Svenskt översättarlexikon

Anders Fredrik Dalin föddes den 16 mars 1806 i Åängen, Näshulta församling, nära Eskilstuna, som son till bruksinspektör Anders Dalin och dennes hustru Birgitta Maria, född Baumgardt. Han var äldst av med tiden tre syskon. De ekonomiska resurserna i familjen var begränsade, men man satsade på att den äldste sonen skulle bedriva högre studier. Dalin var elev vid Karolinska trivialskolan i Örebro och vid Strängnäs gymnasium, som han lämnade 1824. Samma år skrev han sig vid Uppsala universitet och blev kvar där till 1828, då han avlade en jur.fil. Avsikten var att inträda på tjänstemannabanan i Stockholm, men tidiga hörselproblem satte hinder i vägen, och istället kom A.F. Dalin att verka som litteratör, lexikograf och språkforskare.

Dalins inkörsport på den vittra banan var Lars Johan Hierta breda verksamhet som tryckare och utgivare av Aftonbladet och inte minst det nystartade (från 1833) Läsebibliotheket. Dalin blev en av de flitigaste skribenterna och översättarna inom Hiertas tidningshus och förlagsverksamhet under 1830- och 1840-talen. I Hiertas skönlitterära häftesserie Läsebibliothek översatte Dalin minst 34 titlar (några tillsammans med andra översättare) under åren 1834–1845, främst av engelskspråkiga författare som Edward Bulwer-Lytton, Frederick Marryat och James Fenimore Cooper. Men även några titlar av danskan Thomasine Gyllembourg anförtroddes Dalin.

Romanerna som Dalin översatte var oftast omfattande verk i flera delar. Översättningarna producerades under tidspress, eftersom häftesseriens utgivning rullade på vecka efter vecka med separata häften. Från mitten av 1840-talet var Dalin i praktiken redaktör för Läsebibliotheket och ansvarade för dess redigering och korrektur – detta enligt ett brev från förläggaren Hierta, som var upptagen av sina övriga företag och använde Dalin som sin högra hand för den framgångsrika häftesserien.

Det enda publicerade skönlitterära alstret från Dalins hand är novellen Neckens ring (åtta sidor), som publicerades i två häften av ett Läsekabinett 1834 utgivet av en konkurrent till Hierta. Berättelsen utspelade sig i Dalins barndomstrakter. En religiös pamflett med titeln Strödda tankar i åtskilliga vigtiga religionsämnen utgav Dalin hos Hierta 1841. För övrigt levde Dalin ett tillbakadraget liv i ett barnlöst äktenskap med Märta Kristina, född Lind, och ägnade sin systematiska och språkliga arbetskapacitet åt översättningar och ett omfattande lexikografiskt värv.

Dalins översättningar av populära romaner utfördes till belåtenhet, och förläggaren Hierta anförtrodde honom att slutföra ett ofärdigt fransk-svenskt handlexikon 1841. Detta sattes i Hiertas tryckeri med en stereotyperad metod – en modern tryckteknik som passade större verk då man lättare kunde byta ut plåtar till större textmängder. Dalin sammanställde även själv ett motsvarande svensk-franskt handlexikon som låg färdigt 1845. Ett nytt fransk-svenskt lexikon förfärdigades av Dalin under denna period, vilket rönte stor uppmärksamhet. Att Dalin med sina dokumenterade kunskaper i det franska språket inte översatte de voluminösa franska följetongsromanerna i slutet av 1840-talet kan förklaras av att ordboksarbetet tog alltmer av hans tid och att alltfler kvinnor blev städslade som översättare i Hiertas romanfabrik, exempelvis Wendela Hebbe och Carolina Wancke.

Successivt riktade Dalin in sitt arbete alltmer mot det enspråkiga lexikonets område. Med Ordbok öfver svenska språket (1851–1853) fullbordade han ett stort verk, som ännu idag används av språkforskare och litteraturvetare för att komma 1800-talets språkbruk in på livet. Dalins förklaringar till sin samtids ord och uttryck är en ovärderlig språklig källa och ett pionjärverk inom den svenska definitionslexikografin. Under stora försakelser och mödor förlade Dalin själv sin svenska ordbok, som enligt tidens sed utkom i häftesform (34 häften). För detta arbete förärades Dalin Svenska Akademiens Karl Johans-pris 1851. Till saken hör att Carl Jonas Love Almqvist redan i början av 1840-talet var i färd med en Ordbok öfver Svenska Språket i dess närvarande skick, men bara två häften kom från trycket. Forskningen kring Almqvist har visat att Dalin varit inspirerad av Almqvists ambitiösa och demokratiskt influerade ordboksprojekt.

Dalin utarbetade även ett svensk-tyskt lexikon samt slutligen ett lexikon över norska, danska och svenska. Från 1852 till 1867 var Dalin anställd och avlönad som redaktionsbiträde för Svenska Akademiens ordbok – ett jättearbete som lade grunden till betydande delar av denna. Dalin blev i och med detta uppdrag alltmer engagerad i språkvetenskapliga studier, trots att han formellt sett saknade utbildning och i vissa hänseenden kan betraktas som en amatör på området. Särskilt hård och rättmätig kritik fick han när det gäller etymologierna. Men Dalin trotsade den ibland hårda kritiken och sammanställde till exempel en bok om svenska språkets synonymer, som var unik i sitt slag.

De brister senare tiders språkforskare kunnat finna i Dalins lexikografiska arbeten uppvägs av den noggrannhet, flit och uppriktiga kärlek till språket som Dalin visade i sitt arbete. Denna hängivenhet lär även ha gällt Dalins översättningar. De utländska berättelser som Dalin för sin försörjning i parti och minut lät översätta bidrog i hög grad till att föra in nyskriven skönlitteratur på den svenska bokmarknaden.

Anders Fredrik Dalin avled den 18 juli 1873.