Aslög Davidson, 1898–1966
Gerd Aslög Birgit Davidson (även Davidsson) föddes i Stockholm den 21 september 1898 som äldsta barn till grosshandlaren Lionel Davidson och dennes hustru Anna Signe Lovisa, född Laqvist. Båda föräldrarna kom från merkantila släkter: modern hade rötterna i en välbeställd grosshandlarsläkt i Östra Vingåker, fadern kom från en judisk handlarfamilj i Stockholm. Aslög Davidson växte upp på Östermalm och Kungsholmen med två syskon. År 1917 tog hon studenten på Whitlockska Samskolans latinlinje och flyttade därefter till Uppsala för studier, avslutade med en fil.kand. 1920.
Snart efter examen började Aslög Davidson verka som översättare. Under det närmaste halvseklet skulle hon lägga handen vid långt över hundra titlar, översatta från norska, tyska, engelska och franska. Urvalet bestod främst av populära samtidsförfattare och litteratur för barn. Davidsons första översättningar var ett antal omfångsrika underhållningsromaner för Aftonbladets följetongsavdelning. En del av dessa kom senare ut i bokform, medan andra – exempelvis E. Phillips Oppenheims Den svarte väktaren, som gick i tidningen från juli till september 1921 – endast publicerades som följetong.
Översättarverksamheten tycks för Davidsons del ha avstannat helt från mitten av 1920-talet till 1933. Hon var anställd vid utrikesdepartementet 1922–1925 och därefter under några år medlem av Nordisk Familjeboks redaktion.
När Davidson återkom som översättare var det i förstone med en svit underhållningsromaner, bland annat av den populäre ungerske författaren Ferenc Molnár, som hon översatte från tyska. Möjligen var det Elsa Thulin som hade entusiasmerat Davidson till att återuppta översättandet; de arbetade nu tillsammans med ett flertal romaner skrivna på norska. Stor uppmärksamhet fick deras gemensamma översättning av Trygve Gulbranssens Bjørndaltrilogi (1933−1935), inte så mycket för översättningens kvaliteter som för att verket kom att bli utgångspunkt för en infekterad debatt mellan å ena sidan konservativa, i huvudsak kristna opinionsbildare som ville se en mer uppbygglig svensk samtidslitteratur, å den andra sidan de unga författarnas självutnämnde försvarare Sven Stolpe. Medan de förra framhöll Gulbranssen som ett exempel på en litteratur mer förebildlig än de samtida svenska proletärförfattarna, menade Stolpe att den norske författaren stod för den sämsta sortens pekoral, en åsikt som fick viss betydelse för Gulbranssens fortsatta mottagande i hela Norden, inklusive hemlandet. Trilogin kom att bli mycket populär i Sverige och fick ett stort antal nyutgåvor ända in på 2000-talet, långt efter att både kritiker och stödtrupper tappat intresse för verken.
För vuxna översatte Davidson flera spänningsförfattare, men också klassiker och samtida, mindre underhållningsbetonade författarskap. Bland de mer välkända namnen återfanns Guy de Maupassant, W. Somerset Maugham och 2008 års mottagare av Nobelpriset i litteratur, Jean-Marie Le Clézio, vars Rapport om Adam, som Davidson översatte 1964, var författarens första titel på svenska. Liksom flertalet av Davidsons viktigare översättningar var den utgiven av Geber.
Aslög Davidson anlitades ofta som översättare av facklitteratur, framförallt av historiska, religionshistoriska eller religionsfilosofiska verk, exempelvis C.S. Lewis Lidandets problem (1955). En annan uppmärksammad titel var J.M. Allegros Dödahavsrullarna (1956).
Davidson översatte flitigt för barn, huvudsakligen från engelska, bland annat flera titlar i Eilis Dillons Mysterietserie. En annan återkommande barnboksförfattare var norskan Annik Saxegaard, av vilken Davidson översatte såväl småbarnsberättelser med djur i huvudrollen som längre flickböcker. När hon 1941 för B. Wahlströms räkning genomförde en nyöversättning och förkortning av L.M. Montgomerys klassiker Anne på Gröntorpa (1941), vilken sedan 1909 funnits i en populär men föråldrad översättning av Karin Jensen med titeln Anne på Grönkulla, utsattes hon och förlaget för kritik från skribenter som inte uppskattade de förkortningar som genomförts. Istället blev det Jensens översättning som levde vidare, men då moderniserad av Britt G. Hallqvist.
Ett udda inslag i Davidsons verkförteckning var de många bilderböcker av tjeckoslovakiskt ursprung som hon översatte för bokförlaget Parnass, sannolikt från östtyska förlagor. Ofta stod det ”saga efter tjeckoslovakisk tecknad film” eller liknande i kolofonen.
Aslög Davidson avled den 28 juni 1966.