Flock vid flock

strövande vidunder fällde

spillning som rullstensblock.

Fläkt vid fläkt

fram ur klyftor och djungelbryn kvällde

pytonkungens dödande andedräkt.

Styrkan blev dem för tung.

Nosspjut, skarpa och långa,

högdjur med vältrande skrov i pansar

mötte jag, spenslig och ung,

alltför ömklig att fånga.

Ödledödaren dansar.

Kalla mig kung.

Stjälpta av sina väldiga bogar

gingo de långsamt i kvav,

kvävda i stenkolsskogar,

sjunkna i sjunkande hav.

Mina plogar

gå över deras grav.