Översättningar var en viktig del av utgivningen i Barnbiblioteket Saga. En av Svensk läraretidnings förlags mest produktiva översättare var Hugo Gyllander. Under vad som skulle bli ett nära nog livslångt samarbete med förlaget översatte eller bearbetade han över 30 titlar i Barnbiblioteket Saga samt bidrog med egna sagor och verser. Han var också flitigt förekommande i förlagets övriga publikationer.

MED ÅSA WARNQVIST SOM CICERON

EN BOKFILM OM
BARNBIBLIOTEKET SAGA

Alla barns
bibliotek

EN BOKFILM
I DIKTENS MUSEUM

TUSEN OCH EN UTGÅVA

Hugo Gyllander i samlingarna
hos Litteraturbanken.se.

LÄS MER

ATT ÖVERSÄTTA EN BRANDSLÄCKNING

STORSÄLJAREN ROBINSON KRUSE

SAGA NUMMER ETT: SVENSKA FOLKSAGOR

BARNBIBLIOTEKET SAGA

DET BÖRJADE MED JULTOMTEN

FOLKSKOLANS FRAMVÄXT

INLEDNING

Hur man översätter en brandsläckning: Gullivers resorEn allvarlig yngling: Hugo Gyllander (1868–1955). Fotografiet är hämtat ur Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok (1942–48). Till höger: originalillustration till Gullivers underbara resor till lilleputtarnas och jättarnas land (1902), Saga 10, av David Ljungdahl. Källa: Lärarstiftelsens konstsamling, TAM-arkivet.
1
Gyllanders första bearbetning för Saga-biblioteket var Jonathan Swifts Gullivers underbara resor till lilleputtarnas och jättarnas land (1902), utgiven med 59 teckningar av David Ljungdahl. Liksom många andra bearbetningar för barn innehöll den enbart Lemuel Gullivers två första resor till Lilliputarnas och jättarnas länder.Till höger: originalillustration till Gullivers underbara resor till lilleputtarnas och jättarnas land (1902), Saga 10, av David Ljungdahl. Källa: Lärarstiftelsens konstsamling, TAM-arkivet. Ovan: omslaget till Barnbiblioteket Saga, nr 10.2Läs Gullivers resor i olika utgåvor
hos Litteraturbanken.se.

LÄS MER

Gyllander var språkbegåvad och översatte från såväl engelska som tyska och franska. Han satte en ära i att utgå från originaltexterna och inte andra bearbetningar, men konsulterade i vissa fall också dessa. Hans principer för översättning ändrades dock beroende på vad han skulle översätta. Ibland gjorde han enligt egen utsaga bara en ”lätt retuschering”, som han skriver i ett brev till Amanda Hammarlund när han arbetar med samlingen Franska sagor (1903). Andra gånger skulle verket anpassas till en ny och ofta yngre målgrupp, vilket krävde större revideringar. Passager som Gyllander inte tyckte lämpade sig för yngre barn kunde han helt enkelt stryka.LÄS STEFAN MÄHLQVIST OM HUGO GYLLANDER HOS SVENSKT ÖVERSÄTTARLEXIKONTill höger: originalillustration till Gullivers underbara resor till lilleputtarnas och jättarnas land (1902), Saga 10, av David Ljungdahl. Källa: Lärarstiftelsens konstsamling, TAM-arkivet.Första sidan i Barnbiblioteket Saga, nr 10 (1902 års utgåva).3
I Gullivers äventyr finns åtskilliga ändringar och strykningar. Ett känt exempel, också från andra bearbetningar, är scenen där Gulliver i Swifts original släcker branden i kejsarinnans palats genom att urinera på elden. Han blir, till följd av valet av vätska, inte tackad för att ha räddat byggnaden, utan kritiserad och anklagad för att ha brutit mot en lag som förbjuder urinering i de kejserliga domänerna. Scenen har en politisk dimension och har tolkats som en kritik av maktens hyckleri och monarkin som institution.Illustrationer ur en förelöpare till Saga-utgivningen, hämtade från Kapten Lemuel Gullivers resa till Lilleputernes land och Kapten Lemuel Gullivers resa till kämparnas land (båda tryckta 1862). Till höger: originalillustration till Gullivers underbara resor till lilleputtarnas och jättarnas land (1902), Saga 10, av David Ljungdahl. Källa: Lärarstiftelsens konstsamling, TAM-arkivet.4
Gullivers eldsläckningsmetod ansågs inte passande i utgåvor för barn, framför allt inte under den viktorianska eran. I sådana utgåvor har scenen antingen strukits, eller också använder Gulliver sin hatt för att hämta vatten från det närliggande havet eller en sjö. I varianter tar han också vattnet i munnen eller blöter sin näsduk och kramar ur den över lågorna.LÄS STEFAN MÄHLQVIST OM BARNBIBLIOTEKET SAGA HOS SVENSKT ÖVERSÄTTARLEXIKONTvå illustrationer av David Ljungdahl ur Barnbiblioteket Saga, nr 10 (1902).5
Gyllander har valt lösningen med hatten, men låter Gulliver ta vattnet från en behållare med smutsigt och stinkande slaskvatten från staden, vilket gör att han, precis som originalets Gulliver, drar på sig kejsarinnans vrede för att ha smutsat ner hennes våning och blir utan tack. Gyllander lyckas därmed behålla den politiska undertexten.Gulliver släcker slottsbranden. Illustration av David Ljungdahl.LÄS BÖCKER
UR BARNBIBLIOTEKET
SAGA HOS LB.se6
Hugo Gyllander var en uppskattad översättare och bearbetare, och i Saga-utgivningen fick han ofta ta sig an de stora klassikerna. Till dem han översatte eller bearbetade hör sir Walter Scotts Ivanhoe och Rikard Lejonhjärta (1920), Alexandre Dumas De tre musketörerna (1929), Mark Twains Tom Sawyer (1931) och Charles Dickens Oliver Twist (1939). De två förstnämnda blev så omfångsrika att de delades upp i två delar. Gyllander översatte även åtskilliga sagor, av kända sagoförfattare och sagoinsamlare som bröderna Grimm, H. C. Andersen och Peter Christen Asbjørnsen och Jørgen Moe.7LÄS STEFAN MÄHLQVIST OM HUGO GYLLANDER HOS SVENSKT ÖVERSÄTTARLEXIKONOvan: originalillustration (detalj) till Gullivers underbara resor till lilleputtarnas och jättarnas land (1902), Saga 10, av David Ljungdahl. Källa: Lärarstiftelsens konstsamling, TAM-arkivet. Till höger: illustration tryckt i 1902 års utgåva – Gulliver i sitt föräldrahem.