Det var en gång en mäktig furste, vars slott
låg högt vid havet.
Han hade mist sin hustru, men två barn
hade han kvar, en gosse och en flicka.
De var födda samma dag, och därför var
de tvillingar. Gossen hette Astolf, men flickan hade
fått namnet Jolanta.
Som det ofta går med tvillingsyskon, hade den
ena fått kraften och styrkan, varemot den andra
förblev späd och fin. Här var det Astolf, som sköt
upp som en ung ek, varemot Jolanta snarare liknade
en liljestängel. Men det var ju bättre , än om
det hade varit tvärtom.
Från deras första barndom älskade dessa två syskon
varandra mycket högt. Den gamle fursten hade
mycket annat att tänka , att han inte gav sig
mycken tid med barnen, men Astolf var både far
och mor för sin lilla syster. Om hon sov i grön­
gräset under en buske, satt gossen och vaktade