Eva Wahlenberg, 1860–1949

Foto: Publicistklubbens porträttmatrikel 1936

Eva Theresia Wahlenberg föddes den 24 september 1860 i Stockholm som dotter till stearinljusfabrikören Adolf Wahlenberg och dennes hustru Maria Theresia, född Lönngren. Tillsammans med tre bröder och två systrar växte hon upp på Kungsholmen. Hennes äldre syster Anna skulle bli känd som författare av sagor för barn och romaner för vuxna. Båda systrarna läste vid Pauli skola och Wallinska skolan, som Eva Wahlenberg gick ut 1877. Syskonens mor hade avlidit redan 1871 och Eva Wahlenberg kom att bo ensam med sin far fram till dennes död 1890. Samma år debuterade hon som barnboksförfattare.

Det var dock som översättare Eva Wahlenberg skulle bli yrkesverksam. På rekommendation av svågern och tidningsmannen Fritz Josef Kjerrman kom Wahlenberg att bli fast medarbetare vid Dagens Nyheters följetongsredaktion 1893–1928. Som redaktör hade hon till uppgift att göra urvalet till och översätta för den populära och för tidningens ekonomi viktiga litteraturföljetongen. Hon ska ha översatt omkring tvåhundra verk, en uppgift som emellertid är svår att bekräfta, eftersom översättningarna – i synnerhet om de gjordes av följetongsredaktionen – ofta trycktes utan att översättarens namn sattes ut.

Ett fyrtiotal av dessa arbeten utkom också i bokform, vanligen på Bonniers. Ibland kunde återbruket av texter gå i motsatt riktning; så till exempel Wahlenbergs översättning av Sidney Levett Yeats historiska äventyrsroman Savellis ära, som gavs ut av Geber 1895 och sedan användes som följetong av Aftonbladet så sent som 1926. Återbruket försäkrade tidningarna om en trygg tillgång till prisbilliga följetongstexter.

Eva Wahlenbergs urval utformades för att tillfredsställa följetongsavdelningens breda läsekrets. Flitigt representerade var både äventyrsböcker och detektivromaner, men dominerade gjorde ändå kärleksromanerna. Exempelvis översatte Wahlenberg åtminstone ett dussin titlar av Berta Ruck, varav drygt hälften också utkom i bokform. Rucks förväxlingsroman Hans officiella fästmö översattes av Wahlenberg för tidningen 1916, utkom sedan ett flertal gånger under mellankrigstiden och fick 1944 en svensk filmatisering lokaliserad till svenska miljöer med Nils Jerring som regissör.

Ett annat exempel på urvalets tidsbundna och populära prägel är 1898 års översättning av den nederländske författaren Louis Couperus Världsfred. På Dagens Nyheters följetongsavdelning tycks man ha varit särskilt nöjd med att man kommit över rättigheterna till verket, som utgör en fortsättning på romanen Majestät, översatt av Mauritz Boheman 1895. Huvudpersonen i dessa romaner är den fiktive kejsaren Othomar, som i uppföljaren bjuder in till fredskongress. I den särskilda introduktion (15/9 1898), med vilken följetongsavdelningen för ovanlighetens skull försåg översättningen, vill man påkalla ”läsarnas särskilda uppmärksamhet”, eftersom  Couperus ansågs höra till en av sitt lands mest framstående skriftställare, och kejsar Othomars strävanden jämförs med tsar Nikolaj II:s dito i samtiden, något som ger berättelsen en ”enastående aktualitet” och gör att ”författaren framstår som en fjärrskådare, en siare”. Wahlenbergs översättning av Världsfred utkom också 1915 i Nordiska förlagets 25-öresserie.

Eva Wahlenberg reste mycket i sitt liv, bland annat till USA. Hon översatte till övervägande del engelskspråkiga författare, i något enstaka fall tyskspråkiga. Till de mer välkända namnen hörde Max Pemberton och Agatha Christie, vars En dos stryknin kom i svensk översättning 1929 – en version som i diverse omarbetningar kom att leva vidare in på 2000-talet och som hela tiden bevarat denna titel, vilken ska jämföras med originalets The Mysterious Affair at Styles.

Eva Wahlenberg avled den 23 mars 1949.