{"id":21225,"date":"2020-05-27T16:34:18","date_gmt":"2020-05-27T14:34:18","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/?page_id=21225"},"modified":"2020-06-02T10:17:34","modified_gmt":"2020-06-02T08:17:34","slug":"prosa-forfattare-victoria-benedictsson","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/prosa-forfattare-victoria-benedictsson\/","title":{"rendered":"Prosa\/F\u00f6rfattare\/Victoria Benedictsson"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Victoria Benedictsson<\/h1>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

VICTORIA BENEDICTSSON (1850\u20131888), som skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren, tillh\u00f6rde den grupp f\u00f6rfattare som har kallats \u201d\u00e5ttiotalets k\u00e4rna\u201d; hit kan ocks\u00e5 r\u00e4knas bland andra Oscar Levertin<\/a>, Ola Hansson<\/a>, Anne Charlotte Leffler<\/a> och Alfhild Agrell<\/a>. Nyckelord f\u00f6r denna f\u00f6rfattargeneration var verklighetsskildring, f\u00f6rfattarindividualitet, problemdebatt. En f\u00f6rebild fann man i den danske kritikern och litteraturhistorikern Georg Brandes som myntade termen \u201ddet moderna genombrottet\u201d f\u00f6r den litteratur som skrevs i Norden \u00e5ren f\u00f6re och kring sekelskiftet 1900.<\/p>

Genom sin n\u00e4ra v\u00e4n Axel Lundeg\u00e5rd<\/a> l\u00e4rde Benedictsson k\u00e4nna Brandes och de tv\u00e5 inledde ett till synes kvalfyllt f\u00f6rh\u00e5llande. I sin dagbok \u2013 Stora boken <\/i><\/a>(utgiven f\u00f6rst 1978\u20131985 i tre volymer) \u2013 skildrar Benedictsson deras relation i ett s\u00e4reget rollspel d\u00e4r Victoria, Ernst Ahlgren och Brandes talar i ett p\u00e5 samma g\u00e5ng h\u00f6gst personligt och djupt tidspr\u00e4glat drama. Kvinnorollen och f\u00f6rfattarrollen v\u00e4xlar och genomlyses i oskrymtade, pregnanta iakttagelser. Just kvinnans kringskurna tillvaro stod ofta i fokus f\u00f6r Benedictssons skrivande.<\/p>

I debutromanen Pengar<\/i><\/a> (1885) skildras \u00e4ktenskapet som pr\u00e4glat av v\u00e5ld och f\u00f6rtryck. I Fru Marianne <\/i><\/a>(1887) finner huvudpersonen en fruktbar livsh\u00e5llning i vardagens alldaglighet och stillsamma gemenskap. Bokens drag av f\u00f6rsoningsskrift provocerade Benedictssons samtida f\u00f6rfattarkollegor som talade f\u00f6r mer radikala h\u00e5llningar. Victoria Benedictsson skrev ocks\u00e5 folklivsber\u00e4ttelser, samlade i Fr\u00e5n Sk\u00e5ne<\/i><\/a> (1884) och Folklif och sm\u00e5ber\u00e4ttelser<\/i> (1887), samt dramatik d\u00e4r enaktaren I telefon<\/a><\/span>\u00a0<\/i>(1887) s\u00e4rskilt kan n\u00e4mnas; en ber\u00e4ttelse om k\u00e4rlek som g\u00e5r i blomning tack vare tidens nya kommunikationsmedel.<\/p>

Hon l\u00e4mnade hela sin litter\u00e4ra kvarl\u00e5tenskap till v\u00e4nnen Axel Lundeg\u00e5rd, som posthumt fullbordade hennes roman Modern<\/i><\/a> (1888) och dramat Den bergtagna<\/i><\/a> (1890). Han utgav \u00e4ven Victoria Benedictsson (Ernst Ahlgren). En sjelfbiografi ur bref och anteckningar<\/i><\/a> (1890) samt skrev romanen Elsa Finne<\/i> (1902) baserad p\u00e5 hennes dagb\u00f6cker, vilken renderade honom h\u00e5rd kritik fr\u00e5n Georg Brandes.<\/p><\/div>

Lotta Lotass<\/em><\/div>

k\u00e4llor <\/span><\/p>