{"id":7712,"date":"2022-09-26T13:58:21","date_gmt":"2022-09-26T11:58:21","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?p=7712"},"modified":"2024-04-22T14:12:35","modified_gmt":"2024-04-22T12:12:35","slug":"verket-porten-vid-johannes","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/","title":{"rendered":"Verket: Porten vid Johannes"},"content":{"rendered":"\n<p>Med sin romansvit om <a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/bibliotek?filter=Agnes%20von%20Krusenstjerna%20Fr%C3%B6knarna%20von%20Pahlen&amp;visa=works&amp;sort=titlar\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">fr\u00f6knarna von Pahlen<\/a> br\u00f6t <a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/KrusenstjernaA\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Agnes von Krusenstjerna<\/a> ny mark i den svenska litteraturen. Romansviten skildrar Angelas och hennes fostermor Petras gemensamma liv i ett decennium, genom sju romaner. Med sina skildringar av sexuell intimitet och homosexualitet v\u00e4ckte romansviten ramaskri i det tidiga 30-talets Sverige, och gav upphov till den s\u00e5 kallade Krusenstjernafejden.<\/p>\n\n\n\n<p>Vad var mest provokativt med Krusenstjernas ber\u00e4ttelse? Vilka \u00e4r svitens stora styrkor f\u00f6r en l\u00e4sare idag? Hur ska vi tolka de antisemitiska avsnitten i verket? Och vad kan sviten s\u00e4ga oss om det politiska klimatet i 30-talets Sverige? <a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?p=7712&amp;preview=true&amp;_thumbnail_id=7713\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Klassikerpodden Verket<\/a> diskuterar en av den svenska litteraturens viktigaste romansviter och fokuserar p\u00e5 den fj\u00e4rde romanen i serien,&nbsp;<em><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/KrusenstjernaA\/titlar\/PortenVidJohannes\/sida\/5\/etext\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Porten vid Johannes<\/a>&nbsp;<\/em>(1933)<em>.<\/em><\/p>\n\n\n<style>\n.soundHeader__title .title__h2 {\n    visibility: hidden;\n}\n<\/style>\n<p><iframe loading=\"lazy\" width=\"100%\" height=\"175\" scrolling=\"no\" frameborder=\"no\" allow=\"autoplay\" src=\"https:\/\/w.soundcloud.com\/player\/?url=https%3Asoundcloud.com\/verketpodcast\/17-porten-vid-johannes&amp;color=%23222&amp;auto_play=false&amp;hide_related=false&amp;show_comments=true&amp;show_user=true&amp;show_reposts=false&amp;show_teaser=true&amp;visual=false&amp;sharing=false&amp;liking=false&amp;show_comments=false\"><\/iframe><\/p>\n\n\n\n<p>G\u00e4ster i studion \u00e4r Anna Williams och Hilda Jakobsson. Anna Williams \u00e4r professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och bland annat f\u00f6rfattare till boken&nbsp;<em>Fr\u00e5n verklighetens str\u00e4nder. Agnes von Krusenstjernas liv och diktning&nbsp;<\/em>(Albert Bonniers f\u00f6rlag, 2013). Hilda Jakobsson \u00e4r postdoktor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och disputerade 2018 p\u00e5 avhandlingen&nbsp;<em>Jag var kvinna: Flickor, k\u00e4rlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner&nbsp;<\/em>(Makadam).<\/p>\n\n\n\n<p>Du kan lyssna p\u00e5 avsnittet i spelaren ovanf\u00f6r, men du hittar oss \u00e4ven i valfri poddapp och p\u00e5 <a href=\"https:\/\/open.spotify.com\/show\/1g9hzGzI2Nhx42MNG9m1yt?si=jk-kYVogSX2uFeW48OH_6A&amp;dl_branch=1\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Spotify<\/a>. Krusenstjernas b\u00f6cker hittar du ocks\u00e5 i Litteraturbankens bibliotek, d\u00e4rifr\u00e5n kan du <a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/epub?filter=fr%C3%B6knarna\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">ladda ner samtliga romaner<\/a> i sviten om fr\u00f6knarna von Pahlen som epub.<\/p>\n\n\n\n<div style=\"height:1px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n\n<hr \/>\n\n\n\n<p><em>Verket \u2013 en podd om klassiker \u00e4r ett samarbete mellan bildningsmagasinet <a href=\"https:\/\/anekdot.se\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Anekdot<\/a> vid Stockholms universitet, <a href=\"https:\/\/www.nationalmuseum.se\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Nationalmuseum<\/a> och Litteraturbanken.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Samtalsledare: Paulina Helgeson<br>Klippning: Urban G\u00f6ranson<br>Producent: Magnus Bremmer<\/em><\/p>\n\n\n\n<details class=\"podcast-summary\">\n     <summary>\n          <span class=\"thememattic-icon ion-ios-chatboxes-outline\"><\/span>\n          <strong>Automatgenererad transkription<\/strong>\n     <\/summary>\n<p>Varmt v\u00e4lkomna alla lyssnare till ett nytt avsnitt av Verket, en podd om klassiker. Idag ska vi prata om Agnes von Krusenstjernas skandalomsusade roman &#8221;Porten vid Johannes&#8221; som kom ut 1934.<\/p>\n\n<p>G\u00e4ster i studion idag \u00e4r litteraturforskarna Anna Williams och Hilda Jakobsson. V\u00e4lkomna!<\/p>\n\n<p>Tack!<\/p>\n\n<p>Jag t\u00e4nker att det \u00e4r roligare om ni presenterar er sj\u00e4lva. Jag tycker vi g\u00e5r i bokstavsordning s\u00e5 f\u00e5r du b\u00f6rja, Anna.<\/p>\n\n<p>Ja, jag \u00e4r professor i litteraturvetenskap i Uppsala och jag har skrivit en biografi \u00f6ver Agnes von Krusenstjerna som heter &#8221;Fr\u00e5n verklighetens str\u00e4nder&#8221;. N\u00e5gra \u00e5r efter det gav jag ut hennes brev i en utg\u00e5va d\u00e4r det var b\u00e5de privata brev och brev mellan henne och hennes f\u00f6rlag.<\/p>\n\n<p>J\u00e4ttefint! Och Hilda, nu f\u00e5r du ber\u00e4tta vem du \u00e4r.<\/p>\n\n<p>Ja, jag skrev min doktors\u00f6verhandling om Krusenstjerna och den kom 2018. Den handlade om n\u00e5gra andra verk \u00e4n just &#8221;Fr\u00f6knarna von Pahlen&#8221;-serien som vi ska prata om idag. Den handlade om Tony-trilogin och Krusenstjernas f\u00f6rsta tv\u00e5 romaner, &#8221;Ninas dagbok&#8221; och &#8221;Helenas f\u00f6rsta k\u00e4rlek&#8221;. Just nu \u00e4r jag postdoc i litteraturvetenskap och h\u00e5ller p\u00e5 med ett projekt om August Strindberg och k\u00e4rlek.<\/p>\n\n<p>Sp\u00e4nnande! D\u00e5 f\u00e5r du forts\u00e4tta lite, tycker jag, Hilda, och ber\u00e4tta lite kort om den h\u00e4r romanen och romansviten som den faktiskt ing\u00e5r i.<\/p>\n\n<p>Ja, det h\u00e4r \u00e4r d\u00e5 en Krusenstjernas f\u00f6rsta riktigt l\u00e5nga romanserie. Den kom d\u00e5 tidigt 30-tal och den kretsar kring tv\u00e5 kvinnor, Petra och Angela von Pahlen. I b\u00f6rjan av serien s\u00e5 \u00e4r Petra i senare 20-\u00e5rs\u00e5ldern, Angela \u00e4r barn. De \u00e4r sl\u00e4ktingar och Angela \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6s, s\u00e5 Petra adopterar henne d\u00e5. Romanserien kretsar i mycket kring de h\u00e4r tv\u00e5 karakt\u00e4rerna, men den har allts\u00e5 m\u00e4ngder av myllrande karakt\u00e4rer och olika ber\u00e4ttelser. De h\u00e4r tv\u00e5 kvinnorna fungerar som ett sorts nav.<\/p>\n\n<p>De andra karakt\u00e4rerna \u00e4r ofta sl\u00e4ktingar till dem eller i deras v\u00e4nskapskrets p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Till exempel s\u00e5 \u00e4r ett viktigt tema Angelas uppv\u00e4xt, hur hon g\u00e5r fr\u00e5n flicka till kvinna, hur hon m\u00f6ter k\u00e4rlek och sexualitet.<\/p>\n\n<p>Romanserien slutar ocks\u00e5 med en skildring som brukar ses som utopisk, d\u00e5 Angela och Petra och en m\u00e4ngd andra kvinnor fr\u00e5n olika samh\u00e4llsklasser, olika etniciteter och sexualiteter som d\u00e5 lever tillsammans p\u00e5 en herrg\u00e5rd i en sorts kvinnoseparatistiskt kollektiv, skulle man kunna s\u00e4ga.<\/p>\n\n<p>Det l\u00e5ter ju h\u00e4rligt. Jag t\u00e4nker du kan ocks\u00e5 ber\u00e4tta lite mer om den roman som vi ska prata om idag. Du kan ocks\u00e5 g\u00e4rna f\u00e5 s\u00e4ga hur m\u00e5nga delar det \u00e4r i den h\u00e4r romanserien, f\u00f6r det kan vara lite bra att veta.<\/p>\n\n<p>Ja, det \u00e4r d\u00e5 sju delar.<\/p>\n\n<p>Och den roman vi ska prata om idag \u00e4r d\u00e5 &#8221;Porten vid Johannes&#8221; och det \u00e4r den fj\u00e4rde delen i den h\u00e4r serien, men den best\u00e5r d\u00e5 av sju delar totalt.<\/p>\n\n<p>Hur l\u00e5ngt har Angela och Petra kommit h\u00e4r nu i &#8221;Porten vid Johannes&#8221; i sina liv? Vad h\u00e4nder i romanen?<\/p>\n\n<p>Ja, Petra n\u00e4rmar sig mitten av 30-\u00e5rs\u00e5ldern. Angela \u00e4r d\u00e5 i kring 20 eller lite knappt 20. Och Angela m\u00f6ter sin f\u00f6rsta stora k\u00e4rlek, kan man s\u00e4ga, i den h\u00e4r romanen. Ja, sin f\u00f6rsta stora k\u00e4rlek i vuxenlivet, kanske man kan s\u00e4ga. Och det blir ett sorts kvinnoblivande. Hon f\u00e5r mycket insikter om att hon \u00e4r kvinna, en kvinna som \u00e4lskar. Men den h\u00e4r stora k\u00e4rleken r\u00e5kar ocks\u00e5 vara Petras tidigare stora k\u00e4rlek. Thomas Meller heter han.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 att den kretsar ju mycket kring den h\u00e4r k\u00e4rleksskildringen och den konfliktpunkten som det blir.<\/p>\n\n<p>Det blir v\u00e4ldigt sv\u00e5rt f\u00f6r Petra att hantera ocks\u00e5. Och sen s\u00e5 finns det ju ocks\u00e5 en m\u00e4ngd andra karakt\u00e4rer, sl\u00e4ktingar, v\u00e4nner av olika slag som d\u00e5 lever sina egna liv. Och det \u00e4r mycket olika, myllrande handlingar, skulle man kunna s\u00e4ga.<\/p>\n\n<p>Ja, och nu kanske lyssnarna undrar varf\u00f6r jag sa skandalomsjusade i b\u00f6rjan. Det h\u00e4r l\u00e5ter ju \u00e4nd\u00e5 ganska harml\u00f6st, men s\u00e5 enkelt \u00e4r det inte.<\/p>\n\n<p>Men innan vi grottar ner oss i detta s\u00e5 t\u00e4nker jag att Anna, det \u00e4r kul om du ber\u00e4ttar lite om Agnes fr\u00e5n Krusenstjerna.<\/p>\n\n<p>Ja, Agnes f\u00f6ddes 1894 i V\u00e4xj\u00f6. Och sen flyttade hon ganska snart med sin familj till Visby. Och d\u00e4refter till G\u00e4vle. Och det berodde p\u00e5 att hennes pappa arbetade inom det milit\u00e4ra. Han blev chef vid Helsingeregimentet.<\/p>\n\n<p>Och n\u00e4r Agnes var i ton\u00e5ren s\u00e5 flyttade familjen igen. D\u00e5 gick hennes pappa i pension. Och d\u00e5 flyttade de till Stockholm. Och d\u00e4r bodde Agnes sedan resten av sitt liv. F\u00f6rutom under vissa perioder n\u00e4r hon bodde utomlands f\u00f6r att skriva.<\/p>\n\n<p>Hon debuterade 1917 med en bok som heter Ninas dagbok. Som man brukar r\u00e4kna till flickboksgenre. Och sedan gav hon d\u00e5 ut under sin f\u00f6rh\u00e5llandevis ganska korta litter\u00e4ra karri\u00e4r 17 romaner, en handfull novellsamlingar och en diktsamling. S\u00e5 hon var produktiv.<\/p>\n\n<p>Ja, det f\u00e5r man s\u00e4ga.<\/p>\n\n<p>Och bland hennes b\u00f6cker ingick d\u00e5 tre stora sviter. Den f\u00f6rsta hette d\u00e5 Tonysviten. Handlade om en ung flickas uppv\u00e4xt. Den andra var Pahlensviten. Och slutligen s\u00e5 skrev hon d\u00e5 en ofullbordad svit i slutet av 1930-talet. Som g\u00e5r under namnet Fattigadel.<\/p>\n\n<p>Och man kan v\u00e4l s\u00e4ga att hon egentligen fick i arv tre saker som verkligen blev avg\u00f6rande f\u00f6r hennes liv. Och det f\u00f6rsta \u00e4r att hon f\u00f6ddes in i en adlig familj. B\u00e5de hennes mamma och pappa kom fr\u00e5n adliga sl\u00e4kter. Det var en ganska konservativ uppv\u00e4xtmilj\u00f6. Det viktigaste f\u00f6r en ung flicka var att s\u00e5 sm\u00e5ningom ing\u00e5 \u00e4ktenskap och f\u00f6ra sl\u00e4kten vidare. Det ville inte Agnes. Agnes ville skriva. Det visste hon ganska tidigt. Och det h\u00e4r skapade d\u00e5 konflikter p\u00e5 olika s\u00e4tt i hennes liv. Med hennes familj och p\u00e5 annat s\u00e4tt.<\/p>\n\n<p>Och det andra var att hon \u00e4rvde en konstn\u00e4rlig beg\u00e5vning. Det fanns m\u00e5nga i hennes sl\u00e4kt som hade litter\u00e4r beg\u00e5vning och konstn\u00e4rlig beg\u00e5vning. M\u00e5nga som skrev och m\u00e5lade. Hon var dotterdotterdotter till exempel till den stora historikern och f\u00f6rfattaren Erik Gustaf Geijer. Och det var hon mycket medveten om. Och det n\u00e4mnde hon ocks\u00e5 i brev och i olika kontakter. N\u00e4r hon f\u00f6rs\u00f6kte skapa sitt kontaktn\u00e4t i den litter\u00e4ra v\u00e4rlden. S\u00e5 det var betydelsefullt.<\/p>\n\n<p>Och det tredje \u00e4r att hon ocks\u00e5 \u00e4rvde psykisk sjukdom. Redan i ton\u00e5ren s\u00e5 b\u00f6rjade Agnes oroa sig f\u00f6r att hon inte var riktigt frisk. Det fanns flera i sl\u00e4kten som ocks\u00e5 blev sjuka. Och hon fick ocks\u00e5 d\u00e5 i ton\u00e5ren de f\u00f6rsta symptomen p\u00e5 psykisk sjukdom. Det som vi idag kan kalla f\u00f6r manodepressivitet eller bipol\u00e4r sjukdom. Och det f\u00f6ljde henne sedan resten av livet.<\/p>\n\n<p>Och det blev en tung b\u00f6rda. Hon var inlagd p\u00e5 det som d\u00e5 kallades f\u00f6r sinnessjukhus i l\u00e5nga perioder. B\u00e5de i Sverige och utomlands.<\/p>\n\n<p>Sen var det s\u00e5 att 1921 s\u00e5 gifte hon sig med David Sprengel. Han var en stridbar litteraturkritiker. Och ocks\u00e5 en f\u00f6rn\u00e4mlig \u00f6vers\u00e4ttare, framf\u00f6rallt av fransk litteratur. S\u00e5 han k\u00e4nde till kontinenten mycket. Och det var han som ocks\u00e5 tog med Agnes ut p\u00e5 m\u00e5nga fantastiska resor. Till Italien och Grekland och Frankrike.<\/p>\n\n<p>Men det var ocks\u00e5 ett stormigt \u00e4ktenskap. B\u00e5da var s\u00e4kert inte s\u00e5 l\u00e4tta att leva med. Och det var naturligtvis ocks\u00e5 s\u00e5 att det var sv\u00e5rt att leva med en m\u00e4nniska som hade s\u00e5 sv\u00e5r psykisk sjukdom som Agnes von Krusenstjerna. Och flera g\u00e5nger var de p\u00e5 v\u00e4g att skilja sig. Men de h\u00f6ll ihop \u00e4nda tills Agnes dog 1940. D\u00e5 var hon 45 \u00e5r gammal och hon dog i en cancersjukdom.<\/p>\n\n<p>Hon blev inte mer \u00e4n 45? Det var ju ganska ungt faktiskt.<\/p>\n\n<p>Det var ungef\u00e4r under en 20-\u00e5rsperiod som hon skrev sina verk, sina stora, tjocka romaner.<\/p>\n\n<p>Ja, f\u00f6r det h\u00e4r \u00e4r ju en rej\u00e4l tegelsten till romanen, f\u00e5r vi s\u00e4ga. Och om vi nu vill komma in p\u00e5 det h\u00e4r, varf\u00f6r den var skandalomsusad, s\u00e5 var det ju s\u00e5 h\u00e4r att hon var en etablerad f\u00f6rfattare och kom ut p\u00e5 Bonniers.<\/p>\n\n<p>Men den h\u00e4r romanen, &#8221;Porten vid Johannes&#8221;, och n\u00e4sta roman i Pahlenserien, som heter &#8221;\u00c4lskande par&#8221;, ville inte Bonniers ge ut. Kan du ber\u00e4tta lite om det, Anna?<\/p>\n\n<p>Bonniers ville inte ge ut den h\u00e4r romanen av n\u00e5gra olika sk\u00e4l. Och det f\u00f6rsta var att det var en alldeles f\u00f6r explicit roman n\u00e4r det g\u00e4llde erotiska skildringar och skildringar av sexualitet. Det var starka skildringar av ett homosexuellt kotteri, som man brukar s\u00e4ga, i Stockholm, som romanen skildrar p\u00e5 ett v\u00e4ldigt grymt s\u00e4tt, f\u00e5r man s\u00e4ga. Och det h\u00e4r ans\u00e5g d\u00e5 b\u00e5de Karl Otto Bonnier och Tor Bonnier, som var de tv\u00e5 f\u00f6rl\u00e4ggare som Krusenstjerna hade kontakt med.<\/p>\n\n<p>Hon hade ju gett ut sina tidigare romaner p\u00e5 Bonniers och hade en bra relation med f\u00f6rlaget.<\/p>\n\n<p>Men Karl Otto Bonnier v\u00e4djade d\u00e5 till henne att stryka. Och man sa att om du inte stryker de h\u00e4r avsnitten som vi f\u00f6resl\u00e5r, s\u00e5 kan vi inte ge ut romanen.<\/p>\n\n<p>Allts\u00e5 v\u00e4rre \u00e4n de tidigare romanerna i Sviterna.<\/p>\n\n<p>Det var den faktiskt, f\u00f6r h\u00e4r g\u00e5r den in p\u00e5 mycket mer explicita skildringar av just sexualitet och erotik p\u00e5 ett s\u00e4tt som f\u00f6r den h\u00e4r tiden var v\u00e4ldigt v\u00e5gat, f\u00e5r man s\u00e4ga. S\u00e5 det var ett sk\u00e4l.<\/p>\n\n<p>Och det andra sk\u00e4let var att vi b\u00f6rjade nu se str\u00f6mningar h\u00e4r. Vi befinner oss i b\u00f6rjan av 1930-talet. Antisemitismen frodas, nazismen b\u00f6rjar f\u00e5 f\u00e4ste. Och b\u00e5de Bonniers f\u00f6rlag och Agnes von Krusenstjerna utsattes ocks\u00e5 f\u00f6r grova antisemitiska angrepp p\u00e5 grund av att Bonniers gav ut och att Agnes von Krusenstjerna skrev. S\u00e5 att Bonniers f\u00f6rlag ville vara f\u00f6rsiktiga.<\/p>\n\n<p>Var kom romanen ut ist\u00e4llet?<\/p>\n\n<p>Sen kom romanen ut p\u00e5 ett litet avant-garde-f\u00f6rlag som drevs bland annat av en f\u00f6rl\u00e4ggare som hette Josef Riwkin. F\u00f6rlaget hette Spektrum. Och det gav sedan ut d\u00e5 resten av romanerna i sviten.<\/p>\n\n<p>Och till en b\u00f6rjan s\u00e5, Agnes von Krusenstjerna k\u00e4nde Josef Riwkin och hade haft kontakt med honom tidigare. S\u00e5 att i b\u00f6rjan s\u00e5 var hon \u00e4nd\u00e5 ganska tillfreds med att hon kunde ge ut sina romaner. Ocensurerade.<\/p>\n\n<p>Men sen uppstod ocks\u00e5 en konflikt med detta f\u00f6rlag f\u00f6r man gav ut piratkopior av hennes b\u00f6cker med v\u00e4ldigt mycket tryckfel och annat. Och dessutom i stora upplagor som hon inte hade godk\u00e4nt. S\u00e5 det blev v\u00e4ldigt s\u00e5rigt \u00e4ven med Spektrums f\u00f6rlag. Och det var ocks\u00e5 n\u00e5gonting som tog h\u00e5rt p\u00e5 Agnes sj\u00e4lv.<\/p>\n\n<p>Ja, det kan man ju f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n\n<p>Men Porten vid Johannes kom ut 1934, n\u00e4stan samtidigt som efterf\u00f6ljaren \u00c4lskande par. Men hur s\u00e5g mottagandet ut? Eftersom det som kom ut p\u00e5 bokhandelsdiskarna var ju lite skandal\u00f6st. Hilda, kan du ber\u00e4tta lite om det?<\/p>\n\n<p>Till att b\u00f6rja med s\u00e5 fick Porten vid Johannes en pappersbanderoll runt omslaget. Som d\u00e5 hade en avskr\u00e4ckande text som Krusenstjerna och utgivaren hade signerat. Och d\u00e4r stod att den h\u00e4r boken l\u00e4mpar sig inte f\u00f6r alla, utan bara psykologiskt och tidshistoriskt intresserade.<\/p>\n\n<p>Vad s\u00e4ger det? Var det meningen att man skulle f\u00f6rst\u00e5 att det betydde att det hade oanst\u00e4ndigt inneh\u00e5ll?<\/p>\n\n<p>Nej, men det p\u00e5minner faktiskt lite om vad en recensent ocks\u00e5 skrev om Tonytrilogin. Allts\u00e5 att den h\u00e4r l\u00e4mpar sig inte f\u00f6r alla, utan f\u00f6r mogna m\u00e4nniskor med allvar och medk\u00e4nsla. Tonytrilogin d\u00e5 som var hennes f\u00f6rsta romansserie, men p\u00e5 tre delar. Och som d\u00e5 kom p\u00e5 20-talet innan Pahlenserien. S\u00e5 en genre f\u00f6r ungdomar, f\u00f6r unga flickor, men samtidigt s\u00e5 inneh\u00f6ll den de h\u00e4r delarna. Allts\u00e5 den skildrade tabubelagda \u00e4mnen som pubertet, sexualitet, samk\u00f6nad sexualitet bland annat och psykisk sjukdom. S\u00e5 att, ja, det fanns en s\u00e5dan ambivalens ocks\u00e5 i mottagandet.<\/p>\n\n<p>Ja, det liknar en flickroman, men flickor b\u00f6r inte l\u00e4sa detta.<\/p>\n\n<p>Ja. Men Hilda, vad skrev kritikerna egentligen n\u00e4r den h\u00e4r bekymmersamma romanen kom ut med det osedliga inneh\u00e5llet?<\/p>\n\n<p>Den blev till att b\u00f6rja med inte recenserad i de st\u00f6rsta dagstidningarna som till exempel DN. Men den blev ocks\u00e5 mycket och r\u00e4tt tidigt recenserad f\u00f6r \u00f6vrigt av andra tidningar. Och ja, man kan s\u00e4ga att den, i likhet med f\u00f6reg\u00e5ende delar i serien, s\u00e5 f\u00f6rekom det kritik hos recensenterna mot vad det var som skildrades. Till exempel d\u00e5 sexualitet som ans\u00e5gs abnorm.<\/p>\n\n<p>Det fanns ocks\u00e5 kritik mot hur den skildrades, att det skulle saknas poesi, att det skulle saknas sj\u00e4l till exempel. Att det var p\u00e5 ett fattigt s\u00e4tt. Men mottagandet var \u00e4nd\u00e5 \u00f6vergripande positivt.<\/p>\n\n<p>S\u00e5nt som togs upp i mottagandet var att det var en, det kan ses som en nyckelroman, s\u00e5 att man d\u00e5 kunde k\u00e4nna igen flera av karakt\u00e4rerna fr\u00e5n verkligheten.<\/p>\n\n<p>Den var ocks\u00e5 omskriven p\u00e5 ett uppskattande s\u00e4tt f\u00f6r sin klasskritik. Och den har kallats modern och man ans\u00e5g att den hade ett konstn\u00e4rligt syfte. Fanns ocks\u00e5 nyanserade kritiker som s\u00e5g f\u00f6rtj\u00e4nster och svagheter. Men det var ocks\u00e5 mycket kritik som var odelat positiv.<\/p>\n\n<p>Som en del av mottagandet av Porten vid Johannes s\u00e5 kom ocks\u00e5 de f\u00f6rsta inl\u00e4ggen i den s\u00e5 kallade Pahlenfejden eller Krusenstjernafejden.<\/p>\n\n<p>Hilda, du n\u00e4mnde ju att det var en nyckelroman och det finns ju de som menar att hela det h\u00e4r g\u00e4nget som skildras s\u00e5 negativt i Porten vid Johannes har en f\u00f6rebild i verkliga personer.<\/p>\n\n<p>Det var en konstn\u00e4rskrets som bestod av bland annat Nils Dardel och Rolf de Mar\u00e9 som startade Svenska Balletten. David Sprengel hade en konflikt eller en fejd med det h\u00e4r g\u00e4nget. D\u00e5 vill en del se det som att anledningen till att de \u00e4r beskrivna s\u00e5 infamt i romanen det \u00e4r f\u00f6r att David Sprengel ville ge igen och h\u00e4mnas.<\/p>\n\n<p>Ja, Krusenstjernafejden, det \u00e4r ju ett sp\u00e4nnande ord. Vad bestod den h\u00e4r fejden av, Anna? Kan du ber\u00e4tta lite?<\/p>\n\n<p>Det intressanta \u00e4r ju att f\u00f6rst var det alldeles tyst kring de h\u00e4r romanerna i de stora tidningarna. Och sen br\u00f6t Karin Boye tystnaden.<\/p>\n\n<p>Anledningen till att det var tyst var ju f\u00f6rst\u00e5s att det h\u00e4r var ett s\u00e5 kontroversiellt inneh\u00e5ll. S\u00e5 att m\u00e5nga kritiker tog n\u00e5got steg tillbaka och funderade innan de skrev. Men Karin Boye hon skrev d\u00e5 en artikel som br\u00f6t den h\u00e4r tystnaden och d\u00e4r gick hon ut och f\u00f6rsvarade konstens frihet.<\/p>\n\n<p>Var publicerade hon den?<\/p>\n\n<p>Det var i Socialdemokraten. Och det var en principiell artikel som handlade om att varje f\u00f6rfattare m\u00e5ste f\u00e5 skriva den sanning som han eller hon anser \u00e4r sanningen. Och varje f\u00f6rfattare m\u00e5ste f\u00e5 ha sin konstn\u00e4rliga frihet att uttrycka sig som den vill och skriva om vad den vill. Och sen startade det, det kan man s\u00e4ga var startskottet f\u00f6r den s\u00e5 kallade Krusenstjernafejden. Som helt enkelt var en litter\u00e4r fejd d\u00e4r tv\u00e5 olika f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt stod emot varandra.<\/p>\n\n<p>P\u00e5 ena sidan stod d\u00e5 de konservativa kristna som ans\u00e5g att allt inte m\u00e5ste skrivas ut i litteraturen. Och ett sk\u00e4l var att man ans\u00e5g d\u00e5 att det man kallade f\u00f6r omoralisk litteratur eller osedlig litteratur ocks\u00e5 kunde skada ungdomen. L\u00e4ste ungdomar den h\u00e4r typen av litteraturen s\u00e5 fick de en skev bild av relationen mellan k\u00f6nen, av sexualitet och s\u00e5 vidare.<\/p>\n\n<p>P\u00e5 den andra sidan stod d\u00e5 de unga modernistiska f\u00f6rfattarna, till exempel Karin Boye, Eyvind Jonsson, Moa Martinson, Johannes Edfelt, Vilhelm Moberg som d\u00e5 deltog i den h\u00e4r debatten som f\u00f6rdes i tidningar och tidskrifter. Och som f\u00f6rsvarade diktens frihet och f\u00f6rfattarens r\u00e4tt att skriva sin sanning.<\/p>\n\n<p>Landade den h\u00e4r fejden i n\u00e5gonting? Kan man s\u00e4ga att det blev n\u00e5got resultat av den?<\/p>\n\n<p>Man kan s\u00e4ga att den \u00e4nd\u00e5 v\u00e4ckte den h\u00e4r fr\u00e5gan som ju var s\u00e5 viktig och den v\u00e4ckte den fr\u00e5gan just i en tid n\u00e4r ocks\u00e5 olika str\u00f6mningar ville faktiskt f\u00f6rbjuda litteratur. Man b\u00f6rjade br\u00e4nna b\u00f6cker till exempel och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt tror jag att den var v\u00e4ldigt viktig f\u00f6r att fr\u00e5gan kom upp p\u00e5 bordet och synliggjordes.<\/p>\n\n<p>Och det \u00e4r ju ocks\u00e5 s\u00e5 att det har ju kommit litter\u00e4ra fejder under 1900-talet och kanske \u00e4ven senare efter detta. Och n\u00e4stan alltid s\u00e5 n\u00e4mns d\u00e5 Pahlenfejden eller Krusenstjernafejden s\u00e5 att den var lite av en urscen f\u00f6r de litter\u00e4ra moderna fejderna.<\/p>\n\n<p>Ja, men det \u00e4r ju fint. S\u00e5 man kan inte s\u00e4ga att det var s\u00e5 att det blev ett \u00f6ppnare klimat efter det h\u00e4r, att den ledde till n\u00e5gon slags, att det var inte s\u00e5 att n\u00e5gon sida blev besegrad?<\/p>\n\n<p>Ja, p\u00e5 s\u00e4tt och vis kanske d\u00e4rf\u00f6r att det var ju inte s\u00e5 att det stoppade f\u00f6rfattarna. Vi har flera exempel p\u00e5 f\u00f6rfattare som faktiskt skrev ganska explicit om s\u00e5dana h\u00e4r fr\u00e5gor som man d\u00e5 ans\u00e5g osedliga eller omoraliska. S\u00e5 p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt s\u00e5 kan man s\u00e4ga att den sidan kanske egentligen segrade.<\/p>\n\n<p>Jag tycker vi s\u00e4ger att det blir s\u00e5. Det \u00e4r en mycket mer positiv tolkning av det hela. Jag t\u00e4nker att det vore kul Anna om du ville bara s\u00e4ga n\u00e5gra ord om David Sprengel f\u00f6r han hade ju en viktig roll i den h\u00e4r fejden.<\/p>\n\n<p>David Sprengel var ju d\u00e5 Agnes von Krusenstjernas man och de hade som sagt ett stormigt och besv\u00e4rligt \u00e4ktenskap som bland annat ledde till att Agnes br\u00f6t med sin egen familj till stor sorg f\u00f6r henne sj\u00e4lv. S\u00e5 att det var mycket konflikter och mycket jobbigt. Men han var ocks\u00e5 d\u00e5 hennes absolut viktigaste promotor. Han hj\u00e4lpte henne p\u00e5 v\u00e4ldigt m\u00e5nga olika s\u00e4tt f\u00f6r att lansera hennes f\u00f6rfattarskap och han var st\u00f6ttande.<\/p>\n\n<p>Det har till och med visat sig att n\u00e4r det g\u00e4ller Pahlensviten s\u00e5 skrev han ungef\u00e4r en tiondel av texten. Det var ju Agnes som stod som f\u00f6rfattare s\u00e5 hon godk\u00e4nde ju detta. Men man kan se i sviten att vissa inslag har Davids Sprengels r\u00f6st.<\/p>\n\n<p>Sp\u00e4nnande. Hur kom det sig att han var med och skrev p\u00e5 romanerna?<\/p>\n\n<p>David Sprengel var ju v\u00e4ldigt uppmuntrande n\u00e4r det g\u00e4llde att Krusenstjernas skulle skriva som hon hade sagt i sin ungdom f\u00f6r att uppr\u00f6ra borgerligheten.<\/p>\n\n<p>Ja det lyckades hon med. S\u00e5 hon vill ju sj\u00e4lv skriva j\u00e4rvt och det uppmuntrade han verkligen. Och han var ocks\u00e5 v\u00e4ldigt intresserad av litteratur som klev \u00f6ver gr\u00e4nser f\u00f6r det sedliga och det moraliska.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 det man kan se i Pahlensviten \u00e4r ju att de h\u00e4r avsnitten, dels en del avsnitt som handlar om det som betraktades som osedligt att de kommer fr\u00e5n David Sprengel och man kan ocks\u00e5 se det p\u00e5 den mycket mer raljerande tonen som egentligen inte var Krusenstjernas torn utan d\u00e4r \u00e4r det Sprengel som ligger bakom.<\/p>\n\n<p>Om jag har f\u00f6rst\u00e5tt det r\u00e4tt s\u00e5 var Sprengel aktiv i den h\u00e4r Pahlen-fejden?<\/p>\n\n<p>Ja han var ju rasande \u00f6ver de h\u00e4r reaktionerna som kom p\u00e5 Krusenstjernas verk f\u00f6r att han tyckte att det h\u00e4r var banbrytande, det var stor litteratur, hon tillh\u00f6rde den svenska litter\u00e4ra parnassen och hon skrev i en tradition som var utbredd p\u00e5 kontinenten, de stora sl\u00e4ktromanerna som ocks\u00e5 Krusenstjerna f\u00f6rs\u00f6kte efterlikna. Och 1935 s\u00e5 samlade han i en bok de h\u00e4r reaktionerna som kom p\u00e5 Krusenstjernas osedliga romaner. Den h\u00e4r boken inleddes med ett 189 sidor l\u00e5ngt f\u00f6rord skrivet av David Sprengel sj\u00e4lv med de mest infama angrepp p\u00e5 Krusenstjernas motst\u00e5ndare.<\/p>\n\n<p>Boken fick inte s\u00e4rskilt m\u00e5nga recensioner men en del recensenter lyfter \u00e4nd\u00e5 fram det h\u00e4r att han skriver bra, han har en v\u00e4ldigt vass penna. Nu g\u00e5r v\u00e4l boken bara att f\u00e5 tag p\u00e5 p\u00e5 antikvariaten om ens det men f\u00f6r den som \u00e4r intresserad s\u00e5 \u00e4r det ganska rolig l\u00e4sning.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r m\u00e5nga som blir fl\u00e5dda i det h\u00e4r f\u00f6rordet. Och sen samlar han d\u00e5 brev fr\u00e5n f\u00f6rlaget, recensioner, olika uttalanden i Pahlenfejden.<\/p>\n\n<p>Och den viktigaste orsaken till att han gav ut den h\u00e4r boken som ocks\u00e5 kom ut p\u00e5 Spektrum det var ju det att han ville lyfta upp Agnes von Krusenstjernas f\u00f6rfattarskap, visa omv\u00e4rlden hur briljant hon var. S\u00e5 det \u00e4r ju en partsinlaga fr\u00e5n Daniel Sprengels sida. Det \u00e4r b\u00e5de fint och galet samtidigt.<\/p>\n\n<p>Ja, det kan man s\u00e4ga.<\/p>\n\n<p>Med ett 189-sidigt f\u00f6rord. Men syftet \u00e4r att lyfta upp henne. Men om vi nu grottar ner oss lite mer i osedligheten, Hilda. Och en del av den h\u00e4r osedligheten var ju skildringen av, som Anna sa tidigare, ett homosexuellt kotteri. Och det \u00e4r ju f\u00f6r moderna l\u00e4sare en ganska fientlig skildring, \u00e4r det inte s\u00e5, av homosexuella?<\/p>\n\n<p>Jo, det h\u00e5ller jag med om att det \u00e4r. Och det \u00e4r ju d\u00e5 en grupp av homosexuella eller homobisexuella konstn\u00e4rer, en mecenat som \u00e4r greve. Med \u00e4nd\u00e5 en lite d\u00e5 tvivelaktig klassbakgrund p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, vilket ocks\u00e5 lyfts fram. En dansare ocks\u00e5. Och sen s\u00e5 \u00e4r det en lesbisk kvinna ocks\u00e5 som heter Bell von Wenden, som ocks\u00e5 \u00e4r v\u00e4n med de h\u00e4r m\u00e4nnen d\u00e5.<\/p>\n\n<p>Och ja, de skildras i mitt tycke p\u00e5 lite olika s\u00e4tt. Allts\u00e5 jag tycker att det finns lite olika s\u00e4tt att skildra Bell j\u00e4mf\u00f6rt med hur de h\u00e4r m\u00e4nnen skildras. M\u00e4nnen skildras p\u00e5 ett v\u00e4ldigt h\u00e5rt s\u00e4tt. Allts\u00e5 de \u00e4r, ja, om man ska s\u00e4ga att de \u00e4r demoniserade, de gestaltas ofta som \u00e4ckliga och l\u00f6jliga, kan man s\u00e4ga.<\/p>\n\n<p>Speglar detta Krusenstjernas egen h\u00e5llning? Eller \u00e4r det en del av hennes f\u00f6rfattarambition i det h\u00e4r? Vet vi det?<\/p>\n\n<p>Ja, allts\u00e5 nu, hon och hennes man f\u00f6rst\u00e5r jag det som sa ocks\u00e5 att de inte var emot samk\u00f6nad sexualitet p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Men att det h\u00e4r r\u00f6rde sig om en viss typ av narraktig, som de sa, homosexualitet.<\/p>\n\n<p>Men sen s\u00e5 t\u00e4nker jag att, allts\u00e5 Krusenstjerna, hon hade relationer med personer oavsett k\u00f6n. S\u00e5, sj\u00e4lv. Jag har inte lika bra koll p\u00e5 hennes man, men han kopplas ofta till en sorts dekadenskultur. S\u00e5 jag har kanske sv\u00e5rt att s\u00e4ga exakt n\u00e5got mer om det. Anna, vill du till\u00e4gga n\u00e5gonting d\u00e4r?<\/p>\n\n<p>Ja, jag skulle vilja s\u00e4ga att det finns ju definitivt b\u00e5de homofobiska och antisemitiska inslag i Pahlensviten. Och n\u00e4r man l\u00e4ser den idag s\u00e5 blir man ju ganska, ja, det \u00e4r ansl\u00e5ende \u00e4nd\u00e5 hur de h\u00e4r gestalterna skildras. Och man kan s\u00e4ga att det l\u00e5g i tiden, det var ocks\u00e5 en f\u00f6rest\u00e4llning som existerade d\u00e4r. Men samtidigt s\u00e5 skildrar ju d\u00e5 Krusenstjerna en v\u00e4ldigt harmonisk, lesbisk k\u00e4rlek i Pahlensviten. Hela sviten utmynnar ju i en s\u00e5dan relation, kan man s\u00e4ga. S\u00e5 att det \u00e4r v\u00e4ldigt kluvet.<\/p>\n\n<p>Ja, och det \u00e4r ju lite sp\u00e4nnande, f\u00f6r det \u00e4r ju n\u00e5gonting som skaver h\u00e4r.<\/p>\n\n<p>Men jag t\u00e4nker, vi g\u00e5r tillbaka till det du sa Hilda, om att den h\u00e4r lesbiska kvinnan, Bell von Wenden, att hon, kommer hon b\u00e4ttre undan \u00e4n de homosexuella m\u00e4nnen? \u00c4r det det du menar lite?<\/p>\n\n<p>Ja, allts\u00e5 det, s\u00e5 ser jag p\u00e5 det. Allts\u00e5, jag tycker att det finns en skillnad i hur Krusenstjerna gestaltar m\u00e4n och kvinnor, ocks\u00e5 \u00f6verlag. Och att Krusenstjernas texter har ofta ett st\u00f6rre intresse f\u00f6r de kvinnliga karakt\u00e4rerna \u00e4n f\u00f6r de manliga.<\/p>\n\n<p>Och det finns m\u00e5nga kvinnliga karakt\u00e4rer i Pahlenserien som ocks\u00e5 kan ses som demoniserade, som till exempel Bell von Wenden d\u00e5, som vi pratar om nu. Men det finns ocks\u00e5 en annan heterosexuell karakt\u00e4r som heter Ad\u00e8le, som ocks\u00e5 g\u00e5r ett hemskt \u00f6de till m\u00f6tes, men hon gestaltas p\u00e5 ett v\u00e4ldigt of\u00f6rdelaktigt s\u00e4tt. Men n\u00e4r Krusenstjerna skildrar de h\u00e4r kvinnorna, s\u00e5 ger hon ofta deras livshistoria och ber\u00e4ttar om hur de har ofta farit illa genom livet.<\/p>\n\n<p>Gestaltar deras lidande p\u00e5 s\u00e4tt som jag sj\u00e4lv upplever \u00e4r med medk\u00e4nsla och medlidande ofta.<\/p>\n\n<p>Jag h\u00e5ller verkligen med om det. Och det finns en slags solidaritet med kvinnorna som kommer fram just p\u00e5 det s\u00e4tt som du s\u00e4ger, att man f\u00e5r l\u00e4ra k\u00e4nna deras livshistoria och att de blir beskrivna p\u00e5 ett mer komplext s\u00e4tt.<\/p>\n\n<p>Finns det n\u00e5gon helt positivt skildrad samk\u00f6nad relation?<\/p>\n\n<p>Ja, precis. S\u00e5 som Anna var inne p\u00e5 s\u00e5 finns det ocks\u00e5 den mest positiva k\u00e4rleksrelationen kanske, som man skulle kunna s\u00e4ga i Pahlenserien \u00e4r mellan huvudpersonen Angela och en annan kvinna som heter Agda. Agda dyker tidigt upp i romanserien, men hon har lite st\u00f6rre plats i vissa b\u00f6cker och lite mindre plats i andra b\u00f6cker. Men i slutet s\u00e5 dyker hon upp och hon bor ocks\u00e5 p\u00e5 den h\u00e4r herrg\u00e5rden, d\u00e4r det \u00e4r en typ av kollektivistisk tillvaro mellan kvinnor.<\/p>\n\n<p>Och hon och Angela har en v\u00e4ldigt positivt skildrad k\u00e4rleks- och sexuell relation. Och deras sex till exempel beskrivs med ett v\u00e4ldigt positivt bildspr\u00e5k fr\u00e5n naturen, allts\u00e5 det \u00e4r mycket om blommor och fj\u00e4rilar ocks\u00e5, vill jag minnas.<\/p>\n\n<p>Men d\u00e5 \u00e4r vi l\u00e4ngre fram i romansvisten, s\u00e5 att s\u00e4ga. I Porten vid Johannes s\u00e5 finns det kanske inte n\u00e5gon s\u00e5n vackert skildrad samk\u00f6nad k\u00e4rlek.<\/p>\n\n<p>Nej, allts\u00e5 det g\u00f6r det inte. Men sen s\u00e5 finns det ocks\u00e5 m\u00e5nga ambivalenta relationer mellan kvinnor. Allts\u00e5 som Angela har d\u00e5 i en tidigare del haft en n\u00e4ra relation med en j\u00e4mn\u00e5rig flicka, de \u00e4r v\u00e4nner, men det gestaltas p\u00e5 ett n\u00e4rmast erotiskt s\u00e4tt. Sen har s\u00e5klart hon och Petra, allts\u00e5 hennes faste d\u00e5, en v\u00e4ldigt n\u00e4ra relation som i slutet av serien ocks\u00e5 f\u00e5r vissa ambivalenta undertoner, f\u00f6r de blir som gemensamma f\u00f6r\u00e4ldrar till exempel till Angelas barn som hon f\u00f6der d\u00e5.<\/p>\n\n<p>Men den h\u00e4r typen av relation som mellan Angela och Agda, det finns inte i Porten vid Johannes, det g\u00f6r det inte. Anna, vad hade Krusenstjerna f\u00f6r ambition, f\u00f6r litter\u00e4r ambition med den h\u00e4r romanen och sviten?<\/p>\n\n<p>Dels s\u00e5 tror jag att hon ville skriva en sl\u00e4ktkr\u00f6nika \u00f6ver en adlig familj, och det kan man s\u00e4ga att det blommade ut sen i Fattigadel som verkligen var en s\u00e5dan skildring i slutet av 30-talet. Men ocks\u00e5 granska kritiskt de h\u00e4r kretsarna, det \u00e4r ju en klasskildring som hon skriver h\u00e4r och det handlar ocks\u00e5 mycket om en adelsklass som h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rlora i auktoritet och inflytande. Och den processen tror jag att hon ville delvis skildra i den h\u00e4r sviten.<\/p>\n\n<p>Sen ska man ocks\u00e5 lyfta fram det h\u00e4r med hennes ambition att f\u00e5 utlopp f\u00f6r sin fantastiska ber\u00e4ttargl\u00e4dje. Hon \u00e4r ju en ber\u00e4ttare av rang och det kommer ju fram i Pahlensviten, det kommer fram i hennes, kanske inte minst i hennes Fattigadel-svit.<\/p>\n\n<p>Och sen ville hon ju ocks\u00e5 v\u00e4cka uppseende, hon ville skriva de h\u00e4r kontroversiella ber\u00e4ttelserna och uppr\u00f6ra borgerligheten som vi pratade om f\u00f6rut. Och det fanns ocks\u00e5 m\u00e5nga kritiska aspekter som man skulle kunna lyfta fram i den h\u00e4r sviten och som jag tror att hon medvetet arbetade med. Allts\u00e5 det finns ju en slags feministisk kritik, det finns en kritik av k\u00e4rnfamiljen om vi vill kalla det s\u00e5. Det finns ju m\u00e5nga olika konstellationer h\u00e4r och Pahlensviten utmynnar ju ocks\u00e5 i n\u00e5gonting som inte precis ser ut som en vanlig k\u00e4rnfamilj som Hilda var inne p\u00e5.<\/p>\n\n<p>Det \u00e4r sv\u00e5rt att komma med direkta citat som ger exempel p\u00e5 att det var v\u00e5gat f\u00f6r sin tid och sexuellt explicit. Men d\u00e4rf\u00f6r att Krusenstjernas ber\u00e4ttarstil g\u00f6r inte det s\u00e5 enkelt. Men Hilda, skulle man l\u00e4sa den h\u00e4r romanen idag och tycka att den var erotiskt utmanande eller v\u00e5gad?<\/p>\n\n<p>Jag t\u00e4nker att p\u00e5 vissat s\u00e4tt skulle man nog kunna g\u00f6ra det. Allts\u00e5 inte alla sex och sexualitetsskildringar t\u00e4nker jag inte skulle uppleva s\u00e5. Men det finns ju ocks\u00e5 skildringar av sexualitet som kan anses tabubelagd \u00e4ven idag, som sexualitet som erotiserar dominans och underordning till exempel. Ja, dyker upp i samspelet mellan olika karakt\u00e4rer, ofta inte i fullbordade sexskildringar men kanske i repliker, i fantasier hos karakt\u00e4rerna.<\/p>\n\n<p>Det kan f\u00f6rekomma en sorts lek med olika roller som konnoterar dominans och underordning till exempel. Sen t\u00e4nker jag kanske inte att gestaltningarna av heterosexuella samlag till exempel kanske inte skulle ses som s\u00e5 v\u00e5gade. De har ocks\u00e5 ofta olika typer av inslag av v\u00e5ldsamhet, s\u00e5dant som vi idag kanske skulle t\u00e4nka p\u00e5 som sexuella \u00f6vergrepp eller att det n\u00e4rmar sig en v\u00e5ldt\u00e4kt eller s\u00e5, i vissa av de fallen.<\/p>\n\n<p>Jag t\u00e4nker att vi ska knyta ihop med att bara fr\u00e5ga er h\u00e4r nu, Hilda och Anna, vad ni tycker om romanen och om romansviten. Det beh\u00f6ver inte vara n\u00e5gra j\u00e4ttel\u00e5nga utl\u00e4ggningar, men jag t\u00e4nker att du f\u00e5r forts\u00e4tta h\u00e4r nu, Hilda. Vad tycker du om?<\/p>\n\n<p>Jag uppskattar den h\u00e4r romanserien mycket. Jag har gjort det \u00e4nda sedan jag uppt\u00e4ckte den, kanske i sena ton\u00e5ren eller s\u00e5. Jag har alltid tyckt att den har en sp\u00e4nnande stil, om man s\u00e4ger s\u00e5, allts\u00e5 att den kombinerar olika stilar. Den kan p\u00e5minna om flickboksgenren, \u00e4ven den h\u00e4r romanserien till exempel.<\/p>\n\n<p>Och samtidigt s\u00e5 kan den ocks\u00e5 ha en mer h\u00e5rd och satirisk ton och den ocks\u00e5 gestaltar tabubelagda \u00e4mnen s\u00e5. Just &#8221;Porten vid Johannes&#8221;, ja, allts\u00e5 jag tycker att det \u00e4r en sp\u00e4nnande roman, ocks\u00e5 f\u00f6r att den skildrar \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n ungdom till vuxen, eller en p\u00e5b\u00f6rjad s\u00e5dan \u00f6verg\u00e5ng f\u00f6r den h\u00e4r huvudpersonen Angela.<\/p>\n\n<p>Sen s\u00e5 tycker jag ocks\u00e5 att skildringen av den lesbiska Bell von Wenden \u00e4r v\u00e4ldigt sp\u00e4nnande, att hon \u00e4r en sp\u00e4nnande karakt\u00e4r. Hon \u00e4r demoniserad p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt, samtidigt som hon \u00e4r gestaltad med medk\u00e4nsla och medlidande. Hon har monstru\u00f6sa drag, j\u00e4mf\u00f6rs till exempel med en vampyr, med Medusa. Hon kan ocks\u00e5 l\u00e4sa som en lesbisk femme, allts\u00e5 hon har ett v\u00e4ldigt feminint k\u00f6nsuttryck, hon har knallr\u00f6da l\u00e4ppar, blanderat h\u00e5r och gestaltas som vacker.<\/p>\n\n<p>Samtidigt s\u00e5 har hon ocks\u00e5 androgyna drag till sin personlighet och sitt s\u00e4tt skildras det som, allts\u00e5 att hon j\u00e4mf\u00f6rs med en man ibland.<\/p>\n\n<p>I Pahlenserien s\u00e5 skulle jag s\u00e4ga att min favoritdel \u00e4r den andra delen, Kvinnogatan, som bland annat gestaltar n\u00e4r Angela \u00e4r p\u00e5 en hush\u00e5llsskola en sommar, och d\u00e5 har hon ocks\u00e5 en v\u00e4ldigt n\u00e4ra och erotisk och ambivalent relation med en mycket n\u00e4ra v\u00e4ninna d\u00e5, som jag ocks\u00e5 tycker \u00e4r v\u00e4ldigt sp\u00e4nnande, och det \u00e4r ocks\u00e5 i den romanen som Bell fr\u00e5n W\u00e4nden introduceras.<\/p>\n\n<p>Tack, d\u00e5 f\u00e5r vi fr\u00e5ga dig Anna.<\/p>\n\n<p>Det var ju n\u00e5gra \u00e5r sedan nu som jag l\u00e4ste Porten vid Johannes, och n\u00e4r jag nu \u00e5terv\u00e4nde till den s\u00e5 k\u00e4nde jag ett starkt behov av att g\u00e5 upp och \u00f6ppna f\u00f6nstret och f\u00e5 in lite frisk luft, f\u00f6r det \u00e4r en v\u00e4ldigt grym blick som riktas mot de h\u00e4r gestalterna som beskrivs d\u00e5 som \u00e4ckliga och osmakliga och s\u00e5 vidare. Men samtidigt s\u00e5, om jag t\u00e4nker p\u00e5 hela sviten s\u00e5 tycker jag ocks\u00e5 att det finns b\u00e5de i Porten vid Johannes och i de andra romanerna en v\u00e4ldigt skarp f\u00f6rfattarblick, eller ber\u00e4ttarblick kanske vi ska s\u00e4ga, p\u00e5 just det patriarkaliska samh\u00e4llet, p\u00e5 kvinnors underordning, p\u00e5 relationen mellan m\u00e4n och kvinnor, och det kommer ocks\u00e5 fram p\u00e5 ett intressant s\u00e4tt i just Porten vid Johannes.<\/p>\n\n<p>Och jag h\u00e5ller med, jag tycker Kvinnogatan \u00e4r kanske den mest intressanta, jag tycker ocks\u00e5 om Av samma blod, den sista delen. Men just i Kvinnogatan skildras ju ocks\u00e5 precis den h\u00e4r komplicerade relationen mellan m\u00e4n och kvinnor, och kvinnors underordning, och hela sviten s\u00e4ger ju p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt att det finns fortfarande inte riktigt plats f\u00f6r kvinnorna i samh\u00e4llet som det ser ut idag.<\/p>\n\n<p>Jo, men aprop\u00e5 det du s\u00e4ger, Anna, s\u00e5 jag slogs verkligen ocks\u00e5 av det h\u00e4r h\u00e5rda tonl\u00e4get, d\u00e4r det \u00e4r v\u00e4ldigt uppenbart antisemitiskt och homofobiskt.<\/p>\n\n<p>S\u00e5 det var n\u00e5got som gjorde ett stort intryck p\u00e5 mig idag n\u00e4r jag \u00e5terkom till den h\u00e4r romanen. Och det v\u00e4cker mycket fr\u00e5gor och funderingar.<\/p>\n\n<p>Jag kom ju att t\u00e4nka p\u00e5 diskussionen om antisemitism hos Krusenstjerna i hennes verk, och allts\u00e5 ambivalensen i det h\u00e4r p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, att det f\u00f6rekommer en v\u00e4ldigt h\u00e5rd antisemitism, och den kan ocks\u00e5 f\u00f6rl\u00e4gga socioludiska karakt\u00e4rer sj\u00e4lva i verken. Och samtidigt s\u00e5 var ju Krusenstjerna sj\u00e4lv utsatt f\u00f6r nazistiska p\u00e5hopp i sin samtid, och hennes verk uppskattades ju inte alls av den typen av personer och str\u00f6mningar s\u00e5.<\/p>\n\n<p>Allts\u00e5 det finns en v\u00e4ldig ambivalens, som vi ocks\u00e5 varit inne p\u00e5, b\u00e5de i den h\u00e4r antisemitismen och homofobin, i och med att man kan se Krusenstjernas eget liv i hennes erfarenheter, s\u00e5 kan man bli kanske f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver den antisemitisme och homofobi som d\u00e5 bitvis gestaltas i vissa av hennes verk.<\/p>\n\n<p>Och i det h\u00e4r verket s\u00e5 t\u00e4nker jag att det kanske \u00e4r lite s\u00e5 h\u00e4r upptrappat, de h\u00e4r skillningarna, som \u00e4r v\u00e4ldigt h\u00e5rda. Det \u00e4r ocks\u00e5 intressant att David Sprengel i den h\u00e4r antologin, n\u00e4r han ska f\u00f6rol\u00e4mpa en man s\u00e5 mycket han n\u00e5gonsin kan, s\u00e5 beskriver han honom som kvinnlig.<\/p>\n\n<p>Och det \u00e4r ju precis vad som h\u00e4nder i &#8221;Porten vid Johannes&#8221; ocks\u00e5, med de h\u00e4r karakt\u00e4rerna som vi d\u00e5 har pratat om, som beskrivs p\u00e5 ett s\u00e5dant negativt s\u00e4tt. Det kanske ocks\u00e5 s\u00e4ger n\u00e5gonting om vem det \u00e4r som har styrt pennan i de avsnitten.<\/p>\n\n<p>Just det. Jag t\u00e4nker ocks\u00e5 p\u00e5 ett vanligt motiv hos Krusenstjerna, och ocks\u00e5 i andra verk av henne, \u00e4r just feminina unga m\u00e4n. Det brukar inte gestaltas p\u00e5 ett s\u00e5 h\u00e4r h\u00e5rt s\u00e4tt. Men n\u00e5gonting som ofta \u00e4r en aspekt av de skildringarna \u00e4r att de upplevs som hotfulla av sina j\u00e4mn\u00e5riga kvinnliga karakt\u00e4rer. F\u00f6r att de kvinnliga karakt\u00e4rerna k\u00e4nner sig hotade i sin femininitet. De k\u00e4nner sig ofta, ja, kanske lite skevad, lite misslyckade p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt i sin femininitet. Och de kan se att de h\u00e4r feminina j\u00e4mn\u00e5riga unga m\u00e4nnen kanske lyckas \u00e4nnu b\u00e4ttre \u00e4n dem p\u00e5 att vara feminina. Men som sagt, det brukar inte skildras med s\u00e5 h\u00e5rda ord som det g\u00f6r i det h\u00e4r verket.<\/p>\n\n<p>Man skulle ju kunna sammanfatta det h\u00e4r med att s\u00e4ga att den var sv\u00e5rsm\u00e4lt d\u00e5 och den \u00e4r sv\u00e5rsm\u00e4lt idag, men av olika sk\u00e4l. <\/p>\n\n<p>Ja, nu m\u00e5ste vi avrunda som vanligt mot villigt, f\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 roligt att prata om litteratur.<\/p>\n\n<p>von Pahlensviten och annat av Agnes von Krusenstjerna finns s\u00e5klart att l\u00e4sa p\u00e5 litteraturbanken.se. Och det finns ocks\u00e5 en direkt l\u00e4nk p\u00e5 anekdot.se. Nu f\u00e5r jag s\u00e4ga tack till dig Anna Williams.<\/p>\n\n<p>Tack.<\/p>\n\n<p>Och tack till dig Hilda Jakobsson.<\/p>\n\n<p>Tack.<\/p>\n\n<p>F\u00f6r att ni var h\u00e4r och pratade om Agnus von Krusenstjernas Porten vid Johannes. Tack f\u00f6r oss. <\/p>\n\n\n<\/details>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Med sin romansvit om fr\u00f6knarna von Pahlen br\u00f6t Agnes von Krusenstjerna ny mark i den svenska litteraturen. Romansviten skildrar Angelas och hennes fostermor Petras gemensamma liv i ett decennium, genom sju romaner. Med sina skildringar av sexuell intimitet [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":7713,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21,94,712,704],"tags":[97,239,235,714,1037,1040,1038,1039,824],"class_list":["post-7712","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fran-redaktionen","category-ljud","category-podcast","category-samtal","tag-1930-tal","tag-239","tag-agnes-von-krusenstjerna","tag-anekdot","tag-anna-williams","tag-froknarna-von-pahlen","tag-hilda-jakobsson","tag-porten-vid-johannes","tag-verket"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.1.1 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Verket \u2013 en podd om klassiker: Porten vid Johannes (1933) - Ljud &amp; Bild<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Verket diskuterar Agnes von Krusenstjernas romansvit om fr\u00f6knarna von Pahlen och fokuserar p\u00e5 fj\u00e4rde delen \u201dPorten vid Johannes\u201d\u00a0(1933).\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Verket \u2013 en podd om klassiker: Porten vid Johannes (1933) - Ljud &amp; Bild\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Verket diskuterar Agnes von Krusenstjernas romansvit om fr\u00f6knarna von Pahlen och fokuserar p\u00e5 fj\u00e4rde delen \u201dPorten vid Johannes\u201d\u00a0(1933).\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Ljud &amp; Bild\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/Litteraturbanken.se\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-09-26T11:58:21+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2024-04-22T12:12:35+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/artworks-Kh8t5tx5hTvU4jiC-RkKGbg-original.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1618\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1618\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Verket\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:image\" content=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/artworks-Kh8t5tx5hTvU4jiC-RkKGbg-original.jpg\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@litteraturbank\" \/>\n<meta name=\"twitter:site\" content=\"@litteraturbank\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Verket\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"30 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/\"},\"author\":{\"name\":\"Verket\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e\"},\"headline\":\"Verket: Porten vid Johannes\",\"datePublished\":\"2022-09-26T11:58:21+00:00\",\"dateModified\":\"2024-04-22T12:12:35+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/\"},\"wordCount\":6628,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/artworks-Kh8t5tx5hTvU4jiC-RkKGbg-original.jpg\",\"keywords\":[\"1930-tal\",\"1933\",\"Agnes von Krusenstjerna\",\"Anekdot\",\"Anna Williams\",\"Fr\u00f6knarna von Pahlen\",\"Hilda Jakobsson\",\"Porten vid Johannes\",\"Verket\"],\"articleSection\":[\"Fr\u00e5n redaktionen\",\"Ljud\",\"Podcast\",\"Samtal\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/\",\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/\",\"name\":\"Verket \u2013 en podd om klassiker: Porten vid Johannes (1933) - Ljud &amp; Bild\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/artworks-Kh8t5tx5hTvU4jiC-RkKGbg-original.jpg\",\"datePublished\":\"2022-09-26T11:58:21+00:00\",\"dateModified\":\"2024-04-22T12:12:35+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e\"},\"description\":\"Verket diskuterar Agnes von Krusenstjernas romansvit om fr\u00f6knarna von Pahlen och fokuserar p\u00e5 fj\u00e4rde delen \u201dPorten vid Johannes\u201d\u00a0(1933).\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/artworks-Kh8t5tx5hTvU4jiC-RkKGbg-original.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/artworks-Kh8t5tx5hTvU4jiC-RkKGbg-original.jpg\",\"width\":1618,\"height\":1618,\"caption\":\"Porten vid Johannes\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Verket: Porten vid Johannes\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website\",\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/\",\"name\":\"Ljud & Bild\",\"description\":\"Ur Litteraturbankens samlingar\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e\",\"name\":\"Verket\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/598b38c77f80129e9379c76401bfc303ab468dd8b020c0b718c550c10430b081?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/598b38c77f80129e9379c76401bfc303ab468dd8b020c0b718c550c10430b081?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Verket\"},\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/author\/verket\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Verket \u2013 en podd om klassiker: Porten vid Johannes (1933) - Ljud &amp; Bild","description":"Verket diskuterar Agnes von Krusenstjernas romansvit om fr\u00f6knarna von Pahlen och fokuserar p\u00e5 fj\u00e4rde delen \u201dPorten vid Johannes\u201d\u00a0(1933).","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Verket \u2013 en podd om klassiker: Porten vid Johannes (1933) - Ljud &amp; Bild","og_description":"Verket diskuterar Agnes von Krusenstjernas romansvit om fr\u00f6knarna von Pahlen och fokuserar p\u00e5 fj\u00e4rde delen \u201dPorten vid Johannes\u201d\u00a0(1933).","og_url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/","og_site_name":"Ljud &amp; Bild","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/Litteraturbanken.se","article_published_time":"2022-09-26T11:58:21+00:00","article_modified_time":"2024-04-22T12:12:35+00:00","og_image":[{"width":1618,"height":1618,"url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/artworks-Kh8t5tx5hTvU4jiC-RkKGbg-original.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Verket","twitter_card":"summary_large_image","twitter_image":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/artworks-Kh8t5tx5hTvU4jiC-RkKGbg-original.jpg","twitter_creator":"@litteraturbank","twitter_site":"@litteraturbank","twitter_misc":{"Skriven av":"Verket","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"30 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/"},"author":{"name":"Verket","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e"},"headline":"Verket: Porten vid Johannes","datePublished":"2022-09-26T11:58:21+00:00","dateModified":"2024-04-22T12:12:35+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/"},"wordCount":6628,"image":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/artworks-Kh8t5tx5hTvU4jiC-RkKGbg-original.jpg","keywords":["1930-tal","1933","Agnes von Krusenstjerna","Anekdot","Anna Williams","Fr\u00f6knarna von Pahlen","Hilda Jakobsson","Porten vid Johannes","Verket"],"articleSection":["Fr\u00e5n redaktionen","Ljud","Podcast","Samtal"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/","url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/","name":"Verket \u2013 en podd om klassiker: Porten vid Johannes (1933) - Ljud &amp; Bild","isPartOf":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/artworks-Kh8t5tx5hTvU4jiC-RkKGbg-original.jpg","datePublished":"2022-09-26T11:58:21+00:00","dateModified":"2024-04-22T12:12:35+00:00","author":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e"},"description":"Verket diskuterar Agnes von Krusenstjernas romansvit om fr\u00f6knarna von Pahlen och fokuserar p\u00e5 fj\u00e4rde delen \u201dPorten vid Johannes\u201d\u00a0(1933).","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/#primaryimage","url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/artworks-Kh8t5tx5hTvU4jiC-RkKGbg-original.jpg","contentUrl":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/artworks-Kh8t5tx5hTvU4jiC-RkKGbg-original.jpg","width":1618,"height":1618,"caption":"Porten vid Johannes"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2022\/09\/26\/verket-porten-vid-johannes\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Verket: Porten vid Johannes"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website","url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/","name":"Ljud & Bild","description":"Ur Litteraturbankens samlingar","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/69419b83152696f5b0871bb45039c94e","name":"Verket","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/598b38c77f80129e9379c76401bfc303ab468dd8b020c0b718c550c10430b081?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/598b38c77f80129e9379c76401bfc303ab468dd8b020c0b718c550c10430b081?s=96&d=mm&r=g","caption":"Verket"},"url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/author\/verket\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7712","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7712"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7712\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11100,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7712\/revisions\/11100"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/media\/7713"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7712"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7712"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7712"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}