Sven Erik Täckmark, 1916–2007

Foto: Privat

Sven Erik Täckmark föddes som Sven Erik Pettersson den 26 april 1916 på det fattiga Södermalm i Stockholm. Han växte upp i en miljö där karlar med lång arbetsdag slogs och tog ett glas, medan hustrurna slet och försökte få ekonomin att gå ihop. Lördagsfyllan var för många obligatorisk. Gräl och försoningar avlöste varandra i trångbodda, lyhörda lägenheter. Modern var inflyttad skånska, styvfadern industriarbetare vilken, liksom den äldre brodern, smälte in i miljön.

Man måste se detta för att förstå den bildningshunger en begåvad arbetargrabb kunde erfara under sex folkskoleår. Ett annat liv var möjligt! Utan resultat sökte modern hos välsituerade personer stöd för sonens vidare studier. Ett par år följde som frisörassistent, konditorlärling, springschas. År 1932 ordnade en pastor på Stockholms stadsmission en gåva på 100 kronor till säng och uppehälle på Birkagårdens ungdomshem för arbetslös manlig ungdom. Här lärde sig femtonåringen sina första ord på engelska och tyska och lyssnade till föredrag av Ebba Pauli, Natanael Beskow och Emilia Fogelklou: den osläckliga läshungern vaknade till liv.

År 1934 kom den blivande översättaren in på Fornby folkhögskola och blev sedan volontär på Avesta tidning. Han fick i sin hand Alf Ahlbergs översättning av John Cowper Powys The Meaning of Culture och därmed föddes en livsfilosofi och en sympati som varade hela livet. Under ett tjugotal år som kringresande föreläsare i USA hade Powys spetsat arvet från Thomas Hardy och Dostojevskij med inflytanden från amerikanska individualister till en ”elementarism” med inslag av mystik och stoisk filosofi. Litteraturen avläste Powys som väg till livspraktik. Några och tjugo for Sven Erik till Dorset i England och umgicks där i en vecka dagligen med sin förebild. På frågan vilket som betytt mest, Powys bok eller mötet med honom, svarade han, efter någon tvekan boken – där kunde mötet vid behov förnyas.

Efter en tid som folkhögskolelärare tog Täckmark – med detta namn från 1946 – som kvotelev via Socialhögskolan en fil.kand. i engelska, statskunskap och litteraturhistoria. En tid var han redaktör för Invandrarverkets tidning och medarbetade i Svenskt biografiskt lexikon. På 1990-talet öppnade han tillsammans med dottern Eva antikvariat på Ringvägen i Stockholm.

Av Powys har Täckmark till svenska tolkat Ducdame, Wolf Solent, A Philosophy of Solitude och, som krönet, The Autobiography (tillsammans med Mikael Nydahl), vilken utgavs 2009, strax efter den trogne lärjungens bortgång. Förutom Powys översatte Täckmark ett fyrtiotal främst anglosaxiska författare, mot slutet i samarbete med Lars Krumlinde. De skönlitterära tolkningarna karaktäriseras av språksensualism och poetisk känsla, glöd från en tidig bildningseld. Täckmark hör till proletäröversättarna, anonymare än sina författarkamrater, men liksom de livnärde han sig på västerländsk kanon.

Ett sätt att litterärt hantera en besvärlig uppväxt är att, som Strindberg och Lars Norén, utsätta den för uppgörelser och rannsakan. Ett annat är att som Täckmark ta fasta på det som fick individen att lyfta sig in i nya samband. Hur vasst polemiska Ivar Lo-Johansson, Eyvind Johnson eller Artur Lundkvist än kunde vara finns alltid spår av lyckan att få vara med i skapandet av samtidens föreställningar. Samma ljus finns i Sven Erik Täckmarks översättningar av Powys, Dos Passos, brasilianaren João Ubaldo Ribeiro, Harry G. Carlson (Strindberg och myterna, med förord av Olof Lagercrantz) och Barbara Kingsolver. Han publicerade även essäer om Powys i Svenska Dagbladet och i tidskriften Fenix, och självbiografiska fragment i Metamorfos.

Sven Erik Täckmark gick bort den 27 september 2007 på Åsögatan, Södermalm.