{"id":9494,"date":"2023-09-16T07:12:00","date_gmt":"2023-09-16T05:12:00","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/?p=9494"},"modified":"2023-09-26T20:48:42","modified_gmt":"2023-09-26T18:48:42","slug":"gunnar-ekelof-rost","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/ljudochbild\/2023\/09\/16\/gunnar-ekelof-rost\/","title":{"rendered":"Gunnar Ekel\u00f6fs r\u00f6st"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/a>
Gunnar Ekel\u00f6f. Fotografiet, sannolikt taget av sannolikt taget av Irma Ahlstr\u00f6m, har vi l\u00e5nat fr\u00e5n Lunds universitetsbiblioteks samlingar.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Gunnar Ekel\u00f6f<\/a> var i Paris n\u00e4r 1920-talet slutade. Hans 20-tal hade pr\u00e4glats av resor och utlandsvistelser. Nu hade han \u00e5terv\u00e4nt till Frankrike, bland annat f\u00f6r att studera musik. Men studierna hade g\u00e5tt i st\u00e5. Han drev runt \u2013 men l\u00e4ste ocks\u00e5 fransk litteratur, skrev oavbrutet, gick p\u00e5 konserter och konstutst\u00e4llningar, och umgicks med konstn\u00e4ren Otto G. Carlsund (som bott i Paris sedan 1924). Kontakten med Carlsund blev viktig f\u00f6r Ekel\u00f6f: tillsammans bes\u00f6kte de Salvador Dalis debututst\u00e4llning, och s\u00e5g \u00e4ven Louis Bu\u00f1uels och Dalis film \u201dDen andalusiska hunden\u201d. Exakt vad Ekel\u00f6f l\u00e4ste och l\u00e4t sig inspireras av under tiden i Frankrike \u00e4r annars en smula oklart. Men s\u00e4kert \u00e4r att han noga studerade den samtida litteraturen och kom att bli f\u00f6rtrogen med allt fr\u00e5n Marcel Proust till Apollinaire, Aragon och Blaise Cendrars. Det h\u00e4r var influenser som skulle s\u00e4tta sp\u00e5r i Ekel\u00f6fs egen diktning.<\/p>\n\n\n\n

1932 debuterade Ekel\u00f6f med diktsamlingen sent p\u00e5 jorden<\/em><\/a>. Sedan f\u00f6ljde tre diktsamlingar till under 1930-talet. N\u00e4r kriget stod f\u00f6r d\u00f6rren mot slutet av 30-talet hade han snart sagt \u00f6vergett sina surrealistiska influenser \u2013 eller \u00e5tminstone gjort ett annat slags diktning till sin.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r dikter fr\u00e5n denna nya tid som vi kan lyssna till h\u00e4r, h\u00e4mtade ur diktsamlingen F\u00e4rjes\u00e5ng<\/em> (1941)<\/a>, i inspelningar fr\u00e5n 1951, 1955 och 1963. Diktsamlingen har ofta beskrivits som Ekel\u00f6fs egentliga genombrott, en formulering man kan ha inv\u00e4ndningar mot. Men att F\u00e4rjes\u00e5ng<\/em> \u00e4r en milstolpe i den svenska poesins 1900-tal \u00e4r nog \u00e4nd\u00e5 att betrakta som tvekl\u00f6st. Om \u00e4n perspektivet vi betraktar den ur \u00e4r ett sentida och senkommet perspektiv.<\/p>\n\n\n\n

Bes\u00f6k ocks\u00e5 g\u00e4rna Diktens museum<\/a> d\u00e4r du kan \u00f6ppna en bokfilm om Gunnar Ekel\u00f6fs diktsamling F\u00e4rjes\u00e5ng<\/em><\/a>.<\/p>\n\n\n

\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t
<\/div>\n\t
<\/div>\n\t