Kapellmästar Kreuzberg var en man som älskade att sova om
morgnarna, både därför att han spelade i orkester om kväl­
larna och därför att han drack flera än ett glas bier53 innan han
gick och lade sig. Han hade nog tänkt stiga opp tidigare men
han fann ingen idé med det. Sökte han en bekant på morgo­
nen, så sov den; ville han sätta in pengar i banken, så var den
stängd; skulle han låna noter i musikhandeln så var den inte
öppen, och behövde han åka i spårvagnen så hade den inte
börjat köra; en droska kunde han inte få så tidigt, inte en gång
sitt Rapé-snus, inte något kunde han uträtta så tidigt. Därför
hade han stannat vid att sova långt ut på morgnarna, och det
gjorde han som han ville, ju.
Nu älskade han både sol och blommor och barn; men han
fick inte bo åt solsidan för sina fina instruments skull, ty de
höll inte stämningen i soliga rum. Alltså hyrde han en våning
första april och en som låg åt norr. Det tog han noga reda på,
för han bar en kompass vid klock-kedjan, och han visste var
Karlavagnen stod om aftnarna.
Ja; och så blev det vår, och det blev varmt så att det var en rik­
tig välsignelse att bo mot norden. Sovrummet låg bredvid sa­
len, och där han sov höll han alltid kolmörkt med persien­
ner, men i salen fanns inga persienner, för där behövdes de
inte.
Så blev det försommar och grönt. Kapellmästarn hade ätit
och druckit på Hasselbacken och sov därför mycket och gott, i
synnerhet som teatern hade stängt just den dagen.
Emellertid, han sov nog gott, men det blev så varmt i rum­
met, att han vaknat eller trott sig vakna ett par gånger. En gång
tyckte han att det brann i tapeten, men det kunde vara Bur­
53
bier = öl (tyska)