{"id":3644,"date":"2018-07-19T13:04:23","date_gmt":"2018-07-19T11:04:23","guid":{"rendered":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skoladev\/?page_id=3644"},"modified":"2023-03-08T11:10:55","modified_gmt":"2023-03-08T10:10:55","slug":"prosa-forfattare-selma-lagerlof-om","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/prosa-forfattare-selma-lagerlof-om\/","title":{"rendered":"Prosa\/F\u00f6rfattare\/Selma Lagerl\u00f6f\/Mer om"},"content":{"rendered":"\t\t<div data-elementor-type=\"wp-post\" data-elementor-id=\"3644\" class=\"elementor elementor-3644\">\n\t\t\t\t\t\t<section class=\"elementor-section elementor-top-section elementor-element elementor-element-b71ff7a elementor-section-full_width elementor-section-height-default elementor-section-height-default\" data-id=\"b71ff7a\" data-element_type=\"section\" data-e-type=\"section\" data-settings=\"{&quot;background_background&quot;:&quot;classic&quot;}\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-container elementor-column-gap-default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-column elementor-col-25 elementor-top-column elementor-element elementor-element-19837c9\" data-id=\"19837c9\" data-element_type=\"column\" data-e-type=\"column\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-widget-wrap\">\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-column elementor-col-25 elementor-top-column elementor-element elementor-element-1110254\" data-id=\"1110254\" data-element_type=\"column\" data-e-type=\"column\" data-settings=\"{&quot;background_background&quot;:&quot;classic&quot;}\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-widget-wrap elementor-element-populated\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-c439b42 elementor-widget elementor-widget-spacer\" data-id=\"c439b42\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"spacer.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-spacer\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-spacer-inner\"><\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-f911846 elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"f911846\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<h1 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Selma Lagerl\u00f6f<\/h1>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-e8fc2e3 elementor-tabs-view-horizontal elementor-widget elementor-widget-tabs\" data-id=\"e8fc2e3\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"tabs.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tabs\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-tabs-wrapper\" role=\"tablist\" >\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-2441\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"true\" data-tab=\"1\" role=\"tab\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-tab-content-2441\" aria-expanded=\"false\">Selma Lagerl\u00f6f (1858\u20131940) <\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-2442\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"2\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-2442\" aria-expanded=\"false\">Lagerl\u00f6f i skolan<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-2443\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"3\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-2443\" aria-expanded=\"false\">Att introducera Lagerl\u00f6f<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-2444\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"4\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-2444\" aria-expanded=\"false\">Tema och motiv i Lagerl\u00f6fs litteratur<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-2445\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"5\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-2445\" aria-expanded=\"false\">Genrer i Lagerl\u00f6fs litteratur<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-title-2446\" class=\"elementor-tab-title elementor-tab-desktop-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"6\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-2446\" aria-expanded=\"false\">Selma Lagerl\u00f6f i andra medier<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<div class=\"elementor-tabs-content-wrapper\" role=\"tablist\" aria-orientation=\"vertical\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"true\" data-tab=\"1\" role=\"tab\" tabindex=\"0\" aria-controls=\"elementor-tab-content-2441\" aria-expanded=\"false\">Selma Lagerl\u00f6f (1858\u20131940) <\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-2441\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"1\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-2441\" tabindex=\"0\" hidden=\"false\"><p><strong><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/red\/forfattare\/LagerlofS\/presentation\/LagerlofS_presentation.pdf\"><span style=\"font-size: 15px; letter-spacing: 0.6px;\">PDF<\/span><\/a><\/strong><\/p><h1>Selma Lagerl\u00f6f (1858\u20131940)<\/h1><p>P\u00e5 \u00e4ldre dagar skrev Selma Lagerl\u00f6f tre memoarb\u00f6cker som alla var knutna till M\u00e5rbacka i V\u00e4rmland. Det var en g\u00e5rd som hade g\u00e5tt i arv i m\u00e5nga led och under en tid hade varit pr\u00e4stg\u00e5rd. Det var d\u00e4r hon f\u00f6ddes och v\u00e4xte upp i en stor familj och med en stor sl\u00e4kt, och det \u00e4r g\u00e5rdens historia och s\u00e4genflora som hon f\u00f6rst l\u00e5ter sina l\u00e4sare ta del av. Barndomen pr\u00e4glas i ber\u00e4ttelsen av det lyte som skilde ut henne i syskonskaran, en h\u00f6ftskada som gav henne en besv\u00e4rande och best\u00e5ende h\u00e4lta. Men i st\u00e4llet \u00f6ppnades b\u00f6ckernas v\u00e4rldar f\u00f6r henne, och hos den unga Selma, som hon ber\u00e4ttar om, v\u00e4cks lusten att sj\u00e4lv bli f\u00f6rfattare mycket tidigt. I den sista delen, som \u00e4r skriven i dagboksform, \u00e4r det en fjorton\u00e5ring som redan ser sin framtida uppgift klart men som ocks\u00e5 k\u00e4nner att M\u00e5rbacka med dess ro, dess goda m\u00e4nniskor och dess enkla livsf\u00f6ring har best\u00e4mt livets grundton f\u00f6r henne.<\/p><p>Genom att s\u00e5 starkt betona den traditionsrika milj\u00f6n p\u00e5 M\u00e5rbacka och sin tidiga best\u00e4mmelse underbyggde Selma Lagerl\u00f6f i denna svit de f\u00f6rest\u00e4llningar som redan hade skapats om henne, att hon hade \u00e4rvt s\u00e4gner och ber\u00e4ttelser och i harmonisk samklang med detta stoff f\u00f6rmedlade det direkt ur hj\u00e4rta och minne. Moderna biografier och studier i f\u00f6rfattarskapet ger en annorlunda bild. De visar att v\u00e4gen till f\u00f6rfattarskapet gick genom gedigen utbildning och m\u00e5lmedveten utveckling av den egna f\u00f6rm\u00e5gan. Hennes uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 den konstn\u00e4rliga formen, p\u00e5 sin samtids sociala och politiska problem och p\u00e5 f\u00f6rfattarskapets praktiska sidor st\u00e5r nu tydligt fram. Man beh\u00f6ver f\u00f6rena de tv\u00e5 bilderna av henne och inse, att sagober\u00e4tterskan fr\u00e5n de v\u00e4rml\u00e4ndska skogarna ocks\u00e5 var en dam av v\u00e4rld med fin bildning, utm\u00e4rkta spr\u00e5kkunskaper och kritisk sk\u00e4rpa. D\u00e5 kan man b\u00f6rja f\u00f6rst\u00e5 hennes originalitet, hennes f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00e4ngsla sina l\u00e4sare och hennes otroliga framg\u00e5ngar. Hon fick med tiden en st\u00e4llning som en av nationens stora personligheter och en v\u00e4rldsomfattande ber\u00f6mmelse. Nobelpriset 1909, ledamotskap i Svenska Akademien fr\u00e5n 1914 och m\u00e4ngder av andra utm\u00e4rkelser kom henne till del. Den st\u00e4llningen hade hon d\u00e5 hon skrev sina tre minnesb\u00f6cker fr\u00e5n det gamla M\u00e5rbacka \u2013 det hem som hon d\u00e5 h\u00f6ll p\u00e5 att f\u00f6rnya till det hus man i dag kan bes\u00f6ka som minnesg\u00e5rd.<\/p><h2>Uppv\u00e4xt, ungdomstid och studier<\/h2><p>De tre flickorna p\u00e5 M\u00e5rbacka, Anna, Selma och Gerda, fick en traditionell uppfostran i hemmet. De hade duktiga guvernanter, unga damer som uppmuntrade Selmas l\u00e4sbeg\u00e5vning. Hon fick dessutom f\u00f6rst som nio\u00e5ring, sedan som fjorton\u00e5ring, vistas l\u00e5nga perioder hos sl\u00e4ktingar i Stockhom f\u00f6r att f\u00e5 behandling f\u00f6r sin h\u00e4lta och fick d\u00e4r m\u00e5nga tillf\u00e4llen att g\u00e5 p\u00e5 teater och opera. Hennes k\u00e4rlek till teatern v\u00e4cktes och blev best\u00e5ende. Den omsattes f\u00f6rst i teaterlekar i hemmet, och till det \u00e4ldsta som har bevarats av hennes skrifter h\u00f6r dockteaterspel som hon som nitton\u00e5ring satte ihop f\u00f6r att roa sig och sin syster. Det var sagospel med rik intrigfl\u00e4tning och med ett spr\u00e5k som visar att hon hade tagit intryck av de svenska romantikerna lika v\u00e4l som av Goethes\u00a0<i>Faust<\/i>\u00a0och franska sagober\u00e4ttare.<\/p><p>Hon gjorde ocks\u00e5 lycka med tillf\u00e4llesverser som var typiska f\u00f6r tidens familjeliv och umg\u00e4nge, och ett tal p\u00e5 vers vid ett br\u00f6llop blev en v\u00e4ndpunkt. Bland g\u00e4sterna fanns Eva Fryxell, en dam som med sina f\u00f6rbindelser till kvinnor\u00f6relsen ins\u00e5g att den beg\u00e5vade flickan borde f\u00e5 en h\u00f6gre utbildning och komma ut i v\u00e4rlden. Tillvaron p\u00e5 M\u00e5rbacka var vid detta laget inte l\u00e4ngre s\u00e5 ljus, eftersom ekonomin hade f\u00f6rs\u00e4mrats betydligt. Eva Fryxells uppmuntran fick effekt. Universiteten var \u00e4nnu m\u00e4nnens v\u00e4rld \u2013 Selmas \u00e4ldste bror Daniel studerade till l\u00e4kare i Uppsala \u2013 men f\u00f6r unga kvinnor fanns en annan m\u00f6jlighet till yrkesutbildande studier p\u00e5 akademisk niv\u00e5, Kungliga h\u00f6gre l\u00e4rarinneseminariet i Stockholm. Selma Lagerl\u00f6f l\u00e4mnade M\u00e5rbacka 1881 \u2013 d\u00e5 hon allts\u00e5 redan var tjugotre \u00e5r \u2013 f\u00f6r att s\u00f6ka dit, och efter ett \u00e5rs ih\u00e4rdiga f\u00f6rberedelser klarade hon h\u00f6sten 1882 intr\u00e4desproven till seminariet. Hemmets ekonomi var vid det laget s\u00e5 d\u00e5lig att pappan ans\u00e5g sig inte kunna st\u00f6dja henne. Hon v\u00e4grade dock att f\u00f6lja hans vilja och v\u00e4nda hem till den dystra tillvaro som hon just hade lyckats ta sig ur, utan stod p\u00e5 sig och stannade. V\u00e5ren 1885 avslutade hon den tre \u00e5r l\u00e5nga utbildningen till flickskolel\u00e4rarinna med ett fint betyg. Desto viktigare var det att hon nu kunde f\u00f6rs\u00f6rja sig, som M\u00e5rbacka samma \u00e5r m\u00e5ste s\u00e4ljas och modern och fastern, som alltid hade h\u00f6rt till hush\u00e5llet, nu fick underh\u00e5llas av barnen.<\/p><p>De fyra studie\u00e5ren i Stockholm blev betydelsefulla. Hon fick en god humanistisk utbildning i m\u00e5nga \u00e4mnen med intressanta l\u00e4rare som satte sina elever i kontakt med 1880-talets moderna id\u00e9er och diskussioner och med samtidens europeiska litteratur. Hon fick kvinnliga kamrater som f\u00f6rstod att uppskatta hennes personlighet, och hon fick inspiration till eget f\u00f6rfattande som hon ocks\u00e5 beundrades f\u00f6r. Det hon skrev vid denna tid var genomg\u00e5ende p\u00e5 vers; teaterupplevelser och kamratportr\u00e4tt formulerades som sonetter eller l\u00e4ngre versber\u00e4ttelser. Det var ocks\u00e5 vid denna tid som hon enligt sin egen ber\u00e4ttelse \u201dEn saga om en saga\u201d kom att uppt\u00e4cka vilket storartat stoff hon hade i sitt v\u00e4rml\u00e4ndska arv av historier och minnen fr\u00e5n gamla tider. Men \u00e4nnu hade hon inte funnit formen; l\u00e4nge f\u00f6resv\u00e4vade det henne att hon skulle skriva versber\u00e4ttelser efter Runebergs eller Snoilskys modell.<\/p><h2>L\u00e4rarinna och debuterande f\u00f6rfattare<\/h2><p>\u00c5r 1885 kunde hon som nyexaminerad l\u00e4rarinna tilltr\u00e4da en tj\u00e4nst vid en flickskola i Landskrona. Till en b\u00f6rjan fann hon den lilla industristaden trist, men efterhand fick hon v\u00e4nner bland sina kolleger och kom in i stadens liv. Samtidigt k\u00e4mpade hon med sitt f\u00f6rfattande. Det stoff som hon hade funnit i det v\u00e4rml\u00e4ndska f\u00f6rflutna l\u00e5g l\u00e5ngt ifr\u00e5n det samtida \u00e5ttiotalets realistiska samtidsber\u00e4ttelser. Hon ville ber\u00e4tta om f\u00e4rgstarka m\u00e4nniskor, om passioner, storslagna gester och vilda \u00e4ventyr, hon ville m\u00e5la upp dramatiska scener och ha utrymme f\u00f6r fantasi och galenskap. Saga och magi ing\u00e5r i historien om den avsatte pr\u00e4sten G\u00f6sta Berling och de \u00f6vriga herrarna, \u201dkavaljererna\u201d, p\u00e5 Ekeby, som \u00f6vertar makten p\u00e5 g\u00e5rden och driver den till underg\u00e5ng \u2013 och \u00e5teruppbyggnad. Konstn\u00e4rsliv i sorgl\u00f6s yra och arbetets krav och ansvar st\u00e5r mot varandra. Det kr\u00e4vde en egen stil, och den fann hon till sist i en delvis lyrisk prosaform, ibland ironiskt \u00f6verdriven, som blandades med \u00e5sk\u00e5dligt och fartfyllt ber\u00e4ttade passager. De enskilda kapitlen fick en novellistisk form, t\u00e4mligen frist\u00e5ende men \u00e4nd\u00e5 med tr\u00e5dar som f\u00f6rband dem till en helhet, en metod som hon sedan kom att anv\u00e4nda i m\u00e5nga romaner. Den hade en av sina r\u00f6tter i hennes f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r h\u00f6gl\u00e4sning, d\u00e4r det avrundat novellistiska passade v\u00e4l.<\/p><p>Medan hon arbetade p\u00e5 romanen erbj\u00f6ds ett tillf\u00e4lle att m\u00f6ta kritiken: tidningen\u00a0<i>Idun<\/i>\u00a0utlyste en prist\u00e4vling och hon s\u00e4nde in fem kapitel ur det som skulle f\u00e5 namnet\u00a0<i>G\u00f6sta Berlings saga<\/i>. Hon vann t\u00e4vlingen, och med starkt st\u00f6d fr\u00e5n bland andra sin \u00e4ldre mentor i Stockholm, Sophie Adlersparre, som \u00e4ven hon tillh\u00f6rde kvinnosaksr\u00f6relsen, lyckades hon f\u00e5 m\u00f6jlighet att ta tj\u00e4nstledigt och skriva romanen f\u00e4rdig. Den kom ut 1891 och fick, som numera \u00e4r v\u00e4l utrett, ett t\u00e4mligen blandat mottagande. M\u00e5nga fann den h\u00f6gst besynnerlig, medan andra, bland dem\u00a0Gustaf Fr\u00f6ding, som d\u00e5 var tidningsman i Karlstad, visserligen fann brister men ocks\u00e5 s\u00e5g dess dj\u00e4rvhet och originalitet.<\/p><p>Landskrona var dock inte s\u00e5 isolerat som det kunde verka. Det var l\u00e4tt att komma \u00f6ver till K\u00f6penhamn, och d\u00e4r fick hon goda kontakter i intellektuella kretsar. Man ordnade uppl\u00e4sningsaftnar f\u00f6r henne som blev framg\u00e5ngsrika, och hon fick ett par \u00f6vers\u00e4ttare som tog sig an hennes verk. I januari 1893 blev\u00a0<i>G\u00f6sta Berlings saga\u00a0<\/i>recenserad av Georg Brandes, och detta \u00f6ppnade m\u00e5nga v\u00e4gar f\u00f6r henne. Hon skrev nu \u00e5tskilliga noveller som var l\u00e4tta att placera i tidskrifter, och vissa av dem samlades i en volym med titeln\u00a0<i>Osynliga l\u00e4nkar<\/i>. Den utkom 1894 och fick ett mycket gott mottagande.<\/p><p>Det var \u00e5r 1894 som Selma Lagerl\u00f6f l\u00e4rde k\u00e4nna\u00a0Sophie Elkan. Hon var en f\u00f6rm\u00f6gen G\u00f6teborgsdam som hade blivit \u00e4nka och mist ett barn tidigt, men som nu var en v\u00e4letablerad f\u00f6rfattarinna. V\u00e4nskapen mellan Sophie Elkan och Selma Lagerl\u00f6f f\u00f6rdjupades, och snart kunde de b\u00e5da b\u00f6rja planera en l\u00e5ng utlandsresa med Italien som fr\u00e4msta m\u00e5l. V\u00e4l f\u00f6rberedda gav de sig iv\u00e4g h\u00f6sten 1895. Selma Lagerl\u00f6f hade f\u00e5tt en hel del inkomster av novellsamlingen men ocks\u00e5 f\u00e5tt resebidrag av hovet, och hon kunde \u00e5ter f\u00e5 tj\u00e4nstledigt fr\u00e5n flickskolan. De var p\u00e5 resande fot under n\u00e4stan ett \u00e5r. Det var en riktig bildningsresa \u2013 museer, teatrar, kyrkor och f\u00f6rel\u00e4sningar bes\u00f6ktes var de kom. En l\u00e5ng tid tillbragte de i Taormina p\u00e5 Sicilien, och h\u00e4r samlade Selma Lagerl\u00f6f stoff till det som skulle bli hennes andra roman,\u00a0<i>Antikrists mirakler<\/i>. Den kom ut 1897. H\u00e4r har hon v\u00e4nt sig till samtiden och skildrat sociala r\u00f6relser, landsbygdens modernisering genom j\u00e4rnv\u00e4gsbygge, barnarbete och andra f\u00f6reteelser i tiden och i detta v\u00e4vt in scener ur det f\u00e4rgstarka folklivet p\u00e5 Sicilien och en komplicerad k\u00e4rlekshistoria. Hon ber\u00e4ttar med f\u00f6rk\u00e4rlek om enkla m\u00e4nniskor som utf\u00f6r handlingar eller fattar beslut som ter sig storslagna, ansvarsfulla och sj\u00e4lv\u00f6vervinnande. Den falska Kristusbilden anv\u00e4nder hon som en dubbeltydig bild f\u00f6r socialismen, som verkar till m\u00e4nniskors materiella b\u00e4sta men som ocks\u00e5 l\u00e4mnar dem i gudsf\u00f6rnekelsens torka.<\/p><h2>Fr\u00e5n <em>En herrg\u00e5rdss\u00e4gen<\/em> till <em>Jerusalem<\/em><\/h2><p>H\u00f6sten 1897 kunde Selma Lagerl\u00f6f bryta upp fr\u00e5n Landskrona och l\u00e4raryrket f\u00f6r att sl\u00e5 sig ner som fri f\u00f6rfattare i Falun, d\u00e4r hennes syster Gerda nu var gift. D\u00e4r bodde hon fram till 1910 men vistades mycket d\u00e4r \u00e4ven senare, och d\u00e4r skrev hon en betydande del av sina verk. D\u00e4r l\u00e4rde hon ocks\u00e5 k\u00e4nna Valborg Olander, l\u00e4rarinna vid seminariet, som praktisk och kompetent kom att inta rollen av \u201df\u00f6rfattarhustru\u201d, som Selma Lagerl\u00f6f sk\u00e4mtsamt uttryckte sig.<\/p><p>Det intresse hon hade f\u00f6r sj\u00e4lslivets uttryck var i samklang med tiden. Hon l\u00e4ste modern psykologi och skrifter som unders\u00f6kte gr\u00e4nstrakterna mellan friskt och sjukt, vardagligt och irrationellt. Genombrottet mot en f\u00f6rdjupad m\u00e4nniskoteckning kom i\u00a0<i>En herrg\u00e5rdss\u00e4gen<\/i>, utgiven 1899. H\u00e4r v\u00e4nde hon tillbaka till 1830-talet och ber\u00e4ttade om tv\u00e5 udda unga m\u00e4nniskor som \u00f6msesidigt r\u00e4ddar varandra fr\u00e5n underg\u00e5ng. Gunnar Hede \u00e4r den ena, en student som i ett f\u00f6rs\u00f6k att klara upp hemmets aff\u00e4rer r\u00e5kar ut f\u00f6r en katastrof d\u00e4r en stor flock getter g\u00e5r under. Han mister f\u00f6rst\u00e5ndet, dock inte mer \u00e4n att han kan f\u00f6rs\u00f6rja sig som g\u00e5rdfarihandlare. Hans underliga beteende mot djur renderar honom namnet Getabocken. Den andra \u00e4r Ingrid Berg, en f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6s flicka som har tr\u00e4ffat honom som tretton\u00e5ring och som inte kan gl\u00f6mma honom. Hon blir k\u00e4rleksl\u00f6st behandlad i ett fosterhem, insjuknar i depression och tros vara d\u00f6d. I en melodramatisk scen, d\u00e4r musiken har en viktig roll, r\u00e4ddar Hede henne ur den grav som hon redan har lagts i, och s\u00e5 sm\u00e5ningom hamnar hon genom olika f\u00f6rvecklingar just i Hedes hem, en f\u00f6rfallen herrg\u00e5rd d\u00e4r sorgen h\u00e4rskar. H\u00e4r blir hon omhuldad av hans mor, som hemligen hoppas att Ingrid skall kunna \u00e5terf\u00f6ra Gunnar Hede till ett normalt liv. Det blir en l\u00e5ng v\u00e4g som g\u00e5r genom f\u00f6rs\u00f6k med halv framg\u00e5ng, \u00e5terfall och kriser, men i en dramatisk uppg\u00f6relse lyckas hon till sist f\u00e5 grepp om hans vilja att bli frisk och leva med henne. Med sina starka scener och sina studier i sj\u00e4lslivets ytteromr\u00e5den och k\u00e4rlekens m\u00e4rkliga, delvis utomsinnliga kontaktv\u00e4gar fick den korta ber\u00e4ttelsen stor framg\u00e5ng.<\/p><p>\u00c5r 1899 utkom ocks\u00e5\u00a0<i>Drottningar i Kungah\u00e4lla<\/i>, historiska ber\u00e4ttelser fr\u00e5n medeltiden som emellertid aldrig byggdes upp till den helhet som hon hade planerat. Till stoffet fr\u00e5n Bohusl\u00e4n, inspirerat av flera sommarvistelser i Kung\u00e4lv d\u00e4r hennes bror Daniel hade blivit stadsl\u00e4kare, \u00e5terv\u00e4nde hon i\u00a0<i>Herr Arnes penningar<\/i>. Det \u00e4r en ber\u00e4ttelse i ungef\u00e4r samma format som\u00a0<i>En herrg\u00e5rdss\u00e4gen<\/i>\u00a0men som v\u00e4nder p\u00e5 k\u00e4rleksmotivet. H\u00e4r handlar det om en ung flicka som lockas att \u00e4lska eller tror sig \u00e4lska en man som har m\u00f6rdat alla hennes anh\u00f6riga, bland dem en k\u00e4r fostersyster. Hon viker l\u00e4nge undan f\u00f6r r\u00e4ttf\u00e4rdighetens krav men tvingas till sist f\u00f6rr\u00e5da honom och offrar d\u00e5 sitt liv f\u00f6r att sona sitt \u00f6desdigra misstag. Historien baseras p\u00e5 en verklig h\u00e4ndelse fr\u00e5n 1570-talet, men till den korta notisen om det grymma d\u00e5det har hon lagt k\u00e4rlekshistorien, de h\u00e4mndlystna d\u00f6da som f\u00f6rf\u00f6ljer paret samt ett magiskt samband mellan skuldtyngda sinnen och vinterv\u00e4drets v\u00e4xlingar. Det ger ber\u00e4ttelsen b\u00e5de kosmiska dimensioner och psykologiskt djup. Den isl\u00e4ndska sagans korthuggna och k\u00e4rva stil betydde nu en hel del f\u00f6r Selma Lagerl\u00f6fs ber\u00e4ttande och stod h\u00e4r i samklang med stoffet.<\/p><p>Den korta ber\u00e4ttelsen, som kom som f\u00f6ljetong 1903 och i bokupplaga 1904, skrev Selma Lagerl\u00f6f snarast som en avkoppling efter och under arbetet med ett par st\u00f6rre verk. Hon hade l\u00e4st om dalab\u00f6nder som \u00e5r 1896 av religi\u00f6sa sk\u00e4l hade utvandrat fr\u00e5n N\u00e5s till Palestina, och hon bes\u00f6kte tillsammans med Sophie Elkan deras koloni i Jerusalem under en l\u00e5ng resa 1899\u20131900 som \u00e4ven gick till Egypten och Turkiet. Hon skrev med detta nya stoff som grundval den tv\u00e5delade roman som fick den enkla titeln\u00a0<i>Jerusalem<\/i>\u00a0(1901\u201302, bearbetad upplaga 1909). Den f\u00f6rsta delen har undertiteln \u201dI Dalarna\u201d och ber\u00e4ttar om v\u00e4ckelsens int\u00e5g och f\u00f6ljder i en bygd, d\u00e4r de ansedda Ingmarss\u00f6nerna av \u00e5lder har en ledande st\u00e4llning. Viljestyrka, ansvarstagande och r\u00e4ttsk\u00e4nsla utm\u00e4rker dem, och \u00e4nda fr\u00e5n f\u00f6rsta kapitlet finner man m\u00e4nniskor som st\u00e4llda inf\u00f6r sv\u00e5ra val utf\u00f6r stora, sj\u00e4lv\u00f6vervinnande handlingar som kommer ur deras innersta. I centrum st\u00e5r en k\u00e4rlekshistoria som kompliceras av pengar som leder till svek. Selma Lagerl\u00f6f skildrar ocks\u00e5 fanatism och f\u00f6rfall, grupptryck och gemenhet i bygden som splittras av den nya religiositeten. Trofastheten mot de f\u00e4derne\u00e4rvda g\u00e5rdarna och allt vad de st\u00e5r f\u00f6r st\u00e4lls mot den f\u00f6rdjupade tron och hoppet att f\u00e5 m\u00f6ta Kristus i det heliga landet. I den andra delen, \u201dI det heliga landet\u201d, \u00e4r det skuldk\u00e4nslor och offervilja som f\u00f6r handlingen fram\u00e5t. Fr\u00e4mlingskapet i de nya omgivningarna, p\u00e5frestningarna fr\u00e5n det anstr\u00e4ngande klimatet och m\u00f6tena med livsf\u00f6rh\u00e5llandena i kolonin skildras. De kriser och sv\u00e5righeter som utvandringen och det nya livet f\u00f6r med sig balanseras mot lyckan att vistas i Jerusalem, trivseln i den ganska v\u00e4l fungerande kolonin och gl\u00e4djen \u00e5t den personliga utveckling som m\u00e5nga genomg\u00e5r d\u00e5 de finner nya uppgifter och vidgar sina horisonter. Beundran f\u00f6r de modiga och uth\u00e5lliga utvandrarna och deras tro pr\u00e4glar ber\u00e4ttelsen, men ocks\u00e5 en stark distans till ytterlighetsbeteenden.<\/p><h2><em>Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige<\/em><\/h2><p><i>Jerusalem<\/i>\u00a0var en roman som med sitt hembygds- och utvandringstema och sina kraftfulla bondetyper passade i tiden. Introduktionen av Selma Lagerl\u00f6fs f\u00f6rfattarskap i framf\u00f6r allt Tyskland hade redan b\u00f6rjat, och nu v\u00e4xte l\u00e4sarskaran snabbt \u00f6ver hela Europa. Hennes tyska publik fann henne st\u00e5 i samklang med den smak f\u00f6r det rustika och provinsiella som utvecklades som en motr\u00f6relse mot landets industrialisering och storstadsmis\u00e4r. I \u00e4n h\u00f6gre grad blev Selma Lagerl\u00f6f en internationell storhet med sin f\u00f6ljande bok, paradoxalt nog en bok i nationalismens tecken:\u00a0<i>Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige<\/i>\u00a0(1906\u201307). Boken hade best\u00e4llts f\u00f6r folkskolans r\u00e4kning redan 1901. Man hade t\u00e4nkt sig en konventionell l\u00e4sebok, men det blev n\u00e5got helt annat. N\u00e4r Selma Lagerl\u00f6f efter l\u00e5ng tid, utdragna studieresor och omfattande materialsamlande till sist kom i g\u00e5ng p\u00e5 allvar var det tack vare en lyckosam kombination av egna och andras uppslag, teman och id\u00e9er. Hon gjorde verket till b\u00e5de \u00e4ventyrsbok, reseskildring och bildningsroman, men d\u00e4r finns ocks\u00e5 rika inslag av saga och fabel. Bland annat hade hon fr\u00e5n Rudyard Kipling f\u00e5tt id\u00e9n att l\u00e5ta en ung m\u00e4nniska kunna tala med djuren och f\u00e5 sin livssyn av dem.<\/p><p>Nils Holgersson \u00e4r en pojke p\u00e5 fjorton \u00e5r \u2013 det \u00e4r viktigt att minnas att det inte handlar om n\u00e5got sm\u00e5barn! Han \u00e4r i bokens b\u00f6rjan elak och op\u00e5litlig, men han f\u00e5r en h\u00e5rd l\u00e4xa d\u00e5 husets tomte som straff f\u00f6rtrollar honom till \u201dTummetott\u201d, en tv\u00e4rhand h\u00f6g. I sitt nya miniformat dras han med av en ung g\u00e5skarl, M\u00e5rten kallad, som i den vackra v\u00e5rdagen lockas att f\u00f6lja vildg\u00e4ssen p\u00e5 deras resa norrut mot h\u00e4ckningsplatserna i fj\u00e4llen. Under de f\u00f6rsta dagarna s\u00e4tts pojken p\u00e5 en rad prov som visar honom att kamratskap och solidaritet \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att han skall klara sig sj\u00e4lv och hj\u00e4lpa M\u00e5rten som har tagit upp utmaningen att f\u00f6lja med \u00e4nda till Lappland. De tv\u00e5 blir accepterade i g\u00e5sflocken som leds av den str\u00e4nga gamla Akka fr\u00e5n Kebnekajse. \u00c4ventyret kommer ig\u00e5ng, och pojken f\u00e5r se hela Sverige, l\u00e4ra k\u00e4nna dess utseende, historia och m\u00e4nniskotyper och framf\u00f6r allt f\u00e5r han forts\u00e4tta att ta till sig sin moraliska l\u00e4xa. F\u00f6rtrollningen till Tummetott \u00e4r \u00e5 ena sidan en skam, men den har \u00e5 andra sidan sitt behag i samlivet med M\u00e5rten och andra djur och i den nya v\u00e4rld som han ser fr\u00e5n sitt flygperspektiv. Han f\u00e5r ocks\u00e5 m\u00f6ta livets tunga och sv\u00e5ra sidor; det \u00e4r p\u00e5fallande hur ofta b\u00e5de m\u00e4nniskor och djur skildras i depression och sorg. Pojken lyckas verkligen p\u00e5 h\u00f6sten n\u00e5 tillbaka till Sk\u00e5ne med M\u00e5rten g\u00e5skarl, men han st\u00e5r nu inf\u00f6r ett hemskt val. Om han f\u00f6r M\u00e5rten hem kan han sj\u00e4lv \u00e5terf\u00e5 sin m\u00e4nniskogestalt, men samtidigt har han f\u00e5tt klart f\u00f6r sig att g\u00e5sen, som under resan har blivit hans v\u00e4n och st\u00f6d, d\u00e5 m\u00e5ste l\u00e4ggas p\u00e5 slaktb\u00e4nken. M\u00e5rten blir ocks\u00e5 inf\u00e5ngad, men pojken \u00f6vervinner sin skamk\u00e4nsla och hejdar sin mor som st\u00e5r med kniven i hand. I detsamma bryts f\u00f6rtrollningen, och Nils st\u00e5r som en fullvuxen ung man i sin mors famn. Selma Lagerl\u00f6f har allts\u00e5 \u00e5ter skildrat sj\u00e4lv\u00f6vervinnelsens stora gest men nu i ungdomlig gestalt.<\/p><p>Det blev en del br\u00e5k om\u00a0<i>Nils Holgersson\u00a0<\/i>\u2013 kunde man verkligen s\u00e4tta s\u00e5dana fantasifoster i h\u00e4nderna p\u00e5 barnen? Men boken kom att bli l\u00e4st under m\u00e5nga \u00e5r i skolorna, ibland misshandlad av hackig h\u00f6gl\u00e4sning men oftast uppskattad. \u00d6vers\u00e4ttningar och bearbetningar med olika grad av respekt f\u00f6r originalet spreds \u00f6ver hela v\u00e4rlden \u2013 inte minst i Japan! I dessa versioner har ton\u00e5rspojken Nils inte s\u00e4llan banaliserats till ett harml\u00f6st litet barn och allvaret i hans uppgift och hans personlighetsutveckling har f\u00f6rsvunnit, liksom den kraftfulla hyllning till det framv\u00e4xande moderna Sverige som boken ocks\u00e5 \u00e4r. Selma Lagerl\u00f6f kom d\u00e4rigenom p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i v\u00e4rlden att uppfattas som enbart barnboksf\u00f6rfattare.<\/p><p>Till denna uppfattning om henne bidrog ocks\u00e5 samlingen\u00a0<i>Kristuslegender<\/i>\u00a0fr\u00e5n 1904, som \u00e4ven den har blivit mycket spridd i \u00f6vers\u00e4ttningar. Dess legender ur Jesu liv och andra ber\u00e4ttelser verkar enkla, men de st\u00e4ller ofta dj\u00e4rva krav p\u00e5 l\u00e4sarens inlevelse i underverk och mirakler. H\u00e4r finns n\u00e5gra av Selma Lagerl\u00f6fs mest k\u00e4nda korta ber\u00e4ttelser, som \u201dLerf\u00e5glarna\u201d och \u201dF\u00e5gel R\u00f6dbr\u00f6st\u201d.<\/p><h2>\u00c5ter till M\u00e5rbacka. Nobelpriset<\/h2><p>Allt detta medf\u00f6rde goda inkomster, och \u00e5r 1907 kunde Selma Lagerl\u00f6f f\u00f6rverkliga en dr\u00f6m, den att \u00e5terk\u00f6pa M\u00e5rbacka. F\u00f6rst \u00f6vertog hon sj\u00e4lva bostaden, d\u00e5 i f\u00f6rfallet skick, men snart d\u00e4rp\u00e5 ink\u00f6ptes \u00e4ven mark. Upprustningen b\u00f6rjade \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5, men den stora ombyggnaden genomf\u00f6rdes f\u00f6rst senare, p\u00e5 1920-talet. 1908 var det \u00e5r d\u00e5 hon fyllde femtio \u00e5r. Detta innebar ocks\u00e5 att hennes st\u00e4llning i nationens kulturella liv bekr\u00e4ftades i hyllningsartiklar, stora g\u00e5vor och festligheter. Carl Larsson m\u00e5lade hennes portr\u00e4tt. En bok utkom ocks\u00e5,\u00a0<i>En saga om en saga och andra sagor<\/i>, d\u00e4r hon ber\u00e4ttar om sin debut och tackar dem som st\u00f6dde henne i begynnelsen av hennes bana. I samlingen ing\u00e5r en del kortare ber\u00e4ttelser samt den ganska l\u00e5nga \u201dT\u00f6sen fr\u00e5n Stormyrtorpet\u201d. Den handlar om en ung flicka som har f\u00e5tt ett barn utan att vara gift; barnafadern \u00e4r son i huset d\u00e4r hon tj\u00e4nar som piga. Inf\u00f6r tinget skall han just sv\u00e4ra p\u00e5 att han inte \u00e4r far till barnet, d\u00e5 hon rycker undan bibeln f\u00f6r att hindra honom att beg\u00e5 mened. I forts\u00e4ttningen visar sig hennes \u00f6verlevnadsf\u00f6rm\u00e5ga och fasthet p\u00e5 olika s\u00e4tt och till sist blir hon trots allt hans hustru. Det melodramatiska och folkligt romantiska i historien v\u00e4djade till publiken och det \u00e4r inte f\u00f6rv\u00e5nande att den blev det f\u00f6rsta av Selma Lagerl\u00f6fs verk som filmatiserades; det skedde 1917.<\/p><p>Det hade i ett par \u00e5r st\u00e5tt klart att Selma Lagerl\u00f6f var kandidat till Nobelpriset som hade utdelats sedan 1901. Striden kring\u00a0<i>Nils Holgersson<\/i>\u00a0gjorde henne kontroversiell, men motst\u00e5ndet \u00f6vervanns och 1909 fick hon ta emot priset ur kungens hand. Stor lycka gjorde hennes tacktal vid banketten. Det var upplagt som ett t\u00e4nkt samtal med fadern om de m\u00e5nga som hon hade att tacka f\u00f6r sina framg\u00e5ngar och om alla de skulder som hon hade att avb\u00f6rda sig. Det var enkelt och r\u00f6rande i sitt grepp och sin stil, och det hade humoristiska tonfall som var ovanliga i sammanhanget men som slog an. Hon hade redan i\u00a0<i>Nils Holgersson<\/i>\u00a0f\u00f6rt in sin k\u00e4rlek till det gamla hemmet p\u00e5 M\u00e5rbacka i kapitlet \u201dEn liten herrg\u00e5rd\u201d, och nu ber\u00f6rde hon temat \u00f6ppet p\u00e5 nytt.<\/p><p>Det skulle sedan \u00e5terv\u00e4nda i stort format i hennes f\u00f6ljande roman,\u00a0<i>Liljecronas hem<\/i>\u00a0(1911), d\u00e4r hon anv\u00e4nder M\u00e5rbackas \u00e4ldre historia som ram kring sin farmors och farfars liv. Det \u00e4r en k\u00e4rlekshistoria med sagoinslag \u2013 den elaka styvmodern visar sig vara ett sj\u00f6r\u00e5 som har f\u00e5tt makt \u00f6ver den sn\u00e4lle fadern \u2013 men \u00e4ven h\u00e4r visar det sig att den unga hj\u00e4ltinnan kan anv\u00e4nda b\u00e5de list och kraft f\u00f6r att n\u00e5 sitt m\u00e5l. M\u00e5nga episoder i romanen b\u00e4rs av kraftfull realism, n\u00e5gra av burlesk humor \u2013 bilder fr\u00e5n ett gammalt V\u00e4rmland, b\u00e5de dess verksamma kvinnoliv i hemmet och dess manliga v\u00e4rld av jakt och \u00e4ventyr, ger boken ett speciellt intresse.<\/p><p>I och med Nobelpriset tilldelades Selma Lagerl\u00f6f en st\u00e4llning som f\u00f6rgrundsgestalt i m\u00e5nga sammanhang, inte minst i r\u00f6str\u00e4ttskampen. Som huvudtalare vid den sj\u00e4tte internationella r\u00f6str\u00e4ttskongressen f\u00f6r kvinnor 1911 framtr\u00e4dde hon med talet \u201dHem och stat\u201d (liksom Nobeltalet tryckt i\u00a0<i>Troll och m\u00e4nniskor<\/i>\u00a01915). Det var omsorgsfullt genomarbetat med ett uppb\u00e5d av argument f\u00f6r och emot kvinnornas deltagande i politik och arbetsliv utanf\u00f6r hemmet. Slutkl\u00e4mmen lyder: \u201dDet lilla m\u00e4sterverket, hemmet, var v\u00e5r skapelse med mannens hj\u00e4lp. Det stora m\u00e4sterverket, den goda staten, skall skapas av mannen, d\u00e5 han p\u00e5 allvar tar kvinnan till hj\u00e4lpare.\u201d Ytterligare ett par tal fick hon h\u00e5lla i denna kamp, som \u00e4ntligen n\u00e5dde sitt slut \u00e5r 1919.<\/p><p>Hennes st\u00e4llning i Norden manifesterades \u00e5r 1912 d\u00e5 hon inbj\u00f6ds att tala n\u00e4r Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland firade Runebergsdagen den 5 februari. Fr\u00e5n Helsingfors gick f\u00e4rden vidare till S:t Petersburg och Moskva. Det blev en osannolik rad av hyllningar, fester och m\u00f6ten med intressanta m\u00e4n och kvinnor. Men 1912 var ocks\u00e5 det \u00e5r d\u00e5 hon \u00e5terkom med en kort roman,\u00a0<i>K\u00f6rkarlen<\/i>. Denna bok var liksom\u00a0<i>Nils Holgersson<\/i>\u00a0resultatet av en best\u00e4llning, nu fr\u00e5n Nationalf\u00f6reningen mot tuberkulos, och av en kombination av originella id\u00e9er och v\u00e4lbekanta motiv. En fransk s\u00e4gen om en v\u00e5lnad som far runt med en k\u00e4rra och samlar in d\u00f6endes sj\u00e4lar lade grunden, men hon f\u00f6renade detta tema med greppet fr\u00e5n Charles Dickens\u00a0<i>A Christmas Carol<\/i>, d\u00e4r en sn\u00e5l man tvingas se f\u00f6ljderna av sina onda handlingar under en magisk julnatt.<\/p><p>Huvudpersonen i\u00a0<i>K\u00f6rkarlen<\/i>, David Holm, \u00e4r ett riktigt r\u00e5skinn, egentligen en st\u00e5tlig karl men sv\u00e5rt f\u00f6rfallen och alkoholiserad, d\u00e4rtill hustrupl\u00e5gare. Han har hamnat i en liten stad d\u00e4r Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n g\u00f6r vad den f\u00f6rm\u00e5r f\u00f6r att r\u00e4dda de v\u00e4rst f\u00f6rkomna. Syster Edith attraheras av hans utstr\u00e5lning och g\u00f6r vad hon kan f\u00f6r honom men m\u00f6ter bara h\u00e5n. Hon smittas av hans tuberkulos och ligger p\u00e5 sitt yttersta, n\u00e4r David, sj\u00e4lv d\u00f6ende, f\u00e5r f\u00e4rdas genom ny\u00e5rsnatten med sp\u00f6kk\u00e4rran och se sina offer. Till sist kommer han till syster Edith, f\u00f6rst\u00e5r hennes k\u00e4rlek och \u00f6dmjukar sig i ett lyckorus n\u00e4r han finner sig vara s\u00e5 \u00e4lskad. I en dramatisk slutscen \u00e5terv\u00e4nder han som botg\u00f6rare till sin hustru f\u00f6r att l\u00e4gga bort hat och h\u00e4mndlystnad, med Ediths ande som st\u00f6d. Det \u00e4r i sista \u00f6gonblicket, d\u00e5 hustrun st\u00e5r i begrepp att d\u00f6da sina barn och ta sitt liv, men de f\u00f6rsonas och historien slutar i en sorgsen resignation med ett visst hopp.<\/p><p>Selma Lagerl\u00f6f f\u00f6rdjupade sig i denna ber\u00e4ttelse i de gr\u00e4nstrakter mellan liv och d\u00f6d som hon g\u00e4rna \u00e5terv\u00e4nde till och blev alltmer engagerad av. Spiritism och teosofi intresserade henne, men hon s\u00f6kte sina egna v\u00e4gar f\u00f6r att n\u00e5 en b\u00e4rkraftig livstro och f\u00f6rklara det gudomliga.\u00a0<i>K\u00f6rkarlen\u00a0<\/i>kom att bli en seger \u00e4ven i ett annat medium, filmens, tack vare att man redan 1921 tekniskt lyckades \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6ra det egendomliga mellantillst\u00e5nd som antyder livets och d\u00f6dens hemlighetsfulla samspel och att Victor Sj\u00f6str\u00f6m kunde g\u00f6ra ber\u00e4ttelsens hat, k\u00e4rlek och f\u00f6rsoning r\u00e4ttvisa.<\/p><h2><em>Kejsarn av Portugallien<\/em> och <em>Bannlyst<\/em><\/h2><p>P\u00e5 f\u00f6rsommaren 1914 blev Selma Lagerl\u00f6f som den f\u00f6rsta kvinnan invald i Svenska Akademien. Hennes f\u00f6retr\u00e4dare p\u00e5 stol nummer 7 var Albert Theodor Gellerstedt, en sympatisk men f\u00f6ga sp\u00e4nnande person, som det beredde henne viss m\u00f6da att tala \u00f6ver. Men hon lyckades samma \u00e5r skriva en bok som numera framst\u00e5r som en av h\u00f6jdpunkterna i f\u00f6rfattarskapet,\u00a0<i>Kejsarn av Portugallien<\/i>. Nu \u00e5terv\u00e4nde hon \u00e4n en g\u00e5ng till hemtrakten och till figurer ur det f\u00f6rflutna v\u00e4rmlandslivet. Historien \u00e4r f\u00f6rlagd till 1860-talet och ber\u00e4ttad i den episodiska formen. I den ena historien efter den andra ber\u00e4ttas hur den p\u00e5 alla s\u00e4tt oansenlige torparen Jan i Skrolycka f\u00e5r en dotter och hur han g\u00e5r upp i sitt faderskap med en stolthet som till sist sl\u00e5r \u00f6ver i storhetsvansinne och full galenskap.<\/p><p>Utm\u00e4rkande f\u00f6r Selma Lagerl\u00f6fs bondev\u00e4rld \u00e4r att \u201danseendet\u201d tillm\u00e4ts stort v\u00e4rde. Jan i Skrolycka \u00e4r minst av allt ansedd, och det vet han om. Faderskapet till den vackra flickan som han ger namnet Klara Fina Gulleborg f\u00f6rskaffar honom till en b\u00f6rjan en viss status. Men Klara Gulla, som hon kallas till vardags, vill ge sig ut i v\u00e4rlden f\u00f6r att tj\u00e4na pengar \u00e5t far och mor, som har r\u00e5kat i en sv\u00e5r knipa och h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rlora sitt enkla hem. Hon lyckas i och f\u00f6r sig hj\u00e4lpa dem, men n\u00e4r Jan f\u00e5r h\u00f6ra att det inte har skett p\u00e5 hederliga v\u00e4gar, s\u00e5 f\u00f6rnekar han hennes fall och transformerar det i st\u00e4llet till upph\u00f6jelse. Han blir \u201dKejsarn\u201d, far till \u201dkejsarinnan av Portugallien\u201d, en stolle som trots allt vinner respekt d\u00e4r han g\u00e5r i sin sj\u00e4lvp\u00e5tagna v\u00e4rdighet. Han f\u00e5r ocks\u00e5 en m\u00e4rklig f\u00f6rm\u00e5ga att ana katastrofer och olyckor som \u00f6kar aktningen f\u00f6r honom. Efter m\u00e5nga \u00e5r \u00e5terv\u00e4nder Klara Gulla till V\u00e4rmland. Hon har f\u00f6rs\u00f6rjt sig som kocka till sj\u00f6ss och klarat sig v\u00e4l, men hon har f\u00f6rgrovats b\u00e5de till utseende och karakt\u00e4r. Hon vill f\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ldrarna med sig till sitt nya hem, men fadern tar hon avst\u00e5nd fr\u00e5n n\u00e4r hon inser hans galenskap. Hon f\u00f6rs\u00f6ker i st\u00e4llet f\u00e5 med sig modern ensam som motvilligt \u00f6vertalas att resa. Men Jan st\u00f6rtar efter till b\u00e5tbryggan d\u00e4r b\u00e5ten just har lagt ut. Han kastar sig i sj\u00f6n i ett vanm\u00e4ktigt f\u00f6rs\u00f6k att hinna fatt dem \u2013 eller kanske f\u00f6r att livet syns honom outh\u00e4rdligt. Klara Gullas planer st\u00f6rtar samman, och i en djup skuldk\u00e4nsla som urartar till skr\u00e4ck s\u00f6ker hon den drunknade under l\u00e5ng tid. Till sist d\u00f6r modern och den drunknade \u00e5terfinns. Slutscenen handlar om Klara Gullas f\u00f6rsoning, f\u00f6rdjupade sj\u00e4lvinsikt och \u00e5terintr\u00e4de i sockengemenskapen.<\/p><p>Jan i Skrolycka fick \u00e5terv\u00e4nda i ett par senare novellsamlingar,\u00a0<i>Troll och m\u00e4nniskor<\/i>\u00a0I och II (1915 och 1921). I den f\u00f6rsta upptr\u00e4der han som Kejsarn i novellen \u201dMonarkm\u00f6tet\u201d och f\u00e5r anv\u00e4nda sin synskhet f\u00f6r att varna Oskar II f\u00f6r den latenta krigsfaran. I den senare samlingen trycktes ett kapitel som hade tagits bort ur romanen, \u201dPrinsessan av Babylonien\u201d. Det \u00e4r Jans humoristiska sagoversion av lilla Klara Gullas ankomst till f\u00f6r\u00e4ldrarna. I\u00a0<i>Troll och m\u00e4nniskor\u00a0<\/i>finns m\u00e5nga av Selma Lagerl\u00f6fs mest k\u00e4nda noveller. Inte s\u00e5 f\u00e5 av dem ber\u00f6r hemlighetsfulla och hotfulla samband mellan m\u00e4nniska och natur, som i \u201dVattnet i Kyrkviken\u201d, \u201dBortbytingen\u201d och \u201dTomten p\u00e5 T\u00f6reby\u201d. I dessa samlingar tog hon ocks\u00e5 in m\u00e5nga av sina tal och betraktelser som den om vanmakten inf\u00f6r kriget, \u201dRakels gr\u00e5t\u201d.<\/p><p>F\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets tragedier p\u00e5verkade Selma Lagerl\u00f6f starkt och fick till sist sitt litter\u00e4ra uttryck i romanen\u00a0<i>Bannlyst\u00a0<\/i>(1918). Kritiken har haft sv\u00e5rt att komma till r\u00e4tta med denna bok d\u00e4r olika intrigtr\u00e5dar och problem tr\u00e4ngs, men id\u00e9inneh\u00e5llet \u00e4r i grunden enkelt: krig \u00e4r skamligt och \u00e4ckligt. Just skildringen av \u00e4cklet g\u00f6r bokens ena huvudperson, Sven Elversson, till en besv\u00e4rlig hj\u00e4lte med sitt el\u00e4ndiga rykte, som alltid hinner ikapp honom trots hans generositet och vilja att g\u00f6ra gott. Den sk\u00f6na pr\u00e4stfrun Sigrun, som har fastnat i ett \u00e4ktenskap med en kontrollerande make men flyr fr\u00e5n honom, blir bara delvis trov\u00e4rdig i sin godhet, och pr\u00e4sten Rh\u00e5nge med sitt m\u00e4rkliga arv av skuld, skam och v\u00e5ldsben\u00e4genhet verkar mest som en symbolisk f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r det onda i m\u00e4nnens v\u00e4rld. Liksom David Holm f\u00e5r Rh\u00e5nge omv\u00e4ndas och ben\u00e5das i ber\u00e4ttelsens slut. Milj\u00f6n \u00e4r h\u00e4r huvudsakligen Bohusl\u00e4n och Selma Lagerl\u00f6f har lagt ner en betydande m\u00f6da p\u00e5 att skildra befolkningens kynne och religiositet som bakgrund till de st\u00e4mningar skeendet vilar p\u00e5, men hon har ocks\u00e5 tagit landskapets tunga berg i bruk f\u00f6r att beskriva Sigruns k\u00e4nsla av inst\u00e4ngdhet.<\/p><h2>Sj\u00e4lvbiografiskt<\/h2><p>Av Svenska Akademien hade Selma Lagerl\u00f6f f\u00e5tt i uppdrag att skriva en biografi \u00f6ver finl\u00e4ndaren Zacharias Topelius. Det var inte ett stoff som egentligen l\u00e5g henne n\u00e4ra, men som den intimiserande namnformen i titeln,<i>\u00a0Zachris Topelius<\/i>\u00a0(1920), antyder \u00e4r det skildringen av uppv\u00e4xttiden som har intresserat henne mest. Det \u00e4r inte ot\u00e4nkbart att detta var en av orsakerna till att hon \u00e5terv\u00e4nde till sin egen barndomsv\u00e4rld i\u00a0<i>M\u00e5rbacka<\/i>\u00a01922,\u00a0<i>Ett barns memoarer<\/i>\u00a01930 och\u00a0<i>Dagbok f\u00f6r Selma Ottilia Lovisa Lagerl\u00f6f<\/i>\u00a01932. Hon hade redan f\u00f6rut skrivit sj\u00e4lvbiografiskt i ber\u00e4ttelser som \u201dEn saga om en saga\u201d och \u201dTv\u00e5 sp\u00e5domar\u201d, hon hade talat om hemmet vid Nobelfesten och hon hade i romanform l\u00e5tit M\u00e5rbacka framtr\u00e4da som L\u00f6vdala i\u00a0<i>G\u00f6sta Berlings saga<\/i>,\u00a0<i>Liljecronas hem<\/i>\u00a0och\u00a0<i>Kejsarn av Portugallien<\/i>\u00a0och \u00e4ven f\u00f6rlagt en episod dit i kapitlet \u201dEn liten herrg\u00e5rd\u201d i\u00a0<i>Nils Holgersson<\/i>. Temat \u201datt mista sitt hem\u201d \u00e4r centralt i m\u00e5nga av hennes b\u00f6cker, som i\u00a0<i>En herrg\u00e5rdss\u00e4gen, Herr Arnes penningar<\/i>\u00a0och\u00a0<i>Jerusalem<\/i>. Att detta \u00e4r ett av hennes grundteman \u00e4r l\u00e4tt att se. M\u00e5rbacka betydde f\u00f6r henne n\u00e4rhet till sl\u00e4kt och traditioner och ett lugnt och gott liv i n\u00e4rhet till djur och natur, men ocks\u00e5 en kultur av musik och l\u00e4sning och trivsam samvaro i vardag och fest. Men memoarerna \u00e4r inte n\u00e5gra solskenshistorier, utan barnet och den unga flickan drabbas g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng, d\u00e5 hon ser sin familj och sin sl\u00e4kt, av k\u00e4nslor av hot och kommande underg\u00e5ng, aningar om vuxenlivets djupa komplikationer och gryende insikter om k\u00e4rlekens v\u00e5dor och makt.<\/p><h2>L\u00f6wensk\u00f6ldsserien<\/h2><p>Mellan\u00a0<i>M\u00e5rbacka<\/i>\u00a0och\u00a0<i>Ett barns memoarer<\/i>\u00a0skrev Selma Lagerl\u00f6f p\u00e5 1920-talet en romanserie,\u00a0<i>L\u00f6wensk\u00f6ldska ringen<\/i>,\u00a0<i>Charlotte L\u00f6wensk\u00f6ld<\/i>\u00a0och\u00a0<i>Anna Sv\u00e4rd<\/i>. De tv\u00e5 f\u00f6rstn\u00e4mnda kom b\u00e5da ut 1925, den sista 1928 \u2013 det \u00e5r d\u00e5 Selma Lagerl\u00f6f fyllde sjuttio \u00e5r.\u00a0<i>L\u00f6wensk\u00f6ldska ringen<\/i>\u00a0tilldrar sig p\u00e5 1700-talet och har ett s\u00e4teri i V\u00e4rmland som huvudmilj\u00f6. Det \u00e4r en sp\u00f6khistoria med m\u00e5nga paralleller till\u00a0<i>Herr Arnes penningar<\/i>. General L\u00f6wensk\u00f6ld har krigat under Karl XII och av kungen f\u00e5tt en dyrbar ring som bel\u00f6ning \u2013 den \u00e4r allts\u00e5, liksom herr Arnes skatt, f\u00f6rknippad med v\u00e5ld och of\u00e4rdstider. N\u00e4r den stj\u00e4ls ur generalens grav f\u00f6ljer olyckor och tragedier som tillskrivs den d\u00f6de. Ringens dolda vandringar, geng\u00e5ngarens h\u00e4mndlystnad och m\u00e4nniskors k\u00e4rlekssorger v\u00e4vs samman i en mycket sp\u00e4nnande intrig. En ung kvinna lyckas modigt \u00e5terge v\u00e5lnaden hans ring \u2013 men hennes bel\u00f6ning uteblir. \u00c4ven i denna bok finns en handling av sj\u00e4lv\u00f6vervinnelse som till sist leder till f\u00f6rsoning, men de psykologiska komplikationerna st\u00e5r h\u00e4r tillbaka f\u00f6r sj\u00e4lva sp\u00f6khistoriens kusliga effekter.<\/p><p>De tv\u00e5 f\u00f6ljande romanerna h\u00f6r t\u00e4tt ihop. Den ena huvudpersonen \u00e4r Karl-Artur Ekenstedt, som utbildar sig till pr\u00e4st. Han genomg\u00e5r en skr\u00e4mmande utveckling genom sj\u00e4lvupptagenhet, egenr\u00e4ttf\u00e4rdighet och andlig blindhet till djupt f\u00f6rfall. Mot Karl-Artur st\u00e5r hans kusin och f\u00f6rsta f\u00e4stm\u00f6, Charlotte L\u00f6wensk\u00f6ld, en charmerande och glad ung kvinna med stor integritet och r\u00e4ttsk\u00e4nsla, men ocks\u00e5 med en fallenhet f\u00f6r impulshandlingar som ibland f\u00e5r sv\u00e5ra f\u00f6ljder. Hon \u00e4lskar Karl-Artur men skiljs fr\u00e5n honom genom sin egen obet\u00e4nksamhet och hans l\u00e4tts\u00e5rade sj\u00e4lvk\u00e4nsla. Historien om henne \u00e4r full av humor och ljus, men den f\u00e5r framf\u00f6r allt sitt psykologiska intresse av den m\u00e5ngbottnade skildringen av den f\u00f6rtrollande men dominanta \u00f6verstinnan Ekenstedt, Karl-Arturs mor, och Charlottes ingripande i det alltmer pressade f\u00f6rh\u00e5llandet mellan mor och son. Hon uts\u00e4tts f\u00f6r kr\u00e4nkningar och pr\u00f6vningar men \u00f6vervinner dem, och hon f\u00e5r till slut en pr\u00e4ktig man i ett resonemangs\u00e4ktenskap som \u00f6verg\u00e5r till djup k\u00e4rlek.<\/p><p><i>Anna Sv\u00e4rd\u00a0<\/i>har som sin huvudperson en kvinna ur en annan samh\u00e4llsklass, en bondflicka fr\u00e5n Dalarna, som Karl-Artur i desperation gifter sig med utan att alls ta h\u00e4nsyn till hennes perspektiv p\u00e5 \u00e4ktenskapet. Hon \u00e4r r\u00e4ttskaffens, klarsynt och praktisk, men hans brist p\u00e5 f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hennes behov i det oj\u00e4mlika \u00e4ktenskapet \u00e4r f\u00f6r\u00f6dande. Han har dessutom kommit under inflytande av en annan kvinna som f\u00e5r grepp om honom och till sist drar honom med sig ut i ett kringresande tattarliv. Hon heter Thea Sundler och \u00e4r dotter till den kvinna som gav sp\u00f6ket ro i\u00a0<i>L\u00f6wensk\u00f6ldska ringen.<\/i>\u00a0H\u00e4r kommer till sist L\u00f6wensk\u00f6ldarnas sl\u00e4kt\u00f6de i dagen i v\u00e5ldsamma scener som slutar i katastrof. Scener av lysande humor st\u00e5r mot en m\u00f6rk fond d\u00e4r elakhet och illvilja f\u00e5r spelrum.<\/p><p>Selma Lagerl\u00f6fs skarpa iakttagelser av livsstilar, normer och v\u00e4rderingar i olika klasser h\u00f6r till det som ger denna serie ett s\u00e4rskilt intresse och djup. \u201dAnseendet\u201d intar en nyckelroll i bondfolkets v\u00e4rld; det h\u00e4nger ihop med stabilitet, hederlighet och arbetsamhet och man v\u00e5rdar det noga. Men Selma Lagerl\u00f6f visar ocks\u00e5 hur titlar och positioner best\u00e4mmer livet i herrskapshemmen. Psykologiskt n\u00e5r hon h\u00f6jdpunkter i skildringen av familjen Ekenstedt och i teckningen av Thea Sundler. N\u00e4r hon ber\u00e4ttar om den charmanta \u00f6verstinnans f\u00f6rblindade k\u00e4rlek till sonen och om Theas manipulationer f\u00f6r att f\u00e5 makt \u00f6ver honom visar hon att hennes kvinnosyn ocks\u00e5 omfattade mindre attraktiva sidor; hon kunde \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6ra maktspel i familjer och k\u00e4rleksrelationer med osentimental blick f\u00f6r k\u00e4nslornas villov\u00e4gar. Den egendomligaste gestalten \u00e4r dock Karl-Artur, en av Selma Lagerl\u00f6fs m\u00e5nga pr\u00e4ster och s\u00e4kert den minst tilltalande. Att han p\u00e5 slutet s\u00e4gs genomg\u00e5 n\u00e5gon sorts b\u00e4ttring p\u00e5verkar inte intrycket av hans \u00f6mkliga karakt\u00e4r, eftersom detta inte sker i historiens f\u00f6rgrund. Selma Lagerl\u00f6f tog ett dj\u00e4rvt grepp d\u00e5 hon st\u00e4llde en s\u00e5 osympatisk mansfigur i centrum och inte l\u00e4t honom n\u00e5 ett andligt genombrott mot insikt och k\u00e4rlek. Huruvida han lyckas \u00e5teruppr\u00e4tta sig \u00e4r ovisst; Selma Lagerl\u00f6f f\u00f6rs\u00f6kte l\u00e4nge forts\u00e4tta serien men m\u00e5ste l\u00e4mna den ofullbordad.<\/p><p>Medan Selma Lagerl\u00f6f i\u00a0<i>L\u00f6wensk\u00f6ldska ringen<\/i>\u00a0l\u00e5ter en d\u00f6d ut\u00f6va sin makt fr\u00e5n andra sidan graven \u00e4r de f\u00f6ljande tv\u00e5 romanerna realistiskt utformade \u2013 men sl\u00e4ktf\u00f6rbannelsen finns med som ett styrande \u00f6de. Hon tar till melodramatiska ber\u00e4ttargrepp som avlyssnade samtal och slumpartade m\u00f6ten, och \u00e4r som alltid m\u00e5n om att bygga upp sp\u00e4nnande konflikter och ge dem en starkt k\u00e4nsloladdad uppl\u00f6sning.<\/p><h2>Ett l\u00e5ngt f\u00f6rfattarlivs slutfas<\/h2><p><i>H\u00f6st<\/i>, en samling av noveller, minnen och tal, kom ut 1933. H\u00e4r finns viktiga belysningar av hennes tidiga \u00e5r och genombrott, n\u00e5gra r\u00f6rande episoder kring M\u00e5rbacka och de n\u00e4rmaste sl\u00e4ktingarna och glimtar fr\u00e5n livet i V\u00e4rmland. D\u00e4r finns ocks\u00e5 ber\u00e4ttelsen \u201dSkriften p\u00e5 jordgolvet\u201d, som f\u00f6rst publicerades som st\u00f6d f\u00f6r flyktingar fr\u00e5n nazisternas Tyskland. Det ledde till en politisk kampanj mot henne fr\u00e5n tysk sida, men att inte st\u00f6dja judarnas sak var om\u00f6jligt f\u00f6r Selma Lagerl\u00f6f, Sophie Elkans och m\u00e5nga andra judars goda v\u00e4n.<\/p><p>Till sjuttiofem\u00e5rsdagen 1933 l\u00e4t Bonniers f\u00f6rlag ge ut Selma Lagerl\u00f6fs skrifter i en samlad svit. Hon insisterade p\u00e5 att modernisera spr\u00e5ket \u00e4ven i de tidigaste verken och g\u00f6ra det mer talspr\u00e5kligt, s\u00e4rskilt i dialogerna. Det l\u00e5g i linje med den spr\u00e5kvilja hon utvecklade. I de sena verken m\u00f6ter man en stil som mycket medvetet s\u00f6ker sin modell i ett ber\u00e4ttande, v\u00e5rdat talspr\u00e5k. De stilformer som hon pr\u00f6vade under sina tidiga f\u00f6rfattar\u00e5r, till exempel de lyriska dragen i\u00a0<i>G\u00f6sta Berlings saga\u00a0<\/i>eller det impressionistiska m\u00e5leriet i en del av novellerna, l\u00e4mnade hon bakom sig f\u00f6r en allt enklare stil. Den isl\u00e4ndska sagans korthuggna spr\u00e5k kunde vara en f\u00f6rebild i detta, men hon fann andra v\u00e4gar till ett naturligt ber\u00e4ttande. Ofta anv\u00e4nde hon i sina utkast den v\u00e4rml\u00e4ndska dialekten f\u00f6r att finna de r\u00e4tta tonfallen, och i vissa sammanhang l\u00e4t hon \u00e4ven sina gestalter tala dialekt. Man kan ocks\u00e5 se att hon har en stor f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r att l\u00e5ta sina figurer ber\u00e4tta och lyssna till ber\u00e4ttelser \u2013 s\u00e5 \u00e4r till exempel\u00a0<i>Nils Holgersson<\/i>\u00a0till stora delar uppbyggd genom inlagda ber\u00e4ttelser d\u00e4r det muntliga tonfallet kommer naturligt ur situationen. Humor och ironi blir alltmer p\u00e5tagliga inslag i b\u00f6ckerna.<\/p><p>Selma Lagerl\u00f6fs ber\u00e4ttarkonst har m\u00e5nga andra drag b\u00e5de i stil och inneh\u00e5ll som s\u00e4rskiljer den fr\u00e5n f\u00f6rfattare i hennes samtid. Hon skildrar m\u00e4nniskor i m\u00e5nga dimensioner, andliga, psykologiska, moraliska, och hon s\u00e4tter dem g\u00e4rna i samspel med utomsinnliga makter som de f\u00e5r st\u00f6d av eller tvingas b\u00f6ja sig under. Str\u00e4ng r\u00e4ttf\u00e4rdighet och h\u00e4mnd finns i hennes historier likav\u00e4l som uppoffrande k\u00e4rlek och klok insikt. Den existentiella sidan i hennes v\u00e4rld \u00e4r alltid f\u00f6rankrad i realistiska milj\u00f6er, av vilka n\u00e5gra \u00e4r viktigare \u00e4n andra. Kyrkan, d\u00e4r alla m\u00f6ts och fungerar som kollektiv \u00e4r en; d\u00e4r ser man exempelvis hur normen \u201danseende\u201d fungerar. En annan plats f\u00f6r stora kollektiva scener \u00e4r marknaden, d\u00e4r f\u00e4rgstarka och v\u00e5ldsamma episoder f\u00e5r \u00e4ga rum och d\u00e4r manlig handlingskraft och dramatik st\u00e5r i f\u00f6rgrunden. I hemmen \u00e4r k\u00f6ket ett rum d\u00e4r hon g\u00e4rna placerar sina kvinnor, arbetande med noga beskrivna sysslor, men d\u00e4r finns ocks\u00e5 kammare d\u00e4r man kan sitta ensam eller p\u00e5 tu man hand. P\u00e5 herrg\u00e5rdarna placeras h\u00e4ndelserna i salonger och matsalar d\u00e4r man ber\u00e4ttar och l\u00e4ser h\u00f6gt. Selma Lagerl\u00f6f beskriver sina rum med noggrannhet och m\u00e5nga detaljer, men hon m\u00e5lar inte kulturhistoriska interi\u00f6rer f\u00f6r deras egen skull utan st\u00e4ller alltid beskrivningarna i meningsfull f\u00f6rbindelse med personer och situationer. Men m\u00e4nniskorna i hennes v\u00e4rld \u00e4r s\u00e4llan stillasittande. Man reser ofta b\u00e5de l\u00e5ngt och dj\u00e4rvt i hennes b\u00f6cker, och m\u00e5nga episoder tilldrar sig p\u00e5 v\u00e4gar, i vagnar eller p\u00e5 vandring d\u00e4r sinnen pr\u00f6vas och karakt\u00e4rer blir tydliga och d\u00e4r \u00f6verg\u00e5ngar och f\u00f6r\u00e4ndringar kan intr\u00e4ffa.<\/p><p>Det v\u00e4rldsrykte som Selma Lagerl\u00f6f hade \u00e4r numera n\u00e4stan sv\u00e5rt att f\u00f6rest\u00e4lla sig. Hennes b\u00f6cker \u00f6versattes till otaliga spr\u00e5k, hennes verk dramatiserades och filmades, hennes liv beskrevs i albumform och i biografier redan under hennes livstid. Beundrarposten var omfattande och tiggarbreven talrika, och hon blev i viss m\u00e5n sin egen framg\u00e5ngs f\u00e5nge. Turisterna p\u00e5 M\u00e5rbacka blev tidtals alltf\u00f6r m\u00e5nga, men hon kunde ta sin tillflykt till Falun och det hem som hon bevarade d\u00e4r f\u00f6r systern och dennas familj. Hon avled den 16 mars 1940 p\u00e5 M\u00e5rbacka. Begravningen p\u00e5 \u00d6stra \u00c4mterviks kyrkog\u00e5rd blev en riksangel\u00e4genhet, och den f\u00f6ljande omdaningen av M\u00e5rbacka till minnesg\u00e5rd \u00f6ver henne och hennes verk, som skedde enligt hennes testamente, blev den ofr\u00e5nkomliga forts\u00e4ttningen av hennes f\u00f6rfattarvilja.<\/p><p class=\"copyright\"><em>Louise Vinge<\/em><\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"2\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-2442\" aria-expanded=\"false\">Lagerl\u00f6f i skolan<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-2442\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"2\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-2442\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><div class=\"ng-binding\">\n<h1>Lagerl\u00f6f i skolan<\/h1>\n<p><span style=\"font-size: 15px; letter-spacing: 0.6px;\">Selma Lagerl\u00f6fs f\u00f6rfattarskap \u00e4r en utm\u00e4rkt ing\u00e5ng till att l\u00e4sa s\u00e5 kallade klassiker och \u00e4ldre tiders litteratur i skolan. Vid sidan av&nbsp;<\/span><span class=\"personname\" style=\"font-size: 15px; letter-spacing: 0.6px;\">Strindberg<\/span><span style=\"font-size: 15px; letter-spacing: 0.6px;\">&nbsp;\u00e4r hon v\u00e5r mest ber\u00f6mda f\u00f6rfattare fr\u00e5n \u00e4ldre tid. Hennes barnbok&nbsp;<\/span><em><span class=\"italic\" style=\"font-size: 15px; letter-spacing: 0.6px;\">Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige<\/span><\/em><span style=\"font-size: 15px; letter-spacing: 0.6px;\">&nbsp;blev k\u00e4nd \u00f6ver hela v\u00e4rlden och under 1900-talets sista decennier vida spridd som tecknad serie och tysk tecknad film. 1962 gjordes en svensk l\u00e5ngfilm och 2011 sl\u00e4pptes en ny l\u00e5ngfilm, som dock aldrig gick upp p\u00e5 biograferna i Sverige, en svensk-tysk samproduktion p\u00e5 initiativ av ett tyskt filmbolag.<\/span><\/p>\n<\/div>\n<p class=\"ng-scope\">F\u00f6r att vara en f\u00f6rfattare som debuterade p\u00e5 1800-talet s\u00e5 skriver Selma Lagerl\u00f6f ovanligt enkel svenska med modern satsbyggnad. Hon ville att hennes b\u00f6cker skulle vara l\u00e4tta att l\u00e4sa och f\u00f6rstod ocks\u00e5 tidigt att med de nya medierna film och radio kunde hon n\u00e5 ut till en bred publik. F\u00f6r den som vill veta mer om Lagerl\u00f6fs f\u00f6rfattarskap i film, radio och TV finns artikeln&nbsp;Lagerl\u00f6f i andra medier.<\/p>\n<p class=\"ng-scope\">Lagerl\u00f6fs ber\u00e4ttelser passar v\u00e4ldigt v\u00e4l att l\u00e4sa h\u00f6gt och hon l\u00e4ste g\u00e4rna h\u00f6gt inf\u00f6r publik och i radio. Att l\u00e4sa h\u00f6gt var till och med en del av hennes skrivprocess. Det var s\u00e5 hon k\u00e4nde om spr\u00e5k och rytm i det hon skrev fungerade. Hennes ber\u00e4ttelser har en tydlig ber\u00e4ttarr\u00f6st och ber\u00e4ttarperspektiven v\u00e4xlar ofta p\u00e5 sp\u00e4nnande vis mellan f\u00f6rsta person och tredje person.<\/p>\n<p class=\"ng-scope\">Lagerl\u00f6f var m\u00e5n om att alla skulle kunna l\u00e4sa hennes texter och flera av hennes verk \u00e4r skrivna f\u00f6r barn. Hon var sj\u00e4lv utbildad l\u00e4rare och en engagerad pedagog, som f\u00f6respr\u00e5kade \u00e5sk\u00e5dlighet och konkretion. Med h\u00f6gsta betyg i undervisningsskicklighet fick Selma Lagerl\u00f6f efter sin examen fr\u00e5n H\u00f6gre l\u00e4rarinneseminariet i Stockholm h\u00f6sten 1885 tj\u00e4nst vid Elementarl\u00e4roverket f\u00f6r flickor i Landskrona. Hon stannade d\u00e4r till sommaren 1895, d\u00e5 hon f\u00e5tt flera stipendier och b\u00f6rjade tro p\u00e5 m\u00f6jligheten att f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 f\u00f6rfattarskapet. De som upplevt Selma Lagerl\u00f6fs undervisningspraktik har ber\u00e4ttat hur en ovanligt h\u00e4ngiven l\u00e4rarinna undervisade religionshistoria, historia, astronomi och svenska med hj\u00e4lp av ber\u00e4ttande, konkretion och \u00e5sk\u00e5dlighet och ofta utomhus. Naturligtvis \u00e4r dessa minnen f\u00e4rgade av entusiasmen \u00f6ver att en g\u00e5ng i tiden ha haft en l\u00e4rarinna, som sedan blev s\u00e5 ber\u00f6md. Men de tyder ocks\u00e5 p\u00e5 att Selma Lagerl\u00f6f i sin praktiska undervisningsg\u00e4rning lyckades ta tillvara fantasins kraft att l\u00e4ra ut bokkunskap. Med sin l\u00e4sebok f\u00f6r folkskolan, den v\u00e4rldsber\u00f6mda&nbsp;<em><span class=\"italic\">Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige<\/span><\/em>&nbsp;(1906-07), ville hon f\u00f6rnya den svenska skolan. Boken v\u00e4nde sig till nio\u00e5ringar och anv\u00e4ndes som l\u00e4sebok i svenska skolan in p\u00e5 1950-talet.&nbsp;<\/p>\n<p class=\"ng-scope\"><em><span class=\"italic\">Kristuslegender<\/span><\/em>&nbsp;(1904) anv\u00e4ndes mycket i folkskolans kristendomsundervisning och levandeg\u00f6r n\u00e5gra av Bibelns mest k\u00e4nda ber\u00e4ttelser om Jesus liv genom att konkretisera och lyfta fram detaljer. Legenden&nbsp;\u201dDen heliga natten\u201d&nbsp;handlar till exempel om behovet av eld f\u00f6r att v\u00e4rma ett nyf\u00f6tt barn och hur en herde f\u00f6r\u00e4ndras fr\u00e5n ondsint till medm\u00e4nsklig. \u201dDen heliga natten\u201d rymmer ocks\u00e5 en rad intressanta ber\u00e4ttargrepp och parallellhandlingar p\u00e5 tre olika tidsplan med ett sj\u00e4lvbiografiskt perspektiv. Den kan med f\u00f6rdel anv\u00e4ndas som introduktion till f\u00f6rfattarskapet f\u00f6r yngre barn och som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r att diskutera julen och julfirande. Ber\u00e4ttelsen utgavs som&nbsp;bilderbok \u00e5r 2003 illustrerad av Ilon Wikland. Den l\u00e4mpar sig ocks\u00e5 v\u00e4l f\u00f6r att med \u00e4ldre elever diskutera hur olika ber\u00e4ttelseniv\u00e5er kan anv\u00e4ndas i en ber\u00e4ttelse.<\/p>\n<div class=\"ng-binding\">\n<div class=\"source ng-scope\">\n<div class=\"source ng-scope\">&nbsp;<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"3\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-2443\" aria-expanded=\"false\">Att introducera Lagerl\u00f6f<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-2443\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"3\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-2443\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><div class=\"sect2 ng-scope\"><div class=\"titlepage\"><div><h1>Att introducera Lagerl\u00f6f<\/h1><div><p>Nedan f\u00f6ljer exempel p\u00e5 texter av Lagerl\u00f6f att b\u00f6rja med.\u00a0<\/p><\/div><\/div><\/div><\/div><div class=\"sect2 ng-scope\"><div class=\"titlepage\"><div><div><h2 class=\"title\"><a id=\"idm140191504432160\"><\/a>\u201dEn saga om en saga\u201d<\/h2><\/div><\/div><\/div><p>Ber\u00e4ttelsen finns i samlingen\u00a0<em><span class=\"italic\">En saga om en saga och andra sagor<\/span><\/em>\u00a0(1908) och skrevs till F\u00f6rfattarf\u00f6rbundets julskrift\u00a0<span class=\"italic\">N\u00e4r vi b\u00f6rjade<\/span>\u00a0\u00e5r 1902. D\u00e4r ber\u00e4ttade k\u00e4nda f\u00f6rfattare om hur de debuterat som f\u00f6rfattare. Lagerl\u00f6f debuterade 1891 med\u00a0<span class=\"italic\"><em>G\u00f6sta Berlings saga<\/em><\/span><em>\u00a0<\/em>och den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen ger en romantiserad bild av hur det gick till n\u00e4r hon fann inspiration till sin debut. Sagan f\u00f6rm\u00e4nskligas och upptr\u00e4der som Lagerl\u00f6fs v\u00e4gledare i inspirationsprocessen och f\u00e5r henne att f\u00f6rst\u00e5 hur hon ska skriva.\u00a0<\/p><\/div><div class=\"sect2 ng-scope\"><div class=\"titlepage\"><div><div><h2 class=\"title\"><a id=\"idm140191504426752\"><\/a><span class=\"italic\">M\u00e5rbackasviten<\/span><\/h2><\/div><\/div><\/div><p><span class=\"italic\">M\u00e5rbackasviten<\/span>\u00a0med\u00a0<em><span class=\"italic\">M\u00e5rbacka<\/span><\/em>\u00a0(1922),\u00a0<em><span class=\"italic\">Ett barns memoarer<\/span><\/em>\u00a0(1930) och\u00a0<span class=\"italic\"><em>Dagbok f\u00f6r Selma Ottilia Lovisa Lagerl\u00f6f<\/em>\u00a0<\/span>(1932) \u00e4r Lagerl\u00f6fs sista stora verk och ber\u00e4ttar om hennes barndom och tidiga ton\u00e5rstid. Det p\u00e5b\u00f6rjades redan 1919, och var t\u00e4nkt som en novellsamling om vardagslivet i hennes barndom p\u00e5 M\u00e5rbacka och i f\u00f6rsta delen varvas ber\u00e4ttelser om g\u00e5rden M\u00e5rbacka och folk i trakten med en ber\u00e4ttelse om hur den lilla flickan Selma en dag inte l\u00e4ngre kan g\u00e5 och f\u00e5r \u00e5ka p\u00e5 en kurresa med sin familj till Str\u00f6mstad.<\/p><p>I\u00a0<em><span class=\"italic\">Ett barns memoarer<\/span><\/em>\u00a0har f\u00f6rfattaren \u00f6verg\u00e5tt till att skriva en jagber\u00e4ttelse ur den 12-\u00e5riga Selmas perspektiv och h\u00e4r ges intressanta inblickar i hur barn ur \u00f6verklassen levde p\u00e5 den svenska landsbygden vid 1800-talets mitt. Den sista delen utspelar sig i Stockholm och \u00e4r utformad som en autentisk dagbok d\u00e4r den 14-\u00e5riga Selma ber\u00e4ttar om sina dr\u00f6mmar, sorger och bekymmer under en vistelse hos sina sl\u00e4ktingar och ger god inblick i den \u00f6vre medelklassens liv i Stockholm vid denna tid.\u00a0<span class=\"italic\">M\u00e5rbackasviten<\/span>\u00a0kan ocks\u00e5 l\u00e4sas som en intressant f\u00f6rfattarbiografi \u00f6ver ett skapande fantasilivs frig\u00f6relse och en modern inre subjektsroman. S\u00e4rskilt de tv\u00e5 sista delarna kan i sitt konsekventa gestaltande av ett barns spr\u00e5k och psykologi j\u00e4mf\u00f6ras med andra barndomsskildringar (exempelvis Agnes von Krusenstjernas Tonyb\u00f6cker,\u00a0<span class=\"personname\">Harry Martinsons<\/span>\u00a0<em><span class=\"italic\">N\u00e4sslorna blomma<\/span><\/em>, Eyvind Johnsons\u00a0<em><span class=\"italic\">Romanen om Olof<\/span><\/em>\u00a0och \u00e4ven med flickb\u00f6cker som\u00a0<em><span class=\"italic\">Anne p\u00e5 Gr\u00f6nkulla<\/span><\/em>\u00a0och<em>\u00a0<span class=\"italic\">Fr\u00f6ken Sprakf\u00e5le<\/span><\/em>), men ocks\u00e5 med klassiska mer uttalat modernistiska inre subjektsromaner som Proust\u00a0<em><span class=\"italics\">P\u00e5 spaning efter den tid som flytt<\/span><\/em>, Joyces\u00a0<em><span class=\"italic\">Ulysses<\/span><\/em>\u00a0och Virginia Woolfs\u00a0<em><span class=\"italic\">Mrs Dalloway<\/span><\/em>.\u00a0<span class=\"italic\">M\u00e5rbackasviten<\/span>\u00a0l\u00e4mpar sig v\u00e4l att l\u00e4sas av och f\u00f6r elever fr\u00e5n \u00e5rskurs 6 och s\u00e4rskilt d\u00e5\u00a0<em><span class=\"italic\">Ett barns memoarer<\/span><\/em>\u00a0och\u00a0<em><span class=\"italic\">Dagbok<\/span><\/em>. F\u00f6r yngre elever kan b\u00f6ckerna i urval l\u00e4sas h\u00f6gt. F\u00f6r f\u00f6rslag p\u00e5 arbetss\u00e4tt se\u00a0l\u00e4shandledning till M<span class=\"italic\">\u00e5rbackasviten<\/span>.<\/p><\/div><div class=\"sect2 ng-scope\"><div class=\"titlepage\"><div><div><h2 class=\"title\"><em><a id=\"idm140191504420208\"><\/a><span class=\"italic\">Jerusalem<\/span><\/em><\/h2><\/div><\/div><\/div><p>\u00a0Romanen\u00a0<em><span class=\"italic\">Jerusalem\u00a0<\/span><\/em>utkom i tv\u00e5 delar 1901 och 1902 och blev Lagerl\u00f6fs stora litter\u00e4ra och ekonomiska genombrott. N\u00e4r b\u00f6ckerna kom ut betraktades de av m\u00e5nga som ett nytt svenskt nationalepos och f\u00f6rdes ocks\u00e5 fram i motiveringar till att Lagerl\u00f6f skulle tilldelas Nobelpriset i litteratur. Id\u00e9n att skriva en roman om utvandringen fr\u00e5n den lilla byn N\u00e5s i Dalarna till Jerusalem fick Lagerl\u00f6f fr\u00e5n en tidningsnotis om de verkliga Jerusalemfararna, som utvandrat tillsammans med sin religi\u00f6sa ledare \u00e5r 1896.\u00a0<em><span class=\"italic\">Jerusalem<\/span><\/em>\u00a0kan med beh\u00e5llning l\u00e4sas i sin helhet av h\u00f6gstadielever och gymnasister. Spr\u00e5ket \u00e4r enkelt och i centrum f\u00f6r handlingen st\u00e5r det unga k\u00e4rleksparet Gertrud och Ingmar. Psykologin hos dem liksom hos alla i byn p\u00e5verkad av v\u00e4ckelser\u00f6relsen, \u00e4r f\u00e4ngslande beskriven. Romanens f\u00f6rsta del ger en realistisk beskrivning av livet p\u00e5 landsbygden i Sverige i slutet av 1800-talet och i romanens andra del f\u00e5r vi dels f\u00f6lja hur livet gestaltas f\u00f6r dem som utvandrar till Palestina och dels hur livet f\u00f6r\u00e4ndras f\u00f6r Ingmarssl\u00e4kten och andra kvarvarande i Dalarna.<\/p><p>Prologen till romanens f\u00f6rsta del,\u00a0\u201dIngmarss\u00f6nerna\u201d, kan l\u00e4sas f\u00f6r sig som en egen ber\u00e4ttelse med en psykologiskt intr\u00e4ngande inre monologteknik och omst\u00f6rtande moraliska dilemman.<\/p><p>F\u00f6r elever som inte har m\u00f6jlighet att l\u00e4sa hela\u00a0<em><span class=\"italic\">Jerusalem<\/span><\/em>\u00a0finns ocks\u00e5 ber\u00e4ttelsen\u00a0\u201dGudsfreden\u201d\u00a0i\u00a0<span class=\"italic\"><em>Drottningar i Kungah\u00e4lla<\/em> j\u00e4mte andra ber\u00e4ttelser<\/span>\u00a0och alltsedan\u00a0<span class=\"italic\">Folkskolans l\u00e4sebok<\/span>\u00a0fr\u00e5n 1906 ofta f\u00f6rekommande i litter\u00e4ra antologier f\u00f6r skolbruk. \u201dGudsfreden\u201d utspelas under julnatten och beskriver Ingmars\u00e4tten ett par generationer f\u00f6re h\u00e4ndelserna i\u00a0<em><span class=\"italic\">Jerusalem<\/span><\/em>.\u00a0<\/p><\/div><div class=\"sect2 ng-scope\"><div class=\"titlepage\"><div><div><h2 class=\"title\"><a id=\"idm140191504392096\"><\/a><em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>\u00a0och\u00a0<em><span class=\"italic\">Liljecronas hem<\/span><\/em><\/h2><\/div><\/div><\/div><p>Med utg\u00e5ngspunkt i\u00a0<em><span class=\"italic\">En saga om en saga och andra sagor<\/span><\/em>\u00a0kan man ocks\u00e5 f\u00f6rdjupa sig i den fiktionsv\u00e4rld Lagerl\u00f6f skapade i debutverket\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>. Romanen inleds med tv\u00e5 prologer om hur den f\u00f6rsupne pr\u00e4sten G\u00f6sta Berling blev avsatt som pr\u00e4st, f\u00f6rvandlad till tiggare och upplockad och r\u00e4ddad till livet av den m\u00e4ktiga majorskan. Debutverket \u00e4r Lagerl\u00f6fs l\u00e4ngsta, mest komplexa och originella verk i en s\u00e4regen blandning av romantik och realism. Handlingen kan f\u00f6refalla splittrad, med G\u00f6sta Berling i centrum och m\u00e5nga bipersoner och bihandlingar, d\u00e4ribland har alla G\u00f6stas kavaljerskamrater f\u00e5tt en egen historia. Det finns ocks\u00e5 en sammanh\u00e5llande r\u00f6d tr\u00e5d i\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>, som sp\u00e4nner fr\u00e5n en jul till n\u00e4sta och s\u00e4rskilt f\u00f6ljer den avsatte pr\u00e4sten och kavaljeren G\u00f6sta Berlings karakt\u00e4rsutveckling. Fiktionsv\u00e4rlden runt sj\u00f6n L\u00f6ven liknar i mycket landskapet runt sj\u00f6n Fryken i V\u00e4rmland, d\u00e4r Lagerl\u00f6f v\u00e4xte upp, och \u00e5terkommer i flera andra av Lagerl\u00f6fs verk. En av kavaljererna runt G\u00f6sta Berling, den rastl\u00f6sa spelmannen Liljecrona, som \u00f6vergett hustru och barn, stadgar sig sm\u00e5ningom som familjefar. I romanen\u00a0<em><span class=\"italic\">Liljecronas hem<\/span><\/em>\u00a0(1911) skildras hur han tr\u00e4ffade sin hustru. Liljecrona f\u00f6rekommer ocks\u00e5 i tv\u00e5 kortber\u00e4ttelser om andra kavaljerer: i\u00a0\u201dEn julg\u00e4st\u201d\u00a0kommer den f\u00f6rsupne lille Ruster till Liljecronas hem strax f\u00f6re jul; i\u00a0\u201dV\u00e4gen mellan himmel och jord\u201d\u00a0\u00e4r det den forne kavaljeren Beerencreutz som p\u00e5 sin sista dag i livet v\u00e4ljer att resa till Liljecrona f\u00f6r att f\u00f6rsonas med d\u00f6den.<\/p><\/div><div class=\"sect2 ng-scope\"><div class=\"titlepage\"><div><div><h2 class=\"title\"><em><span class=\"italic\"><span style=\"background-color: #d5d5d5;\">K<\/span>ejsarn av Portugallien<\/span><\/em><\/h2><\/div><\/div><\/div><p><em><span class=\"italic\">Kejsarn av Portugallien<\/span><\/em>\u00a0(1914) utspelas \u00e4ven den i fiktionsv\u00e4rlden runt Fryken i n\u00e4rheten av Lagerl\u00f6fs barndomshem M\u00e5rbacka och handlar om torparen Jan, som i \u00f6vre medel\u00e5ldern blir far till en liten dotter och hur den starka fadersk\u00e4rlek som dottern v\u00e4cker f\u00f6r\u00e4ndrar honom. Ett b\u00e4rande tema i romanen \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrars ovillkorliga k\u00e4rlek till sina barn och hur barns k\u00e4rlek och respekt f\u00f6r sina f\u00f6r\u00e4ldrar kan ta sig olika uttryck. Temat illustreras i flera olika parallellhandlingar.<\/p><\/div><div class=\"sect2 ng-scope\"><div class=\"titlepage\"><div><div><h2 class=\"title\">Sp\u00f6ken, k\u00e4rlek och kriminalhistorier<\/h2><\/div><\/div><\/div><p>\u00c4ven\u00a0<em><span class=\"italic\">En herrg\u00e5rdss\u00e4gen<\/span><\/em>\u00a0(1899) och Lagerl\u00f6fs sista romansvit\u00a0<em><span class=\"italic\">L\u00f6wensk\u00f6ldska ringen<\/span><\/em>\u00a0(1925),\u00a0<em><span class=\"italic\">Charlotte L\u00f6wensk\u00f6ld<\/span><\/em>\u00a0(1925) och\u00a0<em><span class=\"italic\">Anna Sv\u00e4rd\u00a0<\/span><\/em>(1928) utspelas i V\u00e4rmland i gr\u00e4nslandet till Dalarna och handlar om starka k\u00e4rleksrelationer.\u00a0<em><span class=\"italic\">L\u00f6wensk\u00f6ldska ringen<\/span><\/em>\u00a0kan ocks\u00e5 l\u00e4sas som en sp\u00f6k- och kriminalhistoria.\u00a0<\/p><p>\u00c4ven\u00a0<em><span class=\"italic\">Herr Arnes penningar<\/span><\/em>\u00a0\u00e4r en sp\u00f6k- och kriminalhistoria och utspelas i Bohusl\u00e4n p\u00e5 1500-talet. Samtidsber\u00e4ttelsen\u00a0<em><span class=\"italic\">K\u00f6rkarlen<\/span><\/em>\u00a0har ocks\u00e5 inslag av sp\u00f6khistoria. Ber\u00e4ttelsen blev en vida ber\u00f6md film \u00e5r 1921.<\/p><\/div><div class=\"sect2 ng-scope\"><div class=\"titlepage\"><div><div><h2 class=\"title\"><a id=\"idm140191504361536\"><\/a>Samtidsromaner<\/h2><\/div><\/div><\/div><p>F\u00f6rh\u00e5llandevis f\u00e5 av Lagerl\u00f6fs verk utspelas i hennes samtid. Men\u00a0<em><span class=\"italic\">Antikrists mirakler<\/span><\/em>\u00a0(1897) och\u00a0<em><span class=\"italic\">Bannlyst<\/span><\/em>\u00a0(1918) kan l\u00e4sas som id\u00e9romaner om tv\u00e5 i Lagerl\u00f6fs samtid mycket aktuella \u00e4mnen: socialismen och antimilitarismen. Samtidsdebatterna under hela Lagerl\u00f6fs livstid kring kvinnors medborgerliga r\u00e4ttigheter och kvinnors f\u00f6rm\u00e5ga att bidra till samh\u00e4llslivet ger ocks\u00e5 avtryck i s\u00e5 gott som hela f\u00f6rfattarskapet, men framtr\u00e4der m\u00f6jligen tydligast i sena verk som\u00a0<em><span class=\"italic\">Bannlyst<\/span><\/em>,\u00a0<em><span class=\"italic\">Charlotte L\u00f6wensk\u00f6ld<\/span><\/em>,\u00a0<em><span class=\"italic\">Anna Sv\u00e4rd<\/span><\/em>,\u00a0<em><span class=\"italic\">Ett barns memoarer<\/span><\/em>\u00a0och\u00a0<em><span class=\"italic\">Dagbok f\u00f6r Selma Ottilia Lovisa Lagerl\u00f6f<\/span><\/em>. Krig\u00a0och\u00a0kvinnosak\u00a0\u00e4r viktiga samtidsteman i Selma Lagerl\u00f6fs f\u00f6rfattarskap. Exempel p\u00e5 andra teman \u00e4r\u00a0k\u00e4rlek\u00a0och\u00a0nordisk folktro.<\/p><\/div><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"4\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-2444\" aria-expanded=\"false\">Tema och motiv i Lagerl\u00f6fs litteratur<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-2444\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"4\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-2444\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><p style=\"text-align: center;\"><strong><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/OrienteringTemaMotiv.pdf\">PDF: \u00f6versikt<\/a>\u00a0\u00a0<\/strong><strong>\u00a0 \u00a0\u00a0<a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/Krig.pdf\">PDF:Krig<\/a>\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0\u00a0<a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/NordiskFolktro.pdf\">PDF:Nordisk folktro<\/a>\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0\u00a0<a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/Skrack-9.pdf\">PDF: Skr\u00e4ck\u00a0<\/a>\u00a0 \u00a0 \u00a0\u00a0<a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/Karlek.pdf\">PDF:\u00a0K\u00e4rlek<\/a>\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0\u00a0<a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/Kvinnosak.pdf\">PDF: Kvinnosak<\/a><\/strong><\/p><h1>Tema och motiv i Lagerl\u00f6fs litteratur<\/h1><p class=\"ng-scope\">H\u00e4r hittar du ing\u00e5ngar till n\u00e5gra viktiga teman i Selma Lagerl\u00f6fs f\u00f6rfattarskap. Kvinnosak\u00a0och\u00a0krig\u00a0\u00e4r teman som har att g\u00f6ra med fr\u00e5gor som var viktiga i Selma Lagerl\u00f6fs samtid och som fortfarande \u00e4r b\u00e5de viktiga och aktuella. Hennes tal\u00a0\u201dHem och stat\u201d\u00a0p\u00e5 r\u00f6str\u00e4ttskonferensen i Stockholm 1911 fick stort genomslag, medan hennes texter om f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget \u00e4r mindre k\u00e4nda.<\/p><p class=\"ng-scope\">Temat\u00a0nordisk folktro\u00a0r\u00f6r de ber\u00e4ttelser Selma Lagerl\u00f6f skrev i sago- och s\u00e4gentradition, d\u00e4r nordiska v\u00e4sen som tomtar, troll och n\u00e4cken \u00e4r centrala f\u00f6r h\u00e4ndelseutvecklingen. \u00c4ven temat\u00a0skr\u00e4ck\u00a0handlar om \u00f6vernaturliga fenomen, men mera kopplat till den gotiska romanen och till v\u00e5ra dagars fantasy.<\/p><div class=\"titlepage ng-scope\"><div><div><h1 class=\"title\">Krig<\/h1><\/div><\/div><\/div><p class=\"ng-scope\">Tv\u00e5 omfattande europeiska krig \u00e4r s\u00e4rskilt n\u00e4rvarande i\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs\u00a0<\/span>f\u00f6rfattarskap: det ena \u00e4r Napoleonkrigen mellan 1803 och 1815 och det andra \u00e4r f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget mellan 1914 och 1918. Napoleonkrigen brukar kallas Sveriges sista stora krig och bildar bakgrund till kavaljerslivet p\u00e5 Ekeby i\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>\u00a0(1891). Det skildras som b\u00e5de glorifierade och traumatiska minnen hos flera av kavaljererna. Kapitlet\u00a0\u201dSkogstorpet\u201d\u00a0kan l\u00e4sas som en novell om hur upplevelsen av krigets fasor bryter ner en m\u00e4nniska och f\u00f6rst\u00f6r hennes liv. En liten vallpojke med alla f\u00f6ruts\u00e4ttningar att f\u00e5 leva ett harmoniskt liv tar som ung v\u00e4rvning i arm\u00e9n och g\u00e5r ut i krig, kommer tillbaka oskadd till kroppen, men psykiskt fullst\u00e4ndigt nedbruten av krigets fasor. Aldrig f\u00e5r ordet krig n\u00e4mnas i hans n\u00e4rhet.<\/p><p class=\"ng-scope\">Stoffet till den ber\u00e4ttelsen anv\u00e4nds ocks\u00e5 i den sj\u00e4lvbiografiska boken\u00a0<em><span class=\"italic\">M\u00e5rbacka<\/span><\/em>\u00a0(1922), i kapitlet\u00a0\u201dDen gamle soldaten\u201d, som ber\u00e4ttar om hur flickan Selma en g\u00e5ng fick f\u00f6lja med sin barnflicka till hennes hem f\u00f6r att h\u00e4lsa p\u00e5 hennes far, som varit med i Napoleonkrigen. Inte heller han kan t\u00e5la att ordet krig n\u00e4mns. Flickan kan f\u00f6rst inte f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r, d\u00e4rf\u00f6r att f\u00f6r henne \u00e4r krig n\u00e5got \u00e4ventyrligt och \u00e4rofullt, som hon l\u00e4st om i sagob\u00f6cker.<\/p><p class=\"ng-scope\"><span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0v\u00e4xte upp i en tid d\u00e5 de svenska er\u00f6vringskrigen under den s\u00e5 kallade stormaktstiden glorifierades. De idealiserade f\u00f6rest\u00e4llningar hon som barn kan ha f\u00e5tt om krig bryts i ber\u00e4ttelserna\u00a0\u201dSkogstorpet\u201d\u00a0och\u00a0\u201dDen gamle soldaten\u201d\u00a0effektfullt mot den traumatiserade soldaten som slagits i Napoleonkrigen, de sista krig d\u00e4r Sverige var aktiv krigf\u00f6rande part. F\u00f6r Sveriges del blev resultaten av Napoleonkrigen fr\u00e4mst att Finland f\u00f6rlorades till Ryssland \u00e5r 1809 och Norge tvingades in i union med Sverige \u00e5r 1814.<\/p><p class=\"ng-scope\">N\u00e4r\u00a0<em><span class=\"italic\">Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige<\/span><\/em>\u00a0kom ut \u00e5r 1906 hade ett nytt svenskt krig just avv\u00e4rjts efter n\u00e4rmare hundra \u00e5rs fred. Norge hade fredligt f\u00e5tt tr\u00e4da ur unionen med Sverige \u00e5r 1905 och Sveriges stormaktsv\u00e4lde var d\u00e4rmed definitivt \u00f6ver. I\u00a0<em><span class=\"italic\">Nils Holgerssons underbara resa<\/span><\/em>\u00a0saknas det tidigare sedvanliga patriotiska hyllandet av en svensk nationalkarakt\u00e4r och tillbakablickandet p\u00e5 stormaktstiden som en guld\u00e5lder. S\u00e4rskilt i kapitlet\u00a0\u201dKarlskrona\u201d, d\u00e4r Nils tr\u00e4ffar fattigb\u00f6ssan Rosenbom och bronsstatyn av Karl XI, understryker\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0att de krigiska stormaktsdagarna \u00e4r f\u00f6rbi. Rosenbom visar Nils Holgersson runt p\u00e5 varvet, och d\u00e4r f\u00e5r pojken l\u00e4ra sig om svenska flottans krigsskepp. Pojken f\u00e5r n\u00e4stan t\u00e5rar i \u00f6gonen av att h\u00f6ra om det h\u00e5rda gemensamma arbetet f\u00f6r att v\u00e4rna fosterlandet. Men n\u00e4r Karl XI uppmanar Rosenbom att ta av sig hatten och buga f\u00f6r de krigsskepp som anv\u00e4ndes i stormaktstidens anfallskrig, och Nils blir synlig under hatten, d\u00e5 \u00e4r hans h\u00f6gtidlighet som bortbl\u00e5st och han ropar: \u201dHurra f\u00f6r dig, L\u00e5ngl\u00e4pp!\u201d som en vanv\u00f6rdig gest \u00e5t vurmandet f\u00f6r karolinerna.<\/p><p class=\"ng-scope\">Stormaktstidens karolinska soldater och krig bildar ocks\u00e5 bakgrund till\u00a0<span class=\"italic\">L\u00f6wensk\u00f6ldstrilogin<\/span>, som skrevs efter\u00a0<em><span class=\"italic\">M\u00e5rbacka<\/span><\/em>\u00a0och som handlar om sl\u00e4kten L\u00f6wensk\u00f6ld och den ring som anfadern general L\u00f6wensk\u00f6ld en g\u00e5ng fick i g\u00e5va av krigarkungen framf\u00f6r andra i svensk historia \u2013 Karl XII \u2013 och som frambringar f\u00f6rst\u00f6relse och sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00f6relse i sl\u00e4kten L\u00f6wensk\u00f6ld och bland dem som omger sl\u00e4kten.<\/p><p class=\"ng-scope\">I novellen\u00a0\u201dMonarkm\u00f6tet\u201d\u00a0i<em>\u00a0<span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 1<\/span><\/em>\u00a0(1915) m\u00f6ter kung Oscar II den galne kejsarn av Portugallien fr\u00e5n\u00a0romanen med samma namn. De b\u00e5da regenterna \u00e4r \u00f6verens om att fred \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ett lands v\u00e4lg\u00e5ng. Ber\u00e4ttelsen kan l\u00e4sas som en tacks\u00e4gelse till Sveriges riksdag och kung Oscar II som efter direkta hot om krig abdikerade som Norges kung 1905 och accepterade att Norge br\u00f6t sig ur unionen med Sverige.<\/p><p class=\"ng-scope\">Flera av\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0noveller har antikrigsmotiv. I\u00a0\u201dValdemar Atterdag brandskattar Visby\u201d\u00a0i\u00a0<span class=\"italic\">Osynliga l\u00e4nkar<\/span>\u00a0(1894) skildras hur den danske kungen Valdemar Atterdag \u00e5r 1361 er\u00f6vrade Gotland och intog Visby. Medeltida krig bildar ocks\u00e5 bakgrund till\u00a0<span class=\"italic\"><em>Drottningar i Kungah\u00e4lla<\/em>\u00a0<\/span>(1899).\u00a0\u201dMargareta Fredkulla\u201d\u00a0i denna samling handlar om hur sveakungen Inges dotter Margareta gifts bort med Norges kung Magnus f\u00f6r att f\u00e5 ett slut p\u00e5 gr\u00e4nskrigen mellan Norge och Danmark.<\/p><p class=\"ng-scope\">Det \u00e4r ofta kvinnor som f\u00e5r representera fred och fredsstr\u00e4van i\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0ber\u00e4ttelser. I ber\u00e4ttelsen\u00a0\u201dBetlehems barn\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Kristuslegender\u00a0<\/span><\/em>(1904) st\u00e4lls romerska krigsknektar mot m\u00f6drar i ett blodbad av sm\u00e5pojkar beordrat av kung Herodes och l\u00e4saren f\u00e5r s\u00e4rskilt f\u00f6lja hur en av krigsknektarna f\u00f6r\u00e4ndrar sin inst\u00e4llning till krig. Ocks\u00e5 i\u00a0\u201dLjusl\u00e5gan\u201d\u00a0i samma samling f\u00f6r\u00e4ndras en soldat. En h\u00e4nsynsl\u00f6s medeltida korsfarare utvecklar \u00f6mhet och medk\u00e4nsla n\u00e4r han ska v\u00e5rda ett levande ljus s\u00e5 att det forts\u00e4tter att brinna p\u00e5 hans f\u00e4rd mellan Jerusalem och hemstaden Florens.<\/p><p class=\"ng-scope\">Tankeg\u00e5ngarna att kvinnor kan ha ett s\u00e4rskilt fredsbevarande samh\u00e4llsuppdrag g\u00e5r igen ocks\u00e5 i r\u00f6str\u00e4ttstalet\u00a0\u201dHem och stat\u201d\u00a0(1911) och \u00e5terfinns \u00e4ven i romanen\u00a0<em><span class=\"italic\">Bannlyst<\/span><\/em>\u00a0(1918) som utspelar sig i en by p\u00e5 svenska v\u00e4stkusten under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och bland annat skildrar de effekter det har p\u00e5 inv\u00e5narna n\u00e4r hundratals lik fr\u00e5n slaget vid Horns rev 1916 flyter in mot kusten.<\/p><p class=\"ng-scope\">Den \u00e5ngest och r\u00e4dsla som f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets utbrott och f\u00f6rlopp orsakade skildras ocks\u00e5 i flera korta ber\u00e4ttelser under rubriken\u00a0\u201dSt\u00e4mningar fr\u00e5n krigs\u00e5ren\u201d\u00a0i <em>T<span class=\"italic\">roll och m\u00e4nniskor 2\u00a0<\/span><\/em>(1921). I\u00a0\u201dDimman\u201d\u00a0skildras hur \u201dden fridsamme\u201d f\u00f6rs\u00f6ker forts\u00e4tta leva ett behagligt liv som om kriget inte p\u00e5gick och ber\u00e4ttelsen kan l\u00e4sas som en uppmaning till neutrala l\u00e4nder att aktivt f\u00f6rs\u00f6ka medla i kriget. Den skrevs ocks\u00e5 till Neutrala konferensen f\u00f6r fred som h\u00f6lls i Stockholm 1915. Samma \u00e5r publicerades ocks\u00e5\u00a0\u201d\u00d6dekyrkan\u201d\u00a0f\u00f6r Svenska sektionen av Internationella kvinnokommitt\u00e9n f\u00f6r varaktig fred. H\u00e4r \u00e4r motivet en kyrkoruin som symbol f\u00f6r hur ber\u00e4ttarjaget har f\u00f6rlorat sin skaparf\u00f6rm\u00e5ga av den v\u00e5nda och \u00e5ngest som kriget framkallat.\u00a0\u201dRakels gr\u00e5t\u201d\u00a0skildrar hur en mor, som riskerar att f\u00f6rlora sina s\u00f6ner i krig, skriker av fasa och vanmakt. I\u00a0\u201dDen lille sj\u00f6mannen\u201d skildras hur en ung svensk sj\u00f6man tillsammans med sin mor och moster hanterar de fasor liket av en ilandfluten d\u00f6d tysk soldat f\u00f6rorsakar pojken, som sj\u00e4lv ska ge sig ut p\u00e5 minerat vatten.\u00a0\u201dB\u00e5let\u201d och\u00a0\u201dStj\u00e4rnan\u201d, ocks\u00e5 i samma samling, bygger p\u00e5 brev om kriget som\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0ska ha f\u00e5tt fr\u00e5n en svensk arbetare och fr\u00e5n en dansk krigsf\u00e5nge.<\/p><div class=\"titlepage ng-scope\"><div><div><h1 class=\"title\">Folktro<\/h1><\/div><\/div><\/div><p class=\"ng-scope\">F\u00e5 m\u00e4nniskor l\u00e4r \u00e4nnu ha trott p\u00e5 naturv\u00e4sen under\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0livstid. Men i\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0f\u00f6rfattarskap finns gott om v\u00e4sen ur nordisk folktro. Dessa v\u00e4sen har huvudsakligen tv\u00e5 funktioner: dels speglar de en historisk tid n\u00e5gon generation bak\u00e5t, d\u00e5 den nordiska folktron \u00e4nnu var en levande del av m\u00e5nga m\u00e4nniskors vardag, dels kan de ofta tolkas symboliskt eller\u00a0<em class=\"glossterm\">allegoriskt<\/em>.<\/p><p class=\"ng-scope\">Konflikter mellan folktro och kristendom skildras i ber\u00e4ttelsen\u00a0\u201dVattnet i kyrkviken\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 1<\/span>\u00a0<\/em>(1915). Inledningsvis klarg\u00f6r ber\u00e4ttaren att det som nu ska \u00e5terber\u00e4ttas \u00e4r en h\u00e4ndelse som ligger ett par hundra \u00e5r bak\u00e5t i tiden. Det handlar om hur en pr\u00e4st ville f\u00f6rbjuda all tro p\u00e5 naturv\u00e4sens makt. Till skillnad fr\u00e5n f\u00f6rsamlingens tidigare pr\u00e4ster ville han n\u00e4mligen inte sj\u00e4lv tro p\u00e5 att n\u00e4cken och sj\u00f6r\u00e5 hade makt att r\u00e5 \u00f6ver naturens vatten, skogsr\u00e5et i skogen, trollen i skog och berg och g\u00e5rdstomtarna \u00f6ver g\u00e5rdar och jordbruksmark. Pr\u00e4sten ser det som sitt kall att nu f\u00e5 alla i f\u00f6rsamlingen att endast tro p\u00e5 Guds makt. I f\u00f6rsamlingen finns en fiskare, som tror sig st\u00e5 under s\u00e4rskilt beskydd av n\u00e4cken, eftersom hans mor under graviditeten sett den vita b\u00e4ckah\u00e4sten, som i folktron var n\u00e4cken i h\u00e4stskepnad. Pr\u00e4sten finner p\u00e5 ett listigt s\u00e4tt att ta ifr\u00e5n fiskarens hans tro, men det f\u00e5r inte det utfall han hade hoppats.<\/p><p class=\"ng-scope\">I folktron var allts\u00e5 n\u00e4cken och b\u00e4ckah\u00e4sten n\u00e4ra f\u00f6rbundna med varandra. Det skildras \u00e4ven i ber\u00e4ttelsen\u00a0\u201dN\u00e4cken\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">M\u00e5rbacka\u00a0<\/span><\/em>(1922). D\u00e4r \u00e4r det en ung vacker flicka som N\u00e4cken i den sk\u00f6na b\u00e4ckah\u00e4stens gestalt f\u00f6rs\u00f6ker locka med sig ner i Frykensj\u00f6n.<\/p><p class=\"ng-scope\">G\u00e5rdstomten ans\u00e5gs tillh\u00f6ra g\u00e5rden sedan urminnes tider och vaktade \u00f6ver den s\u00e5 att dess \u00e4gare f\u00f6rvaltade egendomen p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt. Han stod i s\u00e4rskild f\u00f6rbindelse med g\u00e5rdens djur och s\u00e5g till att de behandlades v\u00e4l. Det ans\u00e5gs viktigt att man h\u00f6ll sig v\u00e4l med g\u00e5rdstomten, annars kunde olyckor drabba g\u00e5rden och dess inv\u00e5nare.<\/p><p class=\"ng-scope\">Ber\u00e4ttelsen\u00a0\u201dTomten p\u00e5 T\u00f6reby\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 2<\/span><\/em>\u00a0inleds med ett sj\u00e4lvbiografiskt parti som utg\u00e5r fr\u00e5n att tron p\u00e5 g\u00e5rdstomtar \u00e4nnu var mycket livaktig i\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0barndom. D\u00e4refter ber\u00e4ttas om den gamla g\u00e5rden som barnet reste f\u00f6rbi en s\u00e4gen som s\u00e4gs ha utspelats 200 \u00e5r tillbaka i tiden. Mannen som d\u00e5 bodde p\u00e5 g\u00e5rden var spelberoende, men tomten fann p\u00e5 r\u00e5d att f\u00f6rs\u00e4kra sig om en trygg framtid f\u00f6r g\u00e5rden.<\/p><p class=\"ng-scope\">Den mest k\u00e4nda g\u00e5rdstomten i f\u00f6rfattarskapet \u00e4r\u00a0tomten som f\u00f6rvandlar Nils Holgersson till pyssling. Tomten \u00e4r mycket bekymrad \u00f6ver att Nils \u00e4r en lat od\u00e5ga som misshandlar djuren och g\u00f6r sina f\u00f6r\u00e4ldrar olyckliga. N\u00e4r tillf\u00e4lle yppar sig att bestraffa Nils f\u00f6r en of\u00f6rr\u00e4tt, s\u00e5 f\u00f6rvandlar han Nils till en pyssling. Den underf\u00f6rst\u00e5dda meningen med f\u00f6rvandlingen \u00e4r att Nils genom att bli liten och v\u00e4rnl\u00f6s ska l\u00e4ra sig att ta v\u00e5rd om andra och bli en god m\u00e4nniska.<\/p><p class=\"ng-scope\">Troll ans\u00e5gs leva i berg och djupa skogar och liksom tomtarna kunde de leva i flera hundra \u00e5r och se m\u00e4nniskosl\u00e4kten komma och g\u00e5. De uppfattades som m\u00e4nniskoliknande varelser som likt m\u00e4nniskor ocks\u00e5 levde familjeliv. Det gjorde att troll kunde f\u00f6rv\u00e4xlas med m\u00e4nniskor och ocks\u00e5 ta sig in i m\u00e4nniskors sociala gemenskap utan att omedelbart igenk\u00e4nnas som troll. M\u00e4nniskor kunde ocks\u00e5 uppfattas som troll. I kapitlet\u00a0\u201dDovres h\u00e4xa\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>\u00a0(1891) skildras en tiggark\u00e4ring som h\u00e4xa med makt att bestraffa de m\u00e4nniskor som inte tar emot henne v\u00e4l.<\/p><p class=\"ng-scope\">Vanlig var ocks\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningen att troll kunde r\u00f6va bort m\u00e4nniskor, s\u00e4rskilt barn och unga flickor.\u00a0\u201dBortbytingen\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 1<\/span><\/em>\u00a0(1915) tematiserar just den folkliga f\u00f6rest\u00e4llningen att sm\u00e5barn kunde bli bortbytta mot trollungar. Hur olika modern och fadern hanterar sorgen \u00f6ver att ha f\u00e5tt sitt vackra barn utbytt mot en hemsk trollunge skildras ing\u00e5ende i ber\u00e4ttelsen. Man kan fundera \u00f6ver vilka underliggande budskap som finns i denna ber\u00e4ttelse och vad trollen symboliserar.<\/p><p class=\"ng-scope\">En r\u00e4dsla \u00f6ver att hans lilla flicka ska bli trolltagen k\u00e4nner ocks\u00e5 Jan i Skrolycka, n\u00e4r han en tidig morgon b\u00e4r flickan till julottan i romanen\u00a0<em><span class=\"italic\">Kejsarn av Portugallien<\/span>\u00a0<\/em>(1914). Kapitlet\u00a0\u201dJulmorgonen\u201d\u00a0l\u00e5ter sig v\u00e4l j\u00e4mf\u00f6ras med ber\u00e4ttelsen\u00a0\u201dBortbytingen\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 1\u00a0<\/span><\/em>(1915).<\/p><div class=\"sidebar_parent\"><p class=\"ng-scope\">De stora rovdjuren bj\u00f6rn, varg och lo ans\u00e5gs i folktron f\u00f6rbundna med s\u00e4rskilda magiska krafter. I\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>\u00a0h\u00e5ller den kraftl\u00f6se majoren p\u00e5 Ekeby bj\u00f6rnar som vaktdjur och det \u00e4r bj\u00f6rnarna som ger honom makt. En j\u00e4ttebj\u00f6rn, som folket i trakten tilltror n\u00e4rmast magiska krafter, g\u00e5r ocks\u00e5 l\u00f6s i berget Gurlita kl\u00e4tt. Hur rovdjuren i skogarna var en fara f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4nniskor och djur beskrivs i inledningen till kapitlet\u00a0\u201dDen stora bj\u00f6rnen i Gurlita kl\u00e4tt\u201d. I kapitlet skildras hur Gurlitabj\u00f6rnen p\u00e5 olika s\u00e4tt blir en sorts statussymbol f\u00f6r m\u00e4nniskorna i trakten. En bj\u00f6rn \u00e4r ocks\u00e5 central i ber\u00e4ttelsen\u00a0\u201dGudsfreden\u201d\u00a0(1898). D\u00e4r skildras hur Ingmar Ingmarsson bryter julnattens frid och hur hans \u00e4tt hanterar den van\u00e4ra som detta inneb\u00e4r.<\/p><div class=\"titlepage ng-scope\"><div><div><h1 class=\"title\">Skr\u00e4ck<\/h1><\/div><\/div><\/div><p class=\"ng-scope\">Skr\u00e4ck \u00e4r ett vanligt inslag i\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0ber\u00e4ttelser och f\u00f6renas ofta med romantik. Det \u00e4r den skr\u00e4ckromantiska litteraturgenren som brukar kallas gotik som har gjort avtryck i hennes f\u00f6rfattarskap. Gotisk litteratur kan beteckna b\u00e5de en genre och en distinkt period i den engelska litteraturhistorien, inledd med\u00a0<span class=\"personname\">Horace Walpoles<\/span>\u00a0<em><span class=\"italic\">The Castle of Otranto<\/span><\/em>\u00a0(1764) och avslutad med\u00a0<span class=\"personname\">Mary Shelleys<\/span>\u00a0<em><span class=\"italic\">Frankenstein\u00a0<\/span><\/em>(1818). Den skr\u00e4ckromantiska litteraturgenren \u00e4r livaktig \u00e4n i dag och den var mycket popul\u00e4r i Europa under hela 1800-talet. D\u00e5 skrevs ocks\u00e5 mycket svensk skr\u00e4cklitteratur.\u00a0<span class=\"personname\">Yvonne Leffler<\/span>\u00a0har forskat om svensk skr\u00e4cklitteratur och en \u00f6versikt av henne kan l\u00e4sas\u00a0<a class=\"ulink\" href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/presentationer\/specialomraden\/SvenskSkracklitteratur.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">h\u00e4r<\/a>. Enligt\u00a0<span class=\"personname\">Leffler<\/span>\u00a0\u00e4r\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0den svenska f\u00f6rfattare som mest anv\u00e4nder och utvecklar skr\u00e4cklitteraturens teman och motiv vid sekelskiftet 1900.<\/p><div class=\"sidebar_parent\"><p class=\"ng-scope\">Tematik och motiv i skr\u00e4ckromantik \u00e4r m\u00e4nniskans k\u00e4nsla av maktl\u00f6shet inf\u00f6r en diffus fara eller inf\u00f6r hot som varken g\u00e5r att besegra eller undfly. Hotet kan komma inifr\u00e5n m\u00e4nniskan sj\u00e4lv eller utg\u00f6ra ett yttre obest\u00e4mt hot. Milj\u00f6skildringar och \u00f6vernaturliga inslag anv\u00e4nds ofta f\u00f6r att utrycka starka k\u00e4nslor och upplevelser av godhet och ondska. Ljusa och vackra milj\u00f6er och personer st\u00e4lls mot dystra och m\u00f6rka. Persongestaltningarna har ofta en tydlig uppdelning i onda och goda och kan \u00e4ven gestalta hur det onda och det goda st\u00e5r i tydlig mots\u00e4ttning till varandra inom en m\u00e4nniska.<\/p><div class=\"sidebar ng-scope\"><div class=\"titlepage\">\u00a0<\/div><p>Begreppen skr\u00e4ckromantik och gotik anv\u00e4nds synonymt i svensk litteraturvetenskap. Skr\u00e4ckromantik \u00e4r en \u00f6vers\u00e4ttning av den tyska ben\u00e4mningen\u00a0<span class=\"italic\">Schauerromantik<\/span>\u00a0och begreppet gotik \u00e4r en \u00f6vers\u00e4ttning av engelskans\u00a0<span class=\"italic\">gothic<\/span>.<\/p><p><span class=\"personname\">Yvonne Leffler<\/span>\u00a0disputerade 1991 p\u00e5 avhandlingen\u00a0<span class=\"italic\">I skr\u00e4ckens lustg\u00e5rd. Skr\u00e4ckromantik i svenska 1800-talsromaner<\/span>. D\u00e4r finns ett kapitel om\u00a0<em><span class=\"italic\">Herr Arnes penningar<\/span><\/em>.<\/p><p><span class=\"personname\">Yvonne Leffler<\/span>\u00a0har ocks\u00e5 gett ut l\u00e4roboken\u00a0<span class=\"italic\">Skr\u00e4ck som fiktion och underh\u00e5llning<\/span>\u00a0(Studentlitteratur 2001).<\/p><p><span class=\"personname\">Sofia Wijkmark<\/span>\u00a0har forskat om skr\u00e4ckromantik i\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs\u00a0<\/span>noveller och disputerade 2009 p\u00e5 avhandlingen\u00a0<span class=\"italic\"><em>Hems\u00f6kelser<\/em>. Gotiken i sex ber\u00e4ttelser av Selma Lagerl\u00f6f<\/span>.<\/p><p>Gunnel Weidels avhandling\u00a0<span class=\"italic\"><em>Helgon och geng\u00e5ngare<\/em>. Gestaltning av fred och r\u00e4ttvisa i Selma Lagerl\u00f6fs f\u00f6rfattarskap<\/span>\u00a0kom 1964 och behandlar hur\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs\u00a0<\/span>livs\u00e5sk\u00e5dning gestaltas i hennes sp\u00f6khistorier. Hon visar \u00e4ven hur\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0l\u00e4ste och inspirerades av gotiska romaner i sin ungdom.<\/p><p>En pedagogiskt upplagd tolkning av \u201dH\u00e4mnd f\u00e5r man alltid\u201d finns i\u00a0<span class=\"personname\">Claes-G\u00f6ran Holmbergs<\/span>\u00a0och\u00a0<span class=\"personname\">Anders Ohlssons<\/span>\u00a0<em><span class=\"italic\">Epikanalys. En introduktion<\/span><\/em>\u00a0(1999).<\/p><\/div><\/div><p class=\"ng-scope\">I debutverket\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>\u00a0finns flera skr\u00e4ckromantiska drag, som framtr\u00e4der s\u00e4rskilt tydligt i skildringen av den onde brukspatron Sintram och hans f\u00f6rehavanden, vilka l\u00f6per som en av m\u00e5nga r\u00f6da tr\u00e5dar genom hela romanen. Kapitlet\u00a0\u201dJulnatten\u201d\u00a0kan l\u00e4sas som en utm\u00e4rkt introduktion till skr\u00e4ckromantik och utg\u00f6r i romanen upptakten till hur Sintram med sin ondska g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng ingriper i romanens h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp. \u00c4ven i kapitlet\u00a0\u201dSp\u00f6khistorier\u201d ber\u00e4ttas olika exempel p\u00e5 h\u00e4ndelser och handlingar, d\u00e4r avg\u00f6rande tillf\u00e4lligheter verkar styrda av Sintrams ondska. Kampen mellan ont och gott i m\u00e4nniskan \u00e4r ett tydligt tema i\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>. Hur illvilja och ondska f\u00e5tt makt \u00f6ver en m\u00e4nniska skildras ocks\u00e5 i grevinnan M\u00e4rtas gestalt och i kapitlet\u00a0\u201dDovres h\u00e4xa\u201d\u00a0ber\u00e4ttas med skr\u00e4ckromantisk symbolik hur grevinnan slutligen kollapsar psykiskt.<\/p><p class=\"ng-scope\">Andra romaner med tydliga skr\u00e4ckromantiska inslag i tematik, milj\u00f6beskrivningar och persongestaltningar \u00e4r\u00a0<em><span class=\"italic\">Herr Arnes penningar\u00a0<\/span><\/em>(1903),\u00a0<em><span class=\"italic\">K\u00f6rkarlen<\/span>\u00a0<\/em>(1912) och\u00a0<em><span class=\"italic\">L\u00f6wensk\u00f6ldska ringen<\/span>.<\/em> I alla tre romanerna g\u00e5r d\u00f6da m\u00e4nniskor igen som v\u00e5lnader och sp\u00f6ken och frambringar moraliska och existentiella fr\u00e5gest\u00e4llningar av olika slag. I dessa romaner finns ocks\u00e5 i varierad grad typiskt gotiska milj\u00f6skildringar som klaustrofobiskt tr\u00e5nga rum och gr\u00e4nder, gravkamrar, kyrkog\u00e5rdar, f\u00e4ngelser, borgar och avr\u00e4ttningsplatser.<\/p><p class=\"ng-scope\">Flera av\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0noveller kan ocks\u00e5 l\u00e4sas som sp\u00f6khistorier med skr\u00e4ckromantiska inslag. \u201dH\u00e4mnd f\u00e5r man alltid\u201d (1897), omtryckt i\u00a0<em><span class=\"italic\">Fr\u00e5n skilda tider 1<\/span><\/em>\u00a0(1943) brukar r\u00e4knas som en f\u00f6rstudie till\u00a0<em><span class=\"italic\">Herr Arnes penningar<\/span><\/em>\u00a0och behandlar liksom romanen mordet p\u00e5 pr\u00e4sten. I novellen kallas han Herr Arne och till skillnad fr\u00e5n i romanen gestaltas han som en grym och h\u00e5rdf\u00f6r man, som f\u00e5r sitt r\u00e4ttm\u00e4tiga straff.<\/p><p class=\"ng-scope\">I\u00a0\u201dMamsell Fredrika\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Osynliga l\u00e4nkar<\/span><\/em>\u00a0myllrar det av d\u00f6da kvinnor som firar midnattsm\u00e4ssa p\u00e5 julnatten.<\/p><p class=\"ng-scope\">\u201dEn historia fr\u00e5n Halstan\u00e4s\u201d\u00a0i\u00a0<span class=\"italic\"><em>Drottningar i Kungah\u00e4lla<\/em> j\u00e4mte andra ber\u00e4ttelser<\/span>\u00a0(1899) \u00e4r ocks\u00e5 en typisk skr\u00e4ckromantisk ber\u00e4ttelse d\u00e4r milj\u00f6skildringar anv\u00e4nds f\u00f6r att visa hur en till synes idyllisk milj\u00f6 kan d\u00f6lja skr\u00e4ck och fasa.<\/p><p class=\"ng-scope\">I\u00a0\u201dTj\u00e4nsteanden\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 1<\/span><\/em>\u00a0skildras missbruksproblematik och \u00f6vermod med hj\u00e4lp av skr\u00e4ckromantiska milj\u00f6skildringar och fyndet av gravmull som ger \u00f6vernaturliga krafter. \u201dD\u00f6dskallen\u201d (1914), omtryckt i\u00a0<em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 2<\/span><\/em>\u00a0(1921) handlar om en dyster d\u00f6dgr\u00e4vare och kyrkvaktm\u00e4stare som s\u00f6ker g\u00e4ster till sitt julaftonskalas. Men n\u00e4r ingen vill komma bjuder han slutligen in en d\u00f6dskalle som han funnit p\u00e5 kyrkog\u00e5rden.<\/p><p class=\"ng-scope\">I boken\u00a0<em>M\u00e5rbacka<\/em>\u00a0(1922) \u00e4r en b\u00e4rande id\u00e9 att\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f\u00a0<\/span>\u00e5terber\u00e4ttar historier hon har h\u00f6rt i sin barndom och n\u00e5gra av dessa \u00e4r skr\u00e4ckhistorier.\u00a0\u201dSp\u00f6ket i vilarstensbacken\u201d\u00a0handlar om hur en pr\u00e4st m\u00f6rdas och sedan g\u00e5r igen som sp\u00f6ke, och ger samtidigt historiken bakom\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0barndomshem M\u00e5rbacka.<\/p><div class=\"titlepage ng-scope\"><div><div><h1 class=\"title\">K\u00e4rlek<\/h1><\/div><\/div><\/div><p class=\"ng-scope\"><span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0k\u00e4rleksskildringar \u00e4r av m\u00e5nga olika slag. Men explicita erotiska k\u00e4rleksskildringar saknas. Det kan vara intressant att fundera \u00f6ver varf\u00f6r. Erotik hade b\u00f6rjat skildras t\u00e4mligen explicit, \u00e4ven av kvinnliga f\u00f6rfattare vid tidpunkten f\u00f6r\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0debut. L\u00e4s exempelvis\u00a0<span class=\"personname\">Victoria Benedictssons<\/span>\u00a0skildring av en mycket ung hustrus avsmak f\u00f6r det \u00e4ktenskapliga samlivet i romanen\u00a0<em>Pengar<\/em> (1885).<\/p><p class=\"ng-scope\">Redan vid\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0debut tolkades denna avsaknad av explicit erotik som ett utslag f\u00f6r att\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0saknade egna erotiska erfarenheter. Den beryktade danska kritikern Georg Brandes skrev s\u00e5 h\u00e4r i sin inflytelserika recension:<\/p><div class=\"blockquote ng-scope\"><blockquote class=\"blockquote\"><p>Men helt igennem f\u00f8ler man, at Fort\u00e6llerinden er en ugift Dame, for hvem et stort Omraade af Livet, selv af Livet i V\u00e4rmland og Dr\u00f8mmeland, er en lukket Bog, eller som idetmindste vil og maa behandle det saadan. Erotiken optager en m\u00e6gtig plads i hendes \u201dSaga\u201d. Der er rig paa Bortf\u00f8relser og Kys, og den indeholder mangen en veltalende og inderlig Hymne til Eros, men Hymnen er uden Gnist og Kyssene uden Ild og Bortf\u00f8relserne sker vel i Firspring paa Sl\u00e6de over Sneen ved Nattetid, men Favntagene er kolde som Sneen og Natten.<\/p><\/blockquote><\/div><p class=\"ng-scope\">Man kan fr\u00e5ga sig om det st\u00e4mmer med hur k\u00e4rleksskildringarna i\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span>\u00a0<\/em>kan uppfattas i dag. I verket skildras fyra olika kvinnors f\u00f6r\u00e4lskelse i G\u00f6sta Berling. Ber\u00e4ttelserna om dessa kvinnor \u2013 Anna Stj\u00e4rnh\u00f6k, Marianne Sinclair, Ebba Dohna och Elisabet Dohna \u2013 kan l\u00e4sas\u00a0<em class=\"glossterm\">episodiskt<\/em>\u00a0som separata historier. En fr\u00e5ga att st\u00e4lla sig \u00e4r om inte dessa episoder samtidigt gestaltar ett enhetsskapande tema, kring den grundproblematik i livet som uttrycks i romanens uppl\u00f6sning. Det kan ocks\u00e5 vara intressant att unders\u00f6ka hur\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0g\u00f6r f\u00f6r att bygga upp erotiska st\u00e4mningar och k\u00e4nslor i ber\u00e4ttelserna om de unga kvinnorna i\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>. Hur anv\u00e4nds ordens sammans\u00e4ttningar i motsatspar, stilfigurer och bildspr\u00e5k? I beskrivningen av Marianne Sinclair anv\u00e4nds exempelvis eld och ljus som sinnrika symboler f\u00f6r erotisk utstr\u00e5lning.<\/p><p class=\"ng-scope\">I flera av\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0romaner kan en tematik formuleras utifr\u00e5n k\u00e4rleksskildringar med starka erotiska undertoner och den kan r\u00f6ra ov\u00e4ntad, \u201df\u00f6rbjuden\u201d och p\u00e5 olika vis tabubelagd k\u00e4rlek. Det g\u00e4ller till exempel Elsalills f\u00f6r\u00e4lskelse i Sir Archie i\u00a0<span class=\"italic\"><em>Herr Arnes penningar<\/em>\u00a0<\/span>(1903) och fr\u00e4lsningssystern Edits f\u00f6r\u00e4lskelse i alkoholisten David Holm i\u00a0<em><span class=\"italic\">K\u00f6rkarlen<\/span><\/em>\u00a0(1912). I ber\u00e4ttelsen\u00a0\u201dDunungen\u201d\u00a0skildras hur den unga flickan Ann Marie alldeles \u00f6verrumplas av en stark erotisk dragning till sin f\u00e4stmans \u00e4ldre sl\u00e4kting.<\/p><p class=\"ng-scope\">Man kan f\u00f6rst\u00e5s fundera \u00f6ver om dessa skildringar av ov\u00e4ntad och f\u00f6rbjuden f\u00f6r\u00e4lskelse har p\u00e5verkats av\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0eget k\u00e4rleksliv. I dag vet vi att\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0inte alls saknade erotiska passioner i sitt liv, vilket flera f\u00f6retr\u00e4desvis manliga forskare l\u00e4nge tog f\u00f6r givet.<\/p><p class=\"ng-scope\">Den f\u00f6rsta litteraturforskare som tog fasta p\u00e5 homoerotik i f\u00f6rfattarskapet var\u00a0<span class=\"personname\">Karin Petherick<\/span>, som diskuterade just\u00a0\u201dDunungen\u201d\u00a0ur detta perspektiv. Senare har flera forskare som\u00a0<span class=\"personname\">Kerstin Munck<\/span>,\u00a0<span class=\"personname\">Lisbeth Stenberg<\/span>\u00a0och\u00a0<span class=\"personname\">Maria Karlsson<\/span>\u00a0belyst homoerotiska drag i verken. Diskussioner huruvida\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0var lesbisk intensifierades i anslutning till att alla\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0brev i enlighet med hennes testamente sl\u00e4pptes fria f\u00f6r l\u00e4sning \u00e5r 1990, 50 \u00e5r efter hennes d\u00f6d. S\u00e4rskilt uppm\u00e4rksammade blev d\u00e5 hennes k\u00e4rleksbrev till\u00a0<span class=\"personname\">Sophie Elkan<\/span>\u00a0och till\u00a0<span class=\"personname\">Valborg Olander<\/span>. Att\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0och\u00a0<span class=\"personname\">Valborg Olander<\/span>\u00a0hade en k\u00e4rleksrelation gick emellertid att utl\u00e4sa redan i den brevv\u00e4xling som Olander sj\u00e4lv l\u00e4t publicera i\u00a0<span class=\"italic\">M\u00e5rbacka och \u00d6vralid<\/span>\u00a0redan 1941 och det framgick \u00e4ven i\u00a0<span class=\"personname\">Elin W\u00e4gners<\/span>\u00a0stora\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>biografi fr\u00e5n 1943.<\/p><p class=\"ng-scope\">Men detta till trots tog det allts\u00e5 tid innan homoerotiska inslag b\u00f6rjade utforskas i f\u00f6rfattarskapet. Man kan st\u00e4lla sig fr\u00e5gan varf\u00f6r. L\u00e4nge behandlade s\u00e4rskilt manliga forskare och kritiker huvudsakligen\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0k\u00e4rleksskildringar utifr\u00e5n f\u00f6rest\u00e4llningar att hon saknade egna erotiska erfarenheter, men hade s\u00e4rskild fallenhet f\u00f6r att skildra vad som l\u00e4nge uppfattades som en uppoffrande och \u201dkvinnlig\u201d barmh\u00e4rtighetsk\u00e4rlek. Och visst st\u00e4mmer det att\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f\u00a0<\/span>ofta skildrar hur godheten bryter igenom och segrar i m\u00e4nniskors liv och leder till f\u00f6rsoning. Hennes ber\u00e4ttelser kan p\u00e5 ett plan sluta olyckligt, som till exempel\u00a0<em><span class=\"italic\">Herr Arnes penningar<\/span>\u00a0<\/em>och\u00a0<em><span class=\"italic\">Kejsarn av Portugallien<\/span><\/em>. Samtidigt uppdagas i olyckan en sanning om vad som \u00e4r r\u00e4tt och hur livet b\u00f6r levas och en k\u00e4nsla av befrielse och f\u00f6rsoning, som ofta har en mycket stark inverkan p\u00e5 hennes l\u00e4sare. Men \u00e4r det en s\u00e4rskilt kvinnlig barmh\u00e4rtighetsk\u00e4rlek som skildras? Uppfattningen g\u00e5r f\u00f6rmodligen tillbaka p\u00e5 de seglivade f\u00f6rest\u00e4llningar som florerade under 1800-talet om att kvinnor skulle vara moraliskt mer tillf\u00f6rlitliga \u00e4n m\u00e4n och mer naivt och ursprungligt goda.<\/p><div class=\"sidebar_parent\"><p class=\"ng-scope\">Hur godhet och k\u00e4rleksfullhet bryter igenom och kan f\u00f6r\u00e4ndra liv tematiseras i flera av\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0romaner. Det kan formuleras som ett enhetsskapande tema i episodiska romaner som\u00a0<span class=\"italic\"><em>G\u00f6sta Berlings saga<\/em>\u00a0<\/span>och\u00a0<em><span class=\"italic\">Nils Holgerssons underbara resa<\/span><\/em>. Det tematiseras ocks\u00e5 i k\u00e4rleksskildringarna i\u00a0<em><span class=\"italic\">En herrg\u00e5rdss\u00e4gen<\/span><\/em>,\u00a0<em><span class=\"italic\">Liljecronas hem<\/span><\/em>\u00a0och\u00a0<em><span class=\"italic\">K\u00f6rkarlen<\/span><\/em>.\u00a0Skildringar av starka och full\u00f6diga k\u00e4rleksf\u00f6rh\u00e5llanden finns det gott om i f\u00f6rfattarskapet. I\u00a0<em><span class=\"italic\">Jerusalem<\/span><\/em>\u00a0(1901\u201302) v\u00e4ntar man sp\u00e4nt p\u00e5 hur den fula bondsonen Ingmar och skoll\u00e4rarens vackra Gertrud ska kunna f\u00e5 varandra, n\u00e4r den ena gifter sig f\u00f6r pengar och den andra f\u00f6ljer med en kristen sekt till Jerusalem. I\u00a0<em><span class=\"italic\">Bannlyst<\/span>\u00a0<\/em>(1918) f\u00f6rundras man \u00f6ver hur fiskarsonen Sven och tj\u00e4nsteflickan Lotta lyckas sublimera sina erotiska k\u00e4nslor f\u00f6r pr\u00e4stfrun Sigrun. I\u00a0<em><span class=\"italic\">Charlotte L\u00f6wensk\u00f6ld<\/span><\/em>\u00a0(1928) och\u00a0<em><span class=\"italic\">Anna Sv\u00e4rd<\/span>\u00a0<\/em>(1928) gl\u00e4ds man \u00e5t Charlottes lyckliga f\u00f6rening med den rike patron Schagerstr\u00f6m efter uppbrottet fr\u00e5n f\u00e4stmannen och f\u00f6rfasas samtidigt \u00f6ver hur pr\u00e4sten Karl-Artur Ekenstedt f\u00f6rst\u00f6r all k\u00e4rlek han erbjuds f\u00f6rst av f\u00e4stm\u00f6n Charlotte och sen av hustrun Anna. I\u00a0<em><span class=\"italic\">Kejsarn av Portugallien<\/span><\/em>\u00a0\u00e4r k\u00e4rlek mellan f\u00f6r\u00e4ldrar och barn och ton\u00e5rsbarnets frig\u00f6relse ett tema och \u00e4ven\u00a0<em><span class=\"italic\">Nils Holgerssons underbara resa<\/span>\u00a0<\/em>handlar om en sj\u00e4lvupptagen ton\u00e5ring som l\u00e4r sig att \u00e4lska.<\/p><div class=\"titlepage ng-scope\"><div><div><h1 class=\"title\">Kvinnosak<\/h1><\/div><\/div><\/div><p class=\"ng-scope\">Selma\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0v\u00e4xte upp i en tid d\u00e5 kvinnors m\u00f6jlighet till utbildning och f\u00f6rs\u00f6rjning var ytterst begr\u00e4nsad, av sociala, kulturella och inte minst juridiska sk\u00e4l. Redan n\u00e4r\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0var barn och ton\u00e5ring verkar det ha bekymrat henne. Tidigt befarade hon att hennes framtid skulle bli att leva p\u00e5 n\u00e5der hos sina br\u00f6der som ogift mamsell. I de sista stora verk hon publicerade,\u00a0<em><span class=\"italic\">Ett barns memoarer\u00a0<\/span><\/em>(1930) och\u00a0<em><span class=\"italic\">Dagbok f\u00f6r Selma Ottilia Lovisa Lagerl\u00f6f<\/span><\/em>\u00a0(1932) skildras ing\u00e5ende hur flickor i borgerliga familjer uppfostrades och bildades utan tanke p\u00e5 att de likt sina br\u00f6der skulle f\u00e5 en yrkesutbildning f\u00f6r framtida f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p><p class=\"ng-scope\">Samtidigt pr\u00e4glades den tid d\u00e5\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0v\u00e4xte upp p\u00e5 1860- och 70-talen av kvinnor\u00f6relsens framv\u00e4xt och en rad reformer som st\u00e4rkte kvinnors m\u00f6jligheter till utbildning och sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning. 1858 beslutades att ogifta kvinnor \u00f6ver 25 \u00e5r efter domslut kunde bli myndiga, det vill s\u00e4ga f\u00e5 best\u00e4mmander\u00e4tt \u00f6ver sig sj\u00e4lva och sina \u00e4godelar. 1870 fick kvinnor r\u00e4tt att avl\u00e4gga studentexamen och studera medicin vid universitetet och 1873 fick kvinnor r\u00e4tt att studera alla universitets\u00e4mnen utom juridik och teologi. 1874 gavs gifta kvinnor r\u00e4tt att genom \u00e4ktenskapsf\u00f6rord sj\u00e4lv best\u00e4mma \u00f6ver sin egendom.<\/p><p class=\"ng-scope\">Det \u00e4r intressant att studera hur kvinnors begr\u00e4nsade livsvillkor och dessa faktiska reformer f\u00f6r att st\u00e4rka kvinnors r\u00e4ttigheter avspeglas i f\u00f6rfattarskapets kvinnoskildringar. Majorskan p\u00e5 Ekeby \u00e4r en centralgestalt i\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>, som utspelar sig p\u00e5 1820-talet. Majorskan \u00e4r \u201dh\u00e4rskarinna \u00f6ver sju bruk, van att befalla och lydas\u201d och talar om sig sj\u00e4lv som \u201dden m\u00e4ktigaste frun i V\u00e4rmland\u201d. Men bristen p\u00e5 gift kvinnas \u00e4gander\u00e4tt gjorde det \u00e4nd\u00e5 m\u00f6jligt f\u00f6r majoren att tvinga ut henne att tigga p\u00e5 landsv\u00e4gen och f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rskingra hennes egendomar. En kvinnodiskriminerande lagstiftning \u00e4r allts\u00e5 sj\u00e4lva f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r det destruktiva kavaljers\u00e5r som skildras i\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>.<\/p><p class=\"ng-scope\">\u00c4ven i ber\u00e4ttelserna om de unga kvinnorna i\u00a0<span class=\"italic\"><em>G\u00f6sta Berlings saga<\/em>\u00a0<\/span>avspeglas hur r\u00e5dande lagstiftning kringsk\u00e4r deras liv. Den unga Marianne och hennes mor bestraffas h\u00e5rt av fadern Melchior Sinclaire f\u00f6r att Marianne f\u00f6r\u00e4lskat sig i G\u00f6sta Berling. I sin ilska vill han l\u00e5ta hela deras hem g\u00e5 under auktion och modern har ingen makt att stoppa honom.<\/p><p class=\"ng-scope\">I kapitlet\u00a0\u201dD\u00f6den befriaren\u201d\u00a0\u00e4r Anna Stj\u00e4rnh\u00f6k beredd att viga sig med sin d\u00f6da f\u00e4stman. L\u00f6ftet hon ger att aldrig tillh\u00f6ra n\u00e5gon annan tr\u00f6star f\u00e4stmannens mor, men \u00e4r samtidigt ett f\u00f6rs\u00f6k till en juridisk handling, som skulle kunna ge Anna myndighet och r\u00e4tt att sj\u00e4lv best\u00e4mma \u00f6ver sin stora f\u00f6rm\u00f6genhet, d\u00e5 endast \u00e4nkor fram till \u00e5r 1858 hade denna r\u00e4tt.<\/p><p class=\"ng-scope\">I\u00a0\u201dBarnets mor\u201d\u00a0skildras hur grevinnan Elisabet Dohna efter misshandel flyr hemmet och f\u00e5r beskedet att hennes man har ogiltigf\u00f6rklarat deras \u00e4ktenskap. D\u00e4rmed saknar hennes nyf\u00f6rl\u00f6sta barn en far, eftersom m\u00e4n juridiskt kunde f\u00f6rneka faderskap.<\/p><p class=\"ng-scope\">Lagstiftningen som m\u00f6jliggjorde f\u00f6r m\u00e4n att fr\u00e5nk\u00e4nna sig faderskap under ed i domstol, och s\u00e5ledes satte st\u00f6rre tilltro till mannens \u00e4n till kvinnans ord, p\u00e5verkar ocks\u00e5 h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet i ber\u00e4ttelsen\u00a0\u201dT\u00f6sen fr\u00e5n Stormyrtorpet\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">En saga om en saga och andra sagor<\/span>\u00a0<\/em>(1908). 1917 \u00e4ndrades den lagstiftningen.<\/p><p class=\"ng-scope\">I ber\u00e4ttelsen\u00a0\u201dLuftballongen\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">En saga om en saga och andra sagor\u00a0<\/span><\/em>skildras konsekvenserna av en skilsm\u00e4ssolagstiftning som gav mannen v\u00e5rdnadsr\u00e4tten om barnen, n\u00e4r kvinnan ville ha skilsm\u00e4ssa.<\/p><p class=\"ng-scope\">I\u00a0\u201dGravskriften\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Drottningar i Kungah\u00e4lla j\u00e4mte andra ber\u00e4ttelser\u00a0<\/span><\/em>(1899) bildar skilsm\u00e4ssolagstiftningen och den skandal som en skilsm\u00e4ssa innebar ocks\u00e5 bakgrund till ber\u00e4ttelsen.<\/p><p class=\"ng-scope\"><span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0ansl\u00f6t sig som ung till den borgerliga kvinnor\u00f6relsen.\u00a0<span class=\"personname\">Fredrika Bremer<\/span>\u00a0var en f\u00f6rgrundsgestalt och hennes betydelse f\u00f6r att ge kvinnor myndighet och \u00e4gander\u00e4tt skildras i ber\u00e4ttelsen\u00a0\u201dMamsell Fredrika\u201d\u00a0(1891).\u00a0<span class=\"personname\">Bremers<\/span>\u00a0roman<i>\u00a0Hertha\u00a0<\/i>(1856) hade skapat mycket debatt kring kvinnors bristande utbildningsm\u00f6jligheter och den f\u00f6r\u00e5ldrade lagstiftning som innebar att endast \u00e4nkor var myndiga och hade \u00e4gander\u00e4tt. Som en direkt f\u00f6ljd av debatterna \u00e4ndrades lagstiftningen \u00e5r 1858 s\u00e5 att ogifta kvinnor \u00f6ver 25 \u00e5r kunde ans\u00f6ka om att f\u00e5 bli myndiga och fr\u00e5n \u00e5r 1863 blev alla ogifta kvinnor \u00f6ver 25 \u00e5r myndiga. Till skillnad fr\u00e5n sin ogifta faster Lovisa var allts\u00e5\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0myndig i hela sitt vuxna liv, \u00e4ven om hon i likhet med alla svenska kvinnor saknade r\u00f6str\u00e4tt fram till \u00e5r 1919.<\/p><p class=\"ng-scope\">\u00c4ven\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0m\u00f6jlighet till utbildning p\u00e5verkades av debatterna runt\u00a0<span class=\"italic\">Hertha<\/span>. Mellan 1882 och 1885 gick hon H\u00f6gre l\u00e4rarinneseminariet i Stockholm, en utbildningsanstalt med mycket gott anseende och med direkta kopplingar till\u00a0<span class=\"personname\">Fredrika Bremer<\/span>\u00a0och kvinnorna runt Fredrika Bremerf\u00f6rbundet (grundat 1884) och kvinnotidskriften\u00a0<span class=\"italic\">Dagny<\/span>. H\u00f6gre l\u00e4rarinneseminariet hade grundats \u00e5r 1861, som den f\u00f6rsta h\u00f6gre l\u00e4roanstalten f\u00f6r kvinnor efter att de \u00e5r 1859 f\u00e5tt tilltr\u00e4de till folkskoll\u00e4rartj\u00e4nster. Det bidrog ocks\u00e5 till att antalet flickskolor i landet steg kraftig under senare delen av 1800-talet.\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0arbetade efter examen p\u00e5 en flickskola i Landskrona. Under denna tid blev\u00a0<span class=\"personname\">Sophie Adlersparre<\/span>, som ledde arbetet med Fredrika Bremerf\u00f6rbundet och tidskriften\u00a0<span class=\"italic\">Dagny<\/span>, en mentor f\u00f6r\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>. Hon l\u00e4t publicera dikter av\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0i\u00a0<span class=\"italic\">Dagny<\/span>\u00a0och hj\u00e4lpte henne ocks\u00e5 att slutf\u00f6ra arbetet med\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>.<\/p><p class=\"ng-scope\">Sedan mitten av 1800-talet hade den borgerliga kvinnor\u00f6relsen som\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0ansl\u00f6t sig till k\u00e4mpat f\u00f6r reformer utifr\u00e5n grundtanken att kvinnor i grunden var m\u00e4nniskor med samma skyldigheter och r\u00e4ttigheter som m\u00e4n och d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 borde ha samma m\u00f6jligheter till utbildning, sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning och medbest\u00e4mmande som m\u00e4n. Kring sekelskiftet 1900 b\u00f6rjade en annan tankeg\u00e5ng inom kvinnor\u00f6relsen v\u00e4xa sig stark, n\u00e4mligen den att kvinnor i grunden var olika m\u00e4n och d\u00e4rf\u00f6r borde deras uppgifter i samh\u00e4llet vara andra \u00e4n m\u00e4nnens.\u00a0<span class=\"personname\">Ellen Key<\/span>\u00a0skrev 1896 debattboken\u00a0<em><span class=\"italic\">Missbrukad kvinnokraft<\/span><\/em>, d\u00e4r hon h\u00e4vdade att kvinnor genom historien utvecklat omv\u00e5rdande egenskaper och en f\u00f6rm\u00e5ga till samh\u00e4llsmoderlighet, som b\u00e4ttre borde tas tillvara i samh\u00e4llet.\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0gillade inte dessa tankeg\u00e5ngar, utan menade att kvinnor liksom m\u00e4n fritt borde f\u00e5 v\u00e4lja yrkesomr\u00e5de utifr\u00e5n fallenhet och intresse och inte utifr\u00e5n n\u00e5gon f\u00f6rest\u00e4llning om allm\u00e4ngiltig kvinnlig moderlighet. 1898 skrev hon till och med ett brev till Ellen Key och avr\u00e5dde henne fr\u00e5n att \u201dge sm\u00e5 regler och r\u00e5d f\u00f6r hvilket slags arbete kvinnor skall utf\u00f6ra eller icke utf\u00f6ra.\u201d M\u00e5nga inom den borgerliga kvinnor\u00f6relsen tyckte att Ellen Keys uppfattning l\u00e5g farligt n\u00e4ra de id\u00e9er om komplement\u00e4ra k\u00f6nsrelationer som var allm\u00e4nt r\u00e5dande p\u00e5 1800-talet. Dessa id\u00e9er om att kvinnan skulle komplettera mannen innebar i praktiken att \u201dmanliga\u201d egenskaper var \u00f6verordnande \u201dkvinnliga\u201d och var grundade i f\u00f6rest\u00e4llningar om kvinnans biologiska underl\u00e4gsenhet inte minst betr\u00e4ffande intellektuella f\u00f6rm\u00e5gor.<\/p><div class=\"sidebar_parent\"><p class=\"ng-scope\">I kampen f\u00f6r kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt tog\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0aktiv del och p\u00e5 den stora r\u00f6str\u00e4ttskongressen i Stockholm \u00e5r 1911 h\u00f6ll hon talet\u00a0\u201dHem och stat\u201d. Det \u00e4r intressant att studera hur\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f\u00a0<\/span>argumenterar f\u00f6r kvinnors r\u00f6str\u00e4tt i detta tal och fundera \u00f6ver vilka id\u00e9er i hennes tal som utg\u00e5r fr\u00e5n vad vi i dag skulle kalla likhetsfeminism, det vill s\u00e4ga uppfattningen att skillnader mellan m\u00e4n och kvinnor \u00e4r kulturellt konstruerade, och vilka som utg\u00e5r fr\u00e5n s\u00e4rartsfeminism, det vill s\u00e4ga uppfattningen att biologiska skillnader finns och har social betydelse.<\/p><\/div><\/div><\/div><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"5\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-2445\" aria-expanded=\"false\">Genrer i Lagerl\u00f6fs litteratur<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-2445\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"5\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-2445\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><div class=\"elementor-element elementor-element-c2f628b elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"c2f628b\" data-element_type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\"><div class=\"elementor-widget-container\"><div class=\"elementor-text-editor elementor-clearfix\">\u00a0<\/div><\/div><\/div><div class=\"elementor-element elementor-element-bd8ac8e elementor-widget elementor-widget-spacer\" data-id=\"bd8ac8e\" data-element_type=\"widget\" data-widget_type=\"spacer.default\"><div class=\"elementor-widget-container\"><div class=\"elementor-spacer\"><div class=\"titlepage ng-scope\"><div><div><h1 class=\"title\">Orientering genrer<\/h1><\/div><\/div><\/div><p class=\"ng-scope\">Selma Lagerl\u00f6f skrev i en rad olika ber\u00e4ttande genrer. H\u00e4r f\u00e5r du en orientering i hennes romaner och noveller och en presentation av hur hon anv\u00e4nde sig av genrerna s\u00e4gen, legend och konstsaga:<\/p><div class=\"titlepage ng-scope\"><div><div><h1 class=\"title\">Romaner<\/h1><\/div><\/div><\/div><p class=\"ng-scope\">Den ber\u00e4ttande sk\u00f6nlitteraturens huvudgenre \u00e4r epik och f\u00f6rknippas i dag vanligen med romaner. Men fram till 1800-talet \u00e5syftades med epik fr\u00e4mst l\u00e5nga ber\u00e4ttande dikter p\u00e5 bunden vers i en tradition som gick tillbaka till\u00a0<span class=\"italic\">Iliaden<\/span>\u00a0och\u00a0<span class=\"italic\">Odyss\u00e9en<\/span>. Antikens epos betraktades som urtypen f\u00f6r v\u00e4sterlandets ber\u00e4ttarkonst och var centrala i skolundervisningen in p\u00e5 1800-talet.<\/p><p class=\"ng-scope\"><span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0och hennes syskon blev s\u00e4kert v\u00e4l f\u00f6rtrogna med inneh\u00e5llet i antikens mest k\u00e4nda epos under sin uppv\u00e4xt. Med dessa som f\u00f6rebilder blev hj\u00e4ltedikten som genre in p\u00e5 1800-talet ofta anv\u00e4nd f\u00f6r att p\u00e5 vers ber\u00e4tta om ett lands folk och historia, och skolelever f\u00f6rv\u00e4ntades kunna recitera och imitera dessa ber\u00e4ttande dikter.<\/p><p class=\"ng-scope\">Versber\u00e4ttelser som\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0l\u00e4ste under sin uppv\u00e4xt \u00e4r\u00a0<span class=\"personname\">Esaias Tegn\u00e9rs<\/span>\u00a0<em><span class=\"italic\">Frithiofs saga<\/span><\/em>\u00a0(1825) om en vikingahj\u00e4lte och\u00a0<span class=\"personname\">Johan Ludvig Runebergs<\/span>\u00a0<em><span class=\"italic\">F\u00e4nrik St\u00e5ls s\u00e4gner<\/span><\/em>\u00a0(1848\u20131860) om kriget 1808\u20131809, d\u00e5 Sverige f\u00f6rlorade Finland till Ryssland. I novellen\u00a0\u201dEn saga om en saga\u201d\u00a0ber\u00e4ttar hon om hur \u201dRunebergs modiga krigsbussar\u201d inspirerade till\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>, som har tydliga drag av hj\u00e4ltedikt, men ocks\u00e5 kan f\u00f6ra tankarna till isl\u00e4ndsk saga (snarare \u00e4n konstsaga).<\/p><p class=\"ng-scope\">Romanen som genre slog igenom under 1800-talet och\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0har i\u00a0\u201dTv\u00e5 sp\u00e5domar\u201d\u00a0och\u00a0<em><span class=\"italic\">Ett barns memoarer<\/span><\/em>\u00a0ocks\u00e5 ber\u00e4ttat hur romanl\u00e4sande inspirerade henne till att bli f\u00f6rfattare.<\/p><p class=\"ng-scope\">Den mesta sk\u00f6nlitteratur som skrivits sedan 1700-talet \u00e4r romaner, men dessa \u00e4r \u00e4nd\u00e5 av mycket varierat slag. Romanens undergenrer \u00e4r n\u00e4rmast obegr\u00e4nsade och fl\u00e4tas in i varandra. N\u00e5gra exempel \u00e4r \u00e4ventyrsromaner, relationsromaner, utvecklingsromaner, bildningsromaner, indignationsromaner, id\u00e9romaner, fantasy och science fiction. En roman definieras enklast som en l\u00e4ngre fiktionsber\u00e4ttelse \u00e4n en novell, alltifr\u00e5n en kortroman p\u00e5 cirka 100 sidor till romansviter om tusentals sidor i flera delar.<\/p><p class=\"ng-scope\"><span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0har skrivit 15 verk som kan definieras som romaner. Flera av dem \u00e4r korta:\u00a0<em><span class=\"italic\">En herrg\u00e5rdss\u00e4gen<\/span><\/em>\u00a0(1899),\u00a0<em><span class=\"italic\">Herr Arnes penningar\u00a0<\/span><\/em>(1903),\u00a0<em><span class=\"italic\">K\u00f6rkarlen\u00a0<\/span><\/em>(1912) och\u00a0<em><span class=\"italic\">L\u00f6wensk\u00f6ldska ringen<\/span><\/em>\u00a0(1925) \u00e4r runt 100 sidor.\u00a0<em><span class=\"italic\">Liljecronas hem<\/span><\/em>\u00a0(1911),\u00a0<em><span class=\"italic\">Kejsarn av Portugallien<\/span><\/em>\u00a0(1914),\u00a0<em><span class=\"italic\">Bannlyst\u00a0<\/span><\/em>(1918),\u00a0<em><span class=\"italic\">Charlotte L\u00f6wensk\u00f6ld<\/span><\/em>\u00a0(1925) och\u00a0<em><span class=\"italic\">Dagbok f\u00f6r Selma Ottilia Lovisa Lagerl\u00f6f\u00a0<\/span><\/em>(1932) \u00e4r runt 200 sidor.\u00a0<em><span class=\"italic\">Antikrists mirakler<\/span><\/em>\u00a0(1897),\u00a0<em><span class=\"italic\">Anna Sv\u00e4rd<\/span><\/em>\u00a0(1928) och\u00a0<em><span class=\"italic\">Ett barns memoarer<\/span><\/em>\u00a0(1930) \u00e4r runt 300 sidor. De tre av hennes romaner som \u00f6verskrider 300 sidor utkom alla i tv\u00e5 delar:\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>\u00a0(1891), <em>Jerusalem<\/em>\u00a0(1901\u201302) och\u00a0<em><span class=\"italic\">Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige<\/span><\/em>\u00a0(1906\u201307).<\/p><p class=\"ng-scope\"><em><span class=\"italic\">L\u00f6wensk\u00f6ldska ringen<\/span><\/em>,\u00a0<em><span class=\"italic\">Charlotte L\u00f6wensk\u00f6ld<\/span><\/em>\u00a0och\u00a0<em><span class=\"italic\">Anna Sv\u00e4rd<\/span><\/em>\u00a0brukar st\u00e4llas samman till\u00a0<span class=\"italic\">L\u00f6wensk\u00f6ldssviten<\/span>\u00a0och ber\u00e4ttelsesamlingen\u00a0<span class=\"italic\"><em>M\u00e5rbacka\u00a0<\/em><\/span>brukar tillsammans med\u00a0<em><span class=\"italic\">Ett barns memoarer<\/span><\/em>\u00a0och\u00a0<span class=\"italic\"><em>Dagbok f\u00f6r Selma Ottilia Lovisa Lagerl\u00f6f<\/em><\/span>\u00a0sammanf\u00f6ras i\u00a0<span class=\"italic\">M\u00e5rbackasviten<\/span>.<\/p><p class=\"ng-scope\"><span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0sj\u00e4lv anv\u00e4nde omv\u00e4xlande ben\u00e4mningarna roman och ber\u00e4ttelse som undertitlar p\u00e5 sina verk, oberoende av sidantal. De av hennes verk som vid f\u00f6rsta utgivningen fick undertiteln roman \u00e4r\u00a0<em><span class=\"italic\">Antikrists mirakler<\/span>,\u00a0<span class=\"italic\">En herrg\u00e5rdss\u00e4gen<\/span>,\u00a0<span class=\"italic\">Liljecronas hem<\/span>,\u00a0<span class=\"italic\">L\u00f6wensk\u00f6ldska ringen<\/span>,\u00a0<span class=\"italic\">Charlotte L\u00f6wensk\u00f6ld<\/span><\/em>\u00a0och\u00a0<em><span class=\"italic\">Anna Sv\u00e4rd<\/span><\/em>.<\/p><p class=\"ng-scope\">Precisa genrebest\u00e4mningar p\u00e5\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0verk \u00e4r sv\u00e5ra att g\u00f6ra och den ben\u00e4mning som oftast har anv\u00e4nts vid utgivningen av b\u00e5de romaner och noveller \u00e4r ber\u00e4ttelse. Gemensamt f\u00f6r de flesta av\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0verk \u00e4r den tydliga ber\u00e4ttarr\u00f6sten som l\u00e4saren n\u00e4stan upplever sig vara i f\u00f6rtroligt samspr\u00e5k med. Ber\u00e4ttaren framst\u00e5r som en person som tillsamman med personerna i romanen gestaltar ber\u00e4ttelsen f\u00f6r l\u00e4saren. De gestaltade personernas r\u00f6ster kommunicerar med ber\u00e4ttarens r\u00f6st genom ber\u00e4ttarens inlevelse i, distans till och v\u00e4rdering av personerna och deras handingar. De flesta av\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0romaner och noveller blandar p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt m\u00e5nga muntliga retoriska grepp som rytm, repetition, retoriska fr\u00e5gor och utrop med mer skriftliga ber\u00e4ttartekniker s\u00e5som v\u00e4xlingar av ber\u00e4ttarpositioner och\u00a0<em class=\"glossterm\">fokalisering<\/em>.<\/p><p class=\"ng-scope\">Att diskutera hur en roman b\u00f6rjar och vilka f\u00f6rv\u00e4ntningar anslaget v\u00e4cker kan vara en tacksam uppgift. Exempel p\u00e5 en pedagogisk n\u00e4rl\u00e4sning av prologen till\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>\u00a0finns\u00a0<a class=\"ulink\" href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/skola\/larare\/GostaBerlingLarare.html\" target=\"_top\">h\u00e4r<\/a>. Nedan ges exempel p\u00e5 andra intressanta inledningar att diskutera och j\u00e4mf\u00f6ra.<\/p><p class=\"ng-scope\"><em><span class=\"italic\">Herr Arnes penningar<\/span><\/em>:<\/p><div class=\"blockquote ng-scope\"><blockquote class=\"blockquote\"><p>P\u00e5 den tiden, d\u00e5 kung Fredrik den andre av Danmark regerade \u00f6ver Bohusl\u00e4n, bodde i Marstrand en fattig fiskm\u00e5nglare, som hette Torarin.<\/p><\/blockquote><\/div><p class=\"ng-scope\"><em><span class=\"italic\">Kejsarn av Portugallien<\/span><\/em>:<\/p><div class=\"blockquote ng-scope\"><blockquote class=\"blockquote\"><p>Hur gammal han \u00e4n blev, s\u00e5 kunde Jan Andersson i Skrolycka aldrig tr\u00f6ttna p\u00e5 att ber\u00e4tta om den dagen d\u00e5 den lilla flickan hans kom till v\u00e4rlden.<\/p><\/blockquote><\/div><p class=\"ng-scope\"><em><span class=\"italic\">K\u00f6rkarlen<\/span><\/em>:<\/p><div class=\"blockquote ng-scope\"><blockquote class=\"blockquote\"><p>Det var en stackars liten slumsyster, som h\u00f6ll p\u00e5 att d\u00f6.<\/p><\/blockquote><\/div><p class=\"ng-scope\"><em><span class=\"italic\">L\u00f6wensk\u00f6ldska ringen<\/span><\/em>:<\/p><div class=\"blockquote ng-scope\"><blockquote class=\"blockquote\"><p>Nog vet jag, att det f\u00f6rr i v\u00e4rlden fanns gott om folk, som inte visste vad r\u00e4dsla vill s\u00e4ga.<\/p><\/blockquote><\/div><p class=\"ng-scope\">Fundera \u00f6ver om ber\u00e4ttaren \u00e4r synlig eller osynlig i inledningsmeningarna och vilket tidsperspektiv som ges i inledningarna. Dras l\u00e4saren in i h\u00e4ndelsef\u00f6rloppets nutid eller i ber\u00e4ttarsituationens nutid?<\/p><\/div><div class=\"titlepage ng-scope\"><div><div><h1 class=\"title\">Noveller<\/h1><\/div><\/div><\/div><p class=\"ng-scope\">En vanlig definition av novell \u00e4r att den ska vara kortare \u00e4n en roman och koncentrerad kring en central h\u00e4ndelse eller ett centralt problem med tydlig upptakt, kulmen och avklingning. En tydlig gr\u00e4ns brukar s\u00e4ttas vid 100 sidor. Inom novellformen kan en rad genrer av kortber\u00e4ttelser rymmas.\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0sj\u00e4lv anv\u00e4nde ofta ben\u00e4mningen ber\u00e4ttelse som undertitel p\u00e5 sina verk oberoende av sidantal.<\/p><p class=\"ng-scope\">Debutverket<em>\u00a0<span class=\"italic\">Ur G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>\u00a0(1891) som best\u00e5r av fem kapitel ur\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>, har undertiteln \u201dBer\u00e4ttelse fr\u00e5n det gamla V\u00e4rmland\u201d. I brev d\u00e4r hon sj\u00e4lv diskuterar debuten betraktar hon den som b\u00e5de roman, novellsamling och ber\u00e4ttelser. Det finns f\u00f6rvisso en sammanh\u00e5llande r\u00f6d tr\u00e5d i\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>, som sp\u00e4nner fr\u00e5n en jul till n\u00e4sta och s\u00e4rskilt f\u00f6ljer den avsatte pr\u00e4sten och kavaljeren G\u00f6sta Berlings karakt\u00e4rsutveckling. Men\u00a0<span class=\"italic\"><em>G\u00f6sta Berlings saga<\/em>\u00a0<\/span>kan ocks\u00e5 l\u00e4sas som separata ber\u00e4ttelser. Flera av G\u00f6stas kavaljerskamrater har f\u00e5tt egna ber\u00e4ttelser och likas\u00e5 har de fyra kvinnor G\u00f6sta f\u00f6r\u00e4lskar sig i \u2013 Anna, Marianne, Ebba och Elisabet \u2013 sina egna ber\u00e4ttelser. Personer fr\u00e5n\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>\u00a0\u00e5terkommer ocks\u00e5 i senare kortber\u00e4ttelser av\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>:<\/p><p class=\"ng-scope\">\u201dEn julg\u00e4st\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Osynliga l\u00e4nkar<\/span><\/em>\u00a0(1894)<\/p><p class=\"ng-scope\">\u201dEn historia fr\u00e5n Halstan\u00e4s\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Drottningar i Kungah\u00e4lla j\u00e4mte andra ber\u00e4ttelser<\/span><\/em>\u00a0(1899)<\/p><p class=\"ng-scope\">\u201dDen f\u00f6rste i f\u00f6rste \u00e5r nittonhundra\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Osynliga l\u00e4nkar<\/span>\u00a0<\/em>(1904)<\/p><p class=\"ng-scope\">\u201dV\u00e4gen mellan himmel och jord\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 1<\/span>\u00a0<\/em>(1915)<\/p><p class=\"ng-scope\">\u201dLiljecronas sista konsert\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">H\u00f6st<\/span><\/em>\u00a0(1933)<\/p><p class=\"ng-scope\"><em><span class=\"italic\">Nils Holgerssons underbara resa 1\u20132<\/span><\/em>\u00a0(1906\u201307) \u00e4r ett annat omfattande verk fyllt av korta ber\u00e4ttelser som kan l\u00e4sas\u00a0<em class=\"glossterm\">episodiskt<\/em>, men med en sammanh\u00e5llande r\u00f6d tr\u00e5d i ber\u00e4ttelsen om Nils resa genom Sverige och hans personutveckling. Flera av\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs\u00a0<\/span>romaner eller l\u00e4ngre ber\u00e4ttelser byggs ihop av kapitel som ocks\u00e5 kan l\u00e4sas som mer eller mindre frist\u00e5ende noveller.<\/p><p class=\"ng-scope\"><span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0har ocks\u00e5 skrivit en m\u00e4ngd helt frist\u00e5ende ber\u00e4ttelser och noveller p\u00e5 10\u201315 sidor. Ofta skrevs de ursprungligen f\u00f6r en tidskrift och m\u00e5nga av\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0korta ber\u00e4ttelser handlar p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt om julen. Det beror p\u00e5 att jultidningarna under hennes verksamhets\u00e5r var viktiga inslag i julfirandet och specialbest\u00e4llde ber\u00e4ttelser fr\u00e5n etablerade f\u00f6rfattare t\u00e4nkta att l\u00e4sas under julledigheten, ungef\u00e4r som Sveriges television l\u00e4ngre fram i tiden producerade extra p\u00e5kostade dramaserier att s\u00e4ndas \u00f6ver julhelgerna. Ber\u00e4ttelser som utspelar sig vid julen \u00e4r:<\/p><p class=\"ng-scope\">\u201dMamsell Fredrika\u201d (1891), omtryckt i\u00a0<em><span class=\"italic\">Osynliga l\u00e4nkar<\/span><\/em>\u00a0(1894)<\/p><p class=\"ng-scope\">\u201dEn julg\u00e4st\u201d (1893), omtryckt i\u00a0<em><span class=\"italic\">Osynliga l\u00e4nkar<\/span>\u00a0<\/em>(1894)<\/p><p class=\"ng-scope\">\u201dGudsfreden\u201d (1898), omtryckt i\u00a0<em><span class=\"italic\">Drottningar i Kungah\u00e4lla j\u00e4mte andra ber\u00e4ttelser<\/span><\/em>\u00a0(1899) och i\u00a0<span class=\"italic\">Osynliga l\u00e4nkar<\/span>\u00a0(1904)<\/p><p class=\"ng-scope\">\u201dLegenden om Julrosorna\u201d (1905), omtryckt i\u00a0<em><span class=\"italic\">En saga om en saga och andra sagor<\/span><\/em>\u00a0(1908)<\/p><p class=\"ng-scope\">\u201dPrinsessan av Babylonien\u201d (1915), omtryckt i<em>\u00a0<span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 2<\/span><\/em>\u00a0(1921)<\/p><p class=\"ng-scope\">\u201dLuciadagens legend\u201d (1916), omtryckt i<em>\u00a0<span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 2\u00a0<\/span><\/em>(1921)<\/p><p class=\"ng-scope\">\u201dD\u00f6dskallen\u201d (1914), omtryckt i\u00a0<em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 2<\/span><\/em>\u00a0(1921)<\/p><p class=\"ng-scope\">Novellerna i tidskrifter \u00e5teranv\u00e4ndes senare i hennes ber\u00e4ttelsesamlingar och flera av dessa kom ocks\u00e5 ut i senare omarbetade upplagor:<\/p><p class=\"ng-scope\"><em><span class=\"italic\">Osynliga l\u00e4nkar<\/span><\/em>\u00a0(1894),\u00a0omarbetad upplaga 1904\u00a0och senare<\/p><p class=\"ng-scope\"><em><span class=\"italic\">Drottningar i Kungah\u00e4lla<\/span><\/em>\u00a0(1899)<\/p><p class=\"ng-scope\"><em><span class=\"italic\">Kristuslegender<\/span><\/em>\u00a0(1904)<\/p><p class=\"ng-scope\"><em><span class=\"italic\">En saga om en saga och andra sagor<\/span><\/em>\u00a0(1908)<\/p><p class=\"ng-scope\"><em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 1<\/span>\u00a0<\/em>(1915)<\/p><p class=\"ng-scope\"><em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 2<\/span><\/em>\u00a0(1921)<\/p><p class=\"ng-scope\"><em><span class=\"italic\">H\u00f6st<\/span><\/em>\u00a0(1933)<\/p><p class=\"ng-scope\">Efter\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0d\u00f6d utgavs ocks\u00e5\u00a0<em><span class=\"italic\">Fr\u00e5n skilda tider I-II<\/span><\/em>\u00a0(1943).<\/p><p class=\"ng-scope\">Ett typiskt drag i m\u00e5nga av\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0noveller \u00e4r att hon utg\u00e5r fr\u00e5n en ber\u00e4ttarr\u00f6st med ett tydligt personligt tilltal och ger sken av att \u00e5terskapa en muntlig ber\u00e4ttarsituation och ett stoff som f\u00f6rvaltats i en muntlig ber\u00e4ttartradition. S\u00e5 definierades ocks\u00e5 novellen som genre under 1800-talet som ett konstf\u00e4rdigt och \u201dnytt\u201d \u00e5terber\u00e4ttande av en gammal historia och redan k\u00e4nt stoff, det vill s\u00e4ga med fokus inte bara p\u00e5 den centrala h\u00e4ndelse som ber\u00e4ttas utan ocks\u00e5 p\u00e5 hur den ber\u00e4ttas.<\/p><div class=\"sidebar_parent\"><p class=\"ng-scope\">Ett exempel p\u00e5 hur stoffet h\u00e4mtats ur en l\u00e5ng tradition av muntligt ber\u00e4ttande \u00e4r\u00a0<em><span class=\"italic\">Herr Arnes penningar<\/span><\/em>\u00a0(1903), ett bra exempel p\u00e5 att gr\u00e4nsen mellan vad som \u00e4r en novell och en roman \u00e4r flytande.\u00a0<em><span class=\"italic\">Herr Arnes penningar<\/span><\/em>\u00a0kan betraktas som hennes l\u00e4ngsta novell eller som en kortroman. Folklivsforskaren Gunnel Abrahamsson har kunnat f\u00f6lja traditionsuppteckningar om mordet p\u00e5 kyrkoherden herr Arne i Solberga och allt folket p\u00e5 hans g\u00e5rd \u00e4nda bak till slutet av 1500-talet. Stoffet till ber\u00e4ttelsen \u00e4r allts\u00e5 en\u00a0<em class=\"glossterm\">s\u00e4gen<\/em>\u00a0och p\u00e5 1890-talet kom\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0i kontakt med den genom en sv\u00e4gerska med r\u00f6tter i trakten av Solberga. Ber\u00e4ttelsens s\u00e4genstoff \u00e5terfinns ocks\u00e5 i den tidigare novellen\u00a0\u201dH\u00e4mnd f\u00e5r man alltid\u201d\u00a0(1897). B\u00e5da ber\u00e4ttelserna inleds med att en allvetande ber\u00e4ttare \u00e5terskapar en muntlig ber\u00e4ttarsituation genom att ge en inledande och m\u00e5lande beskrivning av tiden och platsen d\u00e4r ber\u00e4ttelsen ska utspelas. D\u00e4refter \u00f6verl\u00e4mnas i b\u00e5da ber\u00e4ttelserna ber\u00e4ttandet \u00e5t en av personerna i ber\u00e4ttelsen. I\u00a0<em><span class=\"italic\">Herr Arnes penningar<\/span><\/em>\u00a0\u00e4r det tre personer som p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt var f\u00f6r sig \u00e5terber\u00e4ttar mordet p\u00e5 Herr Arne och hans husfolk s\u00e5 att l\u00e4saren slutligen f\u00e5r det kompletta h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet klarlagt och m\u00f6jligheten att leva sig in i de inblandades olika perspektiv p\u00e5 h\u00e4ndelserna.<\/p><p class=\"ng-scope\">Det finns flera exempel p\u00e5 att\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0\u00e5teranv\u00e4nde stoff och utvecklade det fr\u00e5n en kort novell till en l\u00e4ngre novell eller roman. I romanen\u00a0<em><span class=\"italic\">Jerusalem<\/span><\/em>\u00a0(1901) utg\u00e5r hon fr\u00e5n Ingmarss\u00f6nerna, en sl\u00e4kt vars karakt\u00e4rsdrag hon tidigare skildrat i novellen\u00a0\u201dGudsfreden\u201d(1898). I den l\u00e5nga novellen\u00a0\u201dT\u00f6sen fr\u00e5n Stormyrtorpet\u201d\u00a0(1908) \u00e5terfinns i inledningen en tidigare kortare novell, \u201dP\u00e5 Tinget\u201d (1906), som tar upp ett lagstiftningsproblem kring faderskaps\u00e4renden, mycket omdiskuterat vid denna tid. Huvudpersonen i\u00a0<em><span class=\"italic\">Kejsarn av Portugallien<\/span><\/em>\u00a0(1914) skildras ocks\u00e5 i\u00a0\u201dMonarkm\u00f6tet\u201d\u00a0i<em>\u00a0<span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 1<\/span><\/em>\u00a0(1915) och i \u201dPrinsessan av Babylonien\u201d (1915), omtryckt i\u00a0<em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 2<\/span>\u00a0<\/em>(1921).<\/p><p class=\"ng-scope\">En grov indelning av\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0noveller kan g\u00f6ras i f\u00f6ljande genrer: sagor,\u00a0konstagor,\u00a0s\u00e4gner,\u00a0djurber\u00e4ttelser, historiska noveller,\u00a0samtidsnoveller\u00a0med social problematik och\u00a0biografiska noveller. Saga, legend och s\u00e4gen som genreben\u00e4mningar p\u00e5\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0noveller anv\u00e4ndes p\u00e5 ett t\u00e4mligen odefinierat vis b\u00e5de av henne sj\u00e4lv och av hennes f\u00f6rl\u00e4ggare och kritiker och ofta synonymt med varandra och synonymt med ber\u00e4ttelse. Delvis b\u00f6r nog hennes egna och f\u00f6rl\u00e4ggarens genreben\u00e4mningar ses som resultat av en vilja att i novellsamlingarnas titlar ge intryck av att urvalet h\u00e4nger ihop. Det var s\u00e4llan fallet eftersom novellsamlingarna ofta gavs ut efter p\u00e5tryckningar fr\u00e5n\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0f\u00f6rl\u00e4ggare att \u00e5teranv\u00e4nda redan publicerade ber\u00e4ttelser f\u00f6r att kunna ge ut dem i en s\u00e4ljande bok. Delvis b\u00f6r man nog ocks\u00e5 se genreuppblandningen som\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs\u00a0<\/span>medvetna f\u00f6rs\u00f6k att finna den ber\u00e4ttarstil hon b\u00e4st tyckte passade \u00e4mnet f\u00f6r novellen i kombination med \u00e5tergivandet av en trov\u00e4rdig ber\u00e4ttarsituation, som ofta \u00e4r central i hennes ber\u00e4ttarkonst, och\u00a0<em class=\"glossterm\">fokalisering<\/em>\u00a0inifr\u00e5n de beskrivna personerna. En konstsaga som\u00a0\u201dBortbytingen\u201d\u00a0inleds d\u00e4rf\u00f6r inte med de klassiska sagoorden \u201dDet var en g\u00e5ng\u201d utan l\u00e5ter ist\u00e4llet l\u00e4saren mera direkt ta plats som \u00e5sk\u00e5dare i ber\u00e4ttelsen:<\/p><div class=\"blockquote ng-scope\"><blockquote class=\"blockquote\"><p>Det var en trollk\u00e4ring, som kom g\u00e5ende genom skogen med ungen h\u00e4ngande i en n\u00e4verkont, som hon bar p\u00e5 ryggen. Han var stor och ful med h\u00e5r som borst, sylvassa t\u00e4nder och klo p\u00e5 lillfingret, men trollk\u00e4ringen tyckte f\u00f6rst\u00e5s, att det inte kunde finnas ett vackrare barn.<\/p><\/blockquote><\/div><p class=\"ng-scope\">L\u00e4sarens n\u00e4rvarok\u00e4nsla st\u00e4rks ocks\u00e5 av de mycket detaljerade beskrivningarna av ungen och av skogsv\u00e4gen.<\/p><p class=\"ng-scope\">Det \u00e4r s\u00e4llan\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0ber\u00e4ttelser domineras av en osynlig allvetande ber\u00e4ttare och extern\u00a0<em class=\"glossterm\">fokalisering<\/em>. Ofta inleds de med en tydligt beskriven ber\u00e4ttarsituation eller ber\u00e4ttare som m\u00e5lande \u00e5terger ber\u00e4ttelsens milj\u00f6 och personer och framst\u00e4ller den h\u00e4ndelse eller det problem som ber\u00e4ttelsen kretsar kring. H\u00e4ndelsef\u00f6rloppet koncentreras sedan ofta kring ett moraliskt dilemma, som f\u00e5r en ov\u00e4ntad l\u00f6sning.<\/p><p class=\"ng-scope\">L\u00e5t g\u00e4rna eleverna fundera \u00f6ver ber\u00e4ttarsituationerna och ber\u00e4ttarr\u00f6sten i\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0noveller och j\u00e4mf\u00f6ra hur n\u00e5gra av hennes noveller b\u00f6rjar och slutar.<\/p><p class=\"ng-scope\">H\u00e4r f\u00f6ljer n\u00e5gra exempel p\u00e5 olika slags inledningar:<\/p><p class=\"ng-scope\">\u201dHur adjunkten fick prostdottern\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 2<\/span><\/em>\u00a0(1921) b\u00f6rjar med att \u00e5terskapa en f\u00f6rtrolig och otvungen ber\u00e4ttarsituation:<\/p><div class=\"blockquote ng-scope\"><blockquote class=\"blockquote\"><p>T\u00e4nk, att n\u00e4r adjunkten f\u00f6rsta g\u00e5ngen friade till prostdottern, ville hon inte alls ha honom!<\/p><p>Prostdottern var ung p\u00e5 den tiden. Om natten rullade hon upp h\u00e5ret i papiljotter, och om dagen bar hon det i stora, tunga lockar. Hon hade en l\u00e5ng, vit p\u00e4rla till \u00f6rh\u00e4nge, och hon var mycket vacker.<\/p><\/blockquote><\/div><p class=\"ng-scope\">\u201dT\u00f6sen fr\u00e5n Stormyrtorpet&#8221; i<em>\u00a0<span class=\"italic\">En saga om en saga och andra sagor<\/span><\/em>\u00a0(1908) inleds med en detaljerad scenisk framst\u00e4llning:<\/p><div class=\"blockquote ng-scope\"><blockquote class=\"blockquote\"><p>Det \u00e4r en tingssal ute p\u00e5 landsbygden. Vid dombordet h\u00f6gst uppe i rummet sitter en gammal h\u00e4radsh\u00f6vding, en l\u00e5ng karl med ett brett och grovhugget ansikte. Under flera timmar har han h\u00e5llit p\u00e5 med att handl\u00e4gga det ena m\u00e5let efter det andra, och till sist har det kommit \u00f6ver honom n\u00e5got av leda och dysterhet.<\/p><\/blockquote><\/div><p class=\"ng-scope\">I\u00a0\u201dDen heliga natten\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Kristuslegender<\/span><\/em>\u00a0(1904) \u00e4r det en f\u00f6rtrolig jagber\u00e4ttare som inleder:<\/p><div class=\"blockquote ng-scope\"><blockquote class=\"blockquote\"><p>N\u00e4r jag var fem \u00e5r gammal, hade jag en s\u00e5 stor sorg. Jag vet knappast om jag har haft n\u00e5gon st\u00f6rre alltsedan.<\/p><p>Det var d\u00e5 som min farmor dog. Allt intill dess hade hon varje dag suttit i i h\u00f6rnsoffan i sitt rum och ber\u00e4ttat sagor.<\/p><\/blockquote><\/div><p class=\"ng-scope\">I\u00a0\u201dDen heliga bilden i Lucca\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 1<\/span><\/em>\u00a0(1915) finns den tydliga allvetande ber\u00e4ttarr\u00f6sten som \u00e5terber\u00e4ttar:<\/p><div class=\"blockquote ng-scope\"><blockquote class=\"blockquote\"><p>F\u00f6r l\u00e4nge sedan i v\u00e4rlden h\u00e4nde det, att en fattig jordbruksarbetare och hans hustru kom g\u00e5ende utf\u00f6r Storgatan i Palermo.<\/p><\/blockquote><\/div><p class=\"ng-scope\">\u201dEn gammal f\u00e4bods\u00e4gen\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 1<\/span><\/em>\u00a0(1915) inleds med en scenisk framst\u00e4llning.<\/p><div class=\"blockquote ng-scope\"><blockquote class=\"blockquote\"><p>Det var en vallj\u00e4nta, som stod i en f\u00e4bod och h\u00f6ll p\u00e5 att g\u00f6ra ost. Hon hade b\u00e5da h\u00e4nderna nere i ostkaret och kl\u00e4mde till, f\u00f6r att f\u00e5 vasslan ur osten.<\/p><\/blockquote><\/div><p class=\"ng-scope\">I inledningen till\u00a0\u201dEn fallen kung\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Osynliga l\u00e4nkar<\/span><\/em>\u00a0(1904) beskriver en allvetande ber\u00e4ttare en omedelbar situation:<\/p><div class=\"blockquote ng-scope\"><blockquote class=\"blockquote\"><p>Det klapprade mot gatstenarna, tr\u00e4tofflorna sm\u00e4llde i orolig takt. Gatpojkarna skyndade f\u00f6rbi.<\/p><\/blockquote><\/div><p class=\"ng-scope\">Ber\u00e4ttaren i\u00a0\u201dGravskriften\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Drottningar i Kungah\u00e4lla j\u00e4mte andra ber\u00e4ttelser<\/span>\u00a0<\/em>(1899) f\u00f6rmedlar en kontinuitet mellan nuet och den historia som ska ber\u00e4ttas och skapar en ber\u00e4ttare som ger intryck av att vara n\u00e4rvarande i ber\u00e4ttandet, men inte i den historia som ber\u00e4ttas.<\/p><div class=\"blockquote ng-scope\"><blockquote class=\"blockquote\"><p>Nuf\u00f6rtiden l\u00e4gger visst ingen enda m\u00e4nniska m\u00e4rke till det lilla korset, som st\u00e5r i ena h\u00f6rnet av Svartsj\u00f6 kyrkog\u00e5rd.<\/p><\/blockquote><\/div><p class=\"ng-scope\">Jagber\u00e4ttaren i\u00a0\u201dDunungen\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Osynliga l\u00e4nkar<\/span><\/em>\u00a0(1904) \u00e4r inte del av ber\u00e4ttelsen men starkt n\u00e4rvarande i ber\u00e4ttandet.<\/p><div class=\"blockquote ng-scope\"><blockquote class=\"blockquote\"><p>Jag tycker att jag kan se dem, d\u00e5 de k\u00f6ra \u00e5stad.<\/p><\/blockquote><\/div><div class=\"titlepage ng-scope\"><div><div><h1 class=\"title\">Konstsagor<\/h1><\/div><\/div><\/div><p class=\"ng-scope\">Man brukar skilja mellan folksagor och konstsagor. Folksagor har ingen namngiven f\u00f6rfattare utan g\u00e5r tillbaka p\u00e5 en l\u00e5ng muntlig tradition och har i olika variationer spridits \u00f6ver hela v\u00e4rlden och nedtecknats. Handlingen i en folksaga \u00e4r obest\u00e4md i tid och rum och personerna \u00e4r tecknade som typer snarare \u00e4n individer. Persongestaltningarna och h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp \u00e4r ofta uppbyggda kring motsatser som gott och ont, dum och klok, ful och vacker, gammal och ung, flitig och lat.<\/p><p class=\"ng-scope\">K\u00e4nda nedteckningar av europeiska folksagor \u00e4r:<\/p><div class=\"itemizedlist ng-scope\"><ul class=\"itemizedlist\"><li class=\"listitem\"><p><span class=\"personname\">Charles Perraults<\/span>\u00a0<span class=\"italic\">G\u00e5smors sagor<\/span>\u00a0fr\u00e5n 1697. Den inneh\u00e5ller \u00e5tta sagor, bland annat \u201dR\u00f6dluvan\u201d, \u201dAskungen\u201d, \u201dT\u00f6rnrosa\u201d, \u201dM\u00e4sterkatten i st\u00f6vlar\u201d och \u201dTummeliten\u201d.<\/p><\/li><li class=\"listitem\"><p><span class=\"italic\">Br\u00f6derna Grimms sagor<\/span>\u00a0fr\u00e5n 1812. Den inneh\u00e5ller \u00f6ver 200 sagor, bland annat \u201dR\u00f6dluvan och vargen\u201d (i en annan version \u00e4n Perraults), \u201dRapunzel\u201d, \u201dHans och Greta\u201d, \u201dT\u00f6rnrosa\u201d, \u201dSn\u00f6vit\u201d, \u201dSn\u00f6vit och Rosenr\u00f6d\u201d och \u201dStadsmusikanterna fr\u00e5n Bremen\u201d.<\/p><\/li><li class=\"listitem\"><p><span class=\"personname\">Asbj\u00f8rnsens<\/span>\u00a0och\u00a0<span class=\"personname\">Moes<\/span>\u00a0<span class=\"italic\">Norske Folkeeventyr<\/span>\u00a0gavs ut mellan 1841 och 1844. Den inneh\u00e5ller ett hundratal sagor, bland annat \u201dBockarna Bruse\u201d, \u201dPannkakan\u201d, \u201dH\u00e4xan fr\u00e5n Dovrefj\u00e4ll\u201d och \u201dPojken som \u00e5t i kapp med trollet\u201d.<\/p><\/li><li class=\"listitem\"><p>Svenska folksagosamlingar har blivit mindre spridda \u00e4n dessa ovan, men inspirerad av\u00a0<span class=\"personname\">Asbj\u00f8rnsen<\/span>\u00a0och\u00a0<span class=\"personname\">Moe<\/span>\u00a0gav\u00a0<span class=\"personname\">Gunnar Olof Hylt\u00e9n-Cavallius<\/span>\u00a0och\u00a0<span class=\"personname\">George Stephens<\/span>\u00a0ut\u00a0<span class=\"italic\">Svenska folksagor och \u00e4ventyr<\/span>\u00a0mellan \u00e5r 1844 och 1849. I samlingen finns \u201dPrins hatt under jorden\u201d, \u201dPrins Lindorm\u201d och \u201dPrinsessan p\u00e5 Glasberget\u201d.<\/p><\/li><\/ul><\/div><p class=\"ng-scope\">Sannolikt fanns alla dessa folksagosamlingar i\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6fs\u00a0<\/span>barndomshem. Under\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0uppv\u00e4xt blev ocks\u00e5 konstsagan en spridd genre, fr\u00e4mst genom\u00a0<span class=\"personname\">H.C. Andersen<\/span>, som \u00e4r en f\u00f6rgrundsfigur inom genren. Till skillnad fr\u00e5n folksagan har konstsagan en namngiven f\u00f6rfattare. Till inneh\u00e5llet ansluter konstsagorna till folksagor och andra folkliga ber\u00e4ttargenrer som\u00a0<em class=\"glossterm\">s\u00e4gner<\/em>\u00a0och\u00a0<em class=\"glossterm\">legender<\/em>. Men konstsagan har en mer konstn\u00e4rligt utarbetad form med symboler och motiv och mer specifika beskrivningar av milj\u00f6er och problem och psykologiska persongestaltningar.<\/p><p class=\"ng-scope\">Totalt publicerade\u00a0<span class=\"personname\">H.C. Andersen<\/span>\u00a0156 konstsagor mellan \u00e5ren 1835 och 1873 och han blev vida ber\u00f6md f\u00f6r sagor som \u201dDen lilla sj\u00f6jungfrun\u201d, \u201dPrinsessan p\u00e5 \u00e4rten\u201d, \u201dElddonet\u201d, \u201dFlickan med svavelstickorna\u201d, \u201dDen fula ankungen\u201d och \u201dKejsarens nya kl\u00e4der\u201d. I kapitlet\u00a0\u201dBellmanss\u00e5ng\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">M\u00e5rbacka<\/span><\/em>\u00a0(1922) ber\u00e4ttar\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0att hennes mamma brukade l\u00e4sa\u00a0<span class=\"personname\">H.C. Andersen<\/span>\u00a0sagor f\u00f6r barnen.<\/p><div class=\"sidebar_parent\"><p class=\"ng-scope\">Just vid tidpunkten f\u00f6r\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0litter\u00e4ra debut \u00e5r 1891 och n\u00e5gra \u00e5r fram \u00f6ver sekelskiftet var konstsagan en litter\u00e4r genre p\u00e5 modet i Sverige. Flera framst\u00e5ende svenska f\u00f6rfattare l\u00e4t sig inspireras av folkdiktning och sagomotiv och gav ut konstsagosamlingar.\u00a0<span class=\"personname\">August Strindbergs<\/span>\u00a0samling\u00a0<em><span class=\"italic\">Sagor<\/span><\/em>\u00a0utkom 1903 och \u00e5ret efter kom\u00a0<span class=\"personname\">Verner von Heidenstams<\/span>\u00a0sagosamling\u00a0<em><span class=\"italic\">Skogen susar<\/span><\/em>.<\/p><p class=\"ng-scope\">Man kan allts\u00e5 se det som att\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0f\u00f6rsta f\u00f6rl\u00e4ggare\u00a0<span class=\"personname\">Frithiof Hellberg<\/span>\u00a0var marknadsk\u00e4nslig d\u00e5 han beslutade att\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0debut, ist\u00e4llet f\u00f6r f\u00f6rfattarens eget f\u00f6rslag \u201dG\u00f6sta Berling \u2013 poeten\u201d, skulle heta\u00a0<span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span>. Det \u00e4r en titel som skulle ha kunnat f\u00f6ra tankarna bak\u00e5t i litteraturhistorien, till den isl\u00e4ndska sagan, till historieber\u00e4ttande kr\u00f6nika och nationalepos som\u00a0<span class=\"personname\">Johan Ludvig Runebergs<\/span>\u00a0<em><span class=\"italic\">F\u00e4nrik St\u00e5ls s\u00e4gner<\/span><\/em>\u00a0(1848\u20131860) och\u00a0<span class=\"personname\">Esaias Tegn\u00e9rs\u00a0<\/span>klassiska diktcykel\u00a0<span class=\"italic\"><em>Frithiofs sag<\/em>a<\/span>\u00a0(1825).<\/p><p class=\"ng-scope\">Men sagobegreppets betydelse var under f\u00f6rskjutning fr\u00e5n att betyda historieber\u00e4ttande kr\u00f6nika till att betyda folksagoinspirerad ber\u00e4ttelse f\u00f6r barn.\u00a0<em><span class=\"italic\">G\u00f6sta Berlings saga<\/span><\/em>\u00a0togs av m\u00e5nga kritiker emot som\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0eget \u00e5terber\u00e4ttande av s\u00e4gner hon h\u00f6rt i sin ungdom.<\/p><p class=\"ng-scope\">Flera av 1880-talets framst\u00e5ende kvinnliga sedes- och verklighetsskildrare \u00f6vergick under 1890-talet till att skriva sagor och barnlitteratur.\u00a0<span class=\"personname\">Helena Nyblom<\/span>\u00a0var den mest framg\u00e5ngsrika svenska konstsagof\u00f6rfattaren. N\u00e5gon regelr\u00e4tt konstsagosamling publicerade aldrig\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>. Men i alla hennes novellsamlingar finns konstsagor. Dessa ansluter i sitt inneh\u00e5ll dock oftare till s\u00e4gner och legender \u00e4n till folksagor.<\/p><\/div><div class=\"titlepage ng-scope\"><div><div><h1 class=\"title\">Legender<\/h1><\/div><\/div><\/div><p class=\"ng-scope\">Liksom folksagor kan legender och\u00a0<a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/termer-och-begrepp\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><em class=\"glossterm\">s\u00e4gner<\/em><\/a>\u00a0h\u00e4rledas till en muntlig tradition. Men till skillnad fr\u00e5n sagor anses legender och s\u00e4gner ha ett visst sanningsanspr\u00e5k. H\u00e4ndelserna som \u00e5terber\u00e4ttas \u00e4r best\u00e4mda till en viss tid och plats. M\u00e4nniskorna i ber\u00e4ttelsen anses ha funnits p\u00e5 riktigt och kan vara v\u00e4lk\u00e4nda historiska personer.\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs\u00a0<\/span><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/termer-och-begrepp\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><em class=\"glossterm\">konstsagor<\/em>\u00a0<\/a>ansluter i sitt inneh\u00e5ll oftare till legender och s\u00e4gner \u00e4n till folksagor.<\/p><p class=\"ng-scope\">Legender \u00e4r s\u00e4rskilt inriktade p\u00e5 att ber\u00e4tta om religi\u00f6sa underverk och m\u00e4nniskor som har stark religi\u00f6s tro eller genomg\u00e5r religi\u00f6sa omv\u00e4ndelser. Det \u00e4r s\u00e4rskilt i den katolska delen av Europa som legenden utvecklades till en stor folklig ber\u00e4ttargenre.<\/p><p class=\"ng-scope\">De av\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0noveller som brukar kallas legender utspelar sig ocks\u00e5 ofta i Sydeuropa och omr\u00e5dena runt d\u00e5varande Palestina.<\/p><p class=\"ng-scope\">1904 gav\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0ut en hel novellsamling med titeln\u00a0<span class=\"italic\">Legender<\/span>\u00a0och dessa var t\u00e4nkta att skildra olika platser i Italien. Utformningen blev inte riktigt s\u00e5dan men h\u00e4r \u00e5terfinns\u00a0\u201dLegenden om f\u00e5gelboet\u201d\u00a0som handlar om eremiten Hattos omv\u00e4ndelse och h\u00e4r finns ytterligare n\u00e5gra ber\u00e4ttelser med genredrag fr\u00e5n folklig legenddiktning och motiv fr\u00e5n Venedig och Siena i Italien och den belgiska staden Charleroi. Gemensamt f\u00f6r alla \u00e4r den religi\u00f6sa tematiken.<\/p><p class=\"ng-scope\">\u201dDen heliga bilden i Lucca\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 1<\/span><\/em>\u00a0(1915) utspelar sig \u00e4ven den i Italien.\u00a0\u201dLuciadagens legend\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">Troll och m\u00e4nniskor 2\u00a0<\/span><\/em>(1921) \u00e4r d\u00e4remot fr\u00e5n V\u00e4rmland.\u00a0\u201dLegenden om julrosorna\u201d\u00a0i\u00a0<em><span class=\"italic\">En saga om en saga och andra sagor<\/span>\u00a0<\/em>(1908) utspelar sig i G\u00f6ingeskogarna i Sk\u00e5ne under katolsk tid och har starka drag av b\u00e5de folksaga och s\u00e4gen.<\/p><p class=\"ng-scope\"><em><span class=\"italic\">Kristuslegender<\/span><\/em>\u00a0utgavs ocks\u00e5 1904 och \u00e4r vid sidan av\u00a0<em><span class=\"italic\">Nils Holgerssons underbara resa<\/span><\/em>\u00a0den av\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0b\u00f6cker som blivit mest l\u00e4st i skolan. Den \u00e4r huvudsakligen en samling ber\u00e4ttelser om Jesus barndom och den f\u00f6rsta kristna tiden och var t\u00e4nkt som en barnbok om kristendomen. I samlingen finns\u00a0\u201dF\u00e5gel R\u00f6dbr\u00f6st\u201d, som ofta ing\u00e5tt i skolantologier av olika slag och handlar om hur r\u00f6dhaken skapades av Gud utan f\u00e4rger och l\u00e5ngt senare kom att f\u00f6rtj\u00e4na sin r\u00f6da br\u00f6stf\u00e4rg. Ber\u00e4ttelsen har allts\u00e5 ocks\u00e5 drag av\u00a0<em class=\"glossterm\">fabel<\/em>\u00a0och djurber\u00e4ttelse.<\/p><p class=\"ng-scope\">Ett typiskt drag i m\u00e5nga av\u00a0<span class=\"personname\">Selma Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0noveller \u00e4r att hon utg\u00e5r fr\u00e5n en ber\u00e4ttarr\u00f6st med ett tydligt personligt tilltal och ger sken av att \u00e5terskapa en muntlig ber\u00e4ttarsituation och ett stoff som f\u00f6rvaltats i en muntlig ber\u00e4ttartradition. S\u00e5 definierades ocks\u00e5 novellen som genre under 1800-talet som ett konstf\u00e4rdigt och \u201dnytt\u201d \u00e5terber\u00e4ttande av en gammal historia och redan k\u00e4nt stoff, det vill s\u00e4ga med fokus inte bara p\u00e5 den centrala h\u00e4ndelse som ber\u00e4ttas utan ocks\u00e5 p\u00e5 hur det ber\u00e4ttas. N\u00e4r man l\u00e4ser\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6fs<\/span>\u00a0noveller utifr\u00e5n genrebeteckningar som s\u00e4gen, legend och saga \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r viktigt att fundera \u00f6ver hur\u00a0<span class=\"personname\">Lagerl\u00f6f<\/span>\u00a0framst\u00e4ller olika slags ber\u00e4ttarsituationer och \u00e5stadkommer en litter\u00e4rt utarbetad stil som i vissa avseenden \u00e4r anpassad till genrekonventioner och i andra avseenden bryter mot genrekonventioner.<\/p><h1 class=\"title\">S\u00e4gner<\/h1><p>Liksom folksagor kan s\u00e4gner och legender h\u00e4rledas till en muntlig ber\u00e4ttartradition. Men till skillnad fr\u00e5n sagor anses s\u00e4gner och legender ha ett visst sanningsanspr\u00e5k. H\u00e4ndelserna som \u00e5terber\u00e4ttas \u00e4r best\u00e4mda till en viss tid och plats. M\u00e4nniskorna i ber\u00e4ttelsen kan anses ha funnits p\u00e5 riktigt och kan vara v\u00e4lk\u00e4nda historiska personer. Lagerl\u00f6fs konstsagor ansluter i sitt inneh\u00e5ll oftare till s\u00e4gner och legender \u00e4n till folksagor.<br \/>S\u00e4gner ber\u00e4ttar ofta om hur vanliga m\u00e4nniskor m\u00f6tt \u00f6vernaturliga naturv\u00e4sen ur nordisk folktro och hur dess m\u00e4nniskor blivit f\u00f6rtrollade och bergtagna, till exempel av n\u00e4ckens fiolspel eller skogsr\u00e5ets sk\u00f6nhet.<br \/>H\u00e4r \u00e4r exempel p\u00e5 n\u00e5gra noveller med tydliga genredrag fr\u00e5n s\u00e4gen: \u201dBortbytingen\u201d i <em>Troll och m\u00e4nniskor 1<\/em> (1915) handlar om en kvinna som f\u00e5r sitt barn bortbytt mot en trollunge. \u201dSpelmannen\u201d i En saga om en saga och andra sagor (1908) handlar om hur spelmannen Lars Larsson f\u00f6r\u00e4ndrades fr\u00e5n \u00f6vermodig och skrytsam till \u00f6dmjuk och anspr\u00e5ksl\u00f6s genom en h\u00e4ndelse i ungdomen, d\u00e5 han p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n ett dansgille st\u00e4lls mot \u00f6vernaturliga krafter och blir sinnesf\u00f6rvirrad. \u201dVattnet i kyrkviken\u201d i <em>Troll och m\u00e4nniskor 1<\/em> (1915) handlar om en pr\u00e4sts f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till folktrons naturv\u00e4sen. \u201dTj\u00e4nsteanden\u201d i <em>Troll och m\u00e4nniskor 1<\/em> (1915) handlar om hur \u00f6vernaturliga krafter inverkar p\u00e5 en skomakarl\u00e4rling. Men \u00e4ven om genredragen fr\u00e5n s\u00e4gen \u00e4r tydliga i dessa ber\u00e4ttelser b\u00f6r det inte \u00f6verskugga att de ocks\u00e5 kan l\u00e4sas som allegorier med politiska och existentiella budskap.<br \/>Ett typiskt drag i m\u00e5nga av Selma Lagerl\u00f6fs noveller \u00e4r att hon utg\u00e5r fr\u00e5n en ber\u00e4ttarr\u00f6st med ett tydligt personligt tilltal och ger sken av att \u00e5terskapa en muntlig ber\u00e4ttarsituation och ett stoff som f\u00f6rvaltats i en muntlig ber\u00e4ttartradition. Det utm\u00e4rker till exempel inledningen till ber\u00e4ttelsen \u201dBr\u00f6llopsmarschen\u201d i <em>En saga om en saga och andra sagor<\/em> (1908) och \u201dVattnet i kyrkviken\u201d i <em>Troll och m\u00e4nniskor 1<\/em>, men p\u00e5 olika s\u00e4tt. L\u00e4s och j\u00e4mf\u00f6r: \u201dBr\u00f6llopsmarschen\u201d:<\/p><p><em>Nu ska jag tala om en vacker historia.<\/em><br \/><em>F\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan skulle det firas ett mycket stort br\u00f6llop i Svartsj\u00f6 socken i V\u00e4rmland. Det skulle bli kyrkvigsel, och efter\u00e5t skulle det h\u00e5llas g\u00e4stabud i tre dagar.<\/em><\/p><p>\u201dVattnet i kyrkviken\u201d:<\/p><p><em>F\u00f6r ett par hundra \u00e5r sedan fanns det i J\u00f6sseh\u00e4rad i V\u00e4rmland en ovanligt str\u00e4ng och kraftig prost, som av all sin f\u00f6rm\u00e5ga bem\u00f6dade sig att g\u00f6ra j\u00f6sseh\u00e4ringarna till ett fromt och gudaktigt folk. Det var inte nog med att han ville v\u00e4nja dem av med dryckenskap och slagsm\u00e5l, med smuggling fr\u00e5n Norge och annan or\u00e4ttf\u00e4rdighet \u2013 det hade m\u00e5nga pr\u00e4ster f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6re honom \u2013, utan han f\u00f6rbj\u00f6d dem ocks\u00e5 att frukta och dyrka de r\u00e5dande i mark och skog och vattendrag, och detta var n\u00e5got, som pr\u00e4sterna annars brukade akta sig f\u00f6r att r\u00f6ra vid.<\/em><\/p><p>Lagerl\u00f6fs olika s\u00e4tt att \u00e5terskapa muntliga ber\u00e4ttarsituationer kan h\u00e4nga samman med att novellen som genre under 1800-talet definierades som ett konstf\u00e4rdigt och \u201dnytt\u201d \u00e5terber\u00e4ttande av en gammal historia och redan k\u00e4nt stoff, det vill s\u00e4ga med fokus inte bara p\u00e5 den centrala h\u00e4ndelse som ber\u00e4ttas utan ocks\u00e5 p\u00e5 hur det ber\u00e4ttas. N\u00e4r man l\u00e4ser Lagerl\u00f6fs noveller utifr\u00e5n den muntliga ber\u00e4ttartraditionens genrebeteckningar som s\u00e4gen, legend och saga \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r viktigt att fundera \u00f6ver hur Lagerl\u00f6f framst\u00e4ller olika slags ber\u00e4ttarsituationer och \u00e5stadkommer en litter\u00e4rt utarbetad stil som i vissa avseenden \u00e4r anpassade till genrekonventioner och i andra avseende bryter mot genrekonventioner. Lagerl\u00f6fs ber\u00e4ttelser \u00e4r ofta genrehybrider och olika genredrag kan lyftas fram i olika tolkningssammanhang.<br \/>I flera fall kan titlar p\u00e5 Lagerl\u00f6fs ber\u00e4ttelser signalera en genretillh\u00f6righet som sedan bryts. \u201dEn gammal f\u00e4bods\u00e4gen\u201d i <em>Troll och m\u00e4nniskor 1<\/em> har till exempel fler typiska genredrag fr\u00e5n sp\u00f6khistoria och psykologisk thriller \u00e4n fr\u00e5n traditionell s\u00e4gen medan \u201dLuciadagens legend\u201d i <em>Troll och m\u00e4nniskor<\/em> 2 och \u201dLegenden om julrosorna\u201d i <em>En saga om en saga och anda sagor<\/em> (1908) har starka drag av s\u00e4gen.<br \/>Ett st\u00f6rre exempel \u00e4r <em>En herrg\u00e5rdss\u00e4gen<\/em>, som har undertiteln roman. Den utkom \u00e5r 1899 och \u00e4r en psykologiskt intr\u00e4ngande skildring av hur studenten Gunnar Hede vill r\u00e4dda barndomshemmet och familjef\u00f6retaget fr\u00e5n konkurs, men efter ett traumatiskt misslyckande tappar verklighetskontakten och slutligen tillfrisknar tack vare f\u00f6r\u00e4lskelse och omgivningens st\u00f6d.<br \/>L\u00e4nge var romanens arbetsnamn \u201dHj\u00e4rnsp\u00e5nad\u201d, som kunde associera till en n\u00e4rmast naturalistisk eller dekadent skildring av undermedvetna psykiska f\u00f6rlopp. Under arbetet med romanen hade Lagerl\u00f6f den franska folksagan \u201dLa Belle et La B\u00eate\u201d (Sk\u00f6nheten och odjuret) som f\u00f6rlaga. Men forskning har visat att n\u00e4r Lagerl\u00f6f bytte titel p\u00e5 romanen till det mer sagoklingande <em>En herrg\u00e5rdss\u00e4gen<\/em> tonade hon samtidigt ner folksagomotivet med sk\u00f6nheten och odjuret och romanen fick en mer realistisk pr\u00e4gel. Bland annat tilldelades huvudpersonerna nu sina verklighetsf\u00f6rankrade namn Ingrid Berg och Gunnar Hede.<br \/>En trolig anledning till att romanen fick titeln En herrg\u00e5rdss\u00e4gen var f\u00f6r att den skulle associeras till den vid tiden s\u00e5 popul\u00e4ra konstsagan och likas\u00e5 f\u00f6ra tankarna till en muntligt \u00e5tergiven familjes\u00e4gen. Selma Lagerl\u00f6f f\u00f6rstod att utnyttja konstsagans och de folkliga ber\u00e4ttargenrernas popularitet i lanseringen av sitt f\u00f6rfattarskap, men hon var samtidigt m\u00e5n om att f\u00f6rnya sin stil och inte fastna i konstsagofacket.<br \/>Sven Arne Bergmann har forskat om Lagerl\u00f6fs arbete med <em>En herrg\u00e5rdss\u00e4gen<\/em> och uppm\u00e4rksammat hennes byte av titel. Se Sven Arne Bergmann, <em>Getabock och gravlilja. Selma Lagerl\u00f6fs En herrg\u00e5rdss\u00e4gen som konstn\u00e4rlig text<\/em> (1997), s. 78\u2013107.<\/p><\/div><\/div><\/div><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-tab-title elementor-tab-mobile-title\" aria-selected=\"false\" data-tab=\"6\" role=\"tab\" tabindex=\"-1\" aria-controls=\"elementor-tab-content-2446\" aria-expanded=\"false\">Selma Lagerl\u00f6f i andra medier<\/div>\n\t\t\t\t\t<div id=\"elementor-tab-content-2446\" class=\"elementor-tab-content elementor-clearfix\" data-tab=\"6\" role=\"tabpanel\" aria-labelledby=\"elementor-tab-title-2446\" tabindex=\"0\" hidden=\"hidden\"><p><a href=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-content\/uploads\/2018\/09\/SLiAndraMedier.pdf\"><strong>PDF<\/strong><\/a><\/p><p>\u00a0<\/p><h1>Selma Lagerl\u00f6f i andra medier<\/h1><p>Genomslaget f\u00f6r Selma Lagerl\u00f6fs f\u00f6rfattarskap i 1900-talets nya medier f\u00f6r fiktionsber\u00e4ttande, filmen och radion, \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n n\u00e5gon annan svensk samtida f\u00f6rfattares. Selma Lagerl\u00f6fs ber\u00e4ttelser fick avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r den svenska stumfilmens framg\u00e5ngar b\u00e5de i Sverige och utomlands under den period mellan 1917 och 1924, som i filmhistorien brukar kallas den svenska guld\u00e5ldern. Nio filmer under denna period var baserade p\u00e5 Lagerl\u00f6fs ber\u00e4ttelser, bland annat <em>K\u00f6rkarlen<\/em>, som \u00e4r en av de mest k\u00e4nda svenska filmerna n\u00e5gonsin. I slutet av stumfilmsperioden kom ytterligare tre filmer, varav den sista fr\u00e5n 1930, <em>Charlotte L\u00f6wensk\u00f6ld<\/em>, introducerade ljudet i svensk film.<\/p><p>Det skulle visa sig sv\u00e5rt att \u00f6vertr\u00e4ffa de tidiga filmatiseringarna av Lagerl\u00f6fs verk. Svenska ljudfilmer baserade p\u00e5 Lagerl\u00f6fs f\u00f6rfattarskap \u00e4r f\u00e4rre \u00e4n antalet stumfilmer och har inte p\u00e5 l\u00e5ngt n\u00e4r blivit lika omtalade i filmhistorien.<\/p><h1>Stumfilmer<\/h1><p>Redan 1909 fick Selma Lagerl\u00f6f ett detaljerat f\u00f6rslag att \u201dkinematografera\u201d <em>Nils Holgerssons underbara resa<\/em>. Id\u00e9n kommer fr\u00e5n en \u00f6verl\u00e4rare Hallgren i Malm\u00f6 som ocks\u00e5 f\u00e5tt Sveriges f\u00f6rsta filmbolag, AB Svenska Biografteatern i Kristianstad, och dess nya direkt\u00f6r och producent Charles Magnusson entusiastisk inf\u00f6r projektet. Svenska Bio (omvandlat till AB Svensk Filmindustri 1919) blev snabbt Sveriges mest framg\u00e5ngsrika filmbolag genom sina satsningar p\u00e5 \u201dSvenska bilder\u201d: upptagningar fr\u00e5n verkliga h\u00e4ndelser och evenemang (bland annat filmades processionen vid doktorspromoveringen i Uppsala 1907 med fokus p\u00e5 hedersdoktor Lagerl\u00f6f).\u00a0<\/p><p>Sommaren 1909 var Svenska Bio f\u00f6rst i Sverige och bland de f\u00f6rsta i v\u00e4rlden att satsa p\u00e5 spelfilm av st\u00f6rre format och en storsatsning p\u00e5 Selma Lagerl\u00f6fs <em>Nils Holgerssons underbara resa<\/em> var t\u00e4nkt att bli det f\u00f6rsta projektet. Selma Lagerl\u00f6f tackade dock nej till erbjudandet, hon ins\u00e5g sv\u00e5righeterna med att filma just detta verk och Alfred Dalin som var l\u00e4rare och koordinator i det stora l\u00e4seboksprojektet avr\u00e5dde henne dessutom best\u00e4mt fr\u00e5n att f\u00f6rknippa Nils Holgersson med den vid denna tid l\u00e5gt\u00a0ansedda filmindustrin.<\/p><p>Gardar Sahlberg har skrivit uppsatsen \u201dSelma Lagerl\u00f6f och filmen\u201d i Lagerl\u00f6fstudier 1961.<\/p><p>Den f\u00f6rsta Lagerl\u00f6ffilmen blev ist\u00e4llet Victor Sj\u00f6str\u00f6ms filmatisering av <em>T\u00f6sen fr\u00e5n Stormyrtorpet<\/em> \u00e5r 1917. Selma Lagerl\u00f6f fick stort f\u00f6rtroende f\u00f6r Victor Sj\u00f6str\u00f6m, djupt gripen av hans filmatisering av Ibsens<em> Terje Vigen<\/em>, som hade haft premi\u00e4r i b\u00f6rjan av 1917 och som brukar lyftas fram som inledningen till den svenska stumfilmens guld\u00e5lder mellan \u00e5ren 1917 och 1924.<\/p><p>Ber\u00e4ttelsen om torpardottern och pigan Helga, som utnyttjas av sin husbonde och f\u00e5r ett barn han v\u00e4grar erk\u00e4nna, blev en enorm succ\u00e9 och tillsammans med <em>Terje Vigen<\/em> ocks\u00e5 genombrottet f\u00f6r svensk film utomlands. Svenska Bio tecknade nu ett fem\u00e5rskontrakt med Selma Lagerl\u00f6f om att filma hennes verk. Den st\u00f6rsta satsningen blev <em>Jerusalem<\/em> som planerades bli Europas hittills st\u00f6rsta filmatisering: fem filmer i d\u00e5tidens l\u00e4ngsta l\u00e5ngfilmsformat, fem akter.<br \/><em>K\u00f6rkarlen<\/em> blev den sista av fem filmatiseringar baserade p\u00e5 Lagerl\u00f6fs verk som regiss\u00f6ren Victor Sj\u00f6str\u00f6m gjorde i Sverige under den framg\u00e5ngsrika stumfilmsepoken, innan han emigrerade till Hollywood f\u00f6r att sedan \u00e5terkomma till Sverige p\u00e5 1940-talet.<\/p><p>I Hollywood gjorde Sj\u00f6str\u00f6m ocks\u00e5 en Lagerl\u00f6ffilm: <em>The Tower of Lies<\/em> fr\u00e5n 1925, baserad p\u00e5 <em>Kejsarn av Portugallien<\/em>. Tyv\u00e4rr \u00e4r filmen f\u00f6rkommen. Sedan Sj\u00f6str\u00f6m emigrerat fortsatte Mauritz Stiller att filma Lagerl\u00f6fs verk i enlighet med kontraktet hon hade med Svenska Bio sedan 1918. 1922 gjorde han en fri bearbetning av <em>En herrg\u00e5rdss\u00e4gen<\/em>, kallade den Gunnar Hedes saga och f\u00f6rlade handlingen till 1920-talet ist\u00e4llet f\u00f6r 1830-talet. Lagerl\u00f6f \u00f6vertalades att godk\u00e4nna scenariot, men delade inte Stillers uppfattning att en filmregiss\u00f6rs uppgift var att omskapa eventuella litter\u00e4ra f\u00f6rlagor.<\/p><p>Centrum f\u00f6r l\u00e4ttl\u00e4st har gett ut en bearbetning av <em>En herrg\u00e5rdss\u00e4gen<\/em> illustrerad med bilder fr\u00e5n Stillers film <em>Gunnar Hedes saga<\/em>.<\/p><p>Inte heller Stillers filmatisering i tv\u00e5 delar av <em>G\u00f6sta Berlings saga<\/em> fr\u00e5n 1924 fick Lagerl\u00f6fs gillande. Efter <em>G\u00f6sta Berlings saga<\/em> avb\u00f6jde Lagerl\u00f6f allt vidare samarbete med Stiller i ett brev d\u00e4r filmkonstens sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och beroende av litter\u00e4ra f\u00f6rlagor diskuteras. Fr\u00e5gan har f\u00f6rst\u00e5s aktualitet \u00e4ven i dag. L\u00e4s g\u00e4rna vad Lagerl\u00f6f skrev till Stiller och diskutera filmkonstens sj\u00e4lvst\u00e4ndighet gentemot litter\u00e4ra f\u00f6rlagor:<\/p><p>P\u00e5 den tiden, d\u00e5 filmen n\u00f6jde sig med att f\u00f6lja texten i mina romaner och noveller var jag glad \u00e5t filmatiseringen. Den verkade som en serie illustrationer levande och vackra, och annat beg\u00e4rde jag inte. Men nu, d\u00e5 jag ser, att Ni anser, att boken endast b\u00f6r vara en inspirationsk\u00e4lla, och att materialet b\u00f6r omsm\u00e4ltas till n\u00e5got helt nytt uteslutande avsett f\u00f6r filmen, d\u00e5 m\u00e5ste jag s\u00e4ga ifr\u00e5n \u00e4rligt och best\u00e4mt, att jag inte kan vara med l\u00e4ngre.<\/p><p>Jag trodde, att omkastningarna och de fr\u00e4mmande tillsatserna i <em>Herrg\u00e5rdss\u00e4gen<\/em> voro en olycksh\u00e4ndelse framtvingad av h\u00e4nsyn till utlandet, och jag trodde att omv\u00e4lvningarna i <em>G\u00f6sta Berling<\/em> berodde p\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndigheten att f\u00f6rkorta, men nu, d\u00e5 Ni anser att filmen fordrar, att \u00e4mnet p\u00e5 detta s\u00e4tt omstuvas, d\u00e5 vill jag inte mer sl\u00e4ppa till mina b\u00f6cker.<\/p><p>Jag f\u00f6rst\u00e5r, att Ni mer Er stora f\u00f6rm\u00e5ga s\u00f6ker att h\u00f6ja filmen till n\u00e5got konstn\u00e4rligt, en ny konstart, en musik f\u00f6r \u00f6gat, om jag s\u00e5 f\u00e5r s\u00e4ga, men f\u00f6r detta fordras helt s\u00e4kert att filmtexterna komponeras f\u00f6r filmen allt fr\u00e5n b\u00f6rjan: D\u00e5 har Ni Er frihet. Men f\u00f6r gamla k\u00e4nda b\u00f6cker anser jag, att det f\u00f6rsta tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet var det r\u00e4tta. P\u00e5 den tiden voro ocks\u00e5 kritik och allm\u00e4nhet ense om att gilla filmbearbetningarna av mina b\u00f6cker. Och jag tror, att ni ocks\u00e5 hade det angen\u00e4mare \u00e4n nu, ty Ni tycker lika litet om d\u00e5lig kritik som envar annan.<\/p><p>Vad nu mina b\u00f6cker betr\u00e4ffar, s\u00e5 \u00e4ro de, som duga f\u00f6r filmbehandling nog redan anv\u00e4nda, men jag skulle \u00f6nska f\u00f6r sakens skull, f\u00f6r jag \u00e4r en v\u00e4n av filmen, Som Ni vet, att ni verkligen t\u00e4nkte \u00f6ver om inte min \u00e5sikt \u00e4r den r\u00e4tta: Ett f\u00e4rdigt diktverk b\u00f6r man i film n\u00f6ja sig med att f\u00f6lja som en rik och levande illustration, utan att omskapa densamma, utan att vilja g\u00f6ra det till n\u00e5got nytt. D\u00e4remot tycker jag visst, att filmen b\u00f6r str\u00e4va, att st\u00e5 p\u00e5 egna f\u00f6tter, frig\u00f6ra sig fr\u00e5n ordet och endast verka med sina egna medel, men d\u00e5 m\u00e5ste den ha f\u00f6r den avsedd ny text att bygga p\u00e5.<\/p><p>I alla h\u00e4ndelser kan jag inte l\u00e4mna bidrag till filmen p\u00e5 andra villkor.<\/p><p>Er tillgivna<br \/>Selma Lagerl\u00f6f<\/p><p>G\u00f6sta Berlings saga blev hursomhelst Stiller sista film i Sverige. Han emigrerade till Hollywood och tog med sig Greta Garbo, som f\u00e5tt sitt genombrott som Elisabet Dohna i <em>G\u00f6sta Berlings saga<\/em>.\u00a0<\/p><p>Nu fortsatte ist\u00e4llet den tredje av den tidiga svenska filmens stora regiss\u00f6rer, Gustaf Molander, det stora projektet att filma <em>Jerusalem<\/em>. \u00c5terstoden av <em>Jerusalem 1<\/em> \u00e5terges i Ingmarsarvet, som hade premi\u00e4r 1925 och Till \u00d6sterlandet fr\u00e5n 1926 \u00e5terger i stora drag handlingen i <em>Jerusalem 2<\/em>. Den svenska stumfilmsperioden avslutades sedan med Gustaf Molanders filmatisering av <em>Charlotte L\u00f6wensk\u00f6ld<\/em> 1930, speltekniskt en stumfilm och planerad som en stumfilm med ljudeffekter. Under inspelningens g\u00e5ng las ocks\u00e5 repliker och s\u00e5ng p\u00e5, och filmen blev p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt den f\u00f6rsta svenska ljudfilmen.<\/p><h1>Ljudfilmer och TV-serier<\/h1><p>P\u00e5 1940-talet gjordes nya versioner av <em>Dunungen (<\/em>1941) och <em>T\u00f6sen fr\u00e5n Stormyrtorpet<\/em> (1947), som b\u00e5da haft stora framg\u00e5ngar som stumfilm. Gustaf Molander, som regisserat de tv\u00e5 sista stumfilmerna baserade p\u00e5<em> Jerusalem<\/em>, fick i uppdrag att g\u00f6ra en mycket p\u00e5kostad filmatisering av\u00a0<em>Kejsarn av Portugallien<\/em> (1944) med Victor Sj\u00f6str\u00f6m i rollen som kejsar Jan. Gustaf Molander gjorde ocks\u00e5 en ny filmatisering av<em> Herr Arnes penningar<\/em> (1954) och Arne Mattsson gjorde <em>K\u00f6rkarlen<\/em> (1958). Filmerna \u00e4r sv\u00e5ra att f\u00e5 tag p\u00e5 och i j\u00e4mf\u00f6relse med stumfilmerna f\u00f6refaller de mera tidsbundna och f\u00f6r\u00e5ldrade.<\/p><p>\u00c4ven Kenne Fants p\u00e5kostade filmatisering av<em> Nils Holgerssons underbara resa<\/em> (1962) \u00e4r numera sv\u00e5r att f\u00e5 tag p\u00e5, men har tidigare funnits tillg\u00e4nglig b\u00e5de p\u00e5 VHS och dvd. P\u00e5 initiativ av ett tyskt produktionsbolag gjordes 2011 en ny l\u00e5ngfilm i svensk samproduktion med tyska och svenska sk\u00e5despelare. Filmen gick aldrig upp p\u00e5 svenska biografer, men visades i SVT och finns utgiven p\u00e5 dvd. I l\u00e4shandledningen f\u00f6r <em>Nils Holgersson<\/em> finns f\u00f6rslag p\u00e5 fr\u00e5gest\u00e4llningar kopplade till dessa filmer.<\/p><p>Romanerna <em>Charlotte L\u00f6wensk\u00f6ld<\/em> och <em>Anna Sv\u00e4rd<\/em> slogs ihop till l\u00e5ngfilmen <em>Charlotte L\u00f6wensk\u00f6ld<\/em> 1979 och s\u00e4ndes \u00e4ven i en l\u00e4ngre version som TV-serie. <em>Jerusalem<\/em> filmades av Bille August 1996 i en p\u00e5kostad samproduktion mellan bland annat de statliga nordiska TV-bolagen och filminstituten. <em>Jerusalem<\/em> visades \u00e4ven som TV-serie. Filmen \u00e4r tillg\u00e4nglig p\u00e5 dvd. F\u00f6rslag p\u00e5 j\u00e4mf\u00f6relser mellan film och roman se uppgifter till filmer. Bland de omfattande dramatiseringar av klassisk svensk litteratur som gjordes av Sveriges television under 1900-tales sista decennier \u00e5terfinns ut\u00f6ver tidigare n\u00e4mnda <em>Charlotte L\u00f6wensk\u00f6ld<\/em> fr\u00e5n 1979 ytterligare tv\u00e5 verk av Lagerl\u00f6f. Det \u00e4r Bengt Lagerkvists <em>G\u00f6sta Berlings saga<\/em> fr\u00e5n 1986 och Lars Molins <em>Kejsarn av Portugallien<\/em> fr\u00e5n 1992. B\u00e5da serierna finns tillg\u00e4ngliga p\u00e5 dvd. Lars Molins serie finns \u00e4ven p\u00e5 SVT:s \u00d6ppet arkiv.<\/p><h1>Radio<\/h1><p>Radio b\u00f6rjade s\u00e4ndas i Sverige \u00e5r 1925. Selma Lagerl\u00f6f kom samma \u00e5r ut i etern fr\u00e5n Karlstadsstationen. Sverige Radio f\u00f6rstod snabbt att s\u00e4tta v\u00e4rde p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l hennes popularitet som det personliga tilltalet i hennes ber\u00e4ttelser. Fr\u00e5n slutet av 1930-talet finns inspelningar kvar d\u00e4r hon sj\u00e4lv l\u00e4ser f\u00f6rsta kapitlet ur <em>Nils Holgerssons underbara resa<\/em> och ber\u00e4ttelsen \u201dJulklappsboken\u201d.<\/p><p>Dramatiserade romaner b\u00f6rjade s\u00e4ndas redan 1929 och Selma Lagerl\u00f6f \u00e4r den f\u00f6rfattare som var mest representerad bland dramatiseringarna mellan 1929 och 1955.<\/p><p>Radiof\u00f6ljetonger inf\u00f6rdes regelm\u00e4ssigt 1939. Uppl\u00e4sningar av Selma Lagerl\u00f6fs verk dominerade sedan ocks\u00e5 stort f\u00f6ljetongsserien in p\u00e5 1950-talet. Dessa finns i Sveriges Radios arkiv, som inte \u00e4r \u00f6ppet f\u00f6r allm\u00e4nheten. <em>Dunungen<\/em> finns tillg\u00e4nglig i Radioteaterbiblioteket: (1956) regi Karin Kavli.<\/p><p>Selma Lagerl\u00f6f var sj\u00e4lv mycket f\u00f6rtjust i att lyssna p\u00e5 radio. Hon skaffade radio redan 1925 och i brev finns d\u00e5 och d\u00e5 beskrivningar av hur hon sitter i den ombonade hallen p\u00e5 M\u00e5rbacka och lyssnar. N\u00e4r tidningen <em>Radiolyssnaren<\/em> 1928 publicerade en enk\u00e4t om vad en rad stora internationella f\u00f6rfattare ans\u00e5g om det nya mediet var det bara Lagerl\u00f6f som ins\u00e5g radions potential att sprida sk\u00f6nlitteratur. Utifr\u00e5n sina egna erfarenheter av filmindustrin j\u00e4mf\u00f6rde hon filmens och radions betydelse f\u00f6r litteraturen med boktryckarkonstens.<\/p><p>Selma Lagerl\u00f6fs 80-\u00e5rsdag den 20 november 1938 firades med ett jubileumsprogram i radion och hon anv\u00e4nde sig av Sveriges Radio f\u00f6r att tacka svenska folket och svenskar i Amerika f\u00f6r uppvaktningarna. Radioteknikerna kom till M\u00e5rbacka f\u00f6r att spela in hennes tacktal.<\/p><p>N\u00e4r Selma Lagerl\u00f6f dog den 16 mars 1940 stuvades det om i programtabl\u00e5n och ett minnesprogram s\u00e4ndes. Hennes begravning blev sedan en nationell sorgeh\u00f6gtid, d\u00e4r hela Sverige f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i hemmen kunde delta i en begravningsgudstj\u00e4nst genom Sven Jerrings referat i radion.<\/p><p>Solveig Lundgren har forskat om sk\u00f6nlitteraturens st\u00e4llning i radion. Avhandlingen heter Dikten i etern. Radion och sk\u00f6nlitteraturen 1925\u20131955 (Skrifter utgivna av Avdelningen f\u00f6r litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, nr 23, 1994).<\/p><\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-column elementor-col-25 elementor-top-column elementor-element elementor-element-1ab0db6\" data-id=\"1ab0db6\" data-element_type=\"column\" data-e-type=\"column\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-widget-wrap elementor-element-populated\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-6779e09 elementor-widget elementor-widget-spacer\" data-id=\"6779e09\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"spacer.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-spacer\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-spacer-inner\"><\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-5c44e62 elementor-widget elementor-widget-image\" data-id=\"5c44e62\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"image.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" width=\"727\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-content\/uploads\/2018\/08\/Atelje_Jaeger_-_Selma_Lagerl\u00f6f_1928-727x1024.jpeg\" class=\"attachment-large size-large wp-image-4469\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-content\/uploads\/2018\/08\/Atelje_Jaeger_-_Selma_Lagerl\u00f6f_1928-727x1024.jpeg 727w, https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-content\/uploads\/2018\/08\/Atelje_Jaeger_-_Selma_Lagerl\u00f6f_1928-213x300.jpeg 213w, https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-content\/uploads\/2018\/08\/Atelje_Jaeger_-_Selma_Lagerl\u00f6f_1928-768x1081.jpeg 768w\" sizes=\"(max-width: 727px) 100vw, 727px\" \/>\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-column elementor-col-25 elementor-top-column elementor-element elementor-element-54c19c7\" data-id=\"54c19c7\" data-element_type=\"column\" data-e-type=\"column\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-widget-wrap elementor-element-populated\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-3c64a75 elementor-widget elementor-widget-spacer\" data-id=\"3c64a75\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"spacer.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-spacer\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-spacer-inner\"><\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-6aaaf30 elementor-widget elementor-widget-spacer\" data-id=\"6aaaf30\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"spacer.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-spacer\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-spacer-inner\"><\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Selma Lagerl\u00f6f Selma Lagerl\u00f6f (1858\u20131940) Lagerl\u00f6f i skolan Att introducera Lagerl\u00f6f Tema och motiv i Lagerl\u00f6fs litteratur Genrer i Lagerl\u00f6fs litteratur Selma Lagerl\u00f6f i andra medier Selma Lagerl\u00f6f (1858\u20131940) PDF Selma Lagerl\u00f6f (1858\u20131940) P\u00e5 \u00e4ldre dagar skrev Selma Lagerl\u00f6f tre memoarb\u00f6cker som alla var knutna till M\u00e5rbacka i V\u00e4rmland. Det var en g\u00e5rd som hade [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"ocean_post_layout":"full-screen","ocean_both_sidebars_style":"","ocean_both_sidebars_content_width":0,"ocean_both_sidebars_sidebars_width":0,"ocean_sidebar":"0","ocean_second_sidebar":"0","ocean_disable_margins":"enable","ocean_add_body_class":"","ocean_shortcode_before_top_bar":"","ocean_shortcode_after_top_bar":"","ocean_shortcode_before_header":"","ocean_shortcode_after_header":"","ocean_has_shortcode":"","ocean_shortcode_after_title":"","ocean_shortcode_before_footer_widgets":"","ocean_shortcode_after_footer_widgets":"","ocean_shortcode_before_footer_bottom":"","ocean_shortcode_after_footer_bottom":"","ocean_display_top_bar":"default","ocean_display_header":"default","ocean_header_style":"","ocean_center_header_left_menu":"0","ocean_custom_header_template":"0","ocean_custom_logo":0,"ocean_custom_retina_logo":0,"ocean_custom_logo_max_width":0,"ocean_custom_logo_tablet_max_width":0,"ocean_custom_logo_mobile_max_width":0,"ocean_custom_logo_max_height":0,"ocean_custom_logo_tablet_max_height":0,"ocean_custom_logo_mobile_max_height":0,"ocean_header_custom_menu":"0","ocean_menu_typo_font_family":"0","ocean_menu_typo_font_subset":"","ocean_menu_typo_font_size":0,"ocean_menu_typo_font_size_tablet":0,"ocean_menu_typo_font_size_mobile":0,"ocean_menu_typo_font_size_unit":"px","ocean_menu_typo_font_weight":"","ocean_menu_typo_font_weight_tablet":"","ocean_menu_typo_font_weight_mobile":"","ocean_menu_typo_transform":"","ocean_menu_typo_transform_tablet":"","ocean_menu_typo_transform_mobile":"","ocean_menu_typo_line_height":0,"ocean_menu_typo_line_height_tablet":0,"ocean_menu_typo_line_height_mobile":0,"ocean_menu_typo_line_height_unit":"","ocean_menu_typo_spacing":0,"ocean_menu_typo_spacing_tablet":0,"ocean_menu_typo_spacing_mobile":0,"ocean_menu_typo_spacing_unit":"","ocean_menu_link_color":"","ocean_menu_link_color_hover":"","ocean_menu_link_color_active":"","ocean_menu_link_background":"","ocean_menu_link_hover_background":"","ocean_menu_link_active_background":"","ocean_menu_social_links_bg":"","ocean_menu_social_hover_links_bg":"","ocean_menu_social_links_color":"","ocean_menu_social_hover_links_color":"","ocean_disable_title":"on","ocean_disable_heading":"default","ocean_post_title":"","ocean_post_subheading":"","ocean_post_title_style":"","ocean_post_title_background_color":"","ocean_post_title_background":0,"ocean_post_title_bg_image_position":"","ocean_post_title_bg_image_attachment":"","ocean_post_title_bg_image_repeat":"","ocean_post_title_bg_image_size":"","ocean_post_title_height":0,"ocean_post_title_bg_overlay":0.5,"ocean_post_title_bg_overlay_color":"","ocean_disable_breadcrumbs":"default","ocean_breadcrumbs_color":"","ocean_breadcrumbs_separator_color":"","ocean_breadcrumbs_links_color":"","ocean_breadcrumbs_links_hover_color":"","ocean_display_footer_widgets":"default","ocean_display_footer_bottom":"default","ocean_custom_footer_template":"0","footnotes":""},"class_list":["post-3644","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3644","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3644"}],"version-history":[{"count":102,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3644\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23053,"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3644\/revisions\/23053"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/litteraturbanken.se\/skolan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3644"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}