Barnbiblioteket Saga har gått till historien som en av de mest omfattande och långlivade bokserierna i Sveriges historia. Utgivningen kan också ses som en av de största och längst varande läsfrämjande satsningarna. Ambitionen var att ge alla barn – oavsett samhällsklass – ett alldeles eget bibliotek. Kvaliteten skulle vara hög på såväl texter som bilder. Utgivningen var ett svar på det sena 1800-talets barnboksutgivning, som i mycket ansågs undermålig.

Det gavs ut minst 578 titlar i bokserien mellan 1899 och 1970. Till en början bestod utgivningen framför allt av sagor och klassiker, rikt illustrerade av de bästa illustratörerna och konstnärerna vid tiden, som Elsa Beskow, Jenny Nyström, John Bauer och Louis Moe. Här etablerades inte minst översättningar av barnlitterära klassiker som har blivit stilbildande.

MED ÅSA WARNQVIST SOM CICERON

EN BOKFILM OM
BARNBIBLIOTEKET SAGA

Alla barns
bibliotek

EN BOKFILM
I DIKTENS MUSEUM

TUSEN OCH EN UTGÅVA

ATT ÖVERSÄTTA EN BRANDSLÄCKNING

STORSÄLJAREN ROBINSON KRUSE

SAGA NUMMER ETT: SVENSKA FOLKSAGOR

BARNBIBLIOTEKET SAGA

DET BÖRJADE MED JULTOMTEN

FOLKSKOLANS FRAMVÄXT

INLEDNING

Barnbiblioteket Saga:
alla barns bibliotekOmslag till olika utgåvor från Barnbiblioteket Saga.
1
Initialt gavs berättelserna ut häftesvis som tidskrift för att göra priset överkomligt. På omslaget till Saga. Läsning för barn och ungdom i hem och skola avbildas den fornnordiska gudinnan Saga, i en teckning signerad Jenny Nyström. Valet av namn knöt an till tidens sagovurm.

Tidningen utkom varannan vecka och kostade tio öre styck. Klassiker som Daniel Defoes Robinson Kruse, Sagor ur Tusen och en natt och Jonathan Swifts Gullivers resor levererades således portionsvis som följetonger, 40 sidor i taget, till Sveriges barn. När berättelsen var slut fanns möjlighet att köpa en pärm och binda in häftena till en bok.Saga. Läsning för barn och ungdom i hem och skola: omslaget till nr 1, 14 januari 1899.Läs Svenska folksagor berättade för barn
af Fridtjuv Berg (1899) hos LB.se

LÄS MER

2
Första utgivningsåret, 1899, utkom tre titlar i bokserien. Den allra första Saga-volymen var Svenska folksagor, återberättade och bearbetade av Fridtjuv Berg, med 108 illustrationer signerade bland andra Elsa Beskow, Jenny Nyström och Karl Aspelin. Därefter följde den bok som skulle bli bokseriens storsäljare, Daniel Defoes Robinson Kruse, återberättad av Henrik Wranér med hela 116 illustrationer av Gerda Tirén. Som tredje del utkom Sagor ur Tusen och en natt, berättade av Anna Wahlenberg och illustrerad med 94 teckningar av Louis Moe.Originalillustrationer till Sagor ur Tusen och en natt (1899), Sagabiblioteket nr 3, av Louis Moe. Källa: Lärarstiftelsens konstsamling, TAM-arkivet.3Läs Sagor ur Tusen och en natt
av Anna Wahlenberg (1909) hos LB.se

LÄS MER

Därefter följde hundratals titlar med stor bredd. Förutom klassiker och sagor från världens alla hörn innehöll Barnbiblioteket Saga bland annat äventyrsböcker, så kallade indianböcker, reseskildringar, historiska berättelser, biografier och dramatik. Genom redaktionens enträgna arbete med att löpande bearbeta texterna för nya generationer barn utkom många titlar i åtskilliga upplagor under decennier och kunde på så sätt etableras som barnlitterära klassiker.Omslag till olika utgåvor från Barnbiblioteket Saga.Anna Wahlenberg
hos Litteraturbanken.se:
tillgängliga böcker

LÄS MER

4
Bokserien förändrades med sin tid, och längs vägen gjordes pionjärinsatser inom såväl lättläst som ljudböcker för barn. Det utkom också barnlitteraturhistoriskt viktiga titlar även senare i produktionen, till exempel Edith Nesbits fantasyklassiker Huset Ardens gåta, som introducerades i Sverige genom Barnbiblioteket Saga i översättning av Jadwiga P. Westrup 1962. Även Pella-böckerna av Claque, pseudonym för Anna Lisa Wärnlöf, utkom i bokserien med start 1958.Barnbiblioteket Saga: omslag till 190, 197 och 42.5Anna Lisa Wärnlöf
hos Litteraturbanken.se:
tillgängliga böcker

LÄS MER

LÄS STEFAN MÄHLQVIST OM JADWIGA P. WESTRUP HOS SVENSKT ÖVERSÄTTARLEXIKON
Den socialt orienterade barnboken under 1960- och 1970-talen, som skildrade utsatta barn i samtiden, finns också den representerad i Saga-utgivningen. Exempelvis utgavs Olga Wikströms böcker om pojken Sverre och Stina Hammars Upp med händerna! (1967), som mitt under Vietnamkriget tog upp våldsamma krigslekar och orsakade debatt.Ung läsning. Fotografiet, som är taget av Gösta Glase, har vi lånat från Nordiska museet.6Läs om Vietnamkriget
hos Litteraturbanken.se.

LÄS MER

LÄS BÖCKER
UR BARNBIBLIOTEKET
SAGA HOS LB.se
Under de drygt sju decennier som Barnbiblioteket Saga utkom gav bokserien nya läsupplevelser till generation av barn, inte minst barn som tidigare inte hade haft tillgång till litteratur. Saga-utgivningen blev grunden i många skolbibliotek och många är de som vittnar om hur viktig utgivningen var. När Astrid Lindgren i en text om sin barndoms läsning beskriver alla böcker med ”hänförande sagobokomslag” som fanns att önska sig till jul är det Barnbiblioteket Saga hon talar om.Fotografiet av två läsande barn är taget av Elin Anrep, och är lånat från Nordiska museet.Läs Astrid Lindgren
hos Litteraturbanken.se.

LÄS MER

7LÄS STEFAN MÄHLQVIST OM BARNBIBLIOTEKET SAGA HOS SVENSKT ÖVERSÄTTARLEXIKON