EN BOKFILM OM STIG DAGERMANS
KLASSISKA NOVELL FRÅN 1948
SAMMANSTÄLLD AV FREDRIK NYBERG

Att döda
ett barn

EFTERÅT

BILEN & KOLLISIONEN

MANUSKRIPTET

TILLKOMST

VÅREN 1948

MANUSKRIPTET

Det maskinskrivna manuset till ”Att döda ett barn” är på tre A4-sidor. Diverse ändringar, strykningar och tillägg är införda med både skrivmaskin och penna. Det finns passager där formuleringar i manuset avviker från den första publiceringen i Aftonbladet (det vill säga den version som också återfinns i Samlade skrifter).Läs manuskriptet till ”Att döda ett barn” (1948) hos Litteraturbanken.se. Manuskriptet finns bevarat vid Kungliga biblioteket i Stockholm.

LÄS MER

Mot mitten av novellen återfinns till exempel en passage där den tryckta versionen tydligt avviker från manuskriptet:

”Det är ingen ond man. Han har bråttom till havet. Han skulle inte kunna göra en geting förnär, men ändå skall han snart döda ett barn. Medan de rusar fram mot den tredje byn sluter flickan åter ögonen och leker att hon inte skall öppna dem förrän de kan se havet och hon drömmer i takt med bilens mjuka krängningar om hur blankt det skall ligga.”

I manuskriptet lyder passagen:

”Det är ingen ond man. Han har bara bråttom till havet. Medan de rusar fram mot den tredje byn sluter flickan åter ögonen och leker att hon inte skall öppna dem förrän de kan se havet och hon drömmer i takt med de mjuka krängningar om hur blankt det skall ligga.”Fem ändringar från första sidan till manuskriptet till ”Att döda ett barn” (1948). En lycklig dag blir en ond, förfluten tid blir närvarande, ett ”men” görs till ”ty”, och bilens kylare gnistrar istället för att blänka.
Andra exempel på liknande skillnader mellan manuskriptet och den tryckta versionen är till exempel att ”springande genom en grind” i trycket motsvaras av ”utspringande genom en grind ” och ”ser de inte en glad människa” blir i trycket ”ser de inte en enda glad människa”. Också i novellens sista mening återfinns mindre avvikelser mellan manuskriptet och den tryckta texten. I de samlade skrifterna avslutas novellen på följande vis: ”Men så obarmhärtigt är livet mot den som har dödat ett barn att allting efteråt är för sent.” I manuskriptet är ordvalen lite oklara. Det kan tänkas stå: ”Men så obarmhärtigt är livet att efteråt är allting för sent.” Eller: ”Men så obarmhärtigt är livet för den som har dödat ett barn att efteråt är allting för sent.”Läs manuskriptet till ”Att döda ett barn” (1948) hos Litteraturbanken.se. Manuskriptet finns bevarat vid Kungliga biblioteket i Stockholm.

LÄS MER

Slutet av Stig Dagerman,
”Att döda ett barn”. Aftonbladet 28.4.1948.
Också när ”Att döda ett barn” publicerades i det tionde bandet av Stig Dagermans Samlade skrifter 1983 löpte texten över tre sidor. Novellen går att strukturera upp i ett tydligt före och ett lika tydligt efteråt. Det temporala brottet i texten sker då en dryg halvsida återstår, efter berättelsens absolut längsta mening – nästan tio rader – som sedan följs av ett antal betydligt kortare meningar som alla börjar med ordet ”efteråt”. Den typen av anaforiska upprepningar är, konstaterar exempelvis Karin Palmkvist, ett stilgrepp som Dagerman etablerade tidigt i sin författarbana och som han sedan förblev trogen. Kontrastering – att ställa olikheter och motsatser, såsom exempelvis före/efter, ljus/mörker, mot varandra – är ett annat litterärt grepp Dagerman ofta satte i bruk och som präglar läsningen av ”Att döda ett barn”.Läs ”Att döda ett barn”
i Samlade skrifter 10. Dikter, noveller, prosafragment (1983) hos Litteraturbanken.se

LÄS MER

I novellen går berättaren händelserna i förväg. Spänningen byggs upp genom att läsaren vet mer om vad som ska hända än de agerande karaktärerna. Att berättaren på så vis får ett ’övertag’ gentemot gestalterna i texten är ett berättartekniskt grepp Dagerman återkommande använde i olika sammanhang.LÄS STIG DAGERMANS BÖCKER
HOS LITTERATURBANKEN.SELäs manuskriptet till ”Att döda ett barn” (1948) hos Litteraturbanken.se. Manuskriptet finns bevarat vid Kungliga biblioteket i Stockholm.

LÄS MER

Fotografiet har vi lånat från Expressen 12.11.1950.
I berättelsens början skrivs en ljus och i huvudsak allmängiltig idyll fram. I de första meningarna talas det om ”klockorna som ringer”, om ”män” och ”kvinnor” och barn som sitter ”på golven och knäpper sina livstycken”. I och med novellens femte mening – ”Det är den lyckliga morgonen till en ond dag, ty denna dag skall ett barn dödas i den tredje byn av en lycklig man”– blir de flera till en. Obestämd form omskapas till bestämd. Ridån dras undan. Texten blir specifik och greppet om läsaren hårdnar.Läs manuskriptet till ”Att döda ett barn” (1948) hos Litteraturbanken.se. Manuskriptet finns bevarat vid Kungliga biblioteket i Stockholm.

LÄS MER

I Dagermans värld kan katastrofen drabba vem som helst när som helst. Döden var för Dagerman alltid närvarande och hans uppgift som författare var, skriver han i ”Ett barns memoarer”, att skriva ”Mina dödas bok”. Alla Dagermans gestalter är, menar Lagercrantz, ”potentiella mördare eller självmördare”.Läs Stig Dagerman
av Olof Lagercrantz
hos LB.se

LÄS MER

Läs manuskriptet till ”Att döda ett barn” (1948) hos Litteraturbanken.se. Manuskriptet finns bevarat vid Kungliga biblioteket i Stockholm.

LÄS MER

Expressen 11.11.1952.