ETT KUNSKAPSRUM
I DIKTENS MUSEUM
BEGREPP: I
BEGREPP: II
VERSMÅTT
VERSFÖTTER
INLEDNING
ALF HENRIKSON OM
VERSMÅTTENS HISTORIA
OCH PRAKTIK
Verskonstens
ABC
LYSSNA PÅ HORACE ENGDAHL
SOM LÄSER UR ”ATIS OCH CAMILLA” (2016)
KLICKA FÖR ATT SPELA & PAUSA
ELLERSTRÖMS &
ISABELLA NILSSONS
ESSÄ ”VERSKONSTEN:
EN DIALOG I SJU AVSNITT”
HOS LB.SE
VERSMÅTTET ALEXANDRIN
BENGT LIDNER:
”Kom, Skald-Gudinna, kom,
med Hjälte-rim förklara / En
gruflig Barda-lek, som bådar
skräck och fara”
EXEMPEL
En god alexandrin har sex fransyska takter.
Den skildrar hjältars liv och Greklands gudamakter.
Den vilar i sin mitt, den går med jämn rutin.
Så rör sig ohejdbart en sann alexandrin.
OM METRIK & VERS
HOS LITTERATURBANKEN
ADOLPH TÖRNEROS:
”En ljusgrå himmel öfver ljusgrå jord
Står hvälfd orörlig, och imellan bägge
Framstryker utan rast en vresig vind,
Med skarpa ilar, som, likt hvässta svärd,
Grymt mörda Floras späda barn i vaggan.”
VERSMÅTTET BLANKVERS
EXEMPEL
Det här är tekniskt sett en skaplig blankvers.
Den låter enkel, osökt och naturlig
och har i alla fall poetisk verkan
ifall den deklameras med förstånd.
LYSSNA PÅ AGNETA PLEIJEL
SOM LÄSER ”SHAKSPEARE” (2016)
KLICKA FÖR ATT SPELA & PAUSA
VERSMÅTTET CANZONE
P. D. A. ATTERBOM:
”Naturens morgontimma, / Och Du,
o första slägte, / Som trampade den
jord, der gudar lekte! / Af Eder fröjd
en strimma / Som sköna bilder
väckte, / Med ljufligt svek min
längtan ofta smekte.”
EXEMPEL
Till nattens gula måne
som lyser över taken
författar jag en sång på jambisk meter.
Den kallas för canzone
och föll en del i smaken
av romantikens många små poeter,
sak samma vad de heter.
Med kräftors klor och stjärtar
och sommarkvällens gamman
hör himlaljuset samman,
ett faktum som jag känner och behjärtar.
Jag vore väl en fåne
om inte jag gav luft åt en canzone.
OM METRIK & VERS
HOS LITTERATURBANKEN
VERSMÅTTET DISTIKON
F. F. T. BERGSTRÖM:
”Våren är kommen med jubel
och fröjd. Besegrade vintern, /
Träffad af solens pil, flyktar
från norden med hast.”
EXEMPEL
Rastlöst gungar i dag hexameterns vandrande vågor —
framåt blott himmel och hav, bakåt blott himmel och hav.
Ack, men flytande plast och bälten av drivande olja
vaggar i ändlös parad på mina böljor förbi.
VERSMÅTTET HAIKU
OM METRIK & VERS
HOS LITTERATURBANKEN
EXEMPEL
Kring bilfabriken
blommar körsbärsträden än
mycket effektivt.
VERSMÅTTET HEXAMETER
OM METRIK & VERS
HOS LITTERATURBANKEN
I Sverige var Stiernhielm tidigast ute. Han var en betydande skribent även på latin och var väl medveten om antikens metriska regler, så han tar alltid hänsyn till stavelsekvantiteterna och undviker positionslängd.
EXEMPEL
Såsom en Eld, en Ström, ett Glas, ett Gräs och en Blomma
Brinner och Rinner och Skijn och Grönskas och Blomstras om afton
men fins Slächt Stild Bräckt och Torkat och Wissnat om morgon,
alltså Menniskio-lijff som röök förswinner i Wädret —
LYSSNA PÅ KJELL ESPMARK
SOM LÄSER UR ”HERCULES” (2019)
KLICKA FÖR ATT SPELA & PAUSA
VERSMÅTTET KNITTEL
ELLERSTRÖMS &
ISABELLA NILSSONS
ESSÄ ”VERSKONSTEN:
EN DIALOG I SJU AVSNITT”
HOS LB.SE
OLOF VON DALIN:
”Salig Gubben har ur sin grift
I pennan fattat denna skrift
Öfwer det Dygdädla Brude-Par,
Som nu skiner som Solen klar”
Versformen är medeltida. Den bär upp våra rimkrönikor, den användes i Tobie Comedia av Olaus Petri och den togs i sinom tid upp av Strindberg i hans drama Mäster Olof. Då hade knitteln dock redan upplevt en renässans i Tyskland, där Goethe har använt den i de äldsta delarna av Faust, och Schiller har gjort detsamma i dramat Wallensteins Lager. Med stort mästerskap behandlar Ibsen knitteln i Peer Gynt, som också är äldre än Strindbergs pjäs. Versformen ifråga gör emellertid god tjänst även i alldeles illitterata sammanhang:
Trettio dagar har november,
april, juni och september.
Februari har tjugoåtta allen.
Alla de övriga trettioen.
EXEMPEL
Knittel är det bästa som står att få
till att skriva teaterrepliker på.
Innehållet är förstås ett annat kapitel
men till formen finns det inget som går upp mot knittel.
VERSMÅTTET OTTAVE RIME
KARL AUGUST
TAVASTSTJERNA:
”Jag drömde vi lågo som lik vi båda
och öfver oss gjorde man anatomi,
all världenes läkare skulle oss skåda,
och främst bland dem mästarn i kirurgi.
De kommo med tänger och fingerklåda,
de skuro oss upp, och de höjde ett skri:
Du hade två präktiga hjärtan att råda,
men jag, jag var alldeles hjärtefri.”
Tavastsjerna förhåller sig delvis fritt till formen – här finns inget rim på slutraderna.
EXEMPEL
Septembersolens ljusa skimmer strilar
mot grus och grönska mellan trädens blad
och markens kummel i förflutna stilar
bär välbekanta namn i rad vid rad.
Ja, hela svenska romantiken vilar
i samlad skara i sin vilostad.
Envar som varmt för dikt och kunskap känner
befinner sig bland idel gamla vänner.
LYSSNA PÅ HORACE ENGDAHL
SOM LÄSER ”MJÄLTSJUKAN” (2016)
KLICKA FÖR ATT SPELA & PAUSA
VERSMÅTTET RUNOMETER
OM METRIK & VERS
HOS LITTERATURBANKEN
Det är redan tid att tystna,
tid att hålla tand for tunga,
sluta upp att sjunga sånger,
dämma dessa toners flöde.
Hästen vill ju också vila
då den har fått lunka länge;
även lien lär förslöas
innan slåttern är till ända —
Runometern säger gärna samma sak med andra ord två eller flera gånger, men i Kalevala tröttar inte detta; det står ett skimmer av juninatt och björklöv över långa stycken av denna stora dikt. När amerikanen Longfellow använder versmåttet och parallellismen i sitt indianepos Hiawatha är det väl dock inte utan att resultatet kan kännas komiskt ibland. Som versmått är runometern ingen exklusivt finsk uppfinning. Den kan vara helt identisk med en antik rytm som heter trokeisk dimeter.
VERSMÅTTET SAPFISK STROF
ELLERSTRÖMS &
ISABELLA NILSSONS
ESSÄ ”VERSKONSTEN:
EN DIALOG I SJU AVSNITT”
HOS LB.SE
JOHAN OLOF WALLIN:
”Var är den Vän, som över allt jag söker?
När dagen gryr, min längtan blott sig öker;
När dagen flyr, jag än ej honom finner,
Fast hjärtat brinner.”
Denna strof är verkligen mycket sapfisk.
Andra raden låter som första raden.
Tredje raden dito, men fjärde raden
rumphugges härmed.
På lärt litteraturvetenskapligt språk innebär detta att sagda strof, metrum Sapphicum minus, består av tre akatalektiska logaoediska pentapodier som kallas Sapphici minores samt en akatalektisk dipodi som heter adonius. Den sapfiska strofen är mycket vanlig i antik poesi och har befunnits mycket användbar även i senare tider, mest kanske i Tyskland men även i Sverige, där exempelvis Vilhelm Ekelund och Tomas Tranströmer har skrivit sådana i vårt århundrade.
VERSMÅTTET SONETT
WILLIAM SHAKESPEARE
& C. R. NYBLOM:
”Skall med en sommardag jag dig jemföra?
Du är dock mera mild och älsklig än.
Majs ljufa knoppar brukar stormen störa,
Och sommarns fröjd – hvad är så kort som den?”
VERSMÅTTET TERZIN
OM METRIK & VERS
HOS LITTERATURBANKEN
Det går att skriva dikter på terziner
ej blott med bläck och pennor av en gås
men även på moderna skrivmaskiner.
Det gäller då att finna rim gunås
som går att sammanställa tre i taget
ty annars går det hela ej i lås.
Då blir poetens fröjd i minsta laget.
Då faller hela nöjet i ruiner.
Ja, då förbleknar glädjen och behaget.
VERSMÅTTET TRIMETER
ELLERSTRÖMS &
ISABELLA NILSSONS
ESSÄ ”VERSKONSTEN:
EN DIALOG I SJU AVSNITT”
HOS LB.SE
JOHAN LUDVIG
RUNEBERG:
”Här vid den lilla insjöns
blomsterrika strand /
I skuggan af de sommargröna
björkarne / Nedsättom oss
Achates här på tufvans bädd.”
fatta mod och gå fram, raska på och hugg in, sätt i gång och klipp till –
Daktylisk trimeter, som ju räknas i versfötter och inte i dipodier som de andra taktarternas, förekommer på svenska ibland:
Bara du går över ängarna —