SAGA-BIBLIOTEKET: del 2 – Diktens museum

Jultomten. Skolbarnens jultidning var den viktigaste och mest spridda jultidningen för barn i Sverige under det tidiga 1900-talet. Den startades 1891 av Emil Hammarlund, och hade under vissa år en upplaga på över 200 000 exemplar. Undertiteln till trots var den tänkt som fritidsläsning. Den utkom i två olika utföranden, en folkupplaga och en praktupplaga, och kunde även köpas med bilagan Tummeliten. Jultidning för smått folk, för de små barnen.

Strömstads Tidning, 15 november 1899. ”Subskription torde ske snarast” – så lyder uppmaningen.

Två omslag till Jultomten. Skolbarnens jultidning, 1896 och 1897, illustrationer av Carl Larsson respektive Jenny Nyström. Källa: Svenska Barnboksinstitutet

MED ÅSA WARNQVIST SOM CICERON

EN BOKFILM OM
BARNBIBLIOTEKET SAGA

Alla barns
bibliotek

EN BOKFILM
I DIKTENS MUSEUM

TUSEN OCH EN UTGÅVA

ATT ÖVERSÄTTA EN BRANDSLÄCKNING

STORSÄLJAREN ROBINSON KRUSE

SAGA NUMMER ETT: SVENSKA FOLKSAGOR

BARNBIBLIOTEKET SAGA

DET BÖRJADE MED JULTOMTEN

FOLKSKOLANS FRAMVÄXT

INLEDNING

Det började med Jultomten: barntidningsutgivningen

Det fanns en efterfrågan på bra läsning för barn under det sena 1800-talet och Emil Hammarlund hade högt ställda ambitioner med innehållet. Han, och sedermera även Amanda Hammarlund, lyckades attrahera många av de bästa författarna och illustratörerna i arbetet med tidningen, vilket gjorde att kvaliteten på innehållet var hög både när det gällde text och bild.

LÄS BÖCKER
UR BARNBIBLIOTEKET
SAGA HOS LB.se

Omslag till Tummeliten. Jultidning för smått folk (1895), en bilaga till Jultomten. Till höger: originalillustration ur Jultomten (1930) av Elsa Beskow. Källa: Lärarstiftelsens konstsamling, TAM-arkivet.

Jultomten blev inte minst känd för sitt påkostade bildmaterial, av konstnärer och illustratörer som Elsa Beskow, Ottilia Adelborg, John Bauer, Jenny Nyström, Carl Larsson och Einar Nerman. Textinnehållet var varierat, med sagor, verser, sånger, äventyrsberättelser och andra prosaberättelser skrivna av författare som Helena Nyblom, Zacharias Topelius, Selma Lagerlöf, Gustaf Fröding och Verner von Heidenstam.

Omslag till Jultomten (1904), utfört av Jenny Nyström, samt sidor tecknade av Ottilia Adelborg från ”Pelle i Näsdukslösa”. Numret har vi lånat från Wikimedia.

Elsa Beskow
hos Litteraturbanken.se:
tillgängliga böcker

LÄS MER

En kombination av förbättrade trycktekniker och distributionsmöjligheter samt en ökad läskunnighet efter folkskolans införande gjorde att flera jultidningar för barn lanserades vid tiden. Till konkurrenterna hörde Julqvällen, Julklockan och Julklappen. Konkurrensen gjorde så småningom att Jultomtens upplagor minskade och tidningen lades ner 1934, men de tidiga framgångarna lade grunden för förlagets övriga utgivning, inte minst bokserien Barnbiblioteket Saga, som också den startade som tidning. Många av de författare och konstnärer som medverkade i Jultomten kom senare att också medverka i Saga-utgivningen.

Originalillustration till Jultomten (1905) av Louis Moe. Källa: Lärarstiftelsens konstsamling, TAM-arkivet.

Louis Moe
hos Litteraturbanken.se:
tillgängliga böcker

LÄS MER

Även förlagets andra periodiska publikationer, som Fågel Blå. En barnkalender (1898–1930) och Titteli-Ture. Sagor och berättelser (1909–1934), var inkomstbringande. Det utgavs även tilläggshäften till Barnbiblioteket Saga, Sagas Julbok (1902–1916) och Silvervit (1904–1927). Tomtetidningen delades mellan 1912 och 1924 ut gratis till de som prenumererade på Saga-biblioteket.

”Silfverhvit och Rosenröd”, ett tilläggshäfte till Saga (1905). Längst till höger: originalillustration till Jultomten (1915) av Ernst Hällgren. Källa: Lärarstiftelsens konstsamling, TAM-arkivet.