Riksrådet Sparre tog emot baron Armfelt i sitt
rum utanför kronprinsens sängkammare i Högstden­
sammes våning på Drottningholms slott. Rummet hade
utsikt åt trädgården, och morgonen var sällsynt vacker,
men baron Sparre betraktade ej den ståtliga vyen, utan
hade i stället sitt nöje af att iakttaga baron Armfelts
lifliga minspel, medan honom anförtroddes åtskilliga
intima och delikata detaljer rörande Hans Kungliga
Höghets vanor och egenheter.

— Ålägges det prinsens kavaljer att äfven tillse
detta? frågade baron Armfelt förbluffad, då riksrådet
ett ögonblick höll inne. Och blir ej med dylika
vanor skötseln af karlar odräglig?

Riksrådet Sparre drog ur byxsäcken fram sin
briljanterade snusdosa, bjöd Armfelt en pris och tog
själf en, innan han svarade.