En plan för utgivningen i Barnbiblioteket Saga drogs upp av en kommitté, som i nationalromantisk anda fastslog att sagor var en viktig genre att ge ut, vilket också bokseriens namn vittnar om. Den allra första boken i Barnbiblioteket Saga, Svenska folksagor (1899), är ett uttryck för det. Sagorna i volymen är återberättade och bearbetade av Fridtjuv Berg, som också skrev flera artiklar om hur viktig sagan och fantasin var för barnen. Bokens 108 illustrationer är gjorde av den nyligen debuterade Elsa Beskow, Karl Aspelin, Edvard Forsström, Vicke Andrén och Jenny Nyström, den sistnämnda en av landets mest anlitade illustratörer vid tiden.Ovan: omslaget till Barnbiblioteket Saga, nr 1: Svenska folksagor (1899). Till höger: en originalillustration till utgåvan, av Elsa Beskow. Källa: Lärarstiftelsens konstsamling, TAM-arkivet.
Fridtjuv Berg hämtade texterna till Svenska folksagor ur Gunnar Hyltén-Cavallius och George Stephens folksagosamlingar. Han gjorde sedan en språklig bearbetning så att de skulle passa samtidens barnläsare, något som förlaget månade om och genomgående lade mycket resurser på.Fridtjuv Berg (1851–1926), Gunnar Hyltén-Cavallius (1818–1889) samt, nere till höger, George Stephens (1813–1895). Tidningen har vi lånat från Projekt Runeberg.2Se verk av Georg Stephens
hos Litteraturbanken.se.Se verk av Gunnar Hyltén-Cavallius
hos Litteraturbanken.se.
Sagoutgivningen i Barnbiblioteket Saga kan knytas till ett stort intresse för genren i samtiden, och den kom att prägla bokserien under dess första fem decennier. Många av sagosamlingarna utkom i flera upplagor, Svenska folksagor i inte mindre än elva stycken. Svensk läraretidnings förlag satte i system att löpande revidera och återutge titlar så att så många som möjligt av böckerna i biblioteket skulle finnas tillgängliga över tid. Revidering skedde av allt ifrån språkliga justeringar till antalet illustrationer och deras placering. I sagosamlingarna tog sig ändringarna ofta uttryck i att hela sagor ströks.Konkurrensen om läsarna var alltid hård. Här en bild från en bokhandel, hämtad ur Örebro-Kuriren: ”Vad läser vi? Bokreportage”, 6 augusti 1955.LÄS BÖCKER
UR BARNBIBLIOTEKET
SAGA HOS LB.se3
Svenska folksagor innehöll i sin första utgåva sju sagor, ”Lilla Rosa och Långa Leda”, ”Vallpojken och älfvekungen”, ”Prinsessan på Glasberget”, ”Pojken, som åt i kapp med jätten”, ”Det svarta skrinet och det röda”, ”Jättestugan med korftaket” och ”Prins Hatt under jorden”. Redan i andra utgåvan har två av dem strukits och i femte upplagan ännu en. I den elfte och sista upplagan finns endast tre av sagorna kvar. Vid det laget hade samlingen tryckts i närmare 90 000 exemplar.En originalillustration av Elsa Beskow till Svenska folksagor (1899). Källa: Lärarstiftelsens konstsamling, TAM-arkivet.Fördjupa dig i svenska folksagor, i olika utgåvor och antologier genom åren, hos Litteraturbanken.se.
En andra samling med svenska folksagor utkom i Barnbiblioteket Saga 1903, också de valda och bearbetade av Fridtjuv Berg. Bland övriga tidiga sagosamlingar kan nämnas Sagor ur Tusen och en natt (1899), redigerade och återberättade av Anna Wahlenberg, som följdes av en andra samling 1901, samt en samling Medeltidssagor (1900) återberättades av Henrik Schück. Hugo Gyllander tog sig an såväl Franska sagor efter Laboulaye och Perrault (1903) som Bröderna Grimms sagor (1905). I Tomtesagor (1906) utgavs sagor av framstående samtida författare som Selma Lagerlöf, Helena Nyblom, Zacharias Topelius och Verner von Heidenstam.Omslaget till Hugo Gyllanders Franska sagor efter Laboulaye och Perrault (Sagabiblioteket nr 12, 1903), samt en originalillustration ur samma utgåva, av Jenny Nyström. Källa: Lärarstiftelsens konstsamling, TAM-arkivet.Se verk av Hugo Gyllander
hos Litteraturbanken.se.
