Emily Nonnen, 1812–1905

Emily Nonnen var konstnär och författare, och som översättare låg hon bakom den första svenska översättningen av Lewis Carrolls Alice in Wonderland. Hon var dessutom en av de ”engelska systrarna på Liseberg”, som utgjorde något av en institution i Göteborgs kulturliv under andra halvan av 1800-talet. Emily Nonnen ägnade sig inte bara åt att översätta till svenska från engelska, och hon var inte heller bara verksam inom det barnlitterära fältet. Från engelska och tyska översatte hon både teologisk och medicinsk facklitteratur. Samtidigt gav hon flera svenska diktare engelsk språkdräkt. Det gäller till exempel Esaias Tegnér (Axel), Viktor Rydberg (Kantat), Johan Ludvig Runeberg (Fänrik Ståls Sägner) och Fredrika Bremer (efterlämnade dikter).

Emily Nonnen föddes i en välbärgad brittisk-tysk familj i London den 22 februari 1812. Hennes föräldrar var John och Mathilda Nonnen. På grund av faderns affärsverksamhet flyttade familjen till Göteborg 1819. Därmed – vid sju års ålder – var Emilys skolgång i praktiken avslutad, vilket inte hindrade henne från att förvärva djupa kunskaper i framförallt språk, litteratur och konst. Hennes syster Fanny skulle gifta sig med John Morgan, präst i anglikanska kyrkan i Göteborg, och flyttade med tiden tillbaka till England. Genom Fanny och familjen Morgan behölls starka band med släkten i England. Brodern Edward bildade också familj, stannade i Sverige och blev känd som jordbruksreformator. Det är hans dotter Emily E. Nonnen som skrivit krönikan Systrarna på Liseberg (1922, ny utgåva 2008) som är den huvudsakliga källan till kunskap om Emily Nonnen och hennes systrar.

Året 1838–1839 studerade Nonnen oljemålning för Martinus Rørbye i Köpenhamn och försökte sedan under ett par år i Göteborg och Stockholm göra sig ett namn som porträttmålare och illustratör. Men det var trögt med beställningar och i stället började hon med översätt­ningar till engelska av Tegnérs och Runebergs dikter, varav några publicerades i tidskrifter i England. Hon berättade med förtjusning om en tebjudning där hon blev ombedd att läsa upp sin egen tolkning av Runebergs ”Sven Dufva” som tryckts i The London Illustrated News: ”det var mycket lustigt att höra deras anmärkningar under det att jag läste, ty alla voro okunniga om vem som översatt dikten”.

Emily Nonnen började efterhand översätta olika typer av texter från engelska – allt från medicinsk och religiös facklitteratur till reseskildringar och barnböcker. Hon startade barntidskriften Talltrasten (1866) som innehöll en hel del material översatt från engelskan och i viss mån var utformad efter engelska förebilder. Verksamheten ledde också till att hon själv började författa. Hon skrev essäer, främst om brittiska författare som Maria Edgeworth, i till exempel Tidskrift för Hemmet. Hon författade också ett tiotal ungdomsböcker, eftersom det rådde brist på originallitteratur för barn. I inledningen till ungdomsboken Rubinringen eller Sanningen segrar (1860) skriver hon: ”Det finns ett fält inom den svenska litteraturen, som hittills förblivit nästan ouppodlat – det är litteraturen för barn och den tidiga ungdomen.” 

Till skillnad från de flesta svenska barnböcker i samtiden publicerades huvuddelen av Emily Nonnens originalarbeten intressant nog även på engelska. Det är inte en alltför vågad gissning att det är hon själv som står bakom versionerna. När det gäller hennes översättningar av barn- och ungdomsböcker till svenska finns ett stort mörkertal, eftersom förlagen under 1800-talet i barnböcker ofta inte angav översättare (och ibland inte ens författare). Det är till exempel troligt men svårt att belägga att Emily Nonnen översatte flera av Maria Edgeworths, Charles Kingsleys och Charlotte Yonges ungdomsböcker.

Emily Nonnens översättning av Lewis Carrolls Alices äfventyr i sagolandet är unik på flera sätt. Här träder översättaren fram som en auktoritet. I stället för att dölja sig i anonymitet eller bakom den diskreta signaturen ”E N-n”, eller ”E. N…n” framträder Emily Nonnen med sitt fullständiga namn. Dessutom skriver hon ett förord som förklarar varför hon översatt boken (”därtill uppmanad av författaren”), beskriver vad nursery tales är för något, försvarar barnets fantasiutveckling och säger lite om sin översättningspraktik. När det gäller nonsensverserna uppvisar Emily Nonnen olika knep. Formuleringen ”Du är gammal, fader William” ligger nära Carrolls text. Men för att en svensk läsare ska förstå kontexten översätter Emily Nonnen även den text som Carroll parodierar (”Den gamles tröst”). I andra fall travesterar hon välkända svenska dikter. Vid några tillfällen använder hon fotnoter för att förklara för svenska läsare svårbegripliga begrepp som ”Caucus-kapplöpning”.

Emily Nonnen var mycket mera än den mästerliga översättaren av Lewis Carrolls klassiker. Hon var en av det svenska 1800-talets främsta introduktörer av engelska barn- och ungdomsböcker och de ideal och den estetik dessa förmedlade.

Hon gick bort den 19 januari 1905 i Örgryte.