SEdan then wise Salomo vthi sin Predikarebok hafwer vthmärckt alla
skapada tings fåfångelighet; jemwäl ock gifwit til förstå hwad fast och ständigt är/ som
kan skaffa een warachtig och vpbyggelig förnöijelse/ framförer han in emot ändan af
samma sin book een sådana mening: Thenna the wisas ord äro spiut och naglar/
skrefne genom församlingenes mästare/ och gifne af enom herda. Tag tigh
wahra/ min son/ för andra flere: ty ingen ände är vppå at dichta böcker; och mycken pre­
dikan giör kroppen trött. At widh thetta tilfället förbigå åthskilliga anmärckningar/ som lärde
Christne och Judeske Vthtolkare öfwer thessa orden framföra/ synes meningen korteligast wara then­
na: At the ord som the wise/ i synnerhet som äro rörde af then Heliga Anda/ hafwa anfördt/ låta förspör­
ja een särdeles kraft och werckan/ til at vpwäckia menniskiornas hiertan til Gudz sanna kännedom och
dyrckan/ til at dämpa kötzlig lusta och begärelser; til at fästa tanckar och åstundan efter thet som be­
ständigt och oförgängeligit är. Sådana the wisas ord warda här liknade widh spiut/ eller sådant
wercktyg/ genom hwilket någor warder anmanter at hålla rätta wägen/ eller at fara fort medh thet
som företagit är: widh naglar/ hwilka trängia sigh igenom/ sammanbinda och förwara ett ting
emot thet/ som wil kulkasta och förderfwa thet samma. Slika ord och meningar äro skrefne/
framförde/ förkunnade och befordrade wordne genom församlingenes mästare/ them Gudh hafwer
vthsedt/ antingen til Regenter/ föreståndare och anförare; eller til herdar och lärare/ at vnderwi­
sa menniskiorna om salighetenes wägh. Samma ord hafwer ock then öfwerste Siälaherden gifwit
sin församling i händer/ at hon ther af/ såsom vthur en rijk fatebur och kosteligit apothec, må hämta
allahanda andeligit förrådh och läkiedomar emot hwarjehanda kranckheter. Sålunda wisa sigh
then heliga Skrifts förmåner i jämnförande medh andra böcker/ hwilka til antalet äro ganska
månge/ ja otalige; ingen ände är vppå at dichta böcker/ säger här Predikaren: af hwilka doch
ingen sådan nytta kan wäntas och förmodas: vtan snarare warda menniskiornas sinnen och tanc­
kar genom sådana böckers myckenhet och ovpbyggeliga innehåld/ orenade/ förwände och förstörde.
Ja/ på then wetenskap/ som af them inhämtas/ kan man medh skiäl lämpa thenna samma Predi­
karens ord 1:18. Ther mycken wijshet är/ ther är mycken grämelse. Ofta heter ock:
Titulum video, liber ubi est? Men HERrans lagh är vthan wanck/ och wederqwecker
stälarna: HERrans witnesbyrd är wißt/ och giör the enfaldiga wisa. HERrans
befalningar äro rätta/ och frögda hiertat/ Ps. 19:8. Här af warder een menniskia ful­
bordad/ och til alla goda gierningar skickelig/ 2. Tim. 3:17. Then dyre Gudz mannen Lutherus
hafwer altså kallat then H. Bibelen/ der Christen ihr eigen einiges buch/ Tom. III. Germ. f. 460.

The werldzligen sinnade föregifwa ofta/ at then H. Bibelens läsande förorsakar melancholie och
swårmodighet; finna altså för sigh anständigare tilbringa tiden vthi andra roliga böckers läsande;
eller säija the som landzhöfdingen Felix: Gack tina färde i thenna resone; när jagh får beläglig
tijd ther til/ wil jagh låta kalla tigh/ Ap. G. 24:25. Hoos sådana blifwer altså Gudz ord icke
allenast tilbaka satt/ vtan ock förachtat och wanwördat: Men/ medh Gudz ord är icke til skäm­
tande; thet finner sigh doch på sidstone/ 2. Macc. 4:17. Förfarenheten hafwer wijst/ och wisar
ännu ofta/ at vnder påkommande siukdomar/ frestelser och anfächtningar/ äro slike förachtare lämna­
de tröstlöse/ efter såsom the i wälmachten hafwa sökt och giordt sigh vsla brunnar/ och öfwergifwit
then lefwande källan. The kärnlösa böckers läsande giör icke allenast kroppen trött och vthmattad/