{"id":8660,"date":"2023-03-27T08:19:42","date_gmt":"2023-03-27T06:19:42","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?p=8660"},"modified":"2024-08-15T11:56:39","modified_gmt":"2024-08-15T09:56:39","slug":"intima-teatern-jubilerar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/","title":{"rendered":"Intiman jubilerar"},"content":{"rendered":"\n<p>Tisdagen den 26 november 1907 \u00e4r en dag att minnas i svensk teaterhistoria. D\u00e5 \u00f6ppnades portarna f\u00f6r <a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/StrindbergA\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">August Strindbergs<\/a> och <a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/FalckA\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">August Falcks<\/a> nystartade Intima teater p\u00e5 Barnhusgatan 20 i Stockholm. Med den tyske regiss\u00f6ren Max Reinhardts \u201dKammerspiel-Haus\u201d i Berlin som f\u00f6rebild \u00f6nskade de tv\u00e5 teaterm\u00e4nnen skapa en ny form av scenkonst som skulle bryta med samtidens konventioner p\u00e5 de etablerade scenerna i landet.<\/p>\n\n\n\n<p>Strindberg skrev i samband med \u00f6ppnandet: <\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f%C3%B6rfattare\/StrindbergA\/titlar\/MemorandumIntimaTeatern\/sida\/11\/faksimil\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">\u201dOm man nu fr\u00e5gar vad en Intim Teater vill<\/a>, och vad som \u00e5syftas med Kammarspel, s\u00e5 kan jag svara s\u00e5 h\u00e4r: I dramat s\u00f6ka vi det starka betydelsefulla motivet, men med begr\u00e4nsning. I behandlingen undvika vi all fl\u00e4rd, alla ber\u00e4knade effekter, appl\u00e5dst\u00e4llen, glansroller, solonummer. Ingen best\u00e4md form skall binda f\u00f6rfattaren, ty motivet betingar formen. Allts\u00e5 frihet i behandlingen, endast bunden av konceptionens enhet och stilk\u00e4nslan.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p>Intima teatern var fr\u00e5n f\u00f6rsta dagen k\u00e4nd f\u00f6r att uppmuntra och st\u00f6dja nya r\u00f6ster inom teaterkonsten. P\u00e5 s\u00e5 vis fick h\u00e4r ett stort antal unga sk\u00e5despelare chansen att odla sin talang. F\u00f6r somliga v\u00e4ntade framg\u00e5ngsrika karri\u00e4rer inom teater och film.<\/p>\n\n\n\n<p>1957, femtio \u00e5r efter \u00f6ppnandet \u00e5terf\u00f6renades delar av ensemblen i radio f\u00f6r att samtala minnen fr\u00e5n den h\u00e4ndelserika tiden i Strindbergs teatersalonger. H\u00e4r h\u00f6r vi storheter som Maria Schildknecht, Anna Flygare, Helge Wahlgren och Alrik Kjellgren f\u00f6r att n\u00e4mna ett f\u00e5tal. De har alla anekdoter att meddela, lustiga som vemodiga.<\/p>\n\n\n\n<p>Lyssna i mediespelaren nedtill!<\/p>\n\n\n\n<div style=\"height:10px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-playlist wp-audio-playlist wp-playlist-light\">\n\t\t\t<div class=\"wp-playlist-current-item\"><\/div>\n\t\t<audio controls=\"controls\" preload=\"none\" width=\"618\"\n\t\t\t><\/audio>\n\t<div class=\"wp-playlist-next\"><\/div>\n\t<div class=\"wp-playlist-prev\"><\/div>\n\t<noscript>\n\t<ol>\n\t\t<li><a href='https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/strindbergstruppjubilerar.mp3'>Strindbergs trupp jubilerar. Intima teatern 50 \u00e5r<\/a><\/li>\t<\/ol>\n\t<\/noscript>\n\t<script type=\"application\/json\" class=\"wp-playlist-script\">{\"type\":\"audio\",\"tracklist\":true,\"tracknumbers\":true,\"images\":true,\"artists\":true,\"tracks\":[{\"src\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/strindbergstruppjubilerar.mp3\",\"type\":\"audio\/mpeg\",\"title\":\"Strindbergs trupp jubilerar. Intima teatern 50 \\u00e5r\",\"caption\":\"\",\"description\":\"\\u201dStrindbergs trupp jubilerar. Intima teatern 50 \\u00e5r\\u201d fr\\u00e5n Strindbergs trupp jubilerar av Alrik Kjellgren, Helge Wahlgren, Maria Schildknecht, Anna Flygare-Stenhammar, Fanny Falkner, Nils Johannisson, Manda Bj\\u00f6rling. Sl\\u00e4ppt: 1957. Sp\\u00e5r 1.\",\"meta\":{\"artist\":\"Alrik Kjellgren, Helge Wahlgren, Maria Schildknecht, Anna Flygare-Stenhammar, Fanny Falkner, Nils Johannisson, Manda Bj\\u00f6rling\",\"album\":\"Strindbergs trupp jubilerar\",\"year\":\"1957\",\"length_formatted\":\"44:32\"},\"image\":{\"src\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/lb_albumart.png\",\"width\":580,\"height\":612},\"thumb\":{\"src\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/lb_albumart-150x150.png\",\"width\":150,\"height\":150}}]}<\/script>\n<\/div>\n\t\n\n\n\n<div style=\"height:30px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-gallery has-nested-images columns-default is-cropped wp-block-gallery-1 is-layout-flex wp-block-gallery-is-layout-flex\">\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1583\" height=\"1200\" data-id=\"8669\" src=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/truppenjubilerar.jpg\" alt=\"Intima teatern\" class=\"wp-image-8669\" srcset=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/truppenjubilerar.jpg 1583w, https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/truppenjubilerar-300x227.jpg 300w, https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/truppenjubilerar-1024x776.jpg 1024w, https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/truppenjubilerar-768x582.jpg 768w, https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/truppenjubilerar-1536x1164.jpg 1536w, https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/truppenjubilerar-480x364.jpg 480w\" sizes=\"auto, (max-width: 1583px) 100vw, 1583px\" \/><\/figure>\n<figcaption class=\"blocks-gallery-caption wp-element-caption\"><em>Intima teaterns ensemble 1908. St\u00e5ende fr\u00e5n v\u00e4nster: Helge Wahlgren, Nils Johannisson, August Falck, John Blom, G\u00f6sta Gustafsson, Johan Ljungkvist. Sittande fr\u00e5n v\u00e4nster: Anna Flygare, Karin Alexandersson, Alrik Kjellgren, Fanny Falkner, Manda Bj\u00f6rling, Maria Schildknecht, Augusta Borgstr\u00f6m.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<div style=\"height:40px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">L\u00e4s mer hos Litteraturbanken:<\/h4>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/StrindbergA\/titlar\/OrdalekOchSm\u00e5konst\/sida\/214\/etext\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">AUGUST STRINDBERG:<em> PROLOG VID INTIMA TEATERNS \u00d6PPNANDE<\/em> (1907)<\/a><br><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/StrindbergA\/titlar\/MemorandumIntimaTeatern\/sida\/3\/faksimil\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">AUGUST STRINDBERG: <em>MEMORANDUM TILL MEDLEMMARNE AF INTIMA TEATERN<\/em> (1908)<\/a><br><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/StrindbergA\/titlar\/\u00d6ppnaBrefTillIntimaTeatern\/sida\/5\/faksimil\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">AUGUST STRINDBERG:<em> \u00d6PPNA BREF TILL INTIMA TEATERN<\/em> (1909)<\/a><br><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f%C3%B6rfattare\/FalckA\/titlar\/Fem%C3%85rMedStrindberg\/sida\/5\/faksimil\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">AUGUST FALCK: <em>FEM \u00c5R MED STRINDBERG<\/em> (1935)<\/a><br><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/f\u00f6rfattare\/StrindbergA\/titlar\/Teater\/sida\/251\/etext\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">PER STAM: \u201dINTIMA TEATERN (1907\u20131910)\u201d (1999)<\/a><\/p>\n\n\n\n<div style=\"height:20px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n\n<p>Sedan n\u00e5gra m\u00e5nader tillbaka \u00f6ppnade vi f\u00f6rresten v\u00e5r st\u00e4ndigt v\u00e4xande digitala utst\u00e4llning om och med svensk radioteater: <a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/dramaklassiker\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">DRAMAKLASSIKER FR\u00c5N SVERIGES RADIO DRAMA<\/a>. H\u00e4r f\u00f6rdjupar vi oss i radiodramatik fr\u00e5n f\u00f6rr och kryddar den med sp\u00e4nnande arkivmaterial: fotografier, manuskript och  regimanus. Hittills kan man f\u00f6rdjupa sig i tre radioupps\u00e4ttningar av Strindbergspj\u00e4ser: <em><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/august-strindberg-froken-julie-1957\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Fr\u00f6ken Julie<\/a><\/em>, <em><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/august-strindberg-fadren\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Fadren<\/a><\/em> och <em><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/diktensmuseum\/august-strindberg-ett-dromspel-1962\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Ett dr\u00f6mspel<\/a><\/em>.<\/p>\n\n\n\n<p>Fler Strindbergspj\u00e4ser finns att lyssna till bland <a href=\"https:\/\/sverigesradio.se\/grupp\/37225\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Sveriges Radio Dramas Dramaklassiker<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<div style=\"height:20px\" aria-hidden=\"true\" class=\"wp-block-spacer\"><\/div>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-css-opacity\"\/>\n\n\n\n<p><em>Inspelningen tillg\u00e4ngligg\u00f6rs h\u00e4r med tillst\u00e5nd fr\u00e5n Sveriges Radio.<\/em> <em>\u2013 Fotografiet som \u00e4r taget av en ok\u00e4nd fotograf har vi l\u00e5nat fr\u00e5n Helge Wahlgrens ess\u00e4 \u201dStrindbergs egen teater\u201d i Ord &amp; Bild, nr. 1, 1928.<\/em><\/p>\n\n\n\n<details class=\"podcast-summary\">\n     <summary>\n          <span class=\"thememattic-icon ion-ios-chatboxes-outline\"><\/span>\n          <strong>Automatgenererad transkription<\/strong>\n     <\/summary>\n\n     <p>\u201dVid dagens slut i sena h\u00f6stekv\u00e4llen, vi samlats h\u00e4r i denna lilla sal, bel\u00e4gen n\u00e4stan under jorden, men ost\u00f6rd utav gatans larm. Ett samtalsrum, en confidence, d\u00e4r vi f\u00e5r \u00f6ppna v\u00e5ra fulla hj\u00e4rtan inf\u00f6r en liten comit\u00e9. Intimt, det \u00e4r v\u00e5rt s\u00e4llskaps l\u00f6sen.\u201d Dom orden inledde f\u00f6r j\u00e4mt 50 \u00e5r sedan, en kort men betydelsefull epok i den svenska teaterns historia. Den 26 november 1907 invigdes vid Norra Bantorget i Stockholm, Strindbergs och August Falks intima teater. Om dess f\u00f6rhistoria ska vi l\u00e5ta Johan Falk ber\u00e4tta, som son i huset och f\u00f6rfattarens fadderbarn. Sj\u00e4lv har jag naturligtvis inte n\u00e5gra som helst personliga minnen av Strindberg eller intima teatern, f\u00f6dd som ge i f\u00f6rst n\u00e5gra \u00e5r efter den lilla teaterns start. Men en barndom och en ungdom i tecknet av ett enda allt \u00f6verskuggande namn, har v\u00e4l skapat en slags f\u00f6rtrogenhet med, jag v\u00e5gar kanske s\u00e4ga, en s\u00e5 intim och intuitiv k\u00e4nsla f\u00f6r vad som f\u00f6r ett halvsekel sedan h\u00e4nde en grupp unga m\u00e4nniskor under n\u00e5gra outpl\u00e5nliga \u00e5r, att det f\u00f6r mig faktiskt n\u00e4rmar sig det upplevdas v\u00e4rld. I hemmet talades ju mest Strindberg, b\u00e5de i sk\u00e4mt och allvar citerades repliker fr\u00e5n hans pjeser, uttryck som han f\u00e4llt, f\u00f6r allt arbete och alla tankar kretsade ju kring honom och hans verk. Han var f\u00f6r oss dramatiken med stort D, n\u00e5gon annan r\u00e4knades inte med. Det oerh\u00f6rda intryck han en g\u00e5ng gjort p\u00e5 intima teaterns unga garder, skapade en livsstil, en m\u00e4nsklig samh\u00f6righetsk\u00e4nsla, som det f\u00f6r en ung man som v\u00e4xte upp bland dessa h\u00f6gst aktiva minnen, kanske sedan fordrade n\u00e5got av sj\u00e4lv\u00f6vervinnelse att st\u00e5 fri emot. N\u00e4r man ser tillbaks p\u00e5 vad som d\u00e4r h\u00e4nde \u00e5ren 1906 till 1910, s\u00e5 rycks man med av din mot, den glada frejdighet, som under m\u00e5nga sv\u00e5righeter, motg\u00e5ngar och dagliga bekymmer, i alla fall bidrog till skapandet och genomf\u00f6randet av ett av de s\u00e4r\u00e4gnaste teaterf\u00f6retag som existerat h\u00e4r i landet. Min far, August Falk, var p\u00e5 s\u00e4tt och vis teaterbarn. Hans far med samma namn var kamrer p\u00e5 Dramatiska teatern, legendarisk f\u00f6r sin ovilja att beh\u00f6va betala ut ens en femma ur Dramatens kassask\u00e5p. Falk junior b\u00f6rjade som sk\u00e5despelare i landsorten, till och med en ganska vidstr\u00e4ckt s\u00e5dan, f\u00f6r tillsammans med Ivan Hedqvist drev han ett tag ett eget litet teaterf\u00f6retag i Sankt Petersburg. Efter \u00e5terkomsten till Sverige hade han turn\u00e9s\u00e4llskap i landsorten, d\u00e4r bland annat August Palme var g\u00e4st. Palme hade gjort flera stora Strindbergsroller, och hos min far vaknade nu tanken p\u00e5 att i Sverige f\u00f6ra fram Fr\u00f6ken Julie med Palme som Jean. Premi\u00e4ren i Lund den 18 september 1906, bevistad och bejublad av studenter och akademistat, v\u00e4ckte eko. Efter en m\u00e5nad m\u00e5ste Palme \u00e5terg\u00e5 till sitt Stockholmsengagemang, och August Falk \u00f6vertog d\u00e5 Jeans roll mot Madame Bj\u00f6rlings Fr\u00f6ken Julie. Och d\u00e5 h\u00e4nde det. I november samma \u00e5r tar en ung man, 24 \u00e5r gammal, mod till sig. Han anh\u00e5ller om ett samtal med den \u00e5ldrande diktaren, och g\u00e5r p\u00e5 darrande ben uppf\u00f6r trapporna i huset p\u00e5 Kalav\u00e4gen. Strindberg hade tydligen sett honom genom f\u00f6nstret, f\u00f6r han \u00f6ppnar genast, st\u00e5r stilla och granskar den unge mannen. S\u00e5 sprider sig ett v\u00e4nligt leende \u00f6ver hans ansikte. Han str\u00e4cker fram handen och s\u00e4ger \u201dNi heter August, ni heter Falk, v\u00e4lkommen\u201d. F\u00f6rst senare f\u00f6rstod den unge mannen vad det d\u00e4r egentligen betydde. N\u00e4mligen att Strindberg i det m\u00f6tet s\u00e5g sin egen ungdom f\u00f6rnyad. De hade b\u00e5da samma f\u00f6rnamn, och Falk var ju Strindbergs alter ego i hans ungdomskampverk R\u00f6da rummet.<\/p>\n\n     <p>Det var ett spel av makterna som Strindberg m\u00f6tte med ett igenk\u00e4nnande leende. N\u00e4r den gamle och unge August skildes \u00e5t efter det samtalet, var deras enda tanke och gemensamma \u00f6nskan den. Att i Stockholm skulle skapas ett forum, en teater f\u00f6r Strindbergs dramatik. En bra ink\u00f6rsport till ett s\u00e5nt f\u00f6retag blev ocks\u00e5 den mycket stora framg\u00e5ngen med fruken Julie p\u00e5 Folkteatern i Stockholm i december 1906. Nu b\u00f6rjade en hektisk tid, var finna en lokal. Men \u00f6det, eller makterna, let i en tidningsannons tala om att vid norra Bantorget fanns att hyra en h\u00f6rnbutik med utst\u00e4llningslokal och lagerrum och att lokalerna dessutom garanterades fuktfria och f\u00f6rsedda med centraluppv\u00e4rmning, toaletter, wc och elektrisk belysning och vad kan en teaterledare mera beg\u00e4ra. Men av lagerlokalerna blev det efter tusen och en sv\u00e5righeter ett lite smycke. En teatersalong i djupgr\u00f6nt och gult med 161 platser, ett r\u00f6kerum med gyllenlederstapeter och m\u00f6bler i buffelhud f\u00f6r publikens herrar, en salong i siden om Ahogni f\u00f6r damerna. Allt kostade den f\u00f6r den tidens stora summan av 45 000 kronor och allt p\u00e5 kredit. Premi\u00e4ren inf\u00f6ll den 26 november 1907 med nyskriven prolog och nyskrivet kammarspel Pelikanen. Vad som sen h\u00e4nde under \u00e5ren fram till teaterns sista f\u00f6rest\u00e4llningar i december 1910 \u00e4r inte jag den som ska ber\u00e4tta om. Men en solig liten historia fr\u00e5n v\u00e5ren 1908 tycks med s\u00e5 betecknande f\u00f6r hela den lilla teaterns v\u00e5ldsamma balansg\u00e5ng mellan hopp och fruktan. Allt var s\u00e5 svart, bj\u00f6rnarna var s\u00e5 m\u00e5nga och elektricitetsverket hade hotat, f\u00f6r vilken g\u00e5ng i ordningen, att st\u00e4nga av str\u00f6mmen till kv\u00e4llens f\u00f6rest\u00e4llning. Med d\u00f6den i hj\u00e4rtat men med desperationens mod st\u00e4ller August Falk en morgonklochanotta sina steg ut mot prins Eug\u00e9ns Valdemars udde. P\u00e5 v\u00e4gen upp fr\u00e5n grinden f\u00e5r han s\u00e4llskap med en kammarherr som f\u00f6rfr\u00e5gar sig om vikten av det onekligen morgontidiga \u00e4rendet. N\u00e4r han f\u00e5tt veta det skakar kammarherren bet\u00e4nksam p\u00e5 huvudet men lovar till sist att g\u00e5 och h\u00f6ra efter om prinsen vill ta emot. Efter en stund kommer prins Eug\u00e9n i morgonrock ner i salongen och August Falk f\u00e5r framl\u00e4gga teaterns ekonomiska bekymmer och prinsen h\u00f6r t\u00e5ligt p\u00e5 men kan till sist inte avh\u00e5lla sig fr\u00e5n fr\u00e5gan \u201dMen varf\u00f6r kommer ni just till mig?\u201d Och d\u00e5 sprang det fram ur djupet av ett ungt och sargat teaterledarhj\u00e4rta \u201dJo, erskunglig h\u00f6get, nu har jag varit hos en s\u00e5n sju j\u00e4kla massa br\u00e5dshandlare att jag inte l\u00e4ngre visste vart jag skulle v\u00e4nda mig.\u201d Och den kulan visste var den tog. De 800 kronorna utbetalades prompt. Och sen kom den framg\u00e5ngsrika premi\u00e4ren i p\u00e5sk som r\u00e4ddade teatern fr\u00e5n konkurs. Den g\u00e5ngen. Strindbergs Intima Teatern \u00e4r en ny teaterhistoria. Den har blivit mycket omskriven, kanske inte minst av utl\u00e4ndska teaterhistoriker som betonat dess sammanhang med alla de ber\u00f6mda f\u00f6rs\u00f6ksscener som en g\u00e5ng v\u00e4xte upp kring varsin uppgift och id\u00e9. Intima Teatern var ingen experimentscen i g\u00e4ngse mening. Men genom att sl\u00e5 vakt kring en enda diktares verk stimulerade den honom i hans \u00e5ldersh\u00f6st till f\u00f6rnyat dramatiskt skapande. Under tre \u00e5r framf\u00f6rde teatern 24 Strindbergspj\u00e4ser med 1147 framf\u00f6randen. Vilket st\u00f6d f\u00f6r en dramatiker. Och genom sin blotta existens bidrog den till uppkomsten av kammarspelen. En dramatisk skatt utan vilken svensk teater skulle varit bra mycket fattigare. Till 50-\u00e5rsminnet har gamla intimansensamlel samlats p\u00e5 nytt. M\u00e5nga av dem \u00e4r \u00e4nnu aktiva inom teatern. Alla \u00e4r de fyllda minnen fr\u00e5n en stimulerande tid vid en ung kampglad scen och av n\u00e4rheten till en stor diktare. Ikv\u00e4ll f\u00e5r vi vara med och lyssna ett tag p\u00e5 deras samtal. H\u00e4r sitter nu Alrik Kjellgren, Falks n\u00e4rmaste medarbetare, sedamera kanslist p\u00e5 operan. H\u00e4r \u00e4r vidare Manda Bj\u00f6rling, l\u00e4nge en av v\u00e5ra fr\u00e4msta teaterpedagoger. S\u00e5 \u00e4r det sk\u00e5despelarna Anna Flygare-Stenhammer och G\u00f6sta Gustafsson. Och operettrekiss\u00f6ren Nils Johannesson. Och fr\u00e5n G\u00f6teborgs stadsteater har Helge Wahlgren, rekiss\u00f6r och Maria Schillknecht, rest upp. Och fr\u00e5n K\u00f6penhamn kommer vidare Fanny Falkner, den unga konstn\u00e4rinnan som blev Strindbergs sista f\u00f6r\u00e4lskelse, Hans Svanewitt. Melodin i samtalet \u00e4r naturligtvis \u201dMinst ni\u201d. &#8211; Minns ni n\u00e4r vi f\u00f6rsta g\u00e5ngen tr\u00e4ffade August Strindberg? &#8211; Jaha, du och jag Alrik Kjellgren. Tillsammans med Anna Flygare, Nisse Johannesson och Helge Wahlgren. Var bland de som f\u00f6rst presenterades vid den f\u00f6rsta repetitionen. Strindberg fr\u00e5gade mig, dr\u00f6mmer ni om att spela Hamlet? Jag visste inte vad jag skulle svara. Jag hade ju endast spelat en roll i hela mitt liv d\u00e5. Och jag tyckte att det l\u00e4t v\u00e4ldigt \u00f6vermodigt att dr\u00f6mma om denna stora roll. Jag svarade, jag dr\u00f6mmer tills vidare om att bli sk\u00e5despelare. Och d\u00e5 sa Strindberg, varje ung man b\u00f6r dr\u00f6mma om att spela Hamlet. Vilken sp\u00e4nning vi v\u00e4ntade p\u00e5 att f\u00e5 se Strindberg som regiss\u00f6r. Vi fann ju snart att inte ens i den egenskapen hade han n\u00e5gon vidare lust f\u00f6r grovg\u00f6ra. Sitta med vid de dagliga repetitionerna. S\u00e4ga vad man skulle st\u00e5 och g\u00e5 och sitta etc. De f\u00f6rsta replikerna ni h\u00f6rde f\u00e4lldes av G\u00f6sta Gustafsson och Helge Wahlgren. Nu tar Anna Flygare Stenhammar ordet. D\u00e4remot gav han efter sina mer sporadiska kontrollbes\u00f6k vid repetitionerna en ing\u00e5ende personinstruktion till var och en av oss i sina sm\u00e5 biljetter. Som vi nu nog \u00e4r s\u00e5 glada att ha kvar. T\u00e4nk att jag minns du Anna. Det \u00e4r Maria Schillknecht som avbrutor henne. Jag minns n\u00e4r vi spelade, det var allts\u00e5 1908. Jag var ju inte med fr\u00e5n b\u00f6rjan, jag kom inte f\u00f6r n\u00e5got efter. D\u00e5 tog vi upp repris p\u00e5 Bengts hustru. D\u00e5 fick jag Amanda Bj\u00f6rlings rollm\u00e4rket. Efter generalrepetitionen kom Strindberg upp som vanligt p\u00e5 scenen. D\u00e5 kom han fram till mig och tittade p\u00e5 mig en stund. Jag t\u00e4nkte nu f\u00e5r jag regi. D\u00e5 sa han \u201dFr\u00f6ken ser l\u00e4ngre ut p\u00e5 scenen \u00e4n i verkligheten\u201d. Jag t\u00e4nkte man m\u00e5ste v\u00e4l svara n\u00e5gonting. D\u00e5 sa jag \u201dJag tycker Herr Strindberg att det \u00e4r ol\u00e4mpligt f\u00f6r rollen\u201d. \u201dDet \u00e4r ju alltid bra att vara st\u00e5tlig\u201d sa Strindberg. Och gick ifr\u00e5n mig. D\u00e5 gick han direkt fram till min nuvarande man Helge Wahlgren. D\u00e5 stirrade p\u00e5 honom en l\u00e5ng stund r\u00e4tt i hans sikte. Sa ingenting. S\u00e5g en v\u00e4n ryggen och gick. Den unge mannen var mycket f\u00f6rklossad. Han var ju \u00f6vertygad om att Strindberg tyckte att han var s\u00e5 f\u00f6rskr\u00e4cklig att han inte kunde s\u00e4ga n\u00e5gonting. Men dagen d\u00e4rp\u00e5 fick han en av de sm\u00e5 biljetterna som alltid kom dagen efter. Och d\u00e4r stod \u201dHoho\u201d som det alltid stod h\u00f6ger till h\u00f6ger. Jag skriver detta f\u00f6r att s\u00e4ga att ni gjorde rollen riktigt och r\u00e4tt i alla avseenden. Ja det h\u00e4r \u00e4r inte ordagrant men ungef\u00e4r. Och jag skriver detta d\u00e4rf\u00f6r att ni f\u00f6rtj\u00e4nar uppmuntran. Och jag fick ocks\u00e5 en biljett d\u00e5. Och den stod \u201dNi passar tydligen inte f\u00f6r det sentimentala\u201d \u201dutan kommer s\u00e4kert att passa b\u00e4ttre f\u00f6r karakt\u00e4rsroller.\u201d \u201dRollen i fr\u00e5ga \u00e4r dessutom odr\u00e4glich\u201d \u201dd\u00e5 den ideligen driftar den odr\u00e4gliga eviga fr\u00e5gan.\u201d Det var allts\u00e5 egenskapsfr\u00e5gan f\u00f6rmodligen han menade. Men som regiss\u00f6r lydde hans huvudtes \u201dF\u00f6renkla det materiella bagaget.\u201d \u201dOch b\u00e4st borde det enligt hans tanke f\u00f6rverkligas genom inf\u00f6rande av draperibana.\u201d \u201dVarigenom ocks\u00e5 det enklaste vardagsskildringar\u201d \u201dtill exempel faderns, kunna lyftas till ett h\u00f6gre plan blir stor tragedi.\u201d Draperibanan genomf\u00f6rde vi, jag vet inte om ni, drottning Kristina, kanske Svanewitt ocks\u00e5. Delvis i Svanewitt. Jag minns det var underbara tunga sammetsdraperier i Lj\u00f6ros som han \u00e4lskade att experimentera med med alla m\u00f6jliga slags belysningseffekter. Ja Anna, minns du, och minns du Fanny Falkner, minns ni p\u00e5 ett\u00e5rsdagen av teaterns invigning? D\u00e5 skulle ju Falk st\u00e4lla till en extra fin liten fest d\u00e4r nere och d\u00e5 hade han vidtalat dig Anna och dig, Fanny, att ni skulle dansa f\u00f6r Strindberg p\u00e5 scenen och Strindberg skulle sitta i salongen. Och s\u00e5 skulle han ordna s\u00e5 att ni fick olikf\u00e4rgade belysningar p\u00e5 er. Och du hade skaffat, du Anna, hade skaffat dig en mycket vacker violett sammetskl\u00e4mning och Fanny hade skaffat sig en gr\u00f6n, lusgr\u00f6n, mycket vacker och s\u00e5 dansade ni den d\u00e5 mycket moderna Boston-valsen. Och Kjellgren stod i kulissen och satte p\u00e5 belysning i olika f\u00e4rger. Strindberg satt i salongen och var henf\u00f6rd. Och han roppade och dirigerade r\u00f6tt ljus, gr\u00f6nt ljus, gult ljus och Kjellgren lydde f\u00f6rst\u00e5s. Och s\u00e5 minns jag, jag stod ute i kulissen och h\u00f6rde hur Strindberg i salongen sa \u201dMera, mera\u201d s\u00e5 fort det saktade av, ni trodde det var f\u00e4rdigt. Och ni fick b\u00f6rja om igen. Jag trodde faktiskt i slutet att ni skulle svimma men ni gick ju aldrig i slutet. &#8211; Nej, det gjorde jag inte alls. &#8211; Vad du inte \u00e4r. Jag hittade i falksbrev h\u00e4romdagen att Strindberg blev s\u00e5 f\u00f6rtjust att han i ett brev f\u00f6reslog att i det d\u00e5 p\u00e5t\u00e4nkta uppf\u00f6randet av dr\u00f6mspelet inl\u00e4gga fantasidanser, balletter kallar han det f\u00f6r, f\u00f6r dig och mig. Du skulle dansa en valtojfull vals och jag, som han kallade det, dansa ner dig med en backfuga. [Skratt] Ja, annars var det som mest intresserade Strindbergs egenskap att det var regiss\u00f6r, sk\u00e5despelarnas tal, diktion, replikbehandling. \u201dI begynnelsen var ordet\u201d citerade han ofta. Ja, det kom mig att t\u00e4nka p\u00e5 ett brev som Strindberg s\u00e4nde mig till teatern. Nu var turen kommit till Alrik Kjellgren. Det var i juni och vi spelade n\u00e4mligen, tack vare p\u00e5sksucc\u00e9n och tack vare dig, k\u00e4ra Anna, s\u00e5 spelade vi \u00e4nda till den sjuttonde juni. Och d\u00e5 fick jag det d\u00e4r brevet ifr\u00e5n honom, d\u00e4r han bad att jag skulle komma upp till honom. Han skrev s\u00e5 h\u00e4r, \u201dB\u00e4sta Herr Kjellgren, d\u00e5 ni nu ska upp i den h\u00f6gre lyriken och den h\u00f6gre flykten m\u00e5ste jag s\u00e4ga er en sak. Ni m\u00e5ste l\u00e4sa vers varje dag. Er st\u00e4mme \u00e4r n\u00e5got spr\u00f6d och tunn, ibland skr\u00e4llande. Ni slarvar med uttalet, sv\u00e4ljer konsonanter och talar f\u00f6r fort ibland. Staccato ist\u00e4llet f\u00f6r legato. N\u00e5ja, vill ni l\u00e4ra er fortsatte han, t\u00e4ng ner er sols\u00e5ng utan till och kom och l\u00e4sa den f\u00f6r mig. S\u00e5 ska jag s\u00e4ga er talets hemlighet b\u00e4ttre \u00e4n s\u00e5 h\u00e4r. Ni talar riktigt i ton och st\u00e4mning men det ska klinga vackert. Kom n\u00e4r ni kan sols\u00e5ngen, det \u00e4r jag sjunger en s\u00e5ng. Och s\u00e4ger alla kvinnor, \u00f6verstruket och \u00e4ndrat med Stenbergs stil ovanf\u00f6r, damer att jag tar emot varje dag ett till tre och sex till sju. N\u00e5ja, n\u00e4r s\u00e4songen var slut vid midsommar s\u00e5 flyttade jag ut till Odn\u00f6. Och d\u00e4r gick jag i en vacker bj\u00f6rkdunge och l\u00e4ste in sols\u00e5ngen. Och en vecka efter midsommar s\u00e5 reste jag till Stockholm igen p\u00e5 den gamla hideliga sk\u00e4rg\u00e5rdsb\u00e5ten Dalar\u00f6str\u00f6m, bevepnad med en bukett linea som jag plockat p\u00e5 Orn\u00f6. N\u00e4r klockan var ett s\u00e5 st\u00e4llde jag stegen till Kalav\u00e4gen d\u00e4r Stenberg d\u00e5 bodde och gick upp, darrande och nerv\u00f6s och ringde p\u00e5 mina tre inl\u00e4rda ring p\u00e5 d\u00f6rrklockan. Stenberg kom sj\u00e4lv och \u00f6ppnade, ikl\u00e4dd sin korta bruna skrivrock. Han tog emot mig v\u00e4nligt och med sitt intagande leende sa han \u201dJass\u00e5, det \u00e4r sols\u00e5ngen som kommer.\u201d<\/p>\n\n<p>Jag bockade mig och \u00f6verl\u00e4mnade linea-buketten som jag hade talat om fr\u00e5n honom som jag hade plockat i skogen p\u00e5 Orn\u00f6. D\u00e5 blev han intresserad och ber\u00e4ttade att Orn\u00f6 var en av hans gamla sommar\u00f6ar. Och s\u00e5 satte han blommorna i ett glas p\u00e5 skrivbordet. Sen b\u00f6rjade han l\u00e4sa av dikten vilket jag naturligtvis gjorde med all den entusiasm och lyrik som en 24-\u00e5rig ung sk\u00e5despelare var i st\u00e5nd till. &#8211; Men dritte du inte? &#8211; Ja, just det. Ja, Stenberg, nu avbryter jag inte utan litar med att l\u00e4sa dikten till slut. Men s\u00e5 f\u00f6ljde en paus. Och s\u00e5 komplementerade han mig f\u00f6r min uppfattning av dikten. Men! Ja, nu b\u00f6rjade m\u00e4nnet. Jag skanderade f\u00f6r mycket den h\u00e4r pisten och tog f\u00f6r mycket stakat och forserade. Jag borde tala l\u00e5ngsammare ibland. Och s\u00e5 f\u00f6ljde ett omtagande av vissa st\u00e4llen i dikten. Och m\u00e5nga, m\u00e5nga visa ord fick jag fr\u00e5n Stenberg den g\u00e5ngen. Efter en halvtimme ungef\u00e4r s\u00e5 var lektionen slut. Jag tackade och gjorde mig beredd p\u00e5 att g\u00e5 min v\u00e4g. D\u00e5 sa Stenberg, v\u00e4nta lite. Och d\u00e4refter gick han efter en bok i gr\u00f6nt l\u00e4rvspand och satt sig ner vid skrivbordet och \u00f6ppnade permen och skrev n\u00e5gonting p\u00e5 f\u00f6rsitsbladet. Det var hans sista diktsamling ordalek och sm\u00e5konst. D\u00e4refter r\u00e4ckte han mig boken. Ja, jag vet inte riktigt hur jag s\u00e5g ut n\u00e4r jag l\u00e4ste vad han hade skrivit. Till Alrik Hellgren. V\u00e4nligt, tacksamt fr\u00e5n August Strindberg. Jag bara vet att jag n\u00e4stan sj\u00f6ng genom jorden och stammade fram n\u00e5gonting s\u00e5nt h\u00e4r. F\u00f6rst\u00e5r ni? Ja, men Herr Strindberg. Jag vet inte hur jag ska kunna till och med upp det h\u00e4r. Nej, nej, nej. Alldeles f\u00f6r mycket, Herr Strindberg. Och s\u00e5 har Strindberg avbrytt mig med sitt str\u00e5lande leende. Och s\u00e5 sa han det h\u00e4r m\u00e4rkliga orden som jag aldrig kommer att gl\u00f6mma. Ni har ju givit mig blommor, s\u00e5 f\u00e5r v\u00e4l jag ge er mina dikter. Ja, s\u00e5dan var Strindberg mot oss ungdomar. Undra p\u00e5 d\u00e5 om det var en \u00f6verlycklig ung man som med boken i hand for tillbaka till ordne. Aprop\u00e5 instruktionen om hur du skulle tala s\u00e5 ska jag citera honom igen. Orden ska vara som perlor upptr\u00e4dda p\u00e5 en tr\u00e5d. Inte dig att skramla som en ask. Ta det brett och legato. Njut av att h\u00f6ra er egen r\u00f6st, skriver han till mig. Och i samma veva skriver han till Falk. Ibland rent av snattrade du och flygade. Det var i bandet. Tala tydligt s\u00e5 beh\u00f6vs inget miner och schester. Bede dig att saga vartenda ord som \u00e4r gammaldags. Inga s\u00e5rande understrykningar som publiken finner f\u00f6rorl\u00e4mpande. Och d\u00e4r kommer vi just till n\u00e5got som Strindberg hade uppt\u00e4ckt under han satt med vid repetitioner p\u00e5 fadern. Och som kommer hon att upph\u00f6ra med sin dagliga n\u00e4rvaro vid dem. Mina f\u00f6rf\u00e4rliga repliker kan jag inte uth\u00e4ra att h\u00f6ra slungas emot mig dag efter dag. Mildra dig har varit f\u00f6r str\u00e4ng. D\u00e4mpa dig har varit f\u00f6r h\u00e5rd. Och s\u00e5 nu ber jag f\u00f6r all framtid och genast att varje hon mot religion eller det heliga strykes ut. B\u00f6rjande med fadern. Det ska befria mig ur denna disharmoni med mig sj\u00e4lv. Du \u00e4r ner hos er l\u00e5ter f\u00f6rkunna falska l\u00e4ror. Dem jag nu predikar emot och inte bek\u00e4nner l\u00e4ngre. Uderhuvudtaget s\u00e5 var han ju annars inte r\u00e4dd f\u00f6r strykningar i texten. Han hade till och med den tilltro till sk\u00e5despelarna att han gav dem frihet att g\u00f6ra om hans repliker. Inte sant var det Algren? Ja han sa tumma g\u00e4rna p\u00e5 replikerna om ni f\u00e5r dem att ligga b\u00e4ttre i mun. Skarva om ni vill men laga bara att det blir svart p\u00e5 tal. Det d\u00e4r st\u00e4mde mycket illa med den uppfattningen som delvis blev till reageri. Att sk\u00e5despelarna inte skulle v\u00e5ga spela ut f\u00f6r att inte inkr\u00e4kta p\u00e5 f\u00f6rfattarens omr\u00e5de. Det var ju Stockholms f\u00f6rsta intima teater och de var v\u00e4l ovana vid det spels\u00e4tt som vi hade. Men den d\u00e4mpade tonen kom ju av att det var en liten scen, en liten salong. Och d\u00e4r sj\u00e4lvfallet s\u00e4nker man ju b\u00e5de r\u00f6sten och uttryckerna. Om man spelar i ett stort salong. Det fanns ju ett annat fall d\u00e5 han var str\u00e4ng mot sk\u00e5despelarna. Det g\u00e4llde entr\u00e9erna. De fick inte g\u00f6ra en entr\u00e9 p\u00e5 scenen med aftontidningen i huvudet och cigarren bildligt talat \u00e4nnu h\u00e4ngande i mundgipan. L\u00e4nge skulle vi v\u00e4nta ut i kulisserna. Rusa inte in och st\u00f6r, glid in i situationen, st\u00e5 i kulissen och ta ton av det innevarande. Men hellre fick sk\u00e5despelaren tjasa ut och ta med sig det innevarande st\u00e4mning. Han ska l\u00e4mna n\u00e5got kvar av sin roll. Helst skulle vi h\u00e5lla kvar den h\u00e4r st\u00e4mningen \u00e4nda ute i foyerna, in i logerna. Sk\u00e5despelaren ska h\u00e5lla kvar tankarna inne p\u00e5 scenen. Hans sj\u00e4l ska stanna kvar fast\u00e4n kroppen g\u00e5r ut. Men den d\u00e4r tystnaden som du talade om, den n\u00f6dv\u00e4ndiga som sagt var av det lilla rummet. Men den blev faktiskt n\u00e5got f\u00f6r oss mycket karakt\u00e4ristiskt. Den meddelades \u00e4nd\u00e5 ut i publiken. Denna grej som en sorts andakt som tystnaden skapade. Ja det har jag h\u00f6rt m\u00e5nga s\u00e4ga. De gav oss ofta namnet Strindbergs, inte sk\u00e5despelare utan f\u00f6rkunnare. Men till mig skrev han att f\u00f6rkunna inte fr\u00e5n scenen. Det var efter studenten i sp\u00f6ks\u00e5daten. Men det var publiken som gav oss namnet f\u00f6rkunnare. Strindbergs lilla skala apostler som n\u00e5gon landsordstidning kallade oss. I medlemstid s\u00e5 hade han ett r\u00f6rande intresse f\u00f6r allt som angick oss. Och brev inte f\u00f6r allt vimlar av instruktioner och skisser till och med. Han tyckte vi skulle vara kl\u00e4dda. Kommer ni ih\u00e5g n\u00e4r vi repeterade Svannevit s\u00e5 besv\u00e4rades Strindberg mycket av v\u00e5ra m\u00f6rka vinterkl\u00e4der. Och bara till n\u00e4sta repetition kl\u00e4 oss ljusa sommarkl\u00e4der. Det gjorde vi ju ocks\u00e5. S\u00e5 tyckte han att jag under repetitionerna hade ett n\u00e5got gammalaktigt leende. Och han f\u00f6reslog att jag skulle n\u00e4r det g\u00e4llde att maskera mig s\u00e5 skulle jag l\u00e4gga mig till med ett sk\u00e4gg f\u00f6r att bli yngre. (Skratt) Ja just. Titta p\u00e5 teckningen till en liten krage. Logo med snibbar som han har gjort i ett av breven. I motsats till den tidens moderna kragar halshj\u00e4rnan som \u00e4r orysliga skriver han. Kragen skulle v\u00e4ras utan Benjamin i p\u00e5sk. Och likadant hade han strax bredvid det tecknat en kofta och matroshatt som jag som Eleonora skulle b\u00e4ra. Ja till och med om sminkningen till den rollen yttrar han sig. Flygare ska beh\u00e5lla sin n\u00e4sa. Den kl\u00e4r henne dock b\u00e4st avf\u00e4rs. (Skratt)<\/p>\n\n<p>Ja och \u00e4nd\u00e5 mycket mer v\u00e5r Nogusei har plockat fram. S\u00e4rskilt v\u00e5r unge direkt\u00f6rs brev. Men allt formar sig till slut bara. Till ett j\u00e4ttetack f\u00f6r allt vad Intima Teatern gav. Allt ifr\u00e5n denna dag f\u00f6r 50 \u00e5r sedan. Ja. G\u00f6sta Gustafsson och Nils Johannesson har ocks\u00e5 ett par historier att ber\u00e4tta. Ja jag minns en episod fr\u00e5n f\u00f6rsta \u00e5ret. August Strindberg hade m\u00e5lat en tavla som ni vet t\u00e4nkte f\u00e5 igen. Under s\u00e5 stod det v\u00e5gen m\u00e5lad med tummen i olja av August Strindberg. Den tavlan inspirerade mig eftersom jag p\u00e5 den tiden m\u00e5lade lite sj\u00e4lv i smink. Jag t\u00e4nkte g\u00f6ra n\u00e5got liknande ja. Jag tog en kartong och m\u00e5lade ett \u00e5skm\u00e5l med purperkantor i en solnedg\u00e5ng. Symboliskt. Som avspeglade sig i ett grovigt hav. Ja det fanns inte s\u00e5 m\u00e5nga f\u00e4rger i sminkningen. Ja sj\u00e4lv tyckte jag att den var mycket vacker. Jag nubbade fast den p\u00e5 min l\u00e5st\u00f6r som l\u00e5g alldeles vid ing\u00e5ngen till teatern. Nu brukar som vi kant Strindberg alltid fastna promenader om morgonen fr\u00e5n bl\u00e5tornet till teatern. Det kunde ha h\u00e4nt att han gick in p\u00e5 sin k\u00e4ra teater och tittade lite. Han hade ju egna nycklar. Ja visst exakt. Det h\u00e4nde att jag \u00f6vernattade p\u00e5 en chasslong i Poag\u00e9n. Jag hade som bekant mitt f\u00f6r\u00e4ldrahem i en sydligare stad s\u00e5 det var lite sv\u00e5rt med nacklosskiv. Den sn\u00e4lla st\u00e4derskan som h\u00f6rde att d\u00f6rren \u00f6ppnades till ing\u00e5ngen kastade kvickt en matta \u00f6ver mig. Det var tur f\u00f6r mig f\u00f6r det var Strindberg som kom. Han stannade framf\u00f6r min d\u00f6rr. Jag f\u00f6rstod det enast f\u00f6r han st\u00e4llde sig och mumlade n\u00e5gra ord som jag tyckte l\u00e4t som&#8230; Sen gick han vidare in i Poag\u00e9n och st\u00e4llde sig som vanligt och tittade p\u00e5 v\u00e4ggarna. Och gick ner till scening\u00e5ngen och kastade en blick dit ner. Ja och jag var glad att han inte satte sig p\u00e5 min chasslong. D\u00e5 hade makten gjort mig olycklig. Men som v\u00e4l var s\u00e5 gick han. Han stannade \u00e4nnu en g\u00e5ng vid utg\u00e5ngen d\u00e4r min kl\u00e4ddors var. Och mumlade ytterligare n\u00e5gra ord. S\u00e5 var han borta. Ja det mumlet. Nu h\u00f6r du till musiken det. Mumlade. Jag kom in i min&#8230; bland f\u00f6rsta rollerna jag hade i sp\u00f6ksonaten. Och b\u00f6rjade motspelarens replik l\u00f6d \u201dVem \u00e4r ni?\u201d Var p\u00e5 jag enligt rollen sa \u201dMitt namn \u00e4r Johansson. Jag \u00e4r bara en vanlig m\u00e4nniska.\u201d \u201dJag \u00e4r en bildad karl. Jag har varit bokhandlare.\u201d Det mumlade fr\u00e5n salongen. Och det l\u00e5nga r\u00e4ddepten gick ut. Glad \u00f6ver att det inte kom n\u00e5gon regianm\u00e4rkning. Jag tydde mumlet som ett gillande. Och k\u00e4ra Nils Johansson. Nu ska F\u00e4lte. Du ska s\u00e4ga n\u00e5got. Du sitter s\u00e5 tyst. Tala om nu. Vad vill du att jag minns? Genom februari s\u00e5 kom jag snart efter intimateaterns start att utf\u00f6ra ett par sm\u00e5 statistroller. Efter generalrevisionen p\u00e5 Drottning Kristina, n\u00e4r jag var en liten pors, s\u00e5 fick jag f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen h\u00e4lsa p\u00e5 August Strindberg. Han hade tyckt att jag borde passa f\u00f6r Eleonoras roll i p\u00e5sk. Han bad mig l\u00e4sa in den. Jag hade aldrig dr\u00f6mt om att g\u00e5 teaterv\u00e4gen. Jag ville m\u00e5la. N\u00e5gon slags utbildning f\u00f6r scenen hade jag inte f\u00e5tt. Men man gjorde som Strindberg \u00f6nskade. Eleonora kom jag inte att spela d\u00e5. Jag t\u00e4nkte som sagt, inte s\u00e5 mycket p\u00e5 teater. D\u00e5 mottog jag pl\u00f6tsligt i maj mitt f\u00f6rsta brev fr\u00e5n Strindberg. Han bad att jag skulle bes\u00f6ka honom och l\u00e4sa n\u00e5gon vers utan till f\u00f6r honom. Han skrev att han hade planerat f\u00f6r mig att jag skulle spela Svannevit hos Ranft p\u00e5 operan. Det var inte lite. K\u00e4llgren hade ocks\u00e5 f\u00e5tt kallelse till Strindberg. S\u00e5 vi framf\u00f6rde en scen av p\u00e5sk. Jag minns det, Fanny. Men sen du hade g\u00e5tt och vi hade slutat v\u00e5r scen stod Strindberg l\u00e4nge tyst. Sen sa han \u00e5t mig, \u201dN\u00e5, vad tyckte ni?\u201d Jag svarade, jag blev verkligen \u00f6verraskad av hennes intuitivitet och hennes k\u00e4nslighet. Men hennes r\u00f6st, Herr Strindberg, den \u00e4r alldeles f\u00f6r svag. Den kommer knappast att h\u00f6ras \u00f6ver rampen. Strindberg s\u00e5g d\u00e5 p\u00e5 mig och s\u00e5 avbryt han. \u201dS\u00e5dan kan hj\u00e4lpas, Herr K\u00e4llgren.\u201d Och n\u00e4r jag gick ut i rummet yttrade han, \u201dS\u00e5na \u00f6gon, ett s\u00e5nt h\u00e5r, hon \u00e4r Borens godespelerskatt.\u201d Ja, k\u00e4ra Fanny. S\u00e5 var det. Dagen efter fick jag en l\u00e4ngre promenoria, mest ang\u00e5ende r\u00f6stutbildning. P\u00e5sk spelades nu med dig och Anna Frikade p\u00e5 Intima Teatern. Ja, det minns jag. Det var allts\u00e5 p\u00e5 v\u00e5ren 1908. D\u00e5 var jag \u00e4nnu inte i teatern. D\u00e5 var jag bara publik. Inte vid teatern, jag satt i salongen. Jag hade ju sett varenda premi\u00e4r p\u00e5 den d\u00e4r lilla teatern. Och n\u00e4r d\u00e5 jag s\u00e5g p\u00e5sk med dig, Anna. Ja, du f\u00f6rst\u00e5r, det tog mig s\u00e5. Jag tyckte du var som en uppenbarelse. Och faktiskt, jag gick fem g\u00e5nger och s\u00e5g om den s\u00e5 inf\u00f6r mig. Ja, i den d\u00e4r promenorian som Strindberg skrev d\u00e5, d\u00e4r skrev han bland annat \u201dTala, frasera som en s\u00e5ngerska. Lyssna till din egen r\u00f6st och njut av den n\u00e4r den klingar v\u00e4l.\u201d Han skrev \u201dFlygare talar v\u00e5rda till vardagslag. H\u00f6r p\u00e5 henne, imitera henne.\u201d Ett par dagar senare s\u00e5 mottog jag igen ett brev av Strindberg. \u201dJag har en best\u00e4md m\u00f6ning att g\u00f6ra er till en stor sk\u00e5despelerska. Men ni ska ta saken allvarligt och arbeta, f\u00f6r det \u00e4r ingen lek. G\u00f6m detta brev och l\u00e4s det ofta, t\u00e4nkande \u00f6ver mina l\u00e4rdomar. V\u00e4ndligen, Strindberg.\u201d Strindberg bodde p\u00e5 den tiden p\u00e5 Karlav\u00e4gen. Jag i det hus som den g\u00e5ngen bara var Drottninggatan 85 till Strindberg den 10 juli samma \u00e5r flyttade och gav namnet Bl\u00e5 Tonet. Nu skulle Svanvitt upp p\u00e5 Intimen. Och jag fick prinsessan Helge Walgren, prinsens roll. Och medan Falk var p\u00e5 turn\u00e9 med halva personalen s\u00e5 in\u00f6vades Svanvitt. Strindberg skulle vara regiss\u00f6r. Efter varje repetition s\u00e5 mottog vi fr\u00e5n honom r\u00e5d och anvisningar och erk\u00e4nnande. De som jag f\u00f6ljde s\u00e5 gott jag kunde. Som sagt, jag var ju inte sk\u00e5despelerska. Min of\u00f6rm\u00e5ga visade sig visst i att jag rullade in mig som Strindberg uttryckte sig. I sina promenader f\u00f6rs\u00f6kte han rulla upp mig och rulla upp liv i mig. Premi\u00e4ren var den 10 oktober och jag kom senare att spela rollen \u00f6ver hundra g\u00e5nger. Strindberg var nog lycklig f\u00f6r sin Intima Teater. Hans st\u00f6rsta gl\u00e4dje var att bli spelad. Det var m\u00e4rkliga tider ocks\u00e5 p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att det kom Strindbergs entusiaster fr\u00e5n n\u00e4ra fj\u00e4llen till Stockholm f\u00f6r att bevista f\u00f6rest\u00e4llningarna p\u00e5 den d\u00e4r lilla Intima Teatern. Den hade ju bara 160 platser. Men det var m\u00e4rkv\u00e4rdig p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att det var en f\u00f6rfattare som hade f\u00e5tt sin egen teater d\u00e4r enbart hans pj\u00e4ser spelades. Och ryktet hade spritts i vida omkring. Jag s\u00e5g l\u00e5ngt till och med att Bernard Shaw en vacker dag kom till Stockholm och bes\u00f6kte Strindberg f\u00f6r att f\u00e5 se hans Intima Teater. Strindberg f\u00f6revisade teatern inte utan ett visst litet stolt leende. Han var tillfredsst\u00e4lld och glad av Strindberg. Och Bernard Shaw tittade intresserat och nyfiken p\u00e5 fr\u00f6ken Julie som framf\u00f6rdes. Om engelsmannen f\u00f6rstod s\u00e5 mycket av v\u00e5rt spr\u00e5k, det vet jag inte. Det \u00e4r helt otroligt. Men intresset kunde man inte misst\u00e5. Aprop\u00e5 gl\u00e4dje, ja, s\u00e5 minns jag att Strindberg talade om en dag att han hade f\u00e5tt ett meddelande fr\u00e5n Japan att en liten blomma hade blivit uppkallad efter honom. Och han sa att hans gl\u00e4dje \u00f6ver det var lika stor som om han hade blivit invald i Svenska Akademi. [Skratt] N\u00e5gra tallektioner hade jag ju f\u00e5tt, inte s\u00e5 mycket. En afton n\u00e4r jag var nere hos Strindberg s\u00e5 fr\u00e5gade han mig om jag ville l\u00e4sa upp n\u00e5got f\u00f6r honom. N\u00e5got som jag kunde utan till. Lydigt reste jag mig upp och jag visste vad jag ville l\u00e4sa. Jag kan se mig sj\u00e4lv som en skolflicka stod jag nog d\u00e4r. Med h\u00e4ngande armar och knipta h\u00e4nder. Och s\u00e5 l\u00e4ste jag D\u00f6dens \u00e4ngel av Johan Olof Wallin. Den tyckte jag s\u00e5 mycket om. S\u00e5 Strindberg han fick alla verserna. [Skratt] N\u00e4r jag var f\u00e4rdig och s\u00e5g upp p\u00e5 Strindberg v\u00e4ntande p\u00e5 kritik s\u00e5 fick jag till min f\u00f6rv\u00e5ning att se att t\u00e5rarna ran utf\u00f6r hans kinder. L\u00e4ttr\u00f6rde var han, visste ni. D\u00e4r kom ingen kritik och ingen instruktion. Jag k\u00e4nde inte d\u00e5 Strindbergs uppskattning av Johan Olof Wallin. Men Strindberg hade till sin begravning valt tv\u00e5 salver. Den ena var av Johan Olof Wallin. Den lyder&#8230; \u201dI v\u00e4rlden \u00e4r jag blott en g\u00e4st, mitt liv som skuggan farit. Det havet och det var som b\u00e4st, blott sorg och m\u00f6da varit. Men m\u00e5let syns och innan kort, jag vandrar n\u00f6jd den v\u00e4gen bort d\u00e4r ingen v\u00e4nder \u00e5ter.\u201d Till slut n\u00e5gra ord av truppens grannd\u00f6m, Manda Bj\u00f6rling. V\u00e5r gl\u00e4dje och strevan var ju alltid att arbeta med Strindbergs dramatik. Att f\u00f6rs\u00f6ka fullkomna v\u00e5ra egna konstn\u00e4rliga uttryck f\u00f6r den och bidra till f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r den. Och det gav naturligtvis mig, liksom m\u00e5nga av oss andra, ett m\u00e5l och ett inneh\u00e5ll i livet. Underligt formade sig m\u00e5nga g\u00e5nger v\u00e5ra och Intima Teaterns \u00f6den. Men jag tror att vi alltid k\u00e4nt lyckan \u00f6ver att ha varit f\u00f6rverkliga n\u00e5gra av dr\u00f6mmarna fr\u00e5n v\u00e5r ungdom. D\u00e5 vi hade August Strindberg till v\u00e5r l\u00e4rare och v\u00e4n. Det finns mycket, mycket mer att ber\u00e4tta. Men f\u00f6r en senare generation \u00e4r minnet av Intima Teaterns insats kanske framf\u00f6r allt knutet med de Strindbergs upplesningar som August Falk och Manda Bj\u00f6rling reste runt med i landet under 20- och 30-talen. Och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt fortsatte kampen f\u00f6r sin dramatiker. En gammal grammationsskiva fr\u00e5n den tiden ger ocks\u00e5 en \u00e5terklang av tonen vid Intima Teatern. L\u00e5t oss till slut lyssna till n\u00e5gra scener ur ett dr\u00f6mspel. Indra, himmelens herre, h\u00f6r oss! H\u00f6r n\u00e4r vi sucka! Jorden \u00e4r icke ren, livet \u00e4r icke gott. M\u00e4nniskorna icke onda, icke goda heller. De leva som de kunna en dag om femder. Stoffet s\u00f6ner i stoff vandra. Av stoffet f\u00f6dda, till stoff vardade. F\u00f6tterna trampa fingode, vingar icke. Dammiga blivade, \u00e4r skulden deras eller din? S\u00e5 h\u00f6r vi a g\u00e4ng g\u00e5ng. Tyst, vindarna sjunga \u00e4n. Vindarna vid luftens ban, h\u00f6ra m\u00e4nniskornas plagan. H\u00f6rde du oss i skorstens pipan om h\u00f6stkv\u00e4ll? I kaklungsluckorna, i f\u00f6nsterspringan? D\u00e5 regnet gret ute p\u00e5 takpl\u00e5tarna. Eller i vinterkv\u00e4ll, i snyg furuskog? P\u00e5 bl\u00e5siga havet, h\u00f6rde du gemmer och kvidan i segel och t\u00e5g? Det \u00e4r vi, vindarne, luftens ban. Som ur m\u00e4nniskobr\u00f6sten vi g\u00e5tt igenom, l\u00e4t oss dessa kvalens toner. I sjukrum, p\u00e5 slagf\u00e4lt. I bankamrar mest, d\u00e4r nyf\u00f6dda kvida klagar, skrikar av sm\u00e4ttan att vara till. Det \u00e4r vi, vi, vindarne, som vinovinklar. Vi, vi, vi. Mig synes att jag h\u00f6r, tyst, v\u00e5gorna sjunga. Det \u00e4r vi, vi, v\u00e5gorna, som vaggar vindarne till vila. Gr\u00f6na vaggor, vi v\u00e5gor, v\u00e5ta \u00e4r och vi har saltat. Likna eldens l\u00e5gor, v\u00e5ta l\u00e5gor \u00e4r och vi. L\u00e4ckande, br\u00e4nnande, tv\u00e4ttande, badande, alltrande, avlande. Vi, vi, v\u00e5gorna, som vaggar vindarne till vila.<\/p>\n\n<\/details>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tisdagen den 26 november 1907 \u00e4r en dag att minnas i svensk teaterhistoria. D\u00e5 \u00f6ppnades portarna f\u00f6r August Strindbergs och August Falcks nystartade Intima teater p\u00e5 Barnhusgatan 20 i Stockholm. Med den tyske regiss\u00f6ren Max Reinhardts \u201dKammerspiel-Haus\u201d i [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":8951,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[25,704,69],"tags":[1158,42,468,1067,1159,1150,227,1055,1066,1152,150,1065,1062,1064,1060,37],"class_list":["post-8660","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-historiska-roster","category-samtal","category-sjalvbiografiskt","tag-1158","tag-1950-tal","tag-468","tag-alrik-kjellgren","tag-anna-flygare","tag-august-falck","tag-august-strindberg","tag-fanny-falkner","tag-helge-wahlgren","tag-intima-teatern","tag-johan-olof-wallin","tag-manda-bjorling","tag-maria-schildknecht","tag-nils-johannisson","tag-strindbergs-intima-teater","tag-sveriges-radio"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.1.1 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Intima teatern jubilerar &amp; ensemblen \u00e5terf\u00f6renas - Ljud &amp; Bild<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Intima teatern jubilerar &amp; ensemblen \u00e5terf\u00f6renas - Ljud &amp; Bild\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Tisdagen den 26 november 1907 \u00e4r en dag att minnas i svensk teaterhistoria. D\u00e5 \u00f6ppnades portarna f\u00f6r August Strindbergs och August Falcks nystartade Intima teater p\u00e5 Barnhusgatan 20 i Stockholm. Med den tyske regiss\u00f6ren Max Reinhardts \u201dKammerspiel-Haus\u201d i [&hellip;]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Ljud &amp; Bild\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/Litteraturbanken.se\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2023-03-27T06:19:42+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2024-08-15T09:56:39+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/intimateatern.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1200\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"731\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Martin Joviken\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@litteraturbank\" \/>\n<meta name=\"twitter:site\" content=\"@litteraturbank\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Martin Joviken\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"29 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/\"},\"author\":{\"name\":\"Martin Joviken\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/54c0568bab4a3b6eb574e328f30d0006\"},\"headline\":\"Intiman jubilerar\",\"datePublished\":\"2023-03-27T06:19:42+00:00\",\"dateModified\":\"2024-08-15T09:56:39+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/\"},\"wordCount\":6581,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/intimateatern.jpg\",\"keywords\":[\"1907\",\"1950-tal\",\"1957\",\"Alrik Kjellgren\",\"Anna Flygare\",\"August Falck\",\"August Strindberg\",\"Fanny Falkner\",\"Helge Wahlgren\",\"Intima teatern\",\"Johan Olof Wallin\",\"Manda Bj\u00f6rling\",\"Maria Schildknecht\",\"Nils Johannisson\",\"Strindbergs Intima teater\",\"Sveriges Radio\"],\"articleSection\":[\"Historiska r\u00f6ster\",\"Samtal\",\"Sj\u00e4lvbiografiskt\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/\",\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/\",\"name\":\"Intima teatern jubilerar & ensemblen \u00e5terf\u00f6renas - Ljud &amp; Bild\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/intimateatern.jpg\",\"datePublished\":\"2023-03-27T06:19:42+00:00\",\"dateModified\":\"2024-08-15T09:56:39+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/54c0568bab4a3b6eb574e328f30d0006\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/intimateatern.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/intimateatern.jpg\",\"width\":1200,\"height\":731,\"caption\":\"Intima teatern\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Intiman jubilerar\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website\",\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/\",\"name\":\"Ljud & Bild\",\"description\":\"Ur Litteraturbankens samlingar\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/54c0568bab4a3b6eb574e328f30d0006\",\"name\":\"Martin Joviken\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ed400627eea907b26e9ee834eac4d9689f33505c4b60e6de3090f40825de9269?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ed400627eea907b26e9ee834eac4d9689f33505c4b60e6de3090f40825de9269?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Martin Joviken\"},\"url\":\"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/author\/mjoviken\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Intima teatern jubilerar & ensemblen \u00e5terf\u00f6renas - Ljud &amp; Bild","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Intima teatern jubilerar & ensemblen \u00e5terf\u00f6renas - Ljud &amp; Bild","og_description":"Tisdagen den 26 november 1907 \u00e4r en dag att minnas i svensk teaterhistoria. D\u00e5 \u00f6ppnades portarna f\u00f6r August Strindbergs och August Falcks nystartade Intima teater p\u00e5 Barnhusgatan 20 i Stockholm. Med den tyske regiss\u00f6ren Max Reinhardts \u201dKammerspiel-Haus\u201d i [&hellip;]","og_url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/","og_site_name":"Ljud &amp; Bild","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/Litteraturbanken.se","article_published_time":"2023-03-27T06:19:42+00:00","article_modified_time":"2024-08-15T09:56:39+00:00","og_image":[{"width":1200,"height":731,"url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/intimateatern.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Martin Joviken","twitter_card":"summary_large_image","twitter_creator":"@litteraturbank","twitter_site":"@litteraturbank","twitter_misc":{"Skriven av":"Martin Joviken","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"29 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/"},"author":{"name":"Martin Joviken","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/54c0568bab4a3b6eb574e328f30d0006"},"headline":"Intiman jubilerar","datePublished":"2023-03-27T06:19:42+00:00","dateModified":"2024-08-15T09:56:39+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/"},"wordCount":6581,"image":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/intimateatern.jpg","keywords":["1907","1950-tal","1957","Alrik Kjellgren","Anna Flygare","August Falck","August Strindberg","Fanny Falkner","Helge Wahlgren","Intima teatern","Johan Olof Wallin","Manda Bj\u00f6rling","Maria Schildknecht","Nils Johannisson","Strindbergs Intima teater","Sveriges Radio"],"articleSection":["Historiska r\u00f6ster","Samtal","Sj\u00e4lvbiografiskt"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/","url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/","name":"Intima teatern jubilerar & ensemblen \u00e5terf\u00f6renas - Ljud &amp; Bild","isPartOf":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/intimateatern.jpg","datePublished":"2023-03-27T06:19:42+00:00","dateModified":"2024-08-15T09:56:39+00:00","author":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/54c0568bab4a3b6eb574e328f30d0006"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/#primaryimage","url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/intimateatern.jpg","contentUrl":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/intimateatern.jpg","width":1200,"height":731,"caption":"Intima teatern"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/03\/27\/intima-teatern-jubilerar\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Intiman jubilerar"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#website","url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/","name":"Ljud & Bild","description":"Ur Litteraturbankens samlingar","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/54c0568bab4a3b6eb574e328f30d0006","name":"Martin Joviken","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ed400627eea907b26e9ee834eac4d9689f33505c4b60e6de3090f40825de9269?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/ed400627eea907b26e9ee834eac4d9689f33505c4b60e6de3090f40825de9269?s=96&d=mm&r=g","caption":"Martin Joviken"},"url":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/author\/mjoviken\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8660","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8660"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8660\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11355,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8660\/revisions\/11355"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/media\/8951"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8660"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8660"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8660"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}