{"id":21219,"date":"2020-05-27T16:24:05","date_gmt":"2020-05-27T14:24:05","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/?page_id=21219"},"modified":"2020-06-09T12:46:19","modified_gmt":"2020-06-09T10:46:19","slug":"prosa-forfattare-ivar-lo-johansson","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/prosa-forfattare-ivar-lo-johansson\/","title":{"rendered":"Prosa\/F\u00f6rfattare\/Ivar Lo-Johansson"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Ivar Lo-Johansson<\/h1>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

IVAR LO-JOHANSSON (1901\u20131990) f\u00f6ddes i en statarfamilj och b\u00f6rjade sin skribentbana som medarbetare i V\u00e4sterhaninge folkh\u00f6gskolas elevtidning. Han begav sig ut p\u00e5 skrivande resor runt om i Europa och debutboken blev\u00a0Vagabondliv i Frankrike<\/i> (1927) som f\u00f6ljdes av reportageb\u00f6ckerna Kolet i v\u00e5ld<\/i> (1928), Nederstigen i d\u00f6dsriket\u00a0<\/i>(1929), Zigenare<\/i> (1929) och Mina st\u00e4ders ansikten<\/i> (1930). Reseb\u00f6ckerna uppm\u00e4rksammades f\u00f6r sina slagkraftiga bilder av arbetartillvaro och fattigdom och Lo-Johansson fick ocks\u00e5 m\u00f6jlighet att ge ut n\u00e5gra ungdomsnoveller \u2013 Ett lag historier<\/i> (1928).<\/p>

Efter \u00e5ren som vagabond i Europa gav han 1931 ut sin enda diktsamling \u2013 Ur klyvnadens tid<\/i> \u2013 och debuterade \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 som romanf\u00f6rfattare med den tragiska k\u00e4rlekshistorien M\u00e5na \u00e4r d\u00f6d<\/i>. Med sin n\u00e4sta roman \u2013 Godnatt, jord<\/i><\/a> (1933) \u2013 p\u00e5b\u00f6rjade Ivar Lo-Johansson sina skildringar av statarna, av den h\u00e5rda och fattiga milj\u00f6 han sj\u00e4lv v\u00e4xt upp i. Huvudpersonen Mikaels frihetsl\u00e4ngtan drar som en strid understr\u00f6m genom romanens ink\u00e4nnande skildringar av statarkollektivet, f\u00f6rs\u00f6ken till frig\u00f6relse, hopp och uppgivenhet. Realismen i ber\u00e4ttelsen om jordproletariatet inm\u00e4ngs med skir symbolik i ett l\u00f6digt och lysande bildspr\u00e5k.<\/p>

I novellsamlingen Statarna<\/i><\/a> (2 band, 1936\u201337) forts\u00e4tter Lo-Johansson att skriva godsarbetarklassens historia. H\u00e4r str\u00e4cks tidsspannet ut till tv\u00e5 hundra \u00e5r och statarnas situation analyseras utifr\u00e5n politiska och socialpsykologiska st\u00e5ndpunkter. Med romanen Kungsgatan<\/i><\/a> (1935) f\u00f6ljer Lo-Johansson de ungdomar som fr\u00e5n landsbygden beger sig till storstaden f\u00f6r att s\u00f6ka ett b\u00e4ttre \u00f6de. I Bara en mor<\/i> (1939), hans vid tiden mest hyllade roman, skildrar han statarhustruns, av det slitsamma livet, nedbrutna dr\u00f6mmar. Kollektivromanen Traktorn<\/i> (1943) \u00e4r en sorges\u00e5ng, i krigets skugga, \u00f6ver hoppet om framsteg och utveckling.<\/p>

\u00c5r 1944 avskaffades statarsystemet, mycket tack vare prolet\u00e4rf\u00f6rfattarnas \u2013 och fr\u00e4mst bland dem Ivar Lo-Johansson \u2013 agiterande via sina skrifter. Med romanen Geniet<\/i> (1947), om skrivandets ensamhet, b\u00f6rjar Lo-Johanssons mer uttalat sj\u00e4lvbiografiska f\u00f6rfattarskap. Med Analfabeten<\/i> (1951), en bok om f\u00f6rfattarens far, inleds en svit om \u00e5tta b\u00f6cker (utgivna 1951\u201360) kallade \u201den prolet\u00e4rf\u00f6rfattares sj\u00e4lvbiografi\u201d d\u00e4r v\u00e4gen fr\u00e5n diktardr\u00f6m till diktarverklighet tecknas. Vid samma tid var Lo-Johansson starkt engagerad i \u00e5ldringsv\u00e5rdsfr\u00e5gan. Under resor runt i Sverige, till de m\u00e5nga \u201densamslotten\u201d \u2013 institutioner d\u00e4r \u00e5ldringar satt borgl\u00f6mda och ensamma \u2013 uppr\u00f6rdes han \u00f6ver de missf\u00f6rh\u00e5llanden han s\u00e5g och inledde en kampanj som fick till resultat att \u00e5ldringsv\u00e5rden sattes under belysning och reformerades. Hans reportage och f\u00f6redrag samlades i boken \u00c5lderdom<\/i> (1949), med fotografier av Sven J\u00e4rl\u00e5s, och \u00c5lderdoms\u2013Sverige<\/i> (1952).<\/p>

Under 1960\u2013talet skrev Lo-Johansson en svit novellsamlingar, omfattande sju titlar, vilka han kallade Lasternas epos<\/i> eller Passionssviten<\/i>, skildrande just m\u00e4nniskans laster och passioner. D\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljde ytterligare n\u00e5gra novellsamlingar med historiska motiv, bland vilka kan n\u00e4mnas Ordets makt<\/i> (1973), om spr\u00e5ket som befrielse, men ocks\u00e5 som f\u00f6rtryckarinstrument och maktmedel. Lo-Johansson inledde d\u00e4refter, med Pubertet<\/i> (1978) en svit om fyra memoarer, vilken avslutades med Frihet<\/i> (1985).<\/p><\/div>

Lotta Lotass<\/em><\/div>

k\u00e4lla <\/span><\/p>