Se alla mina varelser i nätet

så de glittrar, jag som fiskar trollfisk!

Jag äter upp dem alla, vet att

maten hör till undernäring.

Det är en saga att få en not

i havet utan att väcka vrede

hos de tunnor med sill-lake

som gamla bohuslänningar

vill ställa ut och gapa av;

de får ingen sillskatt av lysande havsguld

de har bara vardagsslit och oväder.

Jag ser glimmande havssill

som spritter av sin livshunger

så alla mina inälvor har roligt

har det utan mat.

Mitt öga blir så lite guldblankt

efteråt när noten får sin koj

och jag ser på med silltorka

i halsen, huden, håret,

tycker inte om ett fjällgrand

av det stora fiskafänget

med guld i havet, hunger

av bara mat.