u00f6verl\u00e4gsen. Hon \u00e4r ocks\u00e5 p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt n\u00e5gon symbol f\u00f6r att \u00e4ven den som befinner sig l\u00e4ngst ner p\u00e5 samh\u00e4llsstegen har r\u00e4tt i sin v\u00e4rdighet och har r\u00e4tt att vara stolt eller b\u00f6r vara stolt. Sen \u00e4r hon ocks\u00e5 en ganska bra isbrytare. M\u00e5nga g\u00e5rdar de kommer till s\u00e5 \u00e4r det guldspira som bryter isen och f\u00e5r folk att b\u00f6rja skratta och kanske prata med barnen, ta kontakt f\u00f6r hon \u00e4r ju verkligen en hj\u00e4lpare.<\/p>\n\n<p>Det framg\u00e5r ju v\u00e4ldigt tydligt att barnen hade ju inte klarat sig dels p\u00e5 grund av att hon ger dem mj\u00f6lk som h\u00e5ller dem vid liv men ocks\u00e5 p\u00e5 grund av det h\u00e4r du ber\u00e4ttade, att hon hittar ett hem till dem under granen. Hon leder dem liksom. Jag f\u00e5r n\u00e5gon slags bild av att hon \u00e4r n\u00e4stan som n\u00e5gon slags mytisk gestalt, den h\u00e4r geten, som de s\u00e5 att s\u00e4ga n\u00e4stan m\u00e5ste ha f\u00f6r att klara sig.<\/p>\n\n<p>\u2014 Och i slutet av romanen \u00e4r det ju en m\u00e4ngd nya getter \u00f6verallt d\u00e4r de har varit. M\u00e4nniskor har skaffat getter och d\u00f6pt dem till guldspiras. Hon har f\u00e5tt en m\u00e4ngd sm\u00e5 barn, eller vad man ska kalla det, i slutet av romanen. Men det \u00e4r ocks\u00e5 sp\u00e4nnande f\u00f6r Laura Fittinghoff hade en speciell relation till en get.<\/p>\n\n<p>Nej!<\/p>\n\n<p>\u2014 Jo, n\u00e4r hennes d\u00f6ttrar var sjuka s\u00e5 tog hon in en liten getkilling som de d\u00f6pte till Viola. Och som fick vara med barnen i barnkammaren. Och den h\u00e4r geten f\u00e4ste de sig verkligen vid. N\u00e4r de flyttade till Stockholm, familjen, d\u00e5 flyttade de till Hornsgatan mitt i Stockholms innerstad. D\u00e5 hade de med sig den h\u00e4r geten. Men det \u00e4r ju fantastiskt.<\/p>\n\n<p>Ja, s\u00e5 de verkar verkligen ha haft. Och det var ocks\u00e5 Laura Fittinghoff som f\u00f6reslog att man skulle ha getter p\u00e5 Skansen i Stockholm.<\/p>\n\n<p>\u2014 Ah, allts\u00e5 jag k\u00e4nner ju ett starkt behov av en egen get.<\/p>\n\n<p>Ja, efter att ha l\u00e4st den h\u00e4r. Och jag tror det \u00e4r n\u00e5gonting just i det h\u00e4r att, f\u00f6r om jag minns r\u00e4tt s\u00e5 \u00e4r det ju ocks\u00e5 s\u00e5 h\u00e4r att Fittinghoff skildrar n\u00e5gonstans att barnen klappar och smekar den h\u00e4r geten. Som de inte liksom varken gjorde mamman egentligen eller varandra. Att geten blir liksom mottagare av en v\u00e4ldigt fysisk sorts k\u00e4rlek.<\/p>\n\n<p>\u2014 Det \u00e4r ocks\u00e5 en bra po\u00e4ng faktiskt, ja det \u00e4r sant. F\u00f6r det \u00e4r som att geten fyller alla behov som de skulle kunna ha.<\/p>\n\n<p>Jag funderar lite p\u00e5 om det h\u00e4r \u00e4r en bok som det funkar att l\u00e4sa idag. Vad tror du om det?<\/p>\n\n<p>\u2014 Jag tycker ju det, men jag undervisar ju p\u00e5 den h\u00e4r boken. Och jag tycker den \u00e4r v\u00e4ldigt rolig. Men det \u00e4r ju ocks\u00e5 lite motigt att l\u00e4sa den. Det \u00e4r den h\u00e4r dialekten och det sentimentala och det religi\u00f6sa och kristna, allts\u00e5 man kanske inte \u00e4r ovan vid idag. Men man kommer in i det ganska snabbt och d\u00e5 \u00e4r det en stor l\u00e4supplevelse. S\u00e5 jag tycker det fungerar. Den tar ju ocks\u00e5 upp teman som \u00e4r h\u00f6gst relevanta idag. Barnfattigdomen i Sverige \u00f6kar igen. Vi har barn\u00f6der och sv\u00e4ltregel i Gaza p\u00e5 Medelhavet. Det finns m\u00e5nga teman i den h\u00e4r romanen som tyv\u00e4rr \u00e4r dagsaktuella.<\/p>\n\n<p>Hur tas den emot? Jag \u00e4r lite nyfiken nu. Men hur tas den emot av studenterna? Vad \u00e4r liksom responsen n\u00e4r folk l\u00e4ser den idag?<\/p>\n\n<p>\u2014 Jag ska s\u00e4ga att en stor klick \u00e4r mycket motvilja och tar sig knappt igenom texten. De l\u00e4ser d\u00e5 bara de f\u00f6rsta kapitlen. Men sen \u00e4r det alltid en liten klick i varje studentgrupp som blir s\u00e5 entusiastiska och tycker det \u00e4r v\u00e4ldigt sp\u00e4nnande och roligt. F\u00f6r jag upplever ju att det finns vissa saker som krockar med en. Och inte minst, trots att jag verkligen gillar den h\u00e4r boken, s\u00e5 \u00e4r det ju det h\u00e4r med k\u00f6nsrollerna till exempel som \u00e4r ju oerh\u00f6rt stereotypa.<\/p>\n\n<p>Jo men det \u00e4r de ju. Och s\u00e5 var det ju i barnlitteraturen p\u00e5 den h\u00e4r tiden. F\u00f6r de h\u00e4r sm\u00e5gossarna, f\u00f6rutom den st\u00f6rsta brodern Ante som du ber\u00e4ttade om, s\u00e5 finns det ju tv\u00e5 sm\u00e5br\u00f6der som, allts\u00e5 de \u00e4r sex och sju. Och det \u00e4r v\u00e4ldigt mycket formuleringar om att de ska vara lite karaktiga. Och man f\u00e5r inte vara ledsen. Och jag t\u00e4nker, herregud, dessa sm\u00e5 barn.<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja, men s\u00e5 \u00e4r det ju. Det \u00e4r ocks\u00e5 en aspekt av de barn som krockar med dagens barnkultur. Och sen, f\u00f6r vi har ju vidrat det h\u00e4r med religionen lite grann. Men det handlar ju inte bara om att barnen sj\u00e4lva \u00e4r r\u00e4tt uppfostrade som kristna. Utan det g\u00e5r ju verkligen som en r\u00f6d tr\u00e5d genom romanen. Upplever jag att Fittinghoff n\u00e4stan missionerar lite grann. Upplever du att det st\u00e4mmer?<\/p>\n\n<p>Jo men det tycker jag. Och det \u00e4r ju kristendomen som h\u00e5ller dem vid liv. Det \u00e4r det sk\u00f6na och vackra i tillvaron. Det \u00e4r det som f\u00e5r dem att uth\u00e4rda den h\u00e4r sv\u00e5ra situationen. Samtidigt som barnen \u00e4r n\u00e5gon typ av sm\u00e5 \u00e4nglar. Och liksom. Ja. F\u00f6r det \u00e4r, allts\u00e5 barnen sjunger ganska ofta. Fittinghoff l\u00e4gger ju in strofer ifr\u00e5n s\u00e5nger och d\u00e5 \u00e4r det ju f\u00f6rutom bara andliga s\u00e5nger.<\/p>\n\n<p>\u2014 Men \u00e4r det h\u00e4r n\u00e5gonting regionalt? Kan man se det att det liksom fanns en r\u00f6relse som var starkare i n\u00e5gra delar av Sverige? Hade det sett likadant ut f\u00f6r barn fr\u00e5n andra delar av Sverige?<\/p>\n\n<p>Sv\u00e5rt att svara p\u00e5. Men det fanns ju som en stark religi\u00f6s r\u00f6relse i Sverige under den h\u00e4r perioden. Kan det h\u00e4r vara n\u00e5gonting problematiskt f\u00f6r dagens l\u00e4sare, att en viss sorts evangelisk&#8230;<\/p>\n\n<p>\u2014 B\u00e5de ja och nej. Jag skulle \u00e4nd\u00e5 s\u00e4ga att kristendomen kanske inte \u00e4r s\u00e5 stark i dagens barn- och ungdomslitteratur. Men religionen har nog b\u00f6rjat ta ett st\u00f6rre utrymme i anspr\u00e5k igen. Det har kommit flera ungdomsb\u00f6cker som skildrar islam de senaste \u00e5ren som vi inte haft tidigare i svensk litteratur. S\u00e5 det finns ju n\u00e5gon typ av uppsving f\u00f6r att \u00e4nd\u00e5 hantera den typen av fr\u00e5gor i barn- och ungdomslitteratur. Efter m\u00e5nga, m\u00e5nga decennier av ett utskrivande av allt vad religion heter ur barnlitteraturen.<\/p>\n\n<p>Ja, f\u00f6r Ante, han f\u00e5r ju sin st\u00f6rsta dr\u00f6m uppfylld. Han f\u00e5r m\u00f6jlighet att l\u00e4sa s\u00e5 att han kan bli pr\u00e4st. Det \u00e4r ju s\u00e5 att s\u00e4ga hans lyckliga slut. Och det framst\u00e5r ju v\u00e4ldigt mycket som att det \u00e4r det h\u00f6gsta som finns. Och det \u00e4r ju v\u00e4ldigt fint kan jag tycka. \u00c4ven om barnlitteraturen kanske ser annorlunda ut idag.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r liksom v\u00e4ldigt vackert det h\u00e4r. Allts\u00e5 hur har <i>Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/i>, kallar vi den \u2014 hur har den p\u00e5verkat barnlitteraturen under 1900-talet? Har den gjort det?<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja men det tror jag. Fittinghoff f\u00f6rde ju in nya r\u00f6ster i barnlitteraturen. Arbetarklassbarn, barn fr\u00e5n Norrland. Hon skrev p\u00e5 dialekt. Jag tror det har p\u00e5verkat barnlitteraturen j\u00e4ttemycket just att man b\u00f6rjade inkludera fler barn och fler identiteter i den svenska barnlitteraturen. Sen tror jag ocks\u00e5 att det h\u00e4r \u00e4r en \u00e4ventyrsber\u00e4ttelse. Det \u00e4r en ganska klassisk \u00e4ventyrsber\u00e4ttelse, eller Robinsonad kan man kalla det f\u00f6r. D\u00e4r man bryter upp fr\u00e5n en v\u00e4lk\u00e4nd plats, ger sig ut p\u00e5 ett \u00e4ventyr. Och under det h\u00e4r \u00e4ventyret m\u00f6ter man massa m\u00e4nniskor och kommer till nya platser och utvecklas. Och sen p\u00e5 slutet s\u00e5 blir allting bra. Och den strukturen g\u00e5r ju igen i mycket annat av den svenska barnlitteraturen. Och man kan se hur Fittinghoff kanske har inspirerat, till exempel Astrid Lindgren till Rasmus p\u00e5 luffen. Eller Frida Nilsson idag som kom ut med Hund\u00e4garna och Kattj\u00e4garna h\u00e4rom\u00e5ren.<\/p>\n\n<p>F\u00f6r den h\u00e4r boken \u00e4r ju en riktig klassiker med stort K \u2014 <i>Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/i>. Var det inte s\u00e5 att det finns en filmatisering ocks\u00e5?<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja, men det g\u00f6r det f\u00f6r 1945 i svartvitt. Som ocks\u00e5 \u00e4r lite av en svensk filmklassiker skulle jag s\u00e4ga.<\/p>\n\n<p>Jag tror aldrig att jag har sett den. \u00c4r filmen bra?<\/p>\n\n<p>\u2014 Jag tvingades se den som barn med mormors sambo och d\u00e5 tyckte jag den var otroligt tr\u00e5kig och seg, minns jag. I en era av Disney och 80-tals action s\u00e5 \u00e4r det s\u00e5 sv\u00e5rt f\u00f6r det svartvita. Men det \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5gonting, p\u00e5 ett s\u00e4tt s\u00e5 kan man ju t\u00e4nka att den h\u00e4r romanen l\u00e5nar sig v\u00e4ldigt bra till filmiska, just hela \u00e4ventyrsaspekten. Men mycket av det som g\u00f6r boken s\u00e5 l\u00e4sv\u00e4rd, som g\u00f6r att den stannar kvar \u2014 det \u00e4r ju s\u00e5nt som kan vara lite sv\u00e5rt m\u00f6jligen att f\u00e5 fram p\u00e5 film.<\/p>\n\n<p>Mm. Jag tycker inte. Sverige \u00e4r ju inget land som \u00e4r j\u00e4ttebra p\u00e5 kostymdramer, eller?<\/p>\n\n<p>\u2014 Nej. Men jag v\u00e5gar inte, det var s\u00e5 l\u00e4nge sedan jag s\u00e5g filmen nu s\u00e5 jag v\u00e5gar inte uttala mig. Men finns det n\u00e5gra omdiktningar eller vidare diktningar som har l\u00e4mnat avtryck?<\/p>\n\n<p>Inte som jag kommer p\u00e5 som har l\u00e4mnat avtryck men det har ju kommit lite olika. Bara h\u00e4rom \u00e5ret kom det en mellan\u00e5ldersroman som hette Barnen ifr\u00e5n Frostmoplan. Och skulle skildra n\u00e5gra samtida barn i h\u00f6ghusmilj\u00f6 som var p\u00e5 flykt. S\u00e5 det finns ju den typen av avtryck i litteraturhistorien ocks\u00e5.<\/p>\n\n<p>Ja, f\u00f6r det \u00e4r lite sp\u00e4nnande. F\u00f6r jag skulle ju \u00e4nd\u00e5 s\u00e4ga att det h\u00e4r \u00e4r ju ingen bok man kanske regelm\u00e4ssigt l\u00e4ser idag, som man kanske fortfarande l\u00e4ser, till exempel Astrid Lindgren. Men det \u00e4r som att medvetandet om den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen finns n\u00e5gonstans och guppar. Det \u00e4r v\u00e4l en del av v\u00e5rt kollektiva medvetande.<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja, men det \u00e4r det ju. Och jag tror \u00e4nd\u00e5 att det \u00e4r en viktig bakgrund f\u00f6r att verkligen f\u00f6rst\u00e5 kanske en f\u00f6rfattare som Astrid Lindgren.<\/p>\n\n<p>Har du n\u00e5gon favorit, m\u00e5ste jag b\u00f6rja fr\u00e5ga, av barnen?<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja, jag sa ju Anna-Lisa tidigare. Just det, det gjorde du. Men annars t\u00e4nker jag nog, jag tycker Maglena \u00e4r v\u00e4ldigt intressant. Hon \u00e4r verkligen en representant f\u00f6r s\u00e5 mycket som var i r\u00f6relse kring f\u00f6rra sekelskiftet. Hon \u00e4r v\u00e4ldigt arts and crafts och inspirerad av Ellen Keys tankar om att alla ska ha tillg\u00e5ng till sk\u00f6nhet, eller sk\u00f6nhet \u00e5t alla. Och hon ser verkligen det vackra \u00e4ven i det kargaste vinterlandskap. Och hon l\u00e4r sig brodera vackra r\u00f6da blommor p\u00e5 vantar som hon tillverkar. Hon \u00e4r v\u00e4ldigt s\u00e5 konstn\u00e4rlig p\u00e5 ett sekelskiftes s\u00e4tt som jag \u00e4r lite svag f\u00f6r.<\/p>\n\n<p>Ja, allts\u00e5 jag \u00e4r glad att du sa det f\u00f6r hon \u00e4r min favorit ocks\u00e5. Och p\u00e5 n\u00e5got vis s\u00e5 \u00e4r det ju s\u00e5 att hon st\u00e5r f\u00f6r konsten. Hon \u00e4r liksom konsten i barnens tillvaro. Hon fantiserar och de gl\u00f6mmer att de \u00e4r tr\u00f6tta och hungriga. Hon st\u00e5r verkligen f\u00f6r de h\u00e4r nya tankarna inom heminredning och mode ocks\u00e5 \u2014 att det enkla \u00e4r det som \u00e4r vackert och det funktionella \u00e4r vackert. Och \u00e4ven den som \u00e4r fattig ska ha tillg\u00e5ng till vackra r\u00f6da blommor p\u00e5 sina vantar.<\/p>\n\n<p>Det fanns ju ocks\u00e5 en v\u00e4ldig vurm f\u00f6r allmogekultur under den h\u00e4r perioden. Man var v\u00e4ldigt intresserad av \u00e4ldre allmogekultur fr\u00e5n till exempel Dalarna. Just Maglena har ju ocks\u00e5 det h\u00e4r lite \u00f6vernaturliga som ligger helt utanf\u00f6r den h\u00e4r kristna etiska ramens, som n\u00e5gon slags samklang med naturen grej. Att hon h\u00f6r guldspira n\u00e4r guldspira har blivit \u00f6verfallen fast hon h\u00f6r henne egentligen inte p\u00e5 riktigt. Och sen det h\u00e4r med hennes f\u00f6rh\u00e5llande till djur t\u00e4nkte jag p\u00e5 \u00e4r ganska sp\u00e4nnande, att till och med bj\u00f6rnen i skogen backar. Hon t\u00e4mjer ju en bj\u00f6rn med sin vackra s\u00e5ng och sin blick. Jag inser ju att det l\u00e5ter v\u00e4ldigt absurt n\u00e4r vi sitter och pratar och s\u00e4ger det h\u00e4r som konkreta saker. Men faktum \u00e4r, det funkar ju. Det \u00e4r ju det som \u00e4r det m\u00e4rkliga.<\/p>\n\n<p>\u2014 Hon f\u00f6rmedlar ocks\u00e5 ganska mycket folkkultur tycker jag till l\u00e4sarna. Hon ber\u00e4ttar om vittror och skogsr\u00e5n och s\u00e5nt. Det finns den aspekten ocks\u00e5 av romanen. S\u00e5 det \u00e4r inte bara kristendom och det kyrkliga utan det finns \u00e4nd\u00e5 mycket magiskt t\u00e4nkande h\u00e4r ocks\u00e5 och gammal folkkultur.<\/p>\n\n<p>Men om du skulle sammanfatta \u2014 inte kanske den h\u00e4r boken men dina tankar kring den. Finns det n\u00e5gonting som du k\u00e4nner att vi har missat att ta upp nu n\u00e4r vi har pratat om den?<\/p>\n\n<p>\u2014 Jag tycker nog att den h\u00e4r boken framf\u00f6r allt \u00e4r sp\u00e4nnande f\u00f6r att det \u00e4r s\u00e5 mycket som \u00e4r r\u00f6relse i den. S\u00e5 mycket motstridiga impulser som var typiska f\u00f6r sekelskiftet 1900. Dels har vi barnen och beskrivningen av dem som p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt befinner sig i sk\u00e4rningspunkten mellan olika s\u00e4tt att se p\u00e5 barn. Vi har dels den h\u00e4r gammaldags romantiska eller bibliska synen p\u00e5 barn som oskyldiga, rena, naturliga. Men sen har vi ocks\u00e5 en mer modern syn p\u00e5 barn som utsatta, som beh\u00f6ver v\u00e4rnas, de beh\u00f6ver deras r\u00e4ttigheter, de beh\u00f6ver tas om hand. Men de \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4ldigt kompetenta. Och de \u00e4r v\u00e4rda att lyssna p\u00e5, vilket ju ocks\u00e5 \u00e4r en modern syn p\u00e5 barn. Och sen sj\u00e4lva resten av temat i romanen har vi ocks\u00e5 m\u00e5nga saker i sving. Vi har det kristna och nykterhetsr\u00f6relsen. Men vi har ocks\u00e5 moderna tankar och gammal folktro. Romanen \u00e4r ett v\u00e4ldigt bra tidsdokument tycker jag. Den s\u00e4ger v\u00e4ldigt mycket om sekelskiftet 1900. Och hur man t\u00e4nkte d\u00e5 och vilka id\u00e9er som var i r\u00f6relse under den perioden.<\/p>\n\n<p>En man som du och jag gillar det historiska s\u00e5 tycker man ju att den \u00e4r kanonbra verkligen. I sitt f\u00f6rord s\u00e5 skriver ju Fittinghoff ocks\u00e5 att hon planerar en forts\u00e4ttning. Men n\u00e5gon s\u00e5dan blev det aldrig.<\/p>\n\n<p>\u2014 Nej, det hann hon d\u00e5 aldrig skriva klart eftersom hon gick bort ett \u00e5r senare.<\/p>\n\n<p>Ja, s\u00e5 hon dog 1908. Och vad som h\u00e4nde med de h\u00e4r barnen som fick nya hem, det fick vi liksom aldrig veta riktigt. Vad tror du h\u00e4nde?<\/p>\n\n<p>\u2014 Jag har t\u00e4nkt nu n\u00e4r jag l\u00e4ste det h\u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet att jag undrar vad hon hade t\u00e4nkt skulle ske med dem. Ja, men hon t\u00e4nkte ju, eftersom jag har forskat p\u00e5 den h\u00e4r perioden en del, s\u00e5 kan jag ju t\u00e4nka mig att Ante blev s\u00e4kert pr\u00e4st och en f\u00f6rkunnare av gudsord. Och han kanske \u00e4ven fick n\u00e5gon typ av utbildning. Sen kan jag n\u00e4stan sl\u00e5 vad om att n\u00e5gon av de andra pojkarna hade blivit ingenj\u00f6r. Det \u00e4r liksom det h\u00f6gsta man kan bli som ung man under den h\u00e4r perioden. Precis, och Maglena med all sin fantasi och sin konstn\u00e4rlighet \u2014 hon hamnade ju i Stockholm. Hon har en ganska rik familj. S\u00e5 jag ser liksom lite framf\u00f6r mig att hon skulle ta societ\u00e9n med storm f\u00f6r att hon var lite annorlunda. Hon kanske blev d\u00e5 f\u00f6rfattare eller konstn\u00e4r eller n\u00e5gonting s\u00e5nt d\u00e4r. Men det kan jag t\u00e4nka mig.<\/p>\n\n<p>Hade inte det h\u00e4r varit en v\u00e4ldigt rolig id\u00e9? Att n\u00e5gon plockar upp och skriver en forts\u00e4ttning p\u00e5 <i>Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/i>.<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja, varf\u00f6r inte? Att man ser p\u00e5 den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen med \u00f6gon fr\u00e5n 2020-talet och sen skriver man en historiskt korrekt forts\u00e4ttning. Men d\u00e5 hade vi nog f\u00e5tt en s\u00e5n klassreseskildring tror jag.<\/p>\n\n<p>Ja, men k\u00e4nns det inte lite s\u00e5?<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja, jag tycker den \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g dit\u00e5t. Vi f\u00e5r se, vi f\u00e5r ta det h\u00e4r som en uppmaning helt enkelt. N\u00e5gon f\u00e5r ta sig an detta.<\/p>\n\n<p>Nu b\u00f6rjar vi faktiskt n\u00e4rma oss slutet p\u00e5 det h\u00e4r samtalet om <i>Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet<\/i>. F\u00f6r er som \u00e4r nyfikna p\u00e5 boken och p\u00e5 Laura Fittinghoffs \u00f6vriga f\u00f6rfattarskap s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s bara i vanlig ordning att g\u00e5 till Litteraturbanken d\u00e4r ni kan hitta och botanisera.<\/p>\n\n<p>Tack sn\u00e4lla Lydia f\u00f6r idag. Det var j\u00e4tteroligt att du var h\u00e4r.<\/p>\n\n<p>\u2014 Tack s\u00e5 mycket. Tack f\u00f6r att jag fick komma.<\/p>\n\n<p>Och jag hoppas att vi \u00e4r \u00f6verens n\u00e4r vi s\u00e4ger till dem som lyssnar: missa inte att l\u00e4sa boken f\u00f6r den \u00e4r verkligen l\u00e4sv\u00e4rd.<\/p>\n\n<p>\u2014 Ja, absolut.<\/p>\n\n<p>Tack igen och tack till alla er som har lyssnat. Du har lyssnat p\u00e5 Verket, en podd om klassiker, producerad av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Alla avsnitt samt fler poddar, filmer och ess\u00e4er hittar du p\u00e5 anekdot.se.<\/p>\n<\/details>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>R\u00e4ddande \u00e4nglar finns det gott om i den svenska barnlitteraturen, men f\u00e5 l\u00e4r vara s\u00e5 minnesv\u00e4rda som geten Gullspira i Laura Fitinghoffs&nbsp;Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet. Fitinghoffs klassiska barnbok fr\u00e5n 1907 f\u00f6ljer sju f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa syskon \u2013 och deras get \u2013 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":13612,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21,94,712,704],"tags":[79,1158,1490,1519,1518],"class_list":["post-13609","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fran-redaktionen","category-ljud","category-podcast","category-samtal","tag-1900-tal","tag-1158","tag-barnbocker","tag-barnen-ifran-frostmofjallet","tag-laura-fitinghoff"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.1.1 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Verket: Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet av Laura Fitinghoff - Ljud &amp; Bild<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet \u2013 Laura Fitinghoffs klassiska barnbok fr\u00e5n 1907 f\u00f6ljer sju f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa syskon p\u00e5 vandring i de norrl\u00e4ndska fj\u00e4llen under 1860-talet.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Verket: Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet av Laura Fitinghoff - Ljud &amp; Bild\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet \u2013 Laura Fitinghoffs klassiska barnbok fr\u00e5n 1907 f\u00f6ljer sju f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa syskon p\u00e5 vandring i de norrl\u00e4ndska fj\u00e4llen under 1860-talet.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Ljud &amp; Bild\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/Litteraturbanken.se\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2026-03-18T09:39:53+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-03-18T10:04:27+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2026\/03\/soundcloud-art-large-500x500-1.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"500\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"500\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Martin Joviken\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:image\" content=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/artworks-wVkyDRVxvfKKn7jF-YDQQVw-original.jpg\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@litteraturbank\" \/>\n<meta name=\"twitter:site\" content=\"@litteraturbank\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Martin Joviken\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"29 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/\"},\"author\":{\"name\":\"Martin Joviken\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/54c0568bab4a3b6eb574e328f30d0006\"},\"headline\":\"Verket: Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet\",\"datePublished\":\"2026-03-18T09:39:53+00:00\",\"dateModified\":\"2026-03-18T10:04:27+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/\"},\"wordCount\":6489,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2026\/03\/soundcloud-art-large-500x500-1.jpg\",\"keywords\":[\"1900-tal\",\"1907\",\"Barnb\u00f6cker\",\"Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet\",\"Laura Fitinghoff\"],\"articleSection\":[\"Fr\u00e5n redaktionen\",\"Ljud\",\"Podcast\",\"Samtal\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/\",\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/\",\"name\":\"Verket: Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet av Laura Fitinghoff - Ljud &amp; Bild\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2026\/03\/soundcloud-art-large-500x500-1.jpg\",\"datePublished\":\"2026-03-18T09:39:53+00:00\",\"dateModified\":\"2026-03-18T10:04:27+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/54c0568bab4a3b6eb574e328f30d0006\"},\"description\":\"Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet \u2013 Laura Fitinghoffs klassiska barnbok fr\u00e5n 1907 f\u00f6ljer sju f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa syskon p\u00e5 vandring i de norrl\u00e4ndska fj\u00e4llen under 1860-talet.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2026\/03\/soundcloud-art-large-500x500-1.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2026\/03\/soundcloud-art-large-500x500-1.jpg\",\"width\":500,\"height\":500,\"caption\":\"Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Verket: Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website\",\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/\",\"name\":\"Ljud & Bild\",\"description\":\"Ur Litteraturbankens samlingar\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/54c0568bab4a3b6eb574e328f30d0006\",\"name\":\"Martin Joviken\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ed400627eea907b26e9ee834eac4d9689f33505c4b60e6de3090f40825de9269?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ed400627eea907b26e9ee834eac4d9689f33505c4b60e6de3090f40825de9269?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Martin Joviken\"},\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/author\/mjoviken\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Verket: Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet av Laura Fitinghoff - Ljud &amp; Bild","description":"Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet \u2013 Laura Fitinghoffs klassiska barnbok fr\u00e5n 1907 f\u00f6ljer sju f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa syskon p\u00e5 vandring i de norrl\u00e4ndska fj\u00e4llen under 1860-talet.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Verket: Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet av Laura Fitinghoff - Ljud &amp; Bild","og_description":"Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet \u2013 Laura Fitinghoffs klassiska barnbok fr\u00e5n 1907 f\u00f6ljer sju f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa syskon p\u00e5 vandring i de norrl\u00e4ndska fj\u00e4llen under 1860-talet.","og_url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/","og_site_name":"Ljud &amp; Bild","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/Litteraturbanken.se","article_published_time":"2026-03-18T09:39:53+00:00","article_modified_time":"2026-03-18T10:04:27+00:00","og_image":[{"width":500,"height":500,"url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2026\/03\/soundcloud-art-large-500x500-1.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Martin Joviken","twitter_card":"summary_large_image","twitter_image":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/artworks-wVkyDRVxvfKKn7jF-YDQQVw-original.jpg","twitter_creator":"@litteraturbank","twitter_site":"@litteraturbank","twitter_misc":{"Skriven av":"Martin Joviken","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"29 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/"},"author":{"name":"Martin Joviken","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/54c0568bab4a3b6eb574e328f30d0006"},"headline":"Verket: Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet","datePublished":"2026-03-18T09:39:53+00:00","dateModified":"2026-03-18T10:04:27+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/"},"wordCount":6489,"image":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2026\/03\/soundcloud-art-large-500x500-1.jpg","keywords":["1900-tal","1907","Barnb\u00f6cker","Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet","Laura Fitinghoff"],"articleSection":["Fr\u00e5n redaktionen","Ljud","Podcast","Samtal"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/","url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/","name":"Verket: Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet av Laura Fitinghoff - Ljud &amp; Bild","isPartOf":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2026\/03\/soundcloud-art-large-500x500-1.jpg","datePublished":"2026-03-18T09:39:53+00:00","dateModified":"2026-03-18T10:04:27+00:00","author":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/54c0568bab4a3b6eb574e328f30d0006"},"description":"Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet \u2013 Laura Fitinghoffs klassiska barnbok fr\u00e5n 1907 f\u00f6ljer sju f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa syskon p\u00e5 vandring i de norrl\u00e4ndska fj\u00e4llen under 1860-talet.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/#primaryimage","url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2026\/03\/soundcloud-art-large-500x500-1.jpg","contentUrl":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2026\/03\/soundcloud-art-large-500x500-1.jpg","width":500,"height":500,"caption":"Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2026\/03\/18\/verket-barnen-ifran-frostmofjallet\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Verket: Barnen ifr\u00e5n Frostmofj\u00e4llet"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website","url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/","name":"Ljud & Bild","description":"Ur Litteraturbankens samlingar","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/54c0568bab4a3b6eb574e328f30d0006","name":"Martin Joviken","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ed400627eea907b26e9ee834eac4d9689f33505c4b60e6de3090f40825de9269?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ed400627eea907b26e9ee834eac4d9689f33505c4b60e6de3090f40825de9269?s=96&d=mm&r=g","caption":"Martin Joviken"},"url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/author\/mjoviken\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13609","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13609"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13609\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13620,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13609\/revisions\/13620"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/media\/13612"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13609"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13609"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13609"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}