Det är en svårläst stil, och du vet att jag lofvat
lemna af det hela i morgon bittida.
Fru Bark
(går emot henne och
smeker hennes kind).
Lägg dig i alla fall nu. Jag skall väcka dig
tidigt. Du ser trött ut och dina ögon äro röda.
Kom ihog, att vi kunna vänta Lissi hvad dag som
hälst. Det skall göra henne ondt, om du ser alt för
affallen ut.
Berta.
Ja, det är sant. Det blir bra roligt se Lissi.
(Tankfull.)
Måtte bara Wilhelm tycka det samma!
Fru Bark.
Men, kära Berta, hur kan du sätta det i fråga.
Skulle han inte bli glad att träffa sin hustru!
Berta.
skulle han väl själf föreslagit henne att
komma, tycker jag. Jag önskar i alla fall, att
hon inte haft den idén att vilja öfverraska honom.
Det hade varit bättre att förbereda honom. Wilhelm
är beroende af sitt lynne. Kommer hon olägligt,
blir hon inte riktigt vänligt mottagen, det är säkert.
Fru Bark.
Åh, kära barn, du är trött i afton, därför ser
du allting mörkt.
Berta.
Hur dags tror du pappa kommer hem i natt?