{"id":21254,"date":"2020-06-01T14:51:57","date_gmt":"2020-06-01T12:51:57","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/?page_id=21254"},"modified":"2020-06-02T10:18:05","modified_gmt":"2020-06-02T08:18:05","slug":"prosa-forfattare-maria-sandel","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/prosa-forfattare-maria-sandel\/","title":{"rendered":"Prosa\/F\u00f6rfattare\/Maria Sandel"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Maria Sandel<\/h1>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

MARIA SANDEL (1870\u20131927) levde hela sitt liv under fattiga omst\u00e4ndigheter. Som ung arbetade hon n\u00e5gra \u00e5r som hembitr\u00e4de i Amerika och debuterade d\u00e5 som skribent med sm\u00e4rre skaldestycken i den svensk-amerikanska tidskriften Nordstjernan<\/i>. Efter att hon \u00e5terv\u00e4nt till Sverige fick hon, liksom sin mor, sin utkomst som trik\u00e5stickerska; ett l\u00e5gavl\u00f6nat arbete som stod fattiga kvinnor till buds. Sandel och hennes mor drev \u00e4ven under en tid en mj\u00f6lkbod p\u00e5 Kungsholmen i Stockholm.<\/p>

I tjugofem\u00e5rs\u00e5ldern miste hon h\u00f6rseln och drabbades n\u00e5gra \u00e5r d\u00e4refter av en synneds\u00e4ttning vilken endast l\u00e4mnade henne ledsyn. Trots sv\u00e5righeterna i sin livssituation fortsatte Sandel att skriva och att engagera sig socialt och politiskt, framf\u00f6r allt f\u00f6r de ensamst\u00e5ende m\u00f6drarna vilka ofta, till f\u00f6ljd av de l\u00e5ga kvinnol\u00f6nerna, hade att k\u00e4mpa i st\u00f6rsta mis\u00e4r. Sandel sj\u00e4lv bodde, f\u00f6rst tillsammans med sin mor d\u00e4refter ensam i ett rum med kakelugn, i Skogshyddan \u2013 ett omr\u00e5de med n\u00f6dbost\u00e4der f\u00f6r fattiga familjer p\u00e5 Mariebergsgatan \u2013 och visste av egen erfarenhet vad det ville s\u00e4ga att knappt ha mat f\u00f6r dagen.<\/p>

Hon debuterade i bokform med novellsamlingen Vid sv\u00e4ltgr\u00e4nsen och andra ber\u00e4ttelser<\/i> (1908), d\u00e4r den sociala mis\u00e4ren i arbetarkvarteren skildras med starkt socialt patos. S\u00e5 sker \u00e4ven i hennes f\u00f6rsta roman \u2013 Familjen Vinge. En roman om verkstadsgossar och fabriksflickor<\/i> \u2013 d\u00e4r ett flertal arbetarfamiljer och deras \u00f6den m\u00f6ter l\u00e4saren i kollektivromanens form. Boken utkom 1909 p\u00e5 f\u00f6rlaget Fackf\u00f6reningarnas tryckeriaktiebolag. Sandel l\u00e4mnade \u00e4ven manuset till Bonniers som 1913 \u00e5nyo gav ut romanen, dock f\u00f6rst efter att hon tvingats till omfattande strykningar och \u00e4ndringar. I hennes andra roman \u2013 Virveln<\/i><\/a> (1909), \u00e4ven den en kollektivroman \u2013 \u00e4r storstrejken fond f\u00f6r framst\u00e4llningen.<\/p>

I sitt senare f\u00f6rfattarskap utvecklade Sandel sin ber\u00e4ttarkonst i mer pessimistisk- naturalistisk riktning och l\u00e4t det enskilda livs\u00f6det oftast st\u00e5 i fokus. Romanen Droppar i folkhavet<\/i><\/a> (1924) \u2013 om en hyresv\u00e4rdinna som tar sig an en ensamst\u00e5ende mor \u2013 har av kritiken setts som hennes fr\u00e4msta.<\/p>

Genomg\u00e5ende i Sandels f\u00f6rfattarskap \u00e4r individens okr\u00e4nkbarhet och stolthet, och betydelsen av bildning och sj\u00e4lvkontroll f\u00f6r den enskilda m\u00e4nniskans v\u00e4rdighet och sj\u00e4lvaktning. Hon levde som hon l\u00e4rde och skapade sig, trots fattigdom och sjukdom, en obestridlig plats som pionj\u00e4r inom den svenska arbetarlitteraturen.<\/p><\/div>

Lotta Lotass<\/em><\/div>
k\u00e4lla <\/span>