{"id":24309,"date":"2025-05-15T01:19:07","date_gmt":"2025-05-14T23:19:07","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/?page_id=24309"},"modified":"2025-08-11T10:18:49","modified_gmt":"2025-08-11T08:18:49","slug":"att-lasa-lyrik","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/lektionspaket\/att-lasa-lyrik\/","title":{"rendered":"Lektionspaket: Att l\u00e4sa lyrik"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

<\/b> LEKTIONSPAKET<\/a><\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Att l\u00e4sa lyrik<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Detta material \u00e4r t\u00e4nkt att fungera som en introduktion till att l\u00e4sa och arbeta med lyrik i klassrummet. H\u00e4r hittar du dikter, en skriftlig introduktion till lyrikanalys samt f\u00f6rel\u00e4sningsmaterial om att l\u00e4sa och tolka lyrik. Dessutom inneh\u00e5ller materialet uppgifter f\u00f6r att bearbeta dikterna och skriva sj\u00e4lv.<\/p>\n

I detta lektionspaket introduceras eleverna f\u00f6r tre svenskspr\u00e5kiga f\u00f6rfattarskap: Gunnar Ekel\u00f6f, Kerstin S\u00f6derholm och Karin Ek. De tre dikterna som h\u00e4r presenteras behandlar alla, ur olika infallsvinklar, utsatthet. F\u00f6rfattarskapen och den kontext dikterna tillkom i redog\u00f6rs \u00f6vergripande f\u00f6r i tillh\u00f6rande presentationer.<\/p>\n

Till varje dikt hittar du uppgifter och analysfr\u00e5gor. Materialet inneh\u00e5ller \u00e4ven en muntlig examinationsuppgift samt en skrivuppgift f\u00f6r eget diktskrivande.<\/p>\n

Lektionsplaneringen \u00e4r uppbyggd f\u00f6r att du ska kunna anv\u00e4nda uppl\u00e4gget nedanf\u00f6r i sin helhet eller v\u00e4lja ut enstaka texter att arbeta med.<\/p>\n

Anv\u00e4nd dig g\u00e4rna av texten \u201dAtt l\u00e4sa och tolka lyrik\u201d som inspiration till f\u00f6rel\u00e4sningen. Att analysera lyrik kan vara klurigt f\u00f6r elever som inte gjort det tidigare. F\u00f6rel\u00e4sningsmaterialet avslutas d\u00e4rf\u00f6r med en modellerande analys av Gustaf Fr\u00f6dings dikt \u201dEn k\u00e4rleksvisa\u201d (1898). Du v\u00e4ljer sj\u00e4lv om du vill ta upp denna tillsammans med resten av f\u00f6rel\u00e4sningen eller i samband med elevernas eget analysarbete.<\/p>\n

Mycket n\u00f6je!<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
M\u00e5lning av den litauiske konstn\u00e4ren Mikolajus Konstantinas \u010ciurlionis (1875‍–‍1911). K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/a>.<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Ciurlionis_x_500\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

1. Att l\u00e4sa och tolka lyrik<\/a><\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Ciurlionis_bla_500\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

2. \u201dDikten\u201d av Kerstin S\u00f6derholm<\/a><\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Ciurlionis_trad_500\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

3. \u201dVerser i sjukdom\u201d av Karin Ek<\/a><\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Ciurlionis_angel_500\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

4: \u201dfr\u00e5n morgon till kv\u00e4ll\u201d av Gunnar Ekel\u00f6f<\/a><\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Ciurlionis_krona_500\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

5. Skrivuppgift<\/a><\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"Ciurlionis_saga_500\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

6. Muntlig examinationsuppgift<\/a><\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

MOMENT ETT<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Att l\u00e4sa och tolka lyrik<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Vad \u00e4r lyrik?<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Sedan antiken har sk\u00f6nlitteratur delats upp i tre huvudkategorier: lyrik, epik och dramatik. Inom dessa tre finns i sin tur massor av underkategorier. Till epiken h\u00f6r romaner och noveller, ber\u00e4ttelser skrivna p\u00e5 (oftast) prosa, det vill s\u00e4ga vanlig text som den h\u00e4r. Dramatiken \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s pj\u00e4ser skrivna f\u00f6r teater men \u00e4ven manus till exempelvis film och TV-spel. Lyriken slutligen innefattar all sorts poesi som till exempel dikter och l\u00e5ttexter.<\/p>

Lyriken \u00e4r uppbygd av versrader skrivna efter varandra, och ofta avbrutna p\u00e5 ett effektskapande s\u00e4tt. N\u00e4r flera versrader st\u00e5r p\u00e5 rad utan blanksteg emellan kallas det f\u00f6r en strof. H\u00e4r \u00e4r ett klassiskt exempel p\u00e5 en s\u00e5dan uppbyggnad:<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n F\u00f6rruttnelse! hasta, o \u00e4lskade Brud!
\nAtt b\u00e4dda v\u00e5rt ensliga l\u00e4ger!
\nF\u00f6rskjuten av v\u00e4rlden, f\u00f6rskjuten av Gud
\nBlott dig till f\u00f6rhoppning jag \u00e4ger.
\nFort, smycka v\u00e5r kammar \u2013 P\u00e5 svartkl\u00e4dda b\u00e5ren
\nDen suckande \u00e4lskarn din boning skall n\u00e5.
\nFort, tillred v\u00e5r bruds\u00e4ng \u2013 med nejlikor v\u00e5ren
\nSkall henne bes\u00e5.\n<\/blockquote>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

(F\u00f6rsta strofen ur \u201dTill f\u00f6ruttnelsen\u201d av Erik Johan Stagnelius, 1814.)<\/p>

Ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r skulle nog de flesta f\u00f6rest\u00e4lla sig en typisk dikt. H\u00e4r finns regelbundna rim, \u00e5lderdomliga ord, sv\u00e5rmod, blommor och metaforer som man beh\u00f6ver anstr\u00e4nga sig lite f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5. Lyriken beh\u00f6ver dock inte se ut s\u00e5. Den kan vara skriven p\u00e5 \u201dvanlig\u201d prosa, s\u00e5 kallad prosalyrik. L\u00e5ttexter h\u00f6r som sagt till lyriken, och kan ju se ut lite hur som helst och handla om allt fr\u00e5n h\u00f6gt till l\u00e5gt. Och h\u00e4r nedan hittar du en fullst\u00e4ndig dikt av poeten Ian Hamilton Finlay med titeln \u201dThe Windmill\u2019s Song\u201d fr\u00e5n 1964:<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n
\n X\n <\/center>\n<\/blockquote>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Vad kan det betyda? Hamilton Finlay skrev sin dikt l\u00e5ngt innan Elon Musk k\u00f6pte Twitter, och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte en referens till sociala medier. Men om du l\u00e4ser diktens titel igen s\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r du; dikten avbildar en v\u00e4derkvarns armar, som ju faktiskt ser ut ungef\u00e4r som ett X.<\/p>

K\u00e4nns det kr\u00e5ngligt? Att l\u00e4sa lyrik \u00e4r precis som med all annan l\u00e4sning en fr\u00e5ga om \u00f6vning. I lyriken vill man frammana en k\u00e4nsla, en bild eller en st\u00e4mning av n\u00e5got. Ju mer poesi du l\u00e4ser desto l\u00e4ttare kommer det att bli att l\u00e5ta dikterna v\u00e4cka n\u00e5gonting i dig.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
M\u00e5lning av M. K. \u010ciurlionis. K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/a>.<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Nedladdningsbart<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

H\u00e4r hittar du allt nedladdningsbart material f\u00f6r momentet.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t<\/i>\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tPresentation: Att l\u00e4sa och tolka lyrik (PowerPoint)<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t<\/i>\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tPresentation: Att l\u00e4sa och tolka lyrik (PDF)<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Lyrikens bilder<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

I lyriken anv\u00e4nder man sig mycket ofta av bildspr\u00e5k, det vill s\u00e4ga att det genom orden m\u00e5las upp en bild f\u00f6r l\u00e4sarens inre. Det kan g\u00f6ras p\u00e5 ett rakt och konkret s\u00e4tt, som i f\u00f6ljande dikt skriven av en \u00e5tta\u00e5ring:<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
Jag har en katt
\nHennes p\u00e4ls \u00e4r svart
\nHon har gula \u00f6gon men hon har ingen hatt
\n<\/blockquote>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

L\u00e4saren ges genom dikten en f\u00f6rh\u00e5llandevis tydlig bild av f\u00f6rfattarens katt; svart p\u00e4ls, gula \u00f6gon, b\u00e4r inte hatt. Dikten bjuder heller inte in l\u00e4saren att tro att det handlar om n\u00e5got annat \u00e4n en beskrivning av katten i fr\u00e5ga.<\/p>

Poesi skriven av vuxna \u00e4r dock s\u00e4llan s\u00e5 rak i sitt bildspr\u00e5k utan brukar m\u00e5la upp sina bilder p\u00e5 ett mer abstrakt s\u00e4tt, till exempel s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\nH\u00f6stens dagar \u00e4ro genomskinliga
\noch m\u00e5lade p\u00e5 skogens gyllne grund \u2026
\nH\u00f6stens dagar le \u00e5t hela v\u00e4rlden.
\nDet \u00e4r s\u00e5 sk\u00f6nt att somna utan \u00f6nskan,
\nm\u00e4tt p\u00e5 blommorna och tr\u00f6tt p\u00e5 gr\u00f6nskan,
\nmed vinets r\u00f6da krans vid huvudg\u00e4rden \u2026
\nH\u00f6stens dag har ingen l\u00e4ngtan mer,
\ndess fingrar \u00e4ro obevekligt kalla,
\ni sina dr\u00f6mmar \u00f6verallt den ser,
\nhur vita flingor oupph\u00f6rligt falla \u2026
\n<\/blockquote>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

(\u201dH\u00f6stens dagar\u201d, av Edith S\u00f6dergran, 1916.)<\/p>

H\u00e4r \u00e4r bildspr\u00e5ket inte lika rakt p\u00e5, men blir tack vare detta b\u00e5de mer nyansrikt och vackrare.<\/p>

Till bildspr\u00e5kets mer avancerade grepp h\u00f6r det vi kallar stilfigurer. S\u00e4kert \u00e4r du redan bekant med flera av dem fr\u00e5n retoriken, som till exempel metaforer, liknelser och antiteser. Samma stilfigurer \u00e5terfinns allts\u00e5 ofta i lyriken och anv\u00e4nds precis som i retoriken bland annat f\u00f6r att skapa djupare och mer slagkraftiga bilder. \u00c5terv\u00e4nd till exempel till Stagnelius dikt \u201dTill f\u00f6ruttnelsen\u201d ovan – \u00e4r det en dikt om att vilja gifta sig med en kvinna som heter F\u00f6ruttnelse? Nej, att vilja gifta sig med f\u00f6ruttnelsen \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en elegant metafor f\u00f6r att l\u00e4ngta efter d\u00f6den.<\/p>

Men bildspr\u00e5k \u00e4r inte det enda s\u00e4ttet att skapa bilder p\u00e5 i lyriken. G\u00e5 tillbaka och titta p\u00e5 Ian Hamilton Finlays dikt ovan. Visst s\u00e4ger den n\u00e5gonting, \u00e4ven om man m\u00e5ste k\u00e4nna till titeln f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 den? De tecken – bokst\u00e4ver, mellanslag, punkter och s\u00e5 vidare – som anv\u00e4nds i lyriken skapar bilder i sig sj\u00e4lva. N\u00e5gra poeter, till exempel Mary Ellen Solt och Guillaume Apollinaire, har dragit bildspr\u00e5ket till sin spets genom att l\u00e5ta bokst\u00e4ver forma konkreta bilder p\u00e5 sidan. Ett av Solts mest k\u00e4nda verk \u00e4r dikten \u201dForsythia\u201d d\u00e4r bokst\u00e4verna \u00e4r placerade s\u00e5 att de liknar ett tr\u00e4d av sorten forsythia. Apollinaire \u00e5 sin sida har bland m\u00e5nga andra bilddikter skrivit en dikt om Paris d\u00e4r bokst\u00e4verna formar Eiffeltornet.<\/p>

Bilder kan allts\u00e5 formas b\u00e5de genom valet av ord och genom att man formar bokst\u00e4verna och mellanrummen mellan dem till bilder. Absolut vanligast \u00e4r att man skapar bilder genom bildspr\u00e5k men i n\u00e4stintill all poesi anv\u00e4nder man sig medvetet p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt av radbrytningar eller mellanrum (eller fr\u00e5nvaron av dem) f\u00f6r att skapa ett specifikt synintryck av dikten.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Lyrikens ljud<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Ordet lyrik stammar fr\u00e5n lyra, ett str\u00e4nginstrument som man under antiken ofta spelade p\u00e5 samtidigt som man sj\u00f6ng fram sin lyrik. De f\u00f6rsta verken som kategoriserades som lyrik har d\u00e4rf\u00f6r egentligen kanske mer gemensamt med det vi idag kallar s\u00e5ngtexter (som p\u00e5 engelska fortfarande kallas f\u00f6r lyrics).<\/p>

Efterhand f\u00f6rsvann musiken ur stora delar av lyriken, men fortfarande \u00e4r ljuden och hur de l\u00e5ter en viktig del av den. Ett s\u00e4tt som lyriken ofta p\u00e5verkar ljudbilden genom \u00e4r med hj\u00e4lp av upprepningar – rim, allitterationer, anaforer och epiforer \u00e4r alla exempel p\u00e5 stilfigurer som bygger p\u00e5 upprepningar.<\/p>

H\u00e4r kan man, som Stagnelius \u201dTill f\u00f6ruttnelsen\u201d ovan, anv\u00e4nda sig av rim, vilket ju \u00e4r en upprepning av en viss kombination av spr\u00e5kljud i slutet p\u00e5 ett ord (som till exempel brud och gud). Upprepningen kan ocks\u00e5 best\u00e5 av enstaka ljud, som allitterationer d\u00e4r man b\u00f6rjar flera ord med samma bokstav. Titta till exempel p\u00e5 f\u00f6ljande utdrag ur dikten \u201dAldrig kan sj\u00e4lens l\u00e4ngtan stillas\u201d (1906) av Vilhelm Ekelund:<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n O, vem spelar
\ndessa toner,
\ndenna svidande musik
\np\u00e5 mitt hj\u00e4rtas
\nstr\u00e4ngar, sp\u00e4nda
\nalltid, alltid
\nalltf\u00f6r h\u00e5rt?
\n<\/blockquote>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

I dikten ovanf\u00f6r \u00e5terkommer flera olika typer av upprepningar. Till exempel ser du upprepningar av enstaka bokst\u00e4ver i orden str\u00e4ngar<\/em> och sp\u00e4nda<\/em>. Det finns ocks\u00e5 upprepning av spr\u00e5kljud i alltf\u00f6r<\/em> och i alltid, alltid,<\/em> d\u00e4r det sistn\u00e4mnda dessutom \u00e4r en upprepning av hela ordet alltid<\/em>.<\/p>

Att hela ord upprepas som hos Ekelund f\u00f6rekommer ofta i lyriken. Det \u00e4r ocks\u00e5 vanligt att man upprepar hela fraser, det vill s\u00e4ga att flera ord p\u00e5 raken \u00e5terkommer flera g\u00e5nger i samma dikt. N\u00e4r det sker i b\u00f6rjan av en versrad eller mening kallas det f\u00f6r en anafor, om det sker i slutet en epifor. Anna Maria Lenngren inleder exempelvis sin dikt \u201dPojkarne\u201d fr\u00e5n 1797 med en anafor:<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n Jag minns den ljuva tiden
\nJag minns den som ig\u00e5r
\nD\u00e5 oskulden och friden
\nT\u00e4tt f\u00f6ljde mina sp\u00e5r
\n<\/blockquote>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Ett annat viktigt ljudverktyg i lyriken \u00e4r rytmen. H\u00e4r handlar det om hur fort man l\u00e4ser, var n\u00e5gonstans man l\u00e4gger betoningen och antalet stavelser i det man l\u00e4ser. Hastigheten och betoningen \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s ytterst l\u00e4saren som best\u00e4mmer, men n\u00e4stan alla dikter har en inre rytm som man som l\u00e4sare kan urskilja. Titta igen p\u00e5 utdraget ur Lenngrens dikt \u201dPojkarne\u201d h\u00e4r ovan, prova att l\u00e4sa det tyst f\u00f6r dig sj\u00e4lv och sedan mumla fram det. Visst finns det en rytm? Genom radbrytningarna f\u00f6rst\u00e5r vi att vi ska g\u00f6ra en liten paus, och uppbyggnaden med rimmade versrader med v\u00e4xelvis sju och sex stavelser leder in i ett visst betoningsm\u00f6nster. Prova nu att l\u00e4sa diktraderna p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte k\u00e4nns naturligt, till exempel s\u00e5 h\u00e4r (med h\u00e5rd betoning p\u00e5 det understrukna och paus f\u00f6r varje ny versrad):<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\nJag<\/u>
\nminns den ljuva
\ntiden
\nJag<\/u>
\nminns den som
\nig\u00e5r
\n<\/blockquote>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Visst f\u00f6r\u00e4ndrar det k\u00e4nslan av vad dikten betyder, i alla fall lite grand? Lyrikens ljud \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte enbart n\u00e5gon utsmyckning utan en viktig del av att f\u00f6rst\u00e5 lyrik.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Att tolka lyrik<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Att tolka lyrik handlar d\u00e4rf\u00f6r i m\u00e5ngt och mycket om att unders\u00f6ka hur ljud och bild samspelar. Vilka associationer och bilder som v\u00e4cks kan f\u00f6rst\u00e5s variera fr\u00e5n person till person och betydelsen kan med hj\u00e4lp av ljuden, som i exemplet ovan, f\u00f6r\u00e4ndras beroende p\u00e5 l\u00e4sningen. En och samma dikt kan d\u00e4rf\u00f6r bjuda in till olika tolkningar beroende p\u00e5 vem som l\u00e4ser eller p\u00e5 vilket s\u00e4tt dikten l\u00e4ses p\u00e5.<\/p>

Det betyder dock inte att det aldrig finns n\u00e5got r\u00e4tt eller fel n\u00e4r man tolkar lyrik. I alla verk finns det en k\u00e4rna. Ett s\u00e4tt att komma \u00e5t k\u00e4rnan i en dikt \u00e4r att unders\u00f6ka vilka teman som behandlas i den, det vill s\u00e4ga vilka stora och allm\u00e4nm\u00e4nskliga \u00e4mnen som tas upp (vanliga teman \u00e4r till exempel k\u00e4rlek, krig eller barndom).<\/p>

Du kommer h\u00e4r att f\u00e5 m\u00f6ta tre dikter av tre olika poeter som alla skrev p\u00e5 svenska under 1900-talet: Kerstin S\u00f6derholm, Karin Ek och Gunnar Ekel\u00f6f. Alla tre dikter behandlar liknande tematik men anv\u00e4nder sig p\u00e5 olika s\u00e4tt av lyrikens verktyg f\u00f6r att skapa ljud och bilder. <\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
M\u00e5lning av M. K. \u010ciurlionis. K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/a>.<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

MOMENT TV\u00c5<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

\u201dDikten\u201d av Kerstin S\u00f6derholm<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Till l\u00e4raren: lektionsplanering<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Kerstin S\u00f6derholm \u00e4r en idag f\u00f6rh\u00e5llandevis bortgl\u00f6md finlandssvensk f\u00f6rfattare men var under sin livstid en uppskattad del av den finlandssvenska modernistiska str\u00f6mningen. Hennes verk \u201dDikten\u201d \u00e4r l\u00e4ttl\u00e4st men ber\u00f6rande och d\u00e4rf\u00f6r v\u00e4l l\u00e4mpad f\u00f6r b\u00e5de vana och ovana poesil\u00e4sare. Dikten publicerades i samlingen M\u00f6rkret och m\u00e4nniskan<\/em> 1941, ett halv\u00e5r in i det finska forts\u00e4ttningskriget, och kretsar kring vardagen i en krigsh\u00e4rjad stad.<\/p>

I det nedladdningsbara materialet finns en introduktion till Kerstin S\u00f6derholms f\u00f6rfattarskap samt en kortfattad beskrivning av den kontext som \u201dDikten\u201d tillkom i. Dessutom hittar du dikten i fr\u00e5ga och ett f\u00f6rslag till grupparbete f\u00f6r djupare l\u00e4sning samt analysfr\u00e5gor.<\/p>

B\u00f6rja med att l\u00e4sa presentationen tillsammans med eleverna, enskilt eller h\u00f6gt f\u00f6r varandra beroende p\u00e5 elevgruppens l\u00e4svana och behov. L\u00e5t d\u00e4refter eleverna l\u00e4sa dikten tyst f\u00f6r sig sj\u00e4lva innan de f\u00e5r arbeta i sm\u00e5grupper om cirka tre\u2013fyra personer med l\u00e4suppgiften och analysfr\u00e5gorna.<\/p>

Vill ni lyssna p\u00e5 dikten tillsammans finns den inl\u00e4st av Henric Holmberg p\u00e5 Litteraturbankens sida Ljud & Bild under Kerstin S\u00f6derholms ljudmaterial<\/a>.<\/p>

Dikten i originalversion hittar du i diktsamlingen\u00a0M\u00f6rkret och m\u00e4nniskan<\/i> hos Litteraturbanken<\/a>.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
M\u00e5lning av M. K. \u010ciurlionis. K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/a>.<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Nedladdningsbart<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

H\u00e4r hittar du allt nedladdningsbart material f\u00f6r momentet.\u00a0<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t<\/i>\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tKerstin S\u00f6derholm: \u201dDikten\u201d<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t<\/i>\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tArbeta med Kerstin S\u00f6derholms \u201dDikten\u201d<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Kerstin S\u00f6derholm sommaren 1941. K\u00e4lla: \u00c5bo Akademis bibliotek<\/a>.<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Presentation av Kerstin S\u00f6derholm<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Kerstin S\u00f6derholm, f\u00f6dd 1897 och d\u00f6d 1943, var en finlandssvensk f\u00f6rfattare och litteraturkritiker. Fr\u00e4mst var hon uppskattad av sin samtid f\u00f6r sin poesi. Sj\u00e4lv s\u00e5g S\u00f6derholm dock sin dagbok, som hon skrev fr\u00e5n att hon var nio \u00e5r fram till sin d\u00f6d, som sitt verkligt stora litter\u00e4ra verk. Hon planerade d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r att dagb\u00f6ckerna skulle ges ut efter hennes d\u00f6d, vilket ocks\u00e5 skedde.<\/p>

S\u00f6derholms sista verk, diktsamlingen M\u00f6rkret och m\u00e4nniskan<\/em> fr\u00e5n 1941, \u00e4r starkt pr\u00e4glad av samtidens oro. Finland l\u00e5g under stora delar av andra v\u00e4rldskriget i krig med Ryssland vilket drabbade landet h\u00e5rt. S\u00e5 m\u00e5nga som 90 000 finska soldater stupade i strid och cirka 70 000 finska barn evakuerades till Sverige. F\u00f6r de civila som var kvar i Finland var livet sv\u00e5rt, med brist p\u00e5 b\u00e5de mat och andra basvaror. Detta skildrar S\u00f6derholm i bland annat dikten \u201dDikten\u201d.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Arbeta med \u201dDikten\u201d<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Du ska nu f\u00e5 samtala om dikten med dina klasskamrater. F\u00f6rbered dig f\u00f6rst p\u00e5 egen hand genom att l\u00e4sa dikten tv\u00e5 g\u00e5nger tyst f\u00f6r dig sj\u00e4lv och sedan besvara f\u00f6ljande reflektionsfr\u00e5gor.<\/p>