Världens författare kommer till oss via översättningar och genom enskilda översättares arbete. I Svenskt översättarlexikon blir översättarna – de som har skapat halva den svenska nationallitteraturen – synliga med biografi, porträtt och verkförteckning. Lexikonet utvidgas kontinuerligt med nya artiklar och är fortfarande under utveckling. I första omgången presenteras avlidna svenska och finlandssvenska översättare.
Den nya databasen har utvecklats på Södertörns högskolebibliotek under medverkan av litteraturvetare, språkhistoriker, översättare och kritiker. Eftersom översättarna är en yrkeskår som av tradition har arbetat i skymundan är artiklarna i Svenskt översättarlexikon ofta resultat av omfattande grundforskning.
En pseudoöversättning är en originaltext som presenteras som en översättning. I Sverige har greppet framför allt använts då svenska författare velat härma populära engelskspråkiga genrer i Vilda västernmiljö.
Författaren Per Kellberg översatte ett sextiotal verk för barn och unga, allra helst i äventyrliga maritima miljöer som påminde om miljöerna i hans egna ungdomsromaner. Han översatte också ett par nummer i en nylansering av Tintin och bidrog då med flera sedermera berömda uttryck till den storsvärande kapten Haddocks vokabulär.
Nyöversättningen innebär ofta en iögonfallande omstöpning av de utländska verken, upprättar en jämförelsepunkt både till de tidigare versionerna och till originalet och relativiserar i någon mån ”verket” genom att demonstrera dess obeständighet som text på målspråket. Här ges en översikt av fenomenets historia i svensk litteratur.