Om Svenskt översättarlexikon
Världens författare kommer till oss via översättningar och genom enskilda översättares arbete. I Svenskt översättarlexikon blir översättarna – de som har skapat halva den svenska nationallitteraturen – synliga med biografi, porträtt och verkförteckning. Lexikonet utvidgas kontinuerligt med nya artiklar och är fortfarande under utveckling. I första omgången presenteras avlidna svenska och finlandssvenska översättare.
Den nya databasen har utvecklats på Södertörns högskolebibliotek under medverkan av litteraturvetare, språkhistoriker, översättare och kritiker. Eftersom översättarna är en yrkeskår som av tradition har arbetat i skymundan är artiklarna i Svenskt översättarlexikon ofta resultat av omfattande grundforskning.
Indirekt översättning
Att översätta ett verk via ett annat språk än originalet har varit ett mycket ifrågasatt tillvägagångssätt, men har också haft sina lockelser och fördelar, inte minst historiskt.
Gustaf Thomée, 1812–1867
Tidningsmannen Gustaf Thomée översatte en stor mängd populär facklitteratur. Hans verksamhet sammanföll med ett bredare genombrott för den naturvetenskapliga världsbilden i Sverige, och hans insatser bidrog både till att popularisera denna och att etablera en användbar svensk vokabulär på den frambrytande naturvetenskapens många områden.
Svenska Koranöversättningar
Koranens främsta funktion i det religiösa livet är att reciteras. För den troende är den arabiska textens högtidliga läsande eller snarare sjungande det gudomliga ordets närvaro på jorden, med den välsignelse som det ger. Likaså är den kalligrafiskt skrivna Korantexten ett heligt föremål. Recitation sker i gudstjänster och vid familjehögtider från födelse till död. Den utförs på klassisk arabiska som den stora majoriteten av världens muslimer inte förstår. Men den ger likafullt upplevelser av skönhet och andakt. Samtidigt har texten också innehåll, som för den troende är i någon mening normativt. Den är föremål för tolkning, översättning, så att dess innehåll ska kunna förstås. Hur ska då texten återges på andra språk? Ska man försöka att förmedla åtminstone något av dess litterära stil? Eller ska man sträva efter att så precist som möjligt komma åt dess betydelser?