Folkskolans framväxt i Sverige under det sena 1800-talet är förutsättningen för det utgivningsprojekt som denna utställning handlar om, den långlivade bokserien Barnbiblioteket Saga. Den nya folkskollärarkåren hade växt sig stark under det sena 1800-talet och 1880 bildades Sveriges Allmänna Folkskollärarförening (SAF), som samlade folkskollärarna och arbetade fackligt för att höja lärarnas löner och förbättra arbetsvillkoren. Föreningen var aktiv i skoldebatten och verkade bland annat för en gemensam bottenskola, som senare blev grundskolan.Notiser i Gefleposten 1 april 1880 (underst), samt Tidning för Falu län och stad 23 juni 1880.

MED ÅSA WARNQVIST SOM CICERON

EN BOKFILM OM
BARNBIBLIOTEKET SAGA

Alla barns
bibliotek

EN BOKFILM
I DIKTENS MUSEUM

TUSEN OCH EN UTGÅVA

Läs mer hos Litteraturbanken.se om den svenska folkskolan.

LÄS MER

ATT ÖVERSÄTTA EN BRANDSLÄCKNING

STORSÄLJAREN ROBINSON KRUSE

SAGA NUMMER ETT: SVENSKA FOLKSAGOR

BARNBIBLIOTEKET SAGA

DET BÖRJADE MED JULTOMTEN

FOLKSKOLANS FRAMVÄXT

INLEDNING

FOLKSKOLANS FRAMVÄXT OCH SVENSK LÄRARETIDNINGS FÖRLAG
1
En av initiativtagarna till SAF var Emil Hammarlund, lärare och riksdagsman. Han startade 1881 också Svensk läraretidning, som blev föreningens organ, och 1891 barntidningen Jultomten. År 1896 grundade SAF Svensk läraretidnings förlag som tog över publikationerna. Emil Hammarlund blev förlagschef och tillsammans med sin hustru Amanda Hammarlund, även hon folkskollärare, ledde han sedan arbetet på förlaget. Efter hans död 1910 tog Amanda Hammarlund över och blev en av Sveriges tidigaste kvinnliga förlagschefer.Notis i Ljungbyposten 1 december 1881, samt Emil Hammarlund (fotografiet har vi lånat från Wikipedia).Läs mer hos Litteraturbanken.se om Svensk läraretidning.

LÄS MER

2
Folkbildningens utveckling var central för SAF, liksom att ge alla Sveriges barn tillgång till god litteratur, oavsett var de bodde och vilka förhållanden de växte upp i. I linje med tidens idéer om konstuppfostran, ett ideal om den goda litteraturen som moraliskt utvecklande, ville folkskollärarna inom SAF i stället ge Sveriges barn estetiskt framstående litteratur. Ett led i det var utgivningen av Barnbiblioteket Saga med start 1899, ett initiativ av Emil Hammarlund i samråd med en rad andra folkskollärare och sannolikt även Amanda Hammarlund. Redaktör för Saga-utgivningen de första åren var Fridtjuv Berg, även han riksdagsman och en av initiativtagarna till SAF.3Notis i Upsala Nya Tidning 19 juni 1899.Läs mer hos Litteraturbanken.se om begreppet folkbildning.

LÄS MER

En annan viktig insats som SAF initierade var projektet Nya läseboken, som syftade till att ge ut en bokserie som skulle förnya skolans läseböcker. Drivande i projektet var Fridtjuv Berg och Alfred Dalin, också folkskollärare och bland annat ordförande inom SAF i omgångar, och målet var att engagera Sveriges mest framstående författare. Dalin lyckades engagera Selma Lagerlöf för att skriva en ny bok om Sveriges geografi inom projektet och resultatet blev Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige 1–2 (1906–1907).Läs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf hos LB.se

LÄS MER

Selma Lagerlöf, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (originalupplagan i två band, 1907, med omslag av Arthur Sjögren).LÄS BÖCKER
UR BARNBIBLIOTEKET
SAGA HOS LB.se4
Övriga delar i bokserien Läseböcker för Sveriges barndomsskolor var Alfred Dalins Svensk vers (1908), Verner von Heidenstams Svenskarna och deras hövdingar 1–2, (1908–1910), Sven Hedins Från pol till pol 1–2 (1911) och Anna Maria Roos Hem och Hembygd 1–2 (1912–1913), de sistnämnda mer kända som I Sörgården och Önnemo.Läs Från pol till pol
av Sven Hedin hos LB.se

LÄS MER

5Verner von Heidenstam, Svenskarna och deras hövdingar (originalupplagan, andra bandet 1910). Sven Hedin (till vänster). Anna Maria Roos (nederst).Anna Maria Roos hos Litteraturbanken.se:
tillgängliga böckerVerner von Heidenstam
hos Litteraturbanken.se:
tillgängliga böcker

LÄS MER

LÄS MER