LÄS MER OM
VERSFOTEN TROKÉLÄS RISBERGS
DEN SVENSKA
VERSENS TEORI
HOS LB.SEversfot som består av en lång och en kort respektive en tryckstark och en trycksvag stavelse:

Detta
är tro-
kéer.
De kan
duga
till att
fylla
hela
denna
sida.

Ordet är naturligtvis grekiska från början, trochaios. Det har att göra med ett verb som betyder springa.


EXEMPEL
hallon, duga, denna, fågelTROKÉLyssna på svenska poeter som läser egna dikter på Litteraturbankens sida för Ljud & Bild! Här hittar du diktare som Karin Boye, Harry Martinson, Erik Axel Karlfeldt, Anna Greta Wide, Nils Ferlin – och många fler. Klicka på bilden så kommer du till Ljud & Bild!
LÄS RISBERGS
DEN SVENSKA
VERSENS TEORI
HOS LB.SELÄS MER OM
VERSFOTEN ANAPESTanapest, versfot av två obetonade och en betonad stavelse. Ordet a na pest är självt en anapest. Versfötter av detta slag ger ett slags galopperande rytm:

Stig till häst.
Rid till fest.
Bli min gäst.



EXEMPEL
anapest (!), ensamhet, sorgesam, var min vänANAPEST
LÄS RISBERGS
DEN SVENSKA
VERSENS TEORI
HOS LB.SELÄS MER OM
VERSFOTEN DAKTYLversfot som utgörs av en betonad och två obetonade stavelser: böl jan de

Det grekiska ordet dáktylos betyder finger. Termen har nog att göra med stavelseräkning på fingrets leder.

Petrus Lagerlöf, professor i poesi alltifrån 1684, ansåg att svenska språkets accentförhållanden uteslöt trestaviga versfötter; anapester och daktyler utmönstrades alltså av honom. En annan Uppsalaprofessor, Carl Aurivillius, fastslog femtio år senare att hexametern med sina daktyler inte lämpar sig för svenska språket, som nämligen gärna lägger tryck på varannan av flera obetonade stavelser. Man tycker att Stiernhielms exempel borde ha övertygat professorerna om att de hade fel, men poeternas praxis vittnar om att även dessa var fångna i liknande idéer, ty jamberna är nästan allenarådande i alla slags dikter ända till 1780-talet, då Thomas Thorild väckte uppseende med ett något haltande hexametriskt kväde som heter Passionerna.


EXEMPEL
böljande, sjungande, flygande, älska migEXEMPEL
THOMAS THORILD:

”Från dit sköte, Natur! låt i
ätherika vågor / Strömma
öfver min Sång behag och
rörande skönhet, / Strömma
förtjusning. Dig, ach dig,
odödliga! milda! / Alt-uplifvande,
dig NATUR! min bäfvande
harpa / Stämmes. Tyst omkring
mig sväfva, OSSIANS ande!”DAKTYL
LÄS RISBERGS
DEN SVENSKA
VERSENS TEORI
HOS LB.SELÄS MER OM
VERSFOTEN SPONDÉantik versfot av två långa stavelser, alltså en sammandragning av de båda korta i en daktyl eller en anapest: två – takt

Även i nutida vers talar man ibland om spondéer då tonvikten i ett ord är jämnt fördelad. Det gäller företrädesvis sammansättningar som livboj, mörkbrun, dödssjuk, köpstark. Även osammansatta tvåstaviga svenska ord med grav accent kan med viss rätt betecknas som spondéer.


EXEMPEL
livboj, mörkbrun, dödssjuk, köpstarkSPONDÉLÄS OCKSÅ JONAS
ELLERSTRÖMS &
ISABELLA NILSSONS
ESSÄ ”VERSKONSTEN:
EN DIALOG I SJU AVSNITT”
HOS LB.SELÄS FLER BÖCKER
OM METRIK & VERS
HOS LITTERATURBANKENLyssna på svenska poeter som läser egna dikter på Litteraturbankens sida för Ljud & Bild! Här hittar du diktare som Karin Boye, Harry Martinson, Erik Axel Karlfeldt, Anna Greta Wide, Nils Ferlin – och många fler. Klicka på bilden så kommer du till Ljud & Bild!

ETT KUNSKAPSRUM I DIKTENS MUSEUM

BEGREPP: I

BEGREPP: II

VERSMÅTT

VERSFÖTTER

INLEDNING

ALF HENRIKSON OM
VERSMÅTTENS HISTORIA
OCH PRAKTIK

Verskonstens
ABC

LÄS OCKSÅ JONAS
ELLERSTRÖMS &
ISABELLA NILSSONS
ESSÄ ”VERSKONSTEN:
EN DIALOG I SJU AVSNITT”
HOS LB.SE
JAMB
JAMB
TROKÉ
ANAPEST
DAKTYL
SPONDÉ
LÄS MER OM
VERSFOTEN JAMB
LÄS RISBERGS
DEN SVENSKA
VERSENS TEORI
HOS LB.SE
versfot som består av en kort och en lång respektive en betonad och en obetonad stavelse:

”Vem där?”
”En jamb.”
”Försvinn!”
”Vafalls?”
”Vet hut!”
”Hur så?”
”Lägg an!
Ge fyr!”
”Mådä?”

Ordet jamb lär ursprungligen ha haft att göra med något slags satiriska dikter i samband med Demeters kult; en sådan dikt skall ha kallats iambos, varur versfotens namn i sin tur sägs vara härlett. Fan tro’t.


EXEMPEL
bevis, försvinn, fantom, en jamb