några af de mord jag begått. Jag er­
inrar mig icke alla. Några af dem voro
också nödvändiga, och öfver dem känner
jag ingen ånger.

Men bland dem som jag dödat af
elakhet eller nyck, erinrar jag mig fram­
för andra en liten fågel, en spindel och
en räf.

De flesta barn äro elaka. Då jag
var barn umgicks jag en tid med en
gosse, som var ännu elakare än jag.
Han lärde mig att skjuta med slang­
båge. Då sommarlofvet kom, gingo vi
hvarje dag i skogen med våra bågar;
och vi kunde icke se en liten fågel, som
satt och kvittrade på en gren, utan att
strax lägga en sten i bågen och skjuta.
Men vi träffade nästan aldrig. Fåglarna
liksom alla andra djur ha lärt sig att
vara på sin vakt mot människan, och vi
hunno knappast sikta förrän fågeln för­