{"id":9287,"date":"2023-05-25T10:37:01","date_gmt":"2023-05-25T08:37:01","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?p=9287"},"modified":"2024-06-14T08:46:17","modified_gmt":"2024-06-14T06:46:17","slug":"jerusalem-selma-lagerlof","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/05\/25\/jerusalem-selma-lagerlof\/","title":{"rendered":"Radioromanens f\u00f6delse"},"content":{"rendered":"\n
<\/div>\n\n\n\n

Redan \u00e5r 1930 s\u00e4nde Radiotj\u00e4nst landets f\u00f6rsta radiof\u00f6ljetong. Till f\u00f6ljd av radioteaterns<\/a> h\u00f6ga produktionskostnader fattade den d\u00e5varande chefen f\u00f6r radion, Gustaf Reutersw\u00e4rd, beslutet att styra verksamheten p\u00e5 en n\u00e5got mer l\u00e4ttsm\u00e4lt och mindre kostsam kurs. Resultatet skulle bli den svenska radioromanens f\u00f6delse.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst ut var Hjalmar Bergmans<\/a> Clownen Jac<\/a><\/em> (1930). Verket skrevs direkt f\u00f6r radion p\u00e5 best\u00e4llning av Per Lindberg<\/a>, och l\u00e4stes delvis upp av den d\u00e5 intill d\u00f6den tr\u00f6tte f\u00f6rfattaren sj\u00e4lv. Programmet betraktas idag som ett av radiohistoriens mest m\u00e4rkv\u00e4rdiga \u00f6gonblick. 1930 saknade Radiotj\u00e4nst utrustning f\u00f6r att spela in, d\u00e4remot lever Lindbergs minnen av s\u00e4ndningarna vidare i ess\u00e4n \u201dClownen Jac\u201d<\/a> fr\u00e5n 1949.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n
\"Clownen<\/figure>\n\n\n\n
\"Rosen<\/figure>\n
Framsida och titelblad f\u00f6r romanerna Clownen Jac<\/a> (1930) och Rosen p\u00e5 Tistel\u00f6n<\/a> (1842).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Det var inte f\u00f6rr\u00e4n 1939 radion fann ett format som skulle best\u00e5. Ist\u00e4llet f\u00f6r best\u00e4llningsarbeten inriktade man sig nu p\u00e5 framst\u00e5ende verk ur den svenska litteraturhistorien. Emilie Flygare-Carl\u00e9ns<\/a> roman Rosen p\u00e5 Tistel\u00f6n<\/a><\/em> (1842) debuterade i det nya formatet, och efter n\u00e5gra \u00e5rs avbrott f\u00f6r andra v\u00e4rldskriget f\u00f6ljde en strid str\u00f6m av Selma Lagerl\u00f6f<\/a>-romaner. Den nyligen bortg\u00e5ngna och allm\u00e4nt \u00e4lskade nobelpristagaren Lagerl\u00f6f var en f\u00f6rfattare som f\u00f6ll tiden i smaken.<\/p>\n\n\n

\n
\"Anna
Anna Lindahl. Fotografiet har vi l\u00e5nat fr\u00e5n Svensk filmdatabas<\/a>.<\/em><\/center><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

S\u00e5 sm\u00e5ningom kom allm\u00e4nheten att associera sk\u00e5despelaren Anna Lindahls namn med Selma Lagerl\u00f6fs romaner. Under m\u00e5nga \u00e5r ansvarade n\u00e4mligen Lindahl f\u00f6r uppl\u00e4sningarna. Om hennes r\u00f6st skrev signaturen Fale Bure: \u201dHon eggade fantasin som f\u00e5, genom sin speciella talstil, vilken aldrig lade an p\u00e5 att skapa effekter, men som \u00e4nd\u00e5 inte var n\u00e5gon annan lik\u201d (GHT<\/em>, 18 februari 1952).<\/p>\n\n\n\n

Av dessa tidiga radiof\u00f6ljetonger finns olyckligtvis ytterst f\u00e5 inspelningar bevarade. Ett antal fragment stod dock pall mot tidens tand \u2013 h\u00e4ribland hittar vi n\u00e5gra kapitel ur Lagerl\u00f6fs romanserie Jerusalem<\/a><\/em> (1901\u20131902). Med tillst\u00e5nd fr\u00e5n Sveriges Radio kan vi idag publicera tv\u00e5 \u00f6verlevande ljudklipp fr\u00e5n s\u00e4ndningarna.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4rmare best\u00e4mt r\u00f6r det sig om ett kortare avsnitt ur andra delens f\u00f6rsta kapitel \u201dMurar av guld och portar av br\u00e4nt glas\u201d<\/a>, samt en halvtimmesl\u00e5ng inspelning av n\u00e4stan hela kapitlet \u201dGordonisterna\u201d<\/a>. Lyssna till Anna Lindahls underbara inl\u00e4sningar i mediespelaren nedanf\u00f6r!<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t
<\/div>\n\t
<\/div>\n\t